Syfte: Syftet med arbetet är att analysera berättelser från personer som kommit till Sverige som ensamkommande flyktingbarn och söka efter risk- och skyddsfaktorer. Metod: För att samla in empiriskt material så har personer intervjuats och fått berätta sina berättelser från ankomsten i Sverige och framåt. Resultat: Resultatet visar att deltagarna har viktigt kunskap av vad som för dom har varit viktiga personer, platser och händelser i deras liv, från ankomsten i Sverige fram till idag. Viktiga skyddsfaktorer som att bli lyssnad på samt stöttad av vuxna som finns omkring en, ha något att göra på fritiden, bra vänner, m.m. Eller riskfaktorer som våld och i hemmet, inte få göra sin röst hörd, saknad och oro över familjens situation, m.m. Har framkommit ur deltagarnas berättelser i detta arbete.

Sammanfattning:

Vi har gjort en mixed methods studie med privata och statliga skolor på landsbygden i Kisoro

distrikt, Uganda. Uganda har antagit Millenniemålen som ska vara uppfyllda innan 2015 och de två

mål som undersöks i denna studie är andra målet om alla barns rätt till grundskoleutbildning samt

tredje målet om jämställdhet mellan flickor och pojkar på grundskolenivå. Studien innehåller en

statistisk och beskrivande del kring avhopp av studier men som komplement även en fördjupande

och förklarande induktiv del med hjälp av intervjuer. Uganda antog 1997 Universal Primary

Education som skulle göra att alla barn oberoende av socioekonomiska förhållanden och kön skulle

få möjlighet att gå i grundskolan oavsett skolregi. Syftet med studien var att undersöka hur skolorna

i Kisoro distrikt uppfyller nämnda Milleniemål och anledningar till att barn hoppar av skolan i

förtid. Studien visade att UPE tycks stå inför utmaningar kring att nå målen om avhopp på den

statliga skolan och könsjämställdhet. För att förbättra UPE och nå målen föreslås att samarbetet på

alla nivåer förbättras och förtydligas, från lokal till nationell nivå. Processerna bakom problemen i

att barn inte slutför grundskolan återfinns på både mikro, meso och makro-nivå.

HVB-boenden är viktiga verksamheter för att hjälpa barn och ungdomar med stortbehov av institutionella hjälp och insatser. Denna uppsats syftar till att undersökaerfarenheter om hot och våld för personal inom HVB-verksamheter i Sverige. Följandefrågeställningar har används i föreliggande studie: Hur påverkar institutionell maktarbetsförhållanden på HVB-hem? Hur maktförhållandena påverkar samspelet mellanpersonalen och de boende? Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat in datasom vi sedan analyserat. Resultatet visar att det finns stora skillnader i förståelsen avoch erfarenheter om vad hot och våld är bland personalen på boenden. Resultatenantyder också att fler regler leder till fler konflikter inom HVB-verksamheter samt attviss personal inte har upplevt hot eller våld på arbetsplatsen. Vi argumenterar för atthusregler samt verksamhetens riktlinjer och rutiner kan vara en bidragande orsak till atthot och våld förekommer på dessa verksamheter.

Abstract:

I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader på samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer är betydelsefulla i arbetet med våldsutsatta kvinnor, därför är det en viktig förutsättning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet våld i nära relationer är fortfarande nytt för socialtjänsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för våldsutsatta kvinnor. Detta är en kvalitativ studie som är grundad på semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar på socialtjänsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna är nödvändiga och att samarbetet leder till bättre insatser samt förutsättningar i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att samverkan inte fungerar optimalt då ansvarsfördelningen kan bli otydlig ibland samt att det behövs vissa förutsättningar som gemensamma mål, samsyn och resurser för en god samverkan.

Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig åt och detta beror på flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under åren 1990 till 2000. Studiens syfte är att visa på den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nämnas i studien. Studien som är en litteraturbaserad översikt bygger på sex artiklar och en rapport som analyserats utifrån systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas på olika sätt beroende på den målgrupp som kommer i kontakt med begreppet. Det centrala är att sexmissbruk ses som ett dolt problem och utvecklas genom samexistensen med alkohol och droger. Denna samexistens initieras under slutet av 1990-talet och det sker en drastisk ökning under 2000-talet. Det vi kan konstatera i studien är att resultatet av ökningen har ett direkt samband med utvecklingen och användningen av internet i kombination med alkohol och droger. Min slutsats är därmed att internet och cybersex i kombination med nämnda droger leder till den samexistens som studien visar på. Studien visar alltså på att faktorerna har ett samband med varandra och att sexmissbruk inte bara är ett missbruk, utan även multipla missbruk, ett blandmissbruk.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse. Empirin baseras på sjutton artiklar från Aftonbladet, Expressen, CAN:s tidskrift Alkohol & Narkotika samt Socionomen. Resultatet presenteras utifrån sex teman som uppkom under analysprocessen: Dödens drog och Spice-Epidemin, Missbrukare och behovet av hjälp, Extrema ytterligheter, Drog bortom kontroll, Kamp mot drogerna samt Spicebrukaren, inte vem som helst. Droganvändarna är underrepresenterade i diskursen där företrädesvis polis kommer till tals. Restriktiv narkotikapolitik utgör den prominenta diskurstypen. Spicediskursen skapar risk på ett sätt som kan härledas till moralpanik och konstruerar Spiceanvändaren som avvikare. Diskursen om Spice påverkar socialarbetare i deras arbete med droganvändarna.

Våld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella läggningen eller könet på

individerna. I och med det heteronormativa synsättet som styr samhället uppmärksammas inte

våldsutsatta individer i samkönade relationer tillräckligt mycket vilket bidrar till större

utsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den här fördjupande

litteraturstudien var att sammanställa forskning gällande våldsutsatta i samkönader relationer,

med fokus på samhällets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsåtgärder.

Resultatet presenterades i en tabell som låg till grund för den kritiska granskningen av

artiklarna. Resultatet presenterades även i löpande text under tre kategorier, våldsutsatt i

samkönade relationer, våldet och samhället, och forskning kring våldet. Våld i nära relationer

förekommer i lika stor utsträckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuella

relationer. Trots detta är forskningen fragmenterar och innehåller kundskapsluckor.

Studien handlar om betydelsen av mellanmänskliga relationer inom socialtjänsten. Vidareberör arbetet vikten den icke-verbala kommunikationen som sker mellan klient ochsocialsekreterare samt de svårigheter som kan uppstå vid olika former av beslutsfattande.Arbetet grundar sig på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma socionomeroch berör vissa organisatoriska förutsättningar utifrån gräsrotsperspektivet. Studien utgår frånett hermeneutiskt synsätt där insamlat material kopplas till betydelsen av det fysiska mötet.Av resultatet framgår att socialsekreterare upplever en hög arbetsbelastning och påtaladtidsbrist vilket ofta resulterar i snabba bedömningar samt nedprioriteringar av fysiska mötenmed syfte att effektivisera arbetet utifrån rådande bestämmelser.

Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser. Resultatet visar också att det finns ett samband mellan det fysiska tillståndet och möjligheten till ett fysiskt socialt umgänge, och att det geografiska avståndet är betydelsefullt för de sociala relationerna. Gemensamt för alla respondenter var att tillit och regelbundenhet i kontakten är viktigt för att känna gemenskap i de sociala relationerna

Introduction: The number of students with school refusal has remained at a constant level in Sweden since measurements began in 2006. School health service resources has been reduced since municipalisation which makes it difficult to intercept these students in time. Objective: To identify the tools of school health services, resources and professional skills with unauthorized absence, and the measures applied preventively. Method: A qualitative study based on seven semi-structured interviews with all professions within the school health services. Results: The school's responsibility affect both student health organization and the student's school structure. The new grades and subject schemes introduced in 2011 make higher requirements on today's students. It´s important that all of the school personell are aware of the problem and pursue the same objectives, for a good interaction. Discussion: School health services shared experiences around the concept school refusal behavior reflects the complexity of the problem. Knowledge and skills are important components. The school teams experience that they are self-taught regarding the subject but want further education and increased resources to be more preventive and relationship-building. Conclusion: Further Swedish research and knowledge is needed, as well as an improved definition of the concept in order to improve school health service’s work with school refusal students in student.Keywords:

Social work educators have long struggled with the challenge of finding appropriate strategies for fostering cultural awareness among their students. The purpose of this study is to illustrate how a computer-based simulation, SimChild, can be used in teaching about child protection to enhance cultural awareness among students and expand their insight into how personal biases can affect professional practice. In SimChild, individual students can assume the role of social worker and then collectively discuss the patterns emerging after their individual assessments have been aggregated. This study, based primarily on focus group data, reflects testing conducted at three Swedish universities. 

ABSTRACT: Denna studie är en kvalitativ komparativ forskningsdesign. En jämförande metod för att analysera likheter och skillnader mellan studieobjekten men också i relation till tidigare forskning. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget samt hur kompetenssatsningen ser ut i Jämtlands kommuner bland socialtjänsthandläggare kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ur ett förvaltningsetiskt och professionsetiskt perspektiv. Studien visar att de kommuner som ingått i studien är medvetna om dessa funktionsnedsättningar och har en mer eller mindre utarbetad strategi i bemötandet av personer med NPF och att de respondenter som hade goda kunskaper i ämnet ansåg att de behövde mer kunskap och kompetenssatsning, vilket Socialstyrelsen har efterfrågat i ett flertal utvärderingar och vägledningsdokument.

I Sverige föreligger en ringa forskning som berör amatörboxningens sociala betydelse. Detta gäller även den internationella arenan. En generell uppfattning är att boxning är en sport som mestadels utövas av grupper som har sina rötter i lägre sociala klassen. Den ringa forskning som finns visar att personer som söker sig till amatörboxning ofta kommer från en segregerad miljö med begränsade ekonomiska resurser. I vissa fall avviker de från samhällets normer. Anledningen till det kan grunda sig på brister i utbildning och kanske även ett kriminellt beteende. Forskare menar att boxning, inom ramen för en form av socialt arbete, kan hjälpa ungdomar som befinner sig i riskzon. Vår artikel har haft som syfte att kartlägga miljöer ur vilka amatörboxare rekryteras och när de har rekryterats, redovisa och diskutera vilka upplevelser av livskvalité som gäller för dem i dagsläget. För att uppnå syftet med vår studie har vi använt och bearbetat en inom projektet ’En rak vänster’ tidigare genomförd datainsamling. Resultatet av vår undersökning visar att amatörboxning kan uppfattas som ett verktyg för integration i samhället.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret.

Syftet med denna studie är att belysa tidigare studenters erfarenheter av att ha gjort en praktik på Fältstation Botkyrka. Detta är ett projekt som drivs i regi av Mittuniversitetet själva, och som administreras av Avdelningen för Socialt arbete. Fem studenter valde att delta i studien som har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där en semistrukturerad intervjumetodik har använts. Resultatet presenteras i form av en skriftlig rapport där det empiriska materialet har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv, vars gemensamma nämnare är att de kritiserar strukturer som gör att människor placeras i över- och underordningar. De teoretiska perspektiv som har används är: postkolonialism, intersektionalitet samt stigmatisering och marginalisering. Slutsatserna är att studenterna som deltagit i denna studie upplever att de utifrån sitt deltagande i projektet Fältstation Botkyrka har utvecklats både personligt och professionellt. Det framkommer också att deltagandet i Fältstation Botkyrka har bidragit till en fördjupad förståelse för teoretiska perspektiv och social problematik med anknytning till teorierna

The purpose of this study is to examine young people’s knowledge and information about HIV/AIDS, other sexually transmitted infections and sexuality in Nkinga award, Tabora Region, Tanzania. The research methods for this case study are both qualitative and quantitative. First focus group discussions were performed and based on the discussions a survey was conducted. An intersectional perspective has been used to understand whether the young people have got the information and knowledge they need and what their sexual experience and behavior is in light of HIV/AIDS and STIs. The study finds that awareness is high, knowledge about prevention methods is good, but there are risky sexual behavior and especially non-voluntary sexual activities.

Studiens syfte var att undersöka hur personalen på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn upplever sin yrkesroll. En kvalitativ metod har använts där totalt sex semistrukturerade intervjuer fördelade på tre olika HVB-hem har utförts. Det empiriska intervjumaterialet har analyserats utifrån symbolisk interaktionism och kopplats till tidigare forskning. Ett framträdande tema i analysen rör betydelsen av relationer. Resultatet visar att i intervjupersonernas berättelser framträder skapandet av en förtroendefull relation till ungdomarna som den viktigaste delen av yrkesrollen. Att vara en lyssnande vuxen som är närvarande i ungdomarnas vardagsliv är ett tema som återkommer i de flesta intervjupersoners berättelser.

Denna studie syftar till att undersöka potentiella resiliensfaktorer i relation till glesbygdens betingelser. Genom självselektion har sju personer deltagit i semistrukturerade djupintervjuer och delat med sig av sina upplevelser av att växa upp med föräldrar med missbruksproblematik. Det insamlade materialet har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att dessa personer upplevt sig haft ett begränsat nätverk och att människor i närsamhället känt till deras livssituation. Vidare framkom indikationer om närheten till naturen som en möjlig skyddsfaktor vilken kan ha gynnat utvecklingen av resiliens.

Forskningen om män som våldtäktsoffer är vag och ligger många år efter forskningen om kvinnliga

våldtäktsoffer. Forskningen om behandlingsmetoder för våldtagna män är även den eftersatt och

visar sig sakna evidens. Syftet med studien är att undersöka vilka behandlingsmetoder och

stödinsatser som finns för män som blivit våldtagna samt problematisera normer om manlighet och

heterosexualitet. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar inom

olika organisationer i Sverige och som möter män som utsatts för våldtäkt. Studien analyseras

utifrån maskulinitetsteorin, heteronormativet samt intersektionalitetsperspektivet. Resultatet visar

att de flesta tycks utgå från psykoterapi med inslag av olika kognitiva och psykodynamiska

inriktningar. Analysresultatet visar att de normer som finns om manlighet och heterosexualitet i

samhället har stor inverkan på manliga våldtäktsoffer. Vidare visar resultatet att våldtagna män

behöver mer uppmärksamhet i samhället för att få bort den tabu som finns idag. Detta för att på ett

bättre sätt kunna bidra till att utsatta män får den hjälp de behöver.

Grooming, sexuellt utnyttjande av barn på internet, är ett socialt problem som har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Internet är en miljö som är både skadlig och gynnsam vilket påverkar socialarbetarens arbete med att skydda barn i utsatta miljöer från sexuella övergrepp både preventivt och reproduktivt. Rättssamhällets preventiva insatser är begränsat trots att grooming varit olagligt sedan 2009. Denna uppsats syftade till att beskriva och analysera medias diskurser om grooming. Metoden som använts är kritisk diskursanalys som kompletterats med genusteori, för att uppmärksamma språkets makt att forma den sociala verkligheten. Resultatet visar tre framträdande groomingdiskurser. Uppsatsen hjälper oss att se underliggande genusstrukturer, medias makt att reproducera dessa strukturer samt polisväsendets dominerande roll i medias diskurser om grooming.

Samhällets ökade krav på att socialtjänstens arbete skall utföras via evidensbaserade metoder medför att det förekommer områdesspecifik vidareutbildning för socialsekreterarna. Syftet med studien är att få en bild av hur socialsekreterare inom socialtjänstens arbete med barn och familj upplever sin kunskap i förhållande till sina arbetsuppgifter, samt om de känner sig trygga i det dagliga arbetet och de beslut de tar. Vidare undersöks vilka vidareutbildningar eller kompetenshöjande insatser som erhållits och när detta senast skedde. Metoden är kvantitativ analys med webbenkät. Resultatet visar att majoriteten vidareutbildat sig de senaste två åren och att de allra flesta önskar mer vidareutbildning. Socialt arbete är komplext och sociala problem förändras vilket gör att det alltid behövs ny kunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar som existerar om kvinnor med ett missbruk och på vilket sätt dessa införlivas inom det sociala arbetets praktik. Studien ämnar även att undersöka hur dessa föreställningar samverkar med andra maktstrukturer och påverkar möjligheter till skydd från våld inom skyddade boenden. Totalt fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer har möjliggjort den insamlade empirin. Materialet har analyserats och tolkats utifrån Skeggs klassteori samt Halls postkoloniala teori som båda berör konstruktioner av subjekt. Slutsatsen visar att kvinnor som utsätts för våld och har ett missbruk konstrueras på ett avvikande sätt vilket påverkar utformningen av skyddade boenden. Föreställningarna om kvinnor med ett missbruk har en förankring i arbetarklassen som har en central roll i konstruktionen av en kvinna som våldsutsatt med ett aktivt missbruk.

Forskning visar att sexuellt opassande beteenden från vårdtagare mot hemtjänstpersonal förekommer men att chefer många gånger ignorerar problematiken och att få insatser görs för att det ska bli bättre. Denna studie har därför haft för avsikt att undersöka hur hemtjänstpersonal reflekterar kring sina upplevelser av sexuellt opassande beteenden, hur kollegor och chefer hanterar beteendet samt vilka strategier de själva utvecklat för att hantera detta. Studien är av kvalitativ karaktär och innefattar åtta intervjuer med hemtjänstpersonal från Jämtlands och Medelpads län. För att skapa förståelse för personalens berättelser har en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med teoretiska perspektiv använts i analysen. Resultatet tyder på att sexuellt opassande beteenden från vårdtagare orsakar ett mer eller mindre stort obehag hos personalen. Det tyder även på att chefer och personal måste ta sexuellt opassande beteenden på allvar och upprätta konkreta insatser för att stävja problematiken.

Den svenska synen på narkotikamissbruk har vägletts av tankar om ett narkotikafrittSverige, total avhållsamhet och nykterhet. Denna grundhållning utmanas idag bland annatav behandlingsmetoder med primärt fokus på skademinimering snarare än nykterhet.Orsaker till missbruk är ofta mångfasetterad och kan leda till för tidig död och för att brytabehövs ofta en hjälpande hand. Studiens syfte var, utifrån en kvalitativ forskningsansats,att undersöka patienter och yrkesverksammas upplevelser av läkemedelsassisteradrehabilitering vid opiatberoende (LARO), samt om behandlingen bidrar till minskad riskför överdosering och påverkar patientens hälsa. Erfarenheter har inhämtats genomintervjuer av två patienter och tre yrkesverksamma vid beroendeenheten i Region JämtlandHärjedalen. Slutsatser är bland annat att psykosociala insatser och sysselsättning ikombination med LARO är av betydelse för att lyckas med behandlingen. Vidare arbetarinte verksamheten aktivt mot överdoser men fungerar ändå i praktiken som enskademinimerande insats.

Avvikande beteende sett utifrån samhällets norm kan uttrycka sig på olika sätt och innebära konsekvenser för individen. För ungdomar med ADHD kan svårigheter med integrering i omgivningens strukturer och sociala arenor påverka dem i negativ bemärkelse. Ungdomarna med diagnosen ADHD påvisade en förhöjd risk för deltagande i brottsliga handlingar, jämfört med ungdomar utan diagnosen. Syftet med uppsatsen var att undersöka associationen mellan ADHD och kriminalitet hos ungdomar och unga vuxna i aktuell forskning. Ett mål var även att kartlägga potentiella risk- och skyddsfaktorer hos denna grupp att begå brottsliga handlingar. Resultatet bygger på sammanställning av befintlig forskning som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivistisk teori, kritisk teori och anti-förtryckande teori har legat till grund för analys och tolkning av materialet. Av resultatet framkommer att aktuell forskning visar en viss association mellan ADHD och ungdomsbrottslighet till följd av ett flertal riskfaktorer såsom skola och vänskapsrelationer. Preventiva insatser i tidigt skede och behandling av symptom kan förebygga utfallet av kriminalitet.

Fokus i denna studie är socialtjänsten som människobehandlande organisation och deras arbete med ungdomar under den kritiska perioden som övergången från samhällsvård till att självständigt liv är. Övergången från samhällsvård till självständigt liv och det stöd som erbjuds i samband med denna kan ha en avgörande roll för ungdomars livsvillkor. Syftet var därför att studera socialsekreterares erfarenhet av ungdomars behov av stöd i övergången och vad som karaktäriserar en god övergång. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i fem olika kommuner gjorts. Det insamlade materialet analyserades utifrån Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer (HSO) och resultatet visade att en god övergång karaktäriserades av god planering, delaktighet och samarbete. Det visade också att ungdomar som varit placerade i samhällsvård hade behov av stöd som skilde sig från andra ungdomar där bristen av ett socialt nätverk var mest framträdande. I de flesta fall kunde behovet av stöd tillgodoses genom en kontaktperson eller kontaktfamilj. Majoriteten av socialsekreterarna använde sig av ett särskilt material från BBIC, “På väg”, i samband med planering av övergången. Bristen på samsyn, samarbete inom och utanför organisationen och när den unge inte vill ha stöd, var hinder som var vanligt förekommande i arbetet. Där såg socialsekreterarna behov av mer rutiner och motivationsarbete.

This paper explores whether, and if so how, long-term illness affects and changes personal social relations and how these transformations are related to diagnosis, length of the sick leave, age and gender. It is based on qualitative in-depth interviews (N = 10) and a broader representative survey among long-term ill people (n = 319). The results reveal that illness affects the social relationships in both positive and negative directions. On the one hand, the proximity and mobilization of support from family and friends increases during the period of illness and new relationships are included in the networks. On the other hand, the distance within some relationships increases, and some disappear or become less support-rewarding. While the need for social relationships seems, for the majority, to be essential and constant, the results show that the circle of close personal relationships is shifting and that emotional intensity and reciprocal exchange vary.

Om kön är något man föds in i eller om det är något som man genom egna upplevelser och val utvecklar är något som går att diskutera. Hur framställningen av transpersoner har sett ut genom tiderna har varierat allt från att vara sociala och medicinska avvikelser till en utsatt och diskriminerad grupp i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur transpersoner framställs i kvällspress, i Aftonbladets artiklar. Resultatet bygger på åtta artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivism, queerteori, heteronormativitet och tidigare forskning i ämnet har legat till grund för tolkningen av materialet samt analysen. Det framgår av resultatet att artiklarna bidrar till upprätthållandet av heteronormativitet i samhället och till stigmatisering av transpersoner samtidigt som artiklarna utgår ifrån att bekämpa just detsamma.

En kvalitativ studie om utlandsfödda föräldrars upplevelse av att uppfostra sina barn i den svenska kontexten. Studien syftar till att undersöka utlandsfödda föräldrars upplevelser av barnuppfostran i en ny kulturell kontext. För detta har två grupper av utlandsfödda föräldrar intervjuats, totalt åtta personer. Intervjuerna har skett i form av fokusgrupper. Fokus har legat på kulturella normer och värderingar samt de möjligheter föräldrarna upplever att de har att uppfostra sina barn enligt den egna kulturen. Parallellt utforskas hur föräldrarna anpassar sig efter nya kulturella normer och värderingar och därmed antar en hybridiserad kulturform, med dubbla kulturer. Resultaten visar att föräldrarollen förändras när informanterna kommit till Sverige och hunnit acklimatisera sig till den nya socioekonomiska kontexten. Vissa kulturella normer bibehålls eller ändras, andra överges helt och nya normer adopteras. En förklaring till de förändringar som sker är de nya möjligheter som den svenska kontexten erbjuder, med tillexempel fri skola och sjukvård för barnen. Även den rådande religionsfriheten och mångkulturalismen upplevs av informanterna som något positivt. Trots detta upplever föräldrarna också många utmaningar i det nya samhället; inte minst rädslan för hur de och deras barn ska uppfattas om de inte anpassar sig tillräckligt. Samtidigt lägger föräldrarna också stort värde vid bevarandet av de kulturella rötterna.A qualitative study about foreign-born parents’ experiences of childrearing in a Swedish context. The purpose of the study is to investigate foreign-born parents’ experiences of childrearing in a new cultural context. For this purpose, two groups of foreign-born parents have been interviewed, a total of eight people. These interviews have taken place in the form of focus groups. Focus has been on cultural norms, values and the possibilities the parents perceive to have to raise their children in accordance with their own culture. Parallelly it is explored how the parents adjust to the new cultural norms and values, thereby adapting a hybridised cultural form, with double cultures. The results show that the parenting role changes according to the new sociocultural context as parents arrive in Sweden and have the time to acclimatise. Some cultural norms are kept or adapted to the new circumstances, some are abandoned entirely and some new are adopted. One explanation for these changes are the new possibilities offered by the Swedish context; for example, free school and healthcare for the children. The freedom of religion and multiculturalism are also factors that the informants experience as positive. Despite this, parents experience many challenges in the new society; not the least of which is the fear of how they and their children will be perceived if they fail to adjust enough. Concurrently the parents place immense value on the conservation of their cultural roots.

Denna studie syftar till att undersöka vilka hjälp- och stödinsatser socialtjänsten erbjuder familjer med barn diagnostiserade med ADHD samt hur socialtjänsten upplever samverkan med skola samt hälso- och sjukvården. Forskning pekar på att individanpassade stödinsatser riktade mot familjen är mest effektiva. Studien är relevant för socialt arbete då socialarbetare ofta möter människor med ADHD och därför bör veta vad som är mest effektivt i arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. 3 personer som leder socialtjänstens barn- och familjeenheter på tre geografisk närliggande kommuner i mellersta Sverige har intervjuats över telefon. Resultatet visar att stödinsatser som erbjuds är individanpassade och att samverkan med skola samt hälso- och sjukvården upplevs bristfällig.

Increasing globalisation, reorganisation of the Scandinavian welfare regimes and the awareness of increasing global roots of local social problems necessitated change in the curriculum of social work in three Scandinavian schools of social work in Denmark, Norway and Sweden. Recent global transformations, increasing global inequalities, increasing forced migration and the emergence of glocal social problems make the traditional education and methods of social work ineffective and in some cases harmful for people in need of social work intervention. This article examines the need to provide critical, global and multilevel perspectives in social work education in order to prepare social work students for the increasing social problems with global roots. The article, which is based on cross-national collaborations in social work education between three Scandinavian countries, addresses global and critical components in theoretical courses, professional training and field practice in the social work education of the countries in question. It is argued that social work education should move beyond the old division of classical and international/intercultural toward including global and critical perspectives in an integrative manner in all programs.

Föreliggande studie är en forskningsöversikt som undersöker och analyserar aktuell forskning som berör HB-personer utsatta för våld i en samkönad relation. Syftet med forskningsöversikten var att få en fördjupad kunskap om forskningsläget inom området och frågeställningarna löd enligt följande; Vilka unika mekanismer påverkar IPV-utsatta HB-personer enligt aktuell forskning? Vilka hinder existerar i hjälpsökandeprocessen för HB-personer utsatta för IPV enligt forskning? Hur beskriver aktuell forskning att yrkesverksammas attityder gentemot HB-personer utsatta för IPV påverkar dessa individers utsatthet? Vad presenterar aktuell forskning för insatser för att förbättra livsvillkoren för HB-personer utsatta för IPV? Aktuell forskning visar att HB-personer upplever en unik utsatthet utifrån att både vara våldsutsatt och genom att tillhöra en sexuell minoritet i ett heterosexistiskt samhälle. Forskning beskriver att individer utsätts för förtryckande strukturer på flertalet nivåer, något som påverkar både att våld sker och att våld fortsätter att ske utifrån svårigheter i hjälpsökandet. Vidare visar aktuell forskning att yrkesverksammas arbetssätt genomsyras av heteronormativa föreställningar vilket har en negativ inverkan på individer utsatta för samkönat våld. Sammanfattningsvis redovisar resultatet vad forskning uppger för hänvisningar till yrkesverksamma och framtida forskning, vilket berör utbildning, ytterligare intersektionella perspektiv och kvalitativ forskning. Slutligen konstateras att det råder brister i nuvarande forskning avseende att praktiska lösningar krävs innan forskningen kan få en betydelsefull roll för HB-personer utsatta för IPV.

Studien ämnar undersöka erfarenheter och förståelse av social sammanhållning hos personer som valde att delta respektive inte delta i ett kommunalt integrationsprojekt samt bidragande faktorer till social sammanhållning hos nyanlända invandrare. Undersökningen sker i samband med ett integrationsprojekt i en kommunal verksamhet men inkluderar även nyanlända som inte tar del i projektet för att möjliggöra en komparativ analys. Urvalet består av tre grupper, en bestående av fyra nyanlända projektdeltagare samt fyra projektdeltagare med svensk bakgrund, resterande utgörs av fyra nyanlända som valt att inte delta i projektet. Samtliga nyanlända är vuxna som befunnit sig i Sverige i maximalt tre år. Då social sammanhållning är svårdefinierat har det centrala i studien varit individens känsla och förståelse av samhörighet. Undersökningen grundar sig i kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Det framkommer i studien att förståelsen av social sammanhållning varierar mycket hos respondenterna. Det framkom inte någon gemensam förståelse av social sammanhållning, utan snarare en förenklad bild av social sammanhållning där faktorer som språk och kultur framträder som de viktigaste delarna i en integrationsprocess.

Studier visar att fler män än kvinnor säljer sex mot ersättning och dessa visar även att inomsocialtjänsten så upplevs det vara svårt att upptäcka den manliga prostitutionen. Detta berorpå de föreställningar som socialsekreterare har kring prostitution. Det kan bli problematiskt dådet begränsar manliga klienter att få den hjälp de behöver.Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares föreställningar om prostitution,huvudfokus kommer dock att inriktas på manlig prostitution. Detta för att kunna synliggörahur olika föreställningar kring fenomenet uttrycks utifrån ett genusperspektiv. Studien har enhermeneutiskt ansats och har använt sig av en kvalitativ metod och genom semistruktureradeintervjuer så har frågeställningarna besvarats. En kvalitativ innehållsanalys användes för attkunna tolka empirin. Resultatet visar att det förekommer en stereotyp föreställning omprostitution vilket innebär att kvinnan är i fokus och ses som offer, medan mannen ses somförövare. En gemensam uppfattning bland informanterna är att prostitution ses som enheterosexuell handling där kvinnan är säljare och mannen köpare. Slutsatsen visar attsocialsekreterares föreställningar begränsar dem att upptäcka manlig prostitution.