miun.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
33343536 1751 - 1781 of 1781
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1751.
    Åström, Gabriella
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Timerdal, Emma
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med ätstörningar2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys. Därmed framkom fyra kategorier; skapa en trygg relation, att vara ett stöd, känna frustration och behov av utbildning. Resultat: För att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd till patienter med ätstörning krävs en god sjuksköterske-patientrelation. Bristen på utbildning om ätstörning leder till att det är svårt att etablera en god relation och detta i sin tur leder till att sjuksköterskan känner stor frustration över ätstörningspatienterna. Diskussion: För att kunna ge en bra vård och för att kunna skapa en god relation till patienter med ätstörning krävs förtroende mellan sjuksköterska och patient. Utan förtroende kan sjuksköterskan inte ge det stöd dessa patienter behöver. Konklusion: Vidare forskning inom ämnet är nödvändigt eftersom det finns lite forskning om sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med ätstörningar. Den forskning som finns tillgänglig idag om vården till patienter med ätstörningar är främst sedd ur patientens och familjens perspektiv.

  • 1752.
    Åström, Karin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Reisek, Jennie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskans information och undervisning om livsstilsförändringar vid hypertoni2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1753.
    Öberg, Anette
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Ståhl, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Tjock i en smal värld: Sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgång hos överviktiga patienter2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmågan att uppfatta och förebygga hälsorisker och motivera till förändrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att få förståelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgång hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och värderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav två kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser – beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion – kommunikation och relation, stöd. Diskussion: Sjuksköterskan spelar en viktig roll i hanteringen av överviktiga och feta patienter och bemötandet de får är en avgörande faktor för viktnedgången. Slutsats: Då övervikt och fetma utvecklats till en global epidemi finns i dag ett stort behov av att hälso- och sjukvården arbetar förebyggande mot övervikt och fetma.

  • 1754.
    Öblom, Rosanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kroniskfolksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektivblodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även deföljdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård encentral roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck. Metod:Litteraturöversikt gjordes av 14 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna PubMed ochCinahl. Dessa granskades genom fyra urval och bildade sedan fyra kategorier. Resultat: Detvisade sig att goda egenvårdsstrategier så som kost, fysisk aktivitet, viktnedgång,saltreduktion och stresshantering kan sänkta blodtrycket avsevärt. Diskussion: Det kanvara svårt att bibehålla livsstilsförändringar för patienten. Då är det sjuksköterskans uppgiftatt ge råd och stöd för att motivera personen i sina livsstilsförändringar ochegenvårdsstrategier. Slutsatser: De två största egenvårdsstrategier som sänker blodtrycketär kost och fysisk aktivitet.

  • 1755.
    Ödliing, Gunvor
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Danielson, E
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Borup, S
    Norberg, A
    Personalens syn på bröstcancer och omvårdnad av kvinnor som opererats för bröstcancer.: Paper presenterat vid Årligt möte för psykosocial forskning om bröstcancer, Karolinska sjukhuset i Stockholm.1997Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1756.
    Ödling, Gunvor
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Omvårdnadshandledning.: Medverkan i symposium - Professionell växt genomhandledning. 5:e Kirurgveckan i Östersund 21-25 aug.2000Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1757.
    Ödling, Gunvor
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Professional caregivers' experiences of caring for women with breast cancer on a surgical ward2004Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 1758.
    Ödling, Gunvor
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Screeningupptäckta bröstcancerpatienters väg genom vårdkedjan.2000Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1759.
    Ödling, Gunvor
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Axelsson, Karin
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet. Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelser i samband med operation av nyupptäckt bröstcancer1995Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, Vol. 15, nr 1, s. 14-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 1760.
    Ödling, Gunvor
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Danielson, Ella
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Borup Christensen, Svend
    Caring for women with recurrent breast cancer- care givers´ descriptions in connection with supervision sessions at a surgical ward.: The 11th Annual Scientific Meeting of the European Association for Cancer Education, Warzawa1998Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1761.
    Ödling, Gunvor
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Danielson, Ella
    Borup Christensen, Svend
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet. Institutionen för omvårdnad.
    Living with breast cancer: Care givers´ perceptions in a surgical ward1998Inngår i: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, Vol. 21, nr 3, s. 187-195Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Caring for women with breast cancer has potential for increasing care giver distress and anxiety. Knowledge of the threats implicit in the disease and treatment as well as overidentification with the patient form the basis for this outcome. In order to describe perceptions of breast cancer as an illness, semistructured interviews were carried out with 37 care givers at a surgical department. The interviews were tape-recorded and transcribed verbatim. An analysis was then carried out of the stories told by the care givers about breast cancer as an illness. The results indicated that breast cancer as an illness gave rise to predominantly negative and dark associations among the care givers. Their experiences of caring for women in critical stages of the illness over many years appear to have had a negative influence on them. Death itself, and even more so the process leading to the end, were very tangible in their stories. The article concludes that care givers on a surgical ward have a fragmented picture of the patients and need to be given opportunities to follow the total care process. Those care givers who were able to follow the women's stages of illness throughout more often had a positive picture.

  • 1762.
    Ödling, Gunvor
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Danielson, Ella
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Borup, S
    Norberg, A
    Umeå universitet.
    Care givers´ perceptions of nursing care and support to women with breast cancer. The 10th Annual Scientific Meeting of the European Association for Cancer Education, Bryssel.1997Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1763.
    Ödling, Gunvor
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Danielson, Ella
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Borup, S
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet.
    Personalens beskrivning av sin syn på bröstcancer och omvårdnaden av kvinnor som opererats för bröstcancer. FoU- Konferens anordnad av Jämtlands läns landsting och Mitthögskolan i Östersund.1996Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1764.
    Ödling, Gunvor
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Danielson, Ella
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Jansson, Lilian
    Umeå universitet. Institutionen för omvårdnad.
    Caregivers´ descriptions of patients with advanced breast cancer in connection with supervision sessions in a surgical ward2001Inngår i: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, E-ISSN 1538-9804, Vol. 24, nr 1, s. 28-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe the content of caregivers' (health care professionals') presentation of care situations as told at supervision sessions. For 1 year, 21 caregivers in a surgical ward of a county hospital in the middle of Sweden participated in a clinical supervision session 2 hours every third week. The participants in the supervision sessions were divided so as to form three mixed groups composed of registered nurses, practical nurses, physiotherapists, and physicians. The purpose of the supervision sessions was to give caregivers the opportunity to reflect on different care situations in a way that contributed to the development of patient care. The 38 supervision sessions were tape-recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analyzed using a qualitative content analysis. The caregivers described difficult care situations focusing on the feelings of patients, relatives, and caregivers, with an emphasis on the caregivers' being dominant. Difficult care situations were described as giving caregivers feelings of discomfort, powerlessness, and reduced self-esteem. These feelings were described as arising in connection with caring for women with advanced breast cancer and other seriously ill patients in an organization lacking clear goals and rules. This study found that supervision sessions offering an opportunity to reflect on the difficult care situations are important for caregivers. These sessions seem therefore to be of vital importance for the future development of cancer care on the surgical ward.

  • 1765.
    Ödling, Gunvor
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Danielson, Ella
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Jansson, Lilian
    Umeå universitet. Institutionen för omvårdnad.
    Obstacles to good nursing care of women with breast cancer care givers´ descriptions in connection with supervision sessions at a surgical ward2000Inngår i: Journal of Cancer Education, ISSN 0885-8195, Vol. 15, nr 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 1766.
    Ödling, Gunvor
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Norberg, Astrid
    Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
    Danielson, Ella
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap. Göteborgs universitet.
    Care of women with breast cancer on a surgical ward: Nurses' opinions of the need for support for women, relatives and themselves2002Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 39, nr 1, s. 77-86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In Sweden women with newly diagnosed breast cancer are admitted to surgical wards in order to undergo surgery and receive postoperative care. On these wards, nursing staff take care of women both with newly diagnosed breast cancer and those with cancer in advanced stages. Nurses have to meet the varying needs of patients and their relatives. AIM: To describe nurses' opinions of the need for care and support for women and their relatives in connection with surgery for breast cancer, as well as their own need for support on a surgical ward. METHODS: Thirty-one nurses from a surgical ward participated in semi-structured interviews. The interviews were tape-recorded and transcribed verbatim. Thereafter a step-by-step, qualitative content analysis was carried out. RESULTS: The nurses described the need to talk and receive information as being the most important among women and their relatives, as well as among themselves. Only a few nurses mentioned the need for physical care among the women. Contact with relatives was described as being almost nonexistent. There was a discrepancy between what nurses described as important needs and how these needs were provided for. CONCLUSION: This study shows that what the nurses described as being the most important needs, and the way how these needs were provided for, was more often seen from a theoretical point of view with few examples of self-experienced situations in the daily care. Needs among women and their relatives seemed to be not fully known to nurses and therefore, possibly, were not met. Nurses themselves had a pronounced need for support, which was sometimes unsatisfactorily met.

  • 1767. Öhlund, Ulrika
    et al.
    Wennman-Larsen, Agneta
    Persson, Carina
    Gutavsson, Petter
    Furst, Carl-Johan
    Wengström, Yvonne
    Sundin, Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Longitudinell studie om närstående till personer med lungcancer: hälsa, livssituation, reaktioner och resurser: Nordisk konferens - Familjefokuserad omvårdnad, Kalmar, Sverige2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1768. Öhlén, J.
    et al.
    Berg, L.
    Björk Brämberg, E.
    Engström, Å
    German Millberg, L.
    Höglund, I.
    Jacobsson, C.
    Lepp, M.
    Lidén, E.
    Lindström, I.
    Petzäll, K.
    Söderberg, Siv
    Luleå University of Technology.
    Wijk, H.
    Students' learning as the focus for shared involvement between universities and clinical practice: A didactic model for postgraduate degree projects2012Inngår i: Advances in Health Sciences Education, ISSN 1382-4996, E-ISSN 1573-1677, Vol. 17, nr 4, s. 471-487Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In an academic programme, completion of a postgraduate degree project could be a significant means of promoting student learning in evidence- and experience-based practice. In specialist nursing education, which through the European Bologna process would be raised to the master's level, there is no tradition of including a postgraduate degree project. The aim was to develop a didactic model for specialist nursing students' postgraduate degree projects within the second cycle of higher education (master's level) and with a specific focus on nurturing shared involvement between universities and healthcare settings. This study embodies a participatory action research and theory-generating design founded on empirically practical try-outs. The 3-year project included five Swedish universities and related healthcare settings. A series of activities was performed and a number of data sources secured. Constant comparative analysis was applied. A didactic model is proposed for postgraduate degree projects in specialist nursing education aimed at nurturing shared involvement between universities and healthcare settings. The focus of the model is student learning in order to prepare the students for participation as specialist nurses in clinical knowledge development. The model is developed for the specialist nursing education, but it is general and could be applicable to various education programmes. © 2011 Springer Science+Business Media B.V.

  • 1769. Öhman, M.
    et al.
    Söderberg, Siv
    District nursing - Sharing an understanding by being present. Experiences of encounters with people with serious chronic illness and their close relatives in their homes2004Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 13, nr 7, s. 858-866Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background. In the homecare setting, district nurses assume a heavy responsibility and are involved in a variety of care activities. They view themselves as having a central role in care at home that centres on the development of a relationship with those who are ill and their families. Aim. The aim of this study was to elucidate the meaning of district nurses experiences of encounters with people with serious chronic illness and their close relatives in their homes. A purposive sample of 10 district nurses (female) was interviewed using a narrative approach. Method. To achieve the aim, a phenomenological hermeneutic interpretation inspired by the philosophy of Ricoeur was used to interpret the interview text. Results. This study proposes that district nurses' experiences of encounters with people with serious chronic illness and their close relatives in their homes can be understood as district nurses being welcomed into the ill people's privacy, to share their intimacy and their understanding of being ill. This close relationship enables them to alleviate and to console the suffering and loneliness caused by illness. This is expressed in the three themes: being in a close relationship, sharing an understanding and weaving a web of protection. Conclusion. It seems that by being entirely present, in a close relationship, district nurses share the experiences of illness and through interpretation of the whole persons' expressions; they share an understanding of this illness experience. In this close relationship, at the home of the ill people and their close relatives, district nurses are available to alleviate people's suffering and loneliness caused by illness. Relevance to clinical practice. This study reveals the need to be entirely present in encounters between the district nurses and people with serious chronic illness and their close relatives. This relation makes it possible to establish a shared understanding of the illness experience. Being aware of the importance of this shared understanding within a relationship, will increase the health care personnel's possibility to alleviate and console those suffering of illness. This proposed interpretation could be useful for reflection of care interventions, in education and supervision of district nurses.

  • 1770. Öhman, M.
    et al.
    Söderberg, Siv
    The experiences of close relatives living with a person with serious chronic illness2004Inngår i: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 14, nr 3, s. 396-410Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Living with serious chronic illness has a directly threatening effect on the life course of healthy relatives. The aim of this study was to elucidate the meaning of close relatives' experiences of living with a person with serious, chronic illness. Using a narrative approach, the authors interviewed 13 spouses and 1 daughter about the meaning of their experiences. They used a phenomenological hermeneutic method to interpret the interview text. The structural analysis revealed three major themes: A Shrinking Life, Forced to Take Responsibility, and Struggling to Keep Going. Close relatives in this study seemed to be living lives characterized by a reduced sense of individual freedom and an increased sense of responsibility for the care of the ill person. It means struggling to obtain the strength to manage their duty and an inner sense of community and of solidarity. The authors interpret the findings in the light of the works of philosophers who have described ethical demands and natural love between people. © 2004 Sage Publications.

  • 1771. Öhman, M.
    et al.
    Söderberg, Siv
    Lundman, B.
    Hovering between suffering and enduring: The meaning of living with serious chronic illness2003Inngår i: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 13, nr 4, s. 528-542Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Illness is part of life and hence always has a place in a life history. All that went on before the time of the illness, how life was in the past and what hopes and dreams were interrupted and changed, all influence the experiences of illness. The authors interviewed 5 women and 5 men with different kinds of serious chronic illnesses and used phenomenological hermeneutic method to interpret the transcribed interviews. They present the findings in three major themes: experiencing the body as a hindrance, being alone in illness, and struggling for normalcy. Participants seemed to hover between an escape from the emotional suffering pain of illness and the emotionless state of enduring. The comprehensive understanding illuminated that living with a serious chronic illness means living a life that is hovering between enduring and suffering but also including the process of reformulation of the self. © 2003 Sage Publications.

  • 1772.
    Önneholm, Jenny
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Att förebygga obstipation hos äldre på särskilt boende med hjälp av kost- och livsstilsfaktorer, en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion/Bakgrund: Obstipationsproblematiken på särskilda boenden är utbredd ochförskrivandet av laxantia är stort. Obstipation kan leda till ett lidande hos den som ärdrabbad. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar och arbetar förebyggande till de somligger i riskzonen. Syfte: Belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att förebyggaobstipation hos äldre på särskilt boende. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där trettonvetenskapliga artiklar ingår i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades ochsammanställdes i resultatet. Resultat: Resultatet indelades i tre rubriker: Kost, Fysiskaktivitet och Vårdpersonals kunskap. Olika interventioner resulterade i minskadanvändning av laxantia och ökad kunskap hos vårdpersonal när det gäller att identifiera ochförebygga de som ligger i riskzonen för att utveckla obstipation. Diskussion: Ändringar ikosten i form av fibertillägg gav patienterna en positiv inverkan på deras tarmvanor samt enminskning av användandet av laxantia. Vårdpersonalens kunskap är en färskvara somkontinuerligt bör uppdateras för att kunna bibehålla fortsatt god kvalitet på omvårdnaden.Slutsats: Ökad kunskap om förebyggande omvårdnadsåtgärder hos vårdpersonalen, samtatt de delar med sig av den, kan ge positiva effekter på obstipationsproblematiken påsärskilda boenden.

  • 1773.
    Örjegren, Marie
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Olsson, Therese
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse.

    Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit.

    Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa.

    Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet.

    Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ.

    Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.

  • 1774.
    Österholm, Lisa
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Thornberg, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Långvarig neuropatisk smärta: en litteraturstudie om livskvalitet ur ett patientperspektiv2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1775.
    Österholm, Susanne
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Axelsson, Ida
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskans betydelse vid livsstilsförändring hos personermed övervikt och metabola syndromet: En vinst för hälsan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1776.
    Österström, Nina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av salutogent bemötande inom rättspsykiatrisk vård: Kvalitativ studie.2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1777.
    Östlund, August
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för omvårdnad.
    Dahlman, Victor
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för omvårdnad.
    Patienters smärtupplevelser efter stroke:: Smärta och psykiska besvär2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke definieras som en cirkulationsstörning i något av hjärnans kärl. De vanligaste symtomen vid stroke är hemipares, kommunikationssvårigheter, synrubbningar och emotionella samt kognitiva förändringar. Smärtan efter stroke kan förhindra fortsatt Rehabilitering samt att de personer som har en funktionsnedsättning är i behov av andra personers stöd. Syfte: Syftet för denna studie var att undersöka patienters smärtupplevelser efter stroke. Metod: Designen för denna studie var en litteraturöversikt där det gjordes en sökning för vetenskapliga artiklar i två olika databaser som därefter analyserades induktivt. Resultat: Av de som drabbats av stroke så lider 45-50% av smärta. De tre huvudtyperna av smärta var central post-stroke pain, skuldersmärta samt huvudvärk. Smärtan kunde även relateras till depression, tappat självförtroende och fatigue, många av dem som drabbats av stroke kände inte heller igen sig i sin egen kropp då den försvagats av stroken. Behovet av stöd från vården var stort då många kände sig ignorerade i vad de hade att säga om sin omvårdnad. Diskussion: Ett flertal studier visade att personer som drabbas av smärta efter stroke lider av mentala problem samt är i behov av andra för att klara sin vardag samt att smärtan försämrade patienternas rehabilitering för att ta sig tillbaka från stroken. Slutsats: Många lider av smärta efter stroke vilket försvårar deras vardag samt vägen tillbaka från stroken. Patienterna var ofta i stort behov av information från vården samt att bilda en relation till vårdpersonalen. Att aktivera patienterna med olika aktiviteter visade sig också nödvändigt då detta avleda tankarna på smärtan de upplevde.

  • 1778.
    Östlund, U.
    et al.
    Department of Neurobiology, Care Sciences, and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden .
    Bäckström, Britt
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Lindh, V.
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sundin, K.
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Saveman, B. .-I.
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Nurses' fidelity to theory-based core components when implementing Family Health Conversations - a qualitative inquiry2015Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 3, s. 582-590Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background and aim: A family systems nursing intervention, Family Health Conversation, has been developed in Sweden by adapting the Calgary Family Assessment and Intervention Models and the Illness Beliefs Model. The intervention has several theoretical assumptions, and one way translate the theory into practice is to identify core components. This may produce higher levels of fidelity to the intervention. Besides information about how to implement an intervention in accordance to how it was developed, evaluating whether it was actually implemented as intended is important. Accordingly, we describe the nurses' fidelity to the identified core components of Family Health Conversation. Intervention and research methods: Six nurses, working in alternating pairs, conducted Family Health Conversations with seven families in which a family member younger than 65 had suffered a stroke. The intervention contained a series of three-1-hour conversations held at 2-3 week intervals. The nurses followed a conversation structure based on 12 core components identified from theoretical assumptions. The transcripts of the 21 conversations were analysed using manifest qualitative content analysis with a deductive approach. Results and conclusion: The 'core components' seemed to be useful even if nurses' fidelity varied among the core components. Some components were followed relatively well, but others were not. This indicates that the process for achieving fidelity to the intervention can be improved, and that it is necessary for nurses to continually learn theory and to practise family systems nursing. We suggest this can be accomplished through reflections, role play and training on the core components. Furthermore, as in this study, joint reflections on how the core components have been implemented can lead to deeper understanding and knowledge of how Family Health Conversation can be delivered as intended. © 2015 Nordic College of Caring Science.

  • 1779.
    Östlund, U.
    et al.
    Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle, Sweden .
    Bäckström, Britt
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Saveman, B. -I
    Umeå University, Umeå, Sweden .
    Lindh, V.
    Umeå University, Umeå, Sweden .
    Sundin, K.
    Umeå University, Örnsköldsvik, Sweden.
    A Family Systems Nursing Approach for Families Following a Stroke: Family Health Conversations2016Inngår i: Journal of Family Nursing, Vol. 22, nr 2, s. 148-171Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Stroke in midlife is a life altering, challenging experience for the whole family thereby necessitating a family approach to intervention. The aim of this study was to describe the experiences of 17 family members living in Sweden, including seven adult stroke patients (six males; one female) under the age of 65 who participated in a series of three nurse-led family conversations that were offered in each family's home. These Family Health Conversations (FamHC) were guided by the conceptual lens of Family System Nursing. Individual, semi-structured, evaluative interviews conducted with each participant one month after the FamHC were analyzed by qualitative content analysis. The FamHC were described by family members as a unique conversation that they had not previously experienced in health care contexts. Family members described possibilities for relational sharing and meaningful conversations as well as changes in family functioning that support the suitability of FamHC for family stroke care.

  • 1780.
    Öström, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelsen av Huntingtons sjukdom - en litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Huntingtons sjukdom är en neuropsykiatrisk sjukdom som beror på störda funktioner i hjärnans nervceller. Idag beräknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet påvisade att Huntingtons sjukdom påverkade hela familjen. Patienten och anhöriga önskade tillgång till rikligare information angående sjukdomen. Barnen förlorade sin tid som ungdomar då de tog ett vuxet ansvar i hemmet. Kunskapen var bristande inom sjukvården och det var ofta anhöriga som hade den bästa kunskapen kring omvårdnaden. Diskussion: Sjuksköterskan har ett eget ansvar att behålla sin yrkeskompetens genom ett livslångt lärande och ansvarar för att den enskilda individen får tillräckligt med information för att kunna ge medgivande till vård och behandling. Genom att hålla sig uppdaterad i nya forskningsrön kan man skapa sig en kunskap kring ovanliga sjukdomar. Denna kunskap ökar patientens trygghet och förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: En ökad kunskap hos vårdpersonal kring omvårdnaden av patienter som drabbats av Huntingtons sjukdom anses vara nödvändig.

  • 1781.
    Öwre, Linda
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Bergman, Ebba
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av misstänkt barnmisshandel2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trots att flera professioner är skyldiga att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal. Sjuksköterskor som arbetar med barn befinner sig i en idealisk situation för att se tecken och verka förebyggande eller stoppa en fortsatt misshandel. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av misstänkt barnmisshandel. Metod: Grunden för studien var en litteraturöversikt över kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades. Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; sjuksköterskans roll, anmälan, kunskap och stöd. Kunskap och år av erfarenhet inom yrket visade på fler anmälda fall av barnmisshandel. Samarbetet mellan professioner och myndigheter visade sig vara värdefullt för att öka tryggheten hos sjuksköterskorna i samband med anmälan av misstänkt barnmisshandel. Diskussion: Samverkan mellan professioner och utbildning inom barnmisshandel för sjuksköterskor är betydelsefull. På så sätt kan medvetenheten öka och sjuksköterskor kan känna sig tryggare vid anmälningsprocessen. Slutsats: Ett ökat samarbete mellan professionerna och fortsatt forskning kring sjuksköterskors upplevelser av misstänkt barnmisshandel efter erhållen vidareutbildning inom ämnet är önskvärt. På så sätt kan effekten av en sådan utbildning bland sjuksköterskor belysas och därmed stärka vikten av kunskap kring misstänkt barnmisshandel.

33343536 1751 - 1781 of 1781
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf