miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 101 - 117 av 117
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Olsson, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Spara eller slösa?: en studie om energisparande och livsstilar1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Olsson, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Wolvén, Lars-Erik
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Service och livskvalitet i Östersunds kommun1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Petridou, Evangelia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Danielsson, Erna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Lundgren, Minna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Große, Christine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för informationssystem och –teknologi.
    If Crisis or War Comes: A Study of Risk Communication of Eight European Union Member States2019Ingår i: Journal of International Crisis and Risk Communication Research, ISSN 2576-0025, Vol. 2, nr 2, s. 207-232Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How do European Union (EU) member states communicate risks to their citizens? In this study, we define risk communication as the information provided by different levels of government to citizens regarding possible future crises to which the general public might be subjected. We seek to answer the following questions: Are there any patterns in the risk communication strategies among EU member states in terms of the sender of information, the message conveyed, the method used, and the intended audience? Finally, to what extent is the state involved in ensuring the safety of its citizens? To tackle these questions, we examine the risk communication strategy of eight countries: Sweden, Finland, Germany, England, France, Estonia, Greece, and Cyprus. Our data consist of governmental web sites, publications, campaigns, and other modes of communication, such as videos posted on YouTube, with questions centering on institutional actors, methods of delivery, content, and effectiveness. We find that the institutional architecture of risk communication aligns with the broad administrative system of each member state. Countries tend to focus on risks that are specific to their context, with Sweden and, to a lesser extent, Germany having a special focus on consequences and providing guidelines to the public on how to survive for a certain period of time in the absence of the state. Especially in Sweden, though the state is a salient actor in risk communication through the dissemination of information at the agency level, the state retreats while urging the resilient citizen to take control of his or her own crisis management.

  • 104. Wagner, W
    et al.
    Torgerson, H
    Einsiedel, E
    Jelsoe, E
    Fredrickson, H
    Lassen, J
    Rusanen, T
    Boy, D
    de Cheveigné, S
    Hampel, J
    Stathopoulou, A
    Allansdottir, A
    Midden, C
    Nielsen, T
    Przestalski, A
    Twardowski, T
    Fjæstad, Björn
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olsson [Öhman], Susanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Gaskell, George
    Durant, J
    Bauer, M
    Liakopoulos, M
    Europe ambivalent on biotechnology1997Ingår i: Nature, ISSN 0028-0836, E-ISSN 1476-4687, Vol. 387, s. 845-847Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Eurobarometer on Biotechnology (46.1) was conducted during October and November 1996. The survey conducted in each EU (European Union) country used a multi-stage random sampling procedure and provided a statistically representative sample of national residents aged 15 and over. The total sample within the EU was 16,246 respondents (about 1,000 per EU country). The survey questionnaire was designed by the authors as part of a larger study involving the comparative analysis of public perceptions, media coverage and public policy in relation to biotechnology from 1973 to the present.

  • 105.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Young People Making Sense of Risk: an empirical and theoretical development of a new concept: Paper presented at NYRIS, 2006-01-12-01-14, Stockholm, Sweden.2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    By launching the term "sense-making", our intention is to deepen the understanding of young people and risk. Seven focus group interviews were made in 2004/05, including three reference interviews with adults: four in an urban area (Greater Stockholm) and three in a rural area (the county of Jämtland). The results indicate that sense-making of risk is a fruitful way of capturing hidden heterogeneity among young people with similar risk perceptions. Young people in rural areas tend to make sense of risk according to us here, a collectivistic and embedded view of risk, while young people in urban areas have an individualistic and disembedded view, expressed according to me-there or me-where I am. This can be interpreted as such that young people´s sense-making of risk is based in different modernities, entangled with each other through e.g. global mass communication systems.

  • 106.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Young people making sense of risk: How meanings of risk are materialised within the social context of every-day life.2008Ingår i: Young - Nordic Journal of Youth Research, ISSN 1103-3088, E-ISSN 1741-3222, Vol. 16, nr 4, s. 431-448Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By using the term ‘sensemaking’ our intention isto deepen the understanding of young people and risk. Four focusgroup interviews with young people were made in 2004/05, twoin an urban area (Greater Stockholm) and two in a rural area(the county of Jämtland). Three reference interviews withadults were also made (two in Greater Stockholm and one in Jämtland).The results indicate that sensemaking of risk is a fruitfulway of capturing hidden heterogeneity regarding how young peoplewith similar risk perceptions give risk meaning. Based on theempirical results, that is, depending on where young peoplelive they make sense of risk differently, a two–dimensionaltheoretical model for sensemaking of risk is proposed; individualism–collectivism,and local attachment–local detachment.

  • 107.
    Zinn, Jens
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap. University of Melbourne, Australia.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Concluding Thoughts and Perspectives for Interdisciplinary Risk Research2018Ingår i: Researching Risk and Uncertainty: Methodologies, Methods and Research Strategies / [ed] A, Olofsson & J, Zinn, Palgrave Macmillan, 2018, s. 367-375Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 108.
    Zinn, Jens
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Introduction2018Ingår i: Researching Risk and Uncertainty: Methodologies, Methods and Research Strategies / [ed] A, Olofsson & J, Zinn, Palgrave Macmillan, 2018, s. 1-28Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 109.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Giritli Nygren, Katarina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    The (un)intended consequences of crisis communication in news media: a critical analysis2016Ingår i: Critical Discourse Studies, ISSN 1740-5904, E-ISSN 1740-5912, Vol. 13, nr 5, s. 515-530Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article takes as its departure point the questions Which discourses figure in the news media's coverage of natural disasters?' and What are the possible unintended consequences of this type of crisis communication?' The overall aim is to elucidate the development of risk discourses, struggles over discursive legitimacy, and shifts in argumentation to legitimate or delegitimate certain actors and actions in relation to a widespread and devastating wildfire in the summer of 2014 in Sweden. The chosen media outlets are one national agenda-setting morning newspaper, one national evening tabloid, and one local newspaper. All coverage in these newspapers from the period of the wildfire (1-31 August 2014) were selected and analyzed. By employing a critical discourse analysis of three different newspapers' crisis communication flows during the one-month-long wildfire, we show how crisis communication is in fact embedded in discourses of power related to gender and rurality.

  • 110.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Kloep, Marion
    University of Glamorgan.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Differences in Sense-Making of Risk: Are there Contextual Differences between Groups?2008Ingår i: 'The End of Rationality?' The Challenge of New Risks and Uncertainties in the 21st Century. 'Sociology and Public Debate' Barcelona, September 5-9., 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 111.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Doing and Undoing Risk: The Constitution of Risk and Heteronormativity in a Transforming Society2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 112.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Kris och risk i det heterogena samhället2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar hur risker, säkerhet och olyckor upplevs, värderas och bedöms av olika grupper i samhället. Syftet har inte enbart varit att kartlägga den enskilda medborgarens värdering och skattning utan att även möjliggöra förebyggande arbete i konkreta situationer. Befolkningens heterogenitet i termer av kön, ålder, ursprung, funktionshinder och sexuell läggning har fokuserats just för att förbättra samhällets förmåga att hantera risker och förmedla riskkommunikation till olika grupper. Med heterogenitet menar vi att invånarna skiljer sig från varandra i termer av resurser, värderingar och erfarenheter. Inom projektet har två huvudstudier gjorts; en med nio kvalitativa fokusgruppintervjuer med människor från olika grupper bland den svenska allmänheten. Selektionskriteriet för grupperna var heterogenitet. Den andra studien var en enkätstudie där urvalet bestod av 3 000 personer boende i Sverige i åldern 16-75 år, uppdelat på tre slumpmässiga underurval: 2 000 personer i hela riket, svarsfrekvens 59 %. 750 personer i församlingar med hög andel personer med utländsk bakgrund, svarsfrekvens 36 %. 250 personer i glesbygdslän, svarsfrekvens 55 %. Urval 2 och 3 gjordes för att säkerställa att tillräckligt många personer med utländsk bakgrund och personer boende i glesbygd ingick i urvalet. Enkäten bestod av ett stort antal frågor om t.ex. riskuppfattningar, riskkommunikation, riskbeteende, värderingar, resurser och olika typer av bakgrundsvariabler. Våra resultat visar att heterogenitetsgrunderna i varierande grad spelar roll för förståelsen av människors riskuppfattningar, riskkommunikation och risk- eller säkerhetsbeteenden. De undersökta grupperna upplever olika risker på olika sätt, vill ha varierande typ av riskkommunikation och har också skilda riskbeteenden. Dessa resultat kvarstår även om man tar hänsyn till värderingar, sårbarhet, kön och inkomst och illustrerar vikten av att ta med heterogeniteten i samhället vid studier av risker för att synliggöra de variationer som finns i samhället. Utifrån intervjustudierna kan vi dra slutsatserna att människor förstår risk utifrån sina egna erfarenheter och vardagshändelser, samt att när det gällde nya risker, t.ex. kärnkraft och klimatförändringar hade de studerade grupperna olika strategier för att hantera och leva med dessa. Med utgångspunkt i teorin om risksamhället har en modell av riskuppfattningar med två dimensioner konstruerats; kontroll–fatalism och lokalt–globalt. Att gruppera människor enligt dessa föreslagna dimensioner kan vara ett sätt att öka vår förståelse för att olika grupper av allmänheten kan ha samma uppfattning om en specifik risk, men denna uppfattning är grundad i olika kontext. Detta stämmer också vad gäller riskförståelse, att de intervjuade förankrade sin förståelse för olika risker mot å ena sidan riskens betydelse för mig personligen eller oss kollektivt, och å andra sidan hur risken upplevdes i relation till här lokalt eller där globalt, alltså en rumslig förankring. Sammanfattningsvis kan man säga att rapporten visar på behovet av att i större utsträckning beakta befolkningens heterogenitet i det riskförebyggande arbetet. Rapporten avslutas med sex stycken råd för en förbättrad riskkommunikation.

  • 113.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    National, international or global threats – who fears what? Societal risk perceptions in Sweden 2004 and 2008.2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 114.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Quantitative analysis of risk positions: An exploratory approach2018Ingår i: Researching Risk and Uncertainty: Methodologies, Methods and Research Strategies / [ed] A, Olofsson & J, Zinn, Palgrave Macmillan, 2018, s. 265-286Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 115.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Sense-making of risk in Sweden and Wales2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 116.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Giritli Nygren, Katarina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    A Methodological Strategy for Exploring Intersecting Inequalities: An Example from Sweden2018Ingår i: Zhurnal Issledovanii Sotsial'noi Politiki / The Journal of Social Policy Studies, ISSN 1727-0634, Vol. 16, nr 3, s. 501-516Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article explores the complex patterns of inequality in Sweden from an intersectional standpoint by developing a methodological strategy using data from quantitative national survey material. Intersectionality stands in contrast to the inductive and hypothesis-testing approaches, which tend to reproduce categories as having an essential and stable meaning. It is generally acknowledged that quantitative approaches to intersectionality are rare or in development. Quantitative analyses tend to disregard some of the theoretical cornerstones of intersectionality: in particular, the relational and fluid character of categories. This may be why intersectionality researchers tend to reject quantitative approaches altogether. To address this dilemma, Multiple Correspondence Analysis (MCA) is applied as a means of linking objective structures to subjective experiences, and it is argued that this methodology is well suited to detecting and capturing social spaces of privilege and oppression. The result shows that this kind of quantitative approach to intersectional analysis can facilitate the exploration of inequalities and positions of privilege across populations and globally at particular times, as well as contributing to ontological and epistemological perspectives on intersectionality. By exploring what the category is said to describe and how these parts relate to other sub-categories, especially about time and place settings and their intersections, we were able to identify relationships between structures of oppression and subjective experiences at a particular time and in a particular place, which is important in understanding both inequalities and positions of privilege. These analyses not only illuminate the hegemonic structures of power that create subordinated and privileged positions but also help us to theorize the non-linear and stochastic relations between and within these positions. This methodological advance also has important implications for social policy.

  • 117.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Giritli Nygren, Katarina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Quantitative Interpretation of Intersectionality2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
123 101 - 117 av 117
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf