miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 101 - 112 av 112
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Swärdh, Annabell
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Distansstudier - frihet under ansvar: En kvantitativ studie om motivation vid universitetsstudier på distans2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhället och den enskilde studenten går miste om värdefull kunskap och kompetens när studenter inte fullföljer sina studier. En av orsakerna till att studenter hoppar av sina studier på distans är bristande motivation. Studiens syfte var att ta reda på distansstudenters relation till inre och yttre motivation i förhållandet till struktur, dialog, självständighet och övriga faktorer i jämförelse med ålder. Ansatsen var en kvantitativ icke-experimentell studie av tvärsnittsdesign. Datainsamling utfördes med en enkätundersökning som skickades ut till 276 studenter som studerade en kurs i juridik på heldistans. Resultatet visade att det fanns samvariation mellan variablerna struktur/dialog, självständighet/övrigt, inre motivation/dialog och inre motivation/övrigt, och skillnader mellan inre motivation och yttre motivation. Struktur var den faktor som hade störst betydelse, medan dialog hade störst variation mellan svaren. Det fanns inga större skillnader mellan olika åldersgrupper. Slutsatsen av denna studie var att struktur, självständighet och övriga faktorer har betydelse för motivationen vid studier på distans. Dialog har betydelse för kunskapsöverföringen genom den verbala kommunikationen som i sin tur påverkar den inre motivationen. Hur olika faktorer påverkade studenternas motivation berodde inte på ålder utan det kan bero på något annat som vidare studier får ta reda på.

  • 102.
    Söderlind, Mia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Josefin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ”This is röd, not pink...”: En kvalitativ studie med narrativ ansats om flerspråkigaförskolebarns kommunikation vid leksituationer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår kvalitativa studie har vi undersökt hur flerspråkiga barn, utan gemensamt verbalt språk,kommunicerar vid leksituationer samt vilka lekmaterial som används i barnens kommunikation ileken. Studien bygger på den sociokulturella teorin om barns utveckling. Genom att kombineraobservationer av leksituationer med intervjuer med verksam personal som arbetar i barngrupper därbarnen är flerspråkiga och saknar ett gemensamt verbalt språk har vi kommit fram till att det finnslekmaterial som får en språkbärande funktion vid leksituationer. Om barnen inte har en vuxen atttillgå i leken som stöd och tolk så underlättar så kallade kodade lekmaterial, till exempel en telefon,barnens gemensamma lek då lekmaterialen får en kommunikativ funktion för att barnen kan läsa avdem och uppfatta dem på samma sätt.

  • 103.
    Thörnberg, Pella
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Förskollärarnas upplevelse av begreppetundervisning: En studie med fenomenologisk ansats2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utifrån en fenomenologisk ansats undersöka förskollärarnasupplevelse av undervisning i förskolan samt ta reda på vilka kännetecken som står bakomförskollärarnas egna berättelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av forskning kring undervisning iförskolan, förskolans didaktiska perspektiv samt olika definitioner av begreppet undervisning iförskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där kvalitativa intervjuer använts för attsamla in empiri. Bearbetning av intervjusvaren har gjorts med hjälp av en fenomenologiskanalysmetod. Resultatet visar att essensen bakom förskollärarnas berättelser består av trekonstituenter: medvetenhet, interaktion samt spontanitet. Studiens slutsats visar att förskollärarna hartagit till sig begreppet undervisning och applicerar det på olika innehåll under hela dagen i förskolansutbildning.

  • 104.
    Volpato, Xavier
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Är ideologierna döda i samhällskunskapsläromedel?: En jämförande studie av ideologiernas plats och användning i tre samhällskunskapsläromedel för gymnasiet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den följande uppsatsen avser att belysa hur olika samhällskunskapsläromedel presenterar och använder ideologierna från ett didaktiskt perspektiv. Uppsatsen är en beskrivande studie som med hjälp av idealtyper analyserar hur ideologier används i samhällskunskapsläromedel för gymnasieskolan med ämnesdidaktik i åtanke. Den utgår ifrån att ideologier är användbara och koherenta politiska paradigm samt kraftiga verktyg för att belysa samhälleliga val och frågor. En genomtänkt användning av ideologierna skulle kunna skapa en stödjande struktur för elevernas lärande och gynna en problematiserande ansats i undervisning där nyckelbegrepp introduceras tidigt, nyanseras och skattas med hjälp av ideologierna. Med den här utgångspunkten analyseras tre läromedel med hjälp av idékritik och vissa inslag av diskursanalys. Slutsatsen är att ideologiernas potential som ämnesdidaktiska verktyg inte tas tillvara i de analyserade läromedlen. En annan slutsats är att det förekommer en relativt stor variation i hur ideologierna presenteras, förklaras och används från övergripande och vagt till utförligt om än inte problematiserande. Vissa ideologier som liberalism och feminism får en särställning och normativt stöd från författarna. En avslutande diskussion problematiserar de påträffade likheter och skillnader mellan läromedlen och kopplar dessa till skolan som politisk arena. En sats förslag görs som indikerar hur ideologierna kan användas för att strukturera samhällskunskapsstoffet och göra dess undervisning mera begriplig för eleverna.

  • 105.
    Wessling, Maria
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hur ror vi för att komma dit?: Fritidspedagogers uppfattningar om samarbeteoch organiserande av fritidshemmets verksamhet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur kan man förklara och förstå samarbete och varför samarbete kan vara mödan värd? Syftet medstudien har varit att undersöka vilka uppfattningar fritidspedagogerna på en skola uttrycker om attsamarbeta och att organisera och utveckla fritidshemmets verksamhet. Samarbete som begrepp kanförklaras i termer av kollektivt eller kollegialt lärande; det vill säga om medarbetarna lär av varandragenom att utbyta erfarenheter och tankar, i en öppen och fri dialog, vilket kan öka förutsättningarnaför en kollektiv kompetens (Granberg och Ohlsson, 2005). Enligt forskning är den kollegialareflektionen en förutsättning för den kollektiva kompetensen, det vill säga det mervärde tillika denpositiva synergieffekt som ett samarbete kan generera (Granberg & Ohlssons, 2005; Fröman &Johansson, 2011, m. fl.). I studien kopplas samarbete ihop med det systematiska kvalitetsarbetet;fritidspedagogernas gemensamma ”uppgift” för att kvalitetssäkra verksamheten. Inspirerad avfallstudien som forskningsmetod intervjuades fem fritidspedagoger från tre fritidsavdelningar påsamma skola. Resultatet visar att fritidspedagogerna inte nyttjar den kollektiva kompetensen för attlösa fritidshemmets gemensamma uppgifter, utan att de stretar på i par ute på respektive avdelning,där förutsättningar ser olika ut både för personalen och barnen. Målet i arbetsplanen är att fungerasom ett fritids; frågan är varför och hur de ska organisera arbetet för att uppfylla målet?

  • 106.
    Younes, Rami
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Problembaserat lärande som undervisningsmetod: En kvalitativ undersökning om hur yrkesverksamma upplevt PBL som undervisningsmetod2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att studenter upplever att det är svårt att applicera teoretiska kunskaper i praktiska sammanhang. Vidare påvisar forskning att studiemetoder, som problembaserat lärande(PBL), där studenterna styr undervisningen och får diskutera verklighetsbaserade fall leder till att studenterna får större förståelse för de teoretiska kunskaperna samt hur dessa kan appliceras i praktiska situationer. Däremot påvisar forskning att PBL är en studiemetod som har nackdelar som kan ge negativa konsekvenser för individens lärande. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma före detta studenter upplever att PBL hjälpt dem att applicera teorin i praktiken. Vidare syftar studien till att undersöka vilka för- och nackdelar deltagarna upplevt med PBL som undervisningsmetod. Studien är av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts för datainsamling. Sju yrkesverksamma läkare deltog i studien genom ett snöbollsurval. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys där 4 huvudteman uppstod. Resultatet visar att PBL upplevs som en undervisningsmetod som hjälper studenter att applicera teoretiska kunskaper i praktiska sammanhang samt att genom PBL fås större förståelse för teorin. Vidare visar resultatet att PBL upplevs ge möjligheten för studenter att utveckla förmågor och färdigheter som traditionella undervisningsmetoder inte ger utrymme för. Däremot visade resultatet att PBL är en metod som upplevs olikt beroende av såväl studentens som lärarens motivation och engagemang för att undervisningen ska vara till fördel. Intervjupersonerna upplevde även att det enskilda lärandet påverkas av andra individers prestationer och engagemang i studierna.

  • 107.
    Åhslund, Ingela
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Nordic research on boys’ learning and school performance: A systematic literature review2018Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, nr 2, s. 41-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    I de nordiska länderna ökar betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor mer än i OECD-länderna i allmänhet, trots att de nordiska länderna har en lång tradition av att sträva efter likvärdighet och jämställdhet i utbildningen. Omfattande internationell forskning har gjorts som visar på olika aspekter av pojkars beteende, sociala förhållanden och villkor, men det finns fortfarande områden som rönt lite uppmärksamhet inom pedagogisk forskning. Syftet med den här litteratur-granskningen har därför varit att beskriva vad nordiska studier publicerade mellan 2000-2018 har fokuserat på avseende skolpojkars prestationer, inlärning och förutsättningar. Denna systematiska litteraturöversikt gjordes för att dels få en översikt av det nordiska forskningsfältet, dels identifiera eventuella luckor, och behov av framtida forskningsstudier. I analysen kunde två huvudområden identifieras: Sociala förutsättningar som påverkar pojkarnas prestationer, samt Krav och förutsätt-ningar i klassrummet som påverkar pojkarnas prestationer. Analysen visar att de nordiska studierna ytterligare fördjupar och problematiserar bilden av pojkar i skolan, men trots den fördjupade bilden av fältet framträder en tydlig betoning på sociala förhållanden och maktstrukturer i studierna. Eftersom analysen även visar att endast ett litet antal studier har undersökt förhållanden i lärmiljön och undervisningen i förhållande till pojkarnas underprestationer och lärande pekar detta mot luckor i forskningsfältet, samt behovet av ytterligare forskning inom området.

  • 108.
    Åhslund, Ingela
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Uppfattningar, förväntningar och didaktiska val - en studie om undervisningens betydelse för pojkars skolprestationer2019Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 109.
    Åkebrand, Ida
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Andersson, Sofia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    “Vi leker inte bara, vi har undervisning”: En studie om förskollärares tolkning och hantering av begreppenundervisning och lek i förskolan.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftade till att utforska och analysera hur förskollärare tolkar begreppenundervisning och lek samt deras uppfattningar om hur de hanterar begreppen i förskolans verksamhet.Studien guidades utifrån följande frågeställningar: Hur tolkar förskollärare begreppen undervisning och lek?Vilken relation ser förskollärare mellan undervisning och lek? Hur ser förskollärare på förändringarna i förskolansreviderade läroplan? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma och utbildadeförskollärare på sex olika förskolor. Vid bearbetningen av det empiriska materialet utkristalliseradesfem teman som presenteras i resultatet: Kommunikation och socialt samspel, Undervisning och lärande, Lekensom ett verktyg, Social stöttning i leken och Implikationer av förändringarna i förskolans läroplan. Resultatetvisade att förskollärarna såg positivt på att undervisningsbegreppet för s in i läroplanen och dehoppades att den reviderade läroplanen ska höja förskolans och förskollärarnas status. Förskollärarnauttryckte att begreppet undervisning var ovant att använda i förskolan men uttryckte sin förståelse förhur undervisning kan bedrivas i förskolans verksamhet. De menade att undervisning pågår hela dagenbåde spontant och planerat, förutsatt att en vuxen är närvarande och att de har en medvetenhet i vadde undervisar om. Förskollärarna beskrev att leken har en självklar plats i förskolan och attundervisningen bör bedrivas på ett lekfullt sätt utifrån barns intressen. De såg även leken i sig som ettföremål för undervisning och lyfte vikten av förskollärares roll för att stötta barns utveckling ochlärande. Analysen av resultatet hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och utfördesgenom en tematisk analys.

  • 110.
    Åkerlund, Kristine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Tvärsektoriell samverkan - ett lärorum: En fenomenografisk studie om upplevt lärande vid samverkanmellan offentlig och ideell sektor2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som följd av omvärldsförändringar ökar samverkan mellan offentlig och ideell sektor i omfattning. Ideella organisationer, föreningar och det civila samhället har idag blivit en välfärdsproducent för att tillsammans med den offentliga sektorn bemöta komplexa samhällsutmaningar. Frivilligorganisationer har tagit över verksamheter som tidigare drivits i kommunal regi, de sköter idrottsanläggningar, bedriver integrationsverksamhet, sköter om vandringsleder och fritidsgårdar. Tvärsektoriell samverkan sker i form av bidragsgivande, skötselavtal eller delägarskap i större EU-projekt. Syftet med denna studie är att studera hur individer upplever samverkan mellan offentlig och ideell sektor som ett lärorum, samt vad de upplever som hinder för lärande. För att undersöka detta, har en fenomenografisk studie genomförts. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är teorier om lärande i praktikgemenskap, lärande i och mellan organisationer samt fenomenografisk syn på lärande som fenomen. Som datainsamlingsmetod har sex semistrukturerade intervjuer med representanter involverade i tvärsektoriell samverkan genomförts. Studiens resultat och slutsatser visar på att lärande vid tvärsektoriell samverkan sker i samspel med andra individer och som kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan föreningar och kommunen. Informanternas syn på lärande vid samverkan är övergripande positiv. Det konstateras dock att samhällsutvecklingen kräver nya former av samverkan och effektivare utnyttjande av parternas kunskaper. Resultatet visar att bristfällig information och kommunikation mellan parter, allmänt sinande ideellt engagemang och maktobalans i förhållandet är hinder för lärande.

  • 111.
    Åslund, Malin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lagergren, Sanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ”Att fånga tillfället i flykten”: Fritidspedagogers uppfattningar av elevinflytande i fritidshemmet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att tolka fritidspedagogernas uppfattningar av elevinflytande i fritidshemmet då tidigare forskning visar att elevinflytande inte sker i den utsträckning det bör enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2017). Forskningen visar att en anledning till att elevinflytande inte sker i den utsträckning det bör kan bero på att pedagogerna tolkar styrdokumentets riktlinjer olika om att låta eleverna utveckla sina demokratiska principer och få möjlighet att göras delaktigt i utformningen av verksamheten. Vår studie har genomförts genom fyra fokusgruppsintervjuer med fritidspedagoger som arbetar på fyra olika skolor där de fick diskutera en rad frågor om ämnet med varandra. Vår studie talar för att fritidspedagogerna har en gemensam förståelse för vad elevinflytande innebär men att det finns olika uppfattningar om hur de arbetar med elevinflytande i fritidshemsverksamheterna. Utifrån vårt resultat är vår tolkning fritidspedagogernas vilja och engagemang att arbeta med elevinflytande kan ha en avgörande roll för i vilken utsträckning elevinflytande sker.

  • 112.
    Öderyd, Emma-Sofia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Sandra
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Pedagogiskt idrottsledarskap: Med fokus på genus- och jämställdhetsfrågor2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar undersöka ledarskapet inom idrotten med fokus på ishockey och hur en arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor. Valet av detta ämne har sin bakgrund i våra egna upplevelser kring jämställdheten i samhället överlag och intresset för ledarskap och genus. Under processens gång utvecklades intresset för just idrott. Syftet är att belysa ledarskapet i ett kvinnligt och i ett manligt hockeylag med avseende på hur ledarna arbetar med pedagogik, genusmedvetenhet och jämställdhet. Frågeställningarna grundar sig i hur ledarna behandlar deltagare i idrottslag och om de arbetar på ett genusmedvetet sätt. Undersökningen är huvudsakligen kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och observationer. Även en enkätundersökning har genomförts för att få in en kvantitativ del. Av resultatet framkom att ingen av ledarna har någon pedagogisk utbildning, ändå finns ett pedagogiskt tänk och de vill ta fram de bästa i både gruppen och hos individen. Genusmedvetenheten hos ledarna skiljer sig åt och båda arbetar med jämställdhet utifrån olika perspektiv. Det vi har sett i undersökningen är att ledarna för respektive lag försöker att göra sitt bästa i arbetet med jämställdhet och genusmedvetenhet. Dock finns brister hos båda ledarna där de motsäger sig själva ibland. De slutsatser vi kan dra av detta arbete är att jämställdhet och genus uppfattas på olika sätt och att olika strategier används för att arbeta med det.

123 101 - 112 av 112
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf