miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 101 - 123 av 123
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Stefansson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    En hora, en man som forskar och Bellman: En normkritisk studie om hur bilder i biologiböcker uppfattas från elevernas och lärarnas perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur lärare och elever uppfattar bilder i biologiböcker i grundskolans senare del utifrån ett normkritiskt perspektiv. Mer konkret har jag undersökt på vilket sätt lärare beskriver att de använder bilder i biologiböcker och på vilket sätt elevernas bakgrund påverkar vilken information de utläser ur bilderna. Den metod som användes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolan samt en enkätundersökning med 59 elever i årskurs nio. Studien visar att lärarna använder bilder i biologiboken med varierande medvetenhet och att de tror att det inte är någon större skillnad i hur de elever som uppfattar sig som tjejer respektive killar tolkar bilderna. Studien visar dock att elevernas uppfattade kön spelar roll. De elever som uppfattar sig som tjejer kan ange fler relevanta ord för bilderna i läroboken och läser in sakliga och negativt laddade begrepp kring män i bilderna för sex och samlevnadskapitlet, medan de som uppfattar sig som killar läser in fler negativt laddade ord kring kvinnor för dessa bilder. När de gäller bilden som föreställer Carl von Linné associerar de elever som uppfattar sig som killar i större utsträckning till naturvetenskapliga forskare eller till historiska manliga personer som inte har koppling till bilden. Överlag tolkar eleverna bilderna bokstavligt samt associerar till ord som inte alltid har med bilden att göra. Slutsatsen är att lärarna är delvis medvetna om behovet av stimulerande bilder för eleverna men att lärarna behöver mer kunskap om hur olika elever uppfattar de bilder som används i undervisningen, så att lärarna kan komplettera bilderna i läroboken med bilder som utmanar heteronormativa begrepp, traditionella könsmönster och synen på biologin som en vetenskap för västerländska män.

  • 102.
    Svärd, Angelica
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Matematikspel som läxa och i klassrummet: 71 elever i årskurs 1-3 känslor för matematikspel2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spel har funnits i minst 4000 år och spel kallas också för en form av tidsfördriv. Det visade sig i min bakgrund att matematikspel kan vara positivt för eleverna och  det kan påverka elevernas lärande. Bakgrunden visade också att eleverna inte alltid var positiva till matematikspel. I min kvalitativa studie testades 5 spel. Spelen var sällskapsspel i form av matematikspel med tärningar och matematiska uträkningar. Det handlar om slumpen när eleven slår tärningen och går med en spelpjäs på en spelplan.

     

    I min studie deltog 71 elever i årskurs 1-3 som har spelat ett spel som läxa och jag observerade elever i årskurs 2 som spelade matematikspel. Resultatet visas diagrammet: Hur många som svarade glad, sådär och sur min på frågorna, om hur de kände för att spela med speldeltagaren och hur de kände för spelet. Det framkom att eleverna var positiva till alla spelen och jag kom fram till några faktorer som kunde påverka spelupplevelsen. Faktorer som handlade om deltagaren i spelet, spelplanen och spelreglerna. Det visade sig dock att eleverna inte gav en sur min på speldeltagaren och de allra flesta var positiva till att spela med deltagaren. 

  • 103.
    Söderback, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Lärobokens betydelse i klassrummet: En läromedelsanalys av två läroböcker kopplat till kursplanen i de naturorienterande ämnena för tidigare år.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning redogör för hur väl läromedel i de naturorienterande ämnena är förankrade i det centrala innehållet samt de olika förmågorna i läroplanen för årskurs 1–3. Med fokus på två olika läroböcker i NO har en analys genomförts utifrån att ställa böckernas innehåll mot alla punkter i det centrala innehållet samt de fem olika förmågorna. Utifrån analysen har det framkommit att punkterna i det centrala innehållet förekommer i olika hög grad i respektive läromedel. När det gäller förmågorna är det endast förmågan att hantera information som är underrepresenterad i båda läromedlen. Sammanfattningsvis kan man inte lita på att något läromedel är tillräckligt förankrad i läroplanen för att kunna stå på egna ben i undervisningen. Därför finns det en möjlighet att variera mellan två eller tre böcker för att de ska komplettera varandra och skapa en så lärorik undervisning som möjligt med läroplanen som utgångspunkt.

  • 104.
    Söderholm, Tove
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Laborativt arbete i skolans naturorienterade ämnen i årskurs 4-6: En observations- och intervjustudie om lärares arbete och uppfattningar om laborativt arbete2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie har sin grund i PISA:s och TIMSS resultat där det pekas på att kunskapsutveckligen mellan årskurs 4 och årskurs 8 är svag. Laborativt arbete har visat sig ha effekt på elevers lärande, varför denna studies syfte är att undersöka hur några mellanstadie­lärare använder sig av ett laborativt arbetssätt i undervisningen i de naturorienterade ämnena, och vad de har för uppfattningar och erfarenheter av det från sin yrkesutövning. För att besvara studiens syfte, formulerades följande frågeställningar: I vilka sammanhang används ett laborativt arbetssätt, hur använder sig lärarna av ett laborativt arbetssätt i undervisningen och vad uppger lärarna att de har för syfte med det laborativa arbetet? En kvalitativ metod har använts i denna studie, där lärares arbete med laborativt arbete har observerats, varpå en intervju med var och en av dem har gjorts. Studien visar att laborativt arbete är ett inslag i samtliga deltagande lärares undervisning, och alla anser att arbetssättet är viktigt. Vad som skiljer deras arbeten åt är hur laborationerna går till och sedan bearbetas. 

    Syftena de uppger att de har med det laborativa arbetet är att eleverna lär sig saker genom laborationer som de inte kan lära sig på annat vis, att variera undervisningen, perceptuella preferenser och att elever lär på olika vis, att det är viktigt för elever att kunna ställa hypoteser, att följa läroplanen, att arbeta för elevers livslånga lust att lära, att konkretisera undervisningen, att eleverna själva ska få pröva och inte enbart ha undervisning om någonting som inte inkluderar någonting konkret, för att få större förståelse och för att komma fram till hur saker fungerar.  Alla lärare uppgav att de berättar om syftet med laborationerna för sina elever, men mina observationer visade att alla utom en gjorde det.

  • 105.
    Timan, Sandra
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Utemiljön som undervisningsverktyg inom matematiken: En studie om fyra lärares uppfattningar och användning av utomhusmatematik i årskurs 1-32016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur lärares uppfattningar om utomhusmatematik som undervisningsmetod är i årskurserna 1-3 samt i vilken utsträckning de använder detta. De frågeställningarna som var bärande i studien var hur användandet av utomhusmatematik ser ut, vilka för- och nackdelar informanterna ser med utomhusmatematik, om något kunskapsområde inom matematiken lämpar sig bättre eller sämre vid användning av undervisningsformen samt om det är någon av de matematiska förmågorna eleverna lättare kan utveckla med detta. Metoden som tillämpades var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare vilka har arbetat olika länge samt arbetar i delvis olika årskurser och på olika skolor. Resultatet visade att användande av utomhusmatematik inte är allt för stort men intresset för undervisningsformen är desto större. En bidragande orsak till att det inte används är storleken på klasserna idag. En fördel som informanterna ser med undervisningsformen är att eleverna får arbeta konkret, praktiskt, röra på sig samt att de får frisk luft. Med hjälp av utomhusmatematiken anser informanterna att både kunskapsområdena inom matematiken och de matematiska förmågorna går att utveckla med utomhusmatematik.

  • 106.
    Virta, Kristoffer
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Hur tjugoförsta århundradets kompetenser yttrar sig i gymnasieskolans ämnesplan för matematik2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På en internationell arena förs diskussioner om så kallade 21:a århundradets kompetenser som kan anses vara nödvändiga på en föränderlig arbetsmarknad  och en modern livsstil. I detta arbete bekantar vi oss med dessa kompetenser och undersöker speciellt hur de yttrar sig i den svenska gymnasieskolans ämnesplan för matematik och dess kommentarmaterial. Speciellt så betraktar vi en definition av de 21:a århundradets kompetenser som är tydlig och avgränsad. Denna definition är också objektiv i det att den är en sammanfattning av styrdokument från en mängd olika länder. För att en jämförelse med den svenska gymnasieskolans ämnesplan för matematik och dess kommentarmaterial skall bli explicit och objektiv bearbetar vi ämnesplanen och dess kommentarmaterial med  metoden dokumentanalys. Resultatet som erhålls visar på att viss täckning av 21:a århundradets finns i ämnesplanen och dess kommentarmaterial och att denna täckning varierar i olika grad för de olika kompetenserna.    

  • 107.
    von Zeipel, Hugo
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Illustrations in Science Education: An Investigation of Young Pupils Using Explanatory Pictures of Electrical Currents2015Ingår i: XVI INTERNATIONAL ORGANISATION FOR SCIENCE AND TECHNOLOGY EDUCATION SYMPOSIUM (IOSTE BORNEO 2014), 2015, s. 204-210Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is part of a project regarding explanatory illustrations in science education. Research questions here concern how pupils use and make meaning from illustrations in a science textbook. Electricity was chosen as the subject. Video data was collected in 8 sessions, each with a pair of pupils, 10-11 years of age in one school in Sweden. Communication within the pairs and with the interviewer was analyzed. The children also drew a picture of a battery and explained its function using this drawing. The most striking result was an almost complete lack of transparency for the scientific information in the illustrations. Regardless of previous knowledge, pupils were almost never able to collect new information on their own or together with their peer. As long as the visual information matched previous knowledge they could explain the content, but as the complexity increased, they were lost. They then either expressed their incomprehension or carried on to argue for evident misconceptions, not realizing that the illustrations were contradicting them. Together with the interviewer, pupils could eventually identify central scientific messages and where their previous understanding was challenged. One conclusion is that scientific illustrations can drive scientific in-depth discussion. However, the main conclusion is that pupils are not trained to interpret multimodal information themselves and that teachers and textbook authors therefore risk overestimating pupils de-coding abilities. (C) 2014 The Authors. Published by Elsevier Ltd.

  • 108.
    Vähäkangas, Sanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Kommunikationsförmåga i matematik: En studie om hur lärare anser att kommunikation kan påverka elevernas matematiska utveckling och förståelse2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om kommunikation i matematikundervisningen i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka om lärare som undervisar i matematik i årskurs 1-3 anser att kommunikation och kommunikationsförmåga är viktigt för elevernas matematiska utveckling och förståelse.  Fokus ligger på att undersöka hur kommunikationsförmågan definieras, hur lärare arbetar med att utveckla kommunikationsförmågan, vilka fördelar/nackdelar och eventuella svårigheter som finns i ett sådant arbete samt hur det kan komma att påverka elevernas matematiska utveckling och förståelse. En aspekt som också undersöks är om lärare upplever att Lgr11 betonar vikten av att kommunicera matematik. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med 6 lärare som undervisar i matematik i någon av årskurserna 1-3.

     

    Resultatet visar att lärarna anser att kommunikation och kommunikationsförmåga är mycket viktiga för elevernas matematiska utveckling och förståelse, och att Lgr11 av denna anledning och på grund av en förändrad syn på matematikämnet samt neråtgående resultat betonar vikten av att kommunicera matematik. Grupparbeten och problemlösning är vanliga arbetssätt för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och lärarna anser att fördelarna med att bedriva ett sådant arbete överväger eventuella nackdelar. Resultatet visar också, att de svårigheter som lärarna kopplar till arbetet handlar om planering av undervisningen samt lärarens egen roll i kommunikationen.

  • 109.
    Wahlberg, Susanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Läromedlet Pixel och de matematiska förmågorna2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målen i matematikämnesplanen uttrycks som matematiska förmågor, vilka eleverna ska få möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, metodförmåga, begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, och resonemangsförmåga. Läroböckerna i matematik har en väldigt styrande roll och om undervisningen till största delen ska utgå från det som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller och vilka kunskaper eleverna får när de arbetar i dem. Syftet med den här undersökningen är att analysera matematikläromedlet Pixel, för att se hur pass stora möjligheter eleverna har att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av böckerna. Syftet är också att studera om läromedlet till största delen bygger på färdighet eller förståelse. Med anledning av att det inte har forskats så mycket om elevers möjligheter att utveckla de matematiska förmågorna när de använder olika läromedel, är motivet för den här studien att fylla den kunskapsluckan. Analysen visar att eleverna har stora möjligheter att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av läromedlet Pixel, framförallt begreppsförmågan och metodförmågan. För att eleverna ska utveckla de övriga förmågorna bör läraren ha en aktiv roll och använda sig av de tips och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen, samt ge eleverna utrymme till att diskutera och resonera om olika metoder och lösningar.

  • 110.
    Wallgren, Johanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Tidsuppfattning i förskoleklassen: Sedan, förut eller nu?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare arbetar med tidsuppfattning i förskoleklassen samt varför de arbetar med det. Intervjuer med sex lärare gjordes för att synliggöra hur lärarna tänker och arbetar för att uppnå en god tidsuppfattning. Arbetet utgick från ett sociokulturellt perspektiv vilket delade in resultatet i materiella och språkliga verktyg. Resultatet visade att lärarna både använder konkret material men även språket i sin undervisning för att hjälpa eleverna att få en god tidsuppfattning.

  • 111.
    Wanqvist, Andrea
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Begrep(p) du det där?: En studie om matematiska begreppssvårigheter i årskurs 52016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Det är med språket som instrument man synliggör matematiken ” Löwing (2011: 33).

    Denna studie redogör genom en undersökning, hur det matematiska språket och de matematiska begreppen är utvecklade och förankrade i elevernas diskurs i klassrummet under lektionstid samt om och hur läraren planerar för att underlätta begreppsinlärningen för eleverna mellan lektionspassen. Genom en komparativ och kvalitativ fältstudie där observationer och inspelat material som analyserats med hjälp av CA-metoden, utgör det empiriska materialet, besvaras följande frågor:

     Vilka matematiska begreppssvårigheter stöter eleverna på och vad beror det på?

     Hamnar eleverna i en diskurs utanför problemet och vad kan det bero på?

     Hur arbetar läraren förebyggande för att inte svårigheter i text och diskurs ska uppkomma?

     Hur korrigerar och underlättar läraren sin undervisning för att undvika matematiska svårigheter för eleverna?

     

    Resultatet visar att eleverna ej har en tillräcklig utvecklad och eller förankrad begreppskunskap. Detta beror till viss del på lärarens otillräckliga genomgång av de matematiska begreppens innebörd. Eleverna hamnar ofta i diskurser utanför ämnet, vilket kan härledas till bland annat för avancerade uppgifter. Läraren arbetar inte i enlighet med sin egen utsaga om hur denna skulle förebygga svårigheter för eleverna eller korrigera sina lektioner för att undvika de matematiska svårigheter som uppkommer.

  • 112.
    Wennergren, Maja
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Hur uppfattar elever i mellanstadiet fördelning av taltid i ämnet matematik?: En studie ur ett genusperspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur mellanstadieelever i en mindre stad uppfattar hur talutrymmet ser ut i den senare delen av mellanstadiet, mellan de olika könen men även mellan de två närbesläktade ämnena matematik och de naturvetenskapliga ämnena (som i mellanstadiet ses som ett ämne och kommer här i studien benämnas som No). Studiens forskningsfrågor berör hur eleverna uppfattar att taltiden fördelas och även specifikt i vilket ämne av matematik och No som de anser att de har störst taltid.

     

    Studien har genomförts med elever från sex olika klasser, tre av dessa klasser från årkurs sex och tre klasser från årkurs fem. Empirin i denna studie är kvantitativ och är inhämtad med hjälp av enkäter som skrivits med hjälp av Ipad eller papperskopior. Med hjälp av den kvantitativa metoden fick studien möjlighet att få in ett större underlag, totalt var det 107 elever som deltog i studien.

     

    Resultatet av studien visar att eleverna som medverkat uppfattar taltiden i matematikklassrummen som likvärdig mellan könen och att det inte är något av könen som utmärker sig. Resultatet visar också på att flickor i högre grad än pojkar anser sig ha ett större talutrymme i de naturorienterande ämnena jämfört med i ämnet matematik.  

     

  • 113.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    How Do Young Pupils Interpret Explanatory Pictures? : An Investigation of Animated Illustrations in School Science2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 114.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Investigation of Peer Discussions on Genetic Concepts2013Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1894-1257, Vol. 9, nr 1, s. 82-90Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is an investigation on how students express their understanding of genetic concepts and their relations during peer discussions. Participants in this study were non-major students from a Swedish upper secondary school. Special attention was paid to how the groups treated the domain- specific vocabulary, how they expressed their understanding of reduction division and how they connected concepts from different biological organization levels. These subject areas have been reported as difficult for students in earlier studies. The results show discussions concerning the three subject areas and in the discussions the students help each other to make the meaning of the genetic concepts clear. The analysis is based on socio-cultural perspectives with focus on how the participants treated the genetic content from the previously presented subject areas in their discussions.

  • 115.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Meningsskapande möten i det naturvetenskapliga klassrummet2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Syftet med denna avhandling är att få veta mer om hur elever skapar mening i mötet med innehållet i skolans naturvetenskap. De resultat som presenteras i avhandlingen är resultat som visar hur eleverna uttrycker sig under utvalda interaktioner från naturvetenskaplig undervisning. Elevernas uttryck för meningsskapande jämförs också med vad som tidigare forskning rapporterat som svårt i skolans naturvetenskap. Lärandet betraktas genomgående som en sociokulturell aktivitet.

    Metoder För att kunna besvara frågan om hur ett meningsskapande uttrycks har elevernas uttalanden under interaktioner karaktäriserats kvalitativt och med objektet för undervisningen i förgrunden. Datainsamlingen har gjorts med ljud- eller videoinspelningar. Ämnesinnehållet i interaktionerna är i fokus och hur eleverna samtalar om genetik, cellandning, blodomlopp eller genomförandet av en laboration är centralt i avhandlingens delstudier. De deltagande eleverna är från grundskolans årskurs fem, årskurs nio och från gymnasiet.

    Resultat Resultaten visar en variation i hur ofta elever diskuterar och uttrycker någon egen mening om de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. När elever konstruerar begreppskartor med utvalda begrepp uttrycker gruppen sitt meningsskapande på sätt som många gånger närmar sig det vetenskapliga. En undervisningsfilm presenterar många vetenskapliga förklaringsmodeller av blodomloppets funktion, men få av dem används av eleverna i det efterföljande samtalet. I interaktioner under laborationer uttrycker elever inte så ofta ett meningsskapande av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna.

    Sammanfattning Avhandlingens delstudier ger prov på flera tillfällen när eleverna diskuterar ett meningsskapande av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. Det finns också exempel när förklaringsmodellerna inte diskuteras, även om de för en skolad naturvetare helt uppenbart presenteras. En viktig faktor för att elevernas naturvetenskapliga meningsskapande ska ske är i studierna om undervisningen uppmärksammar hur naturvetenskapliga förklaringsmodeller knyter samman synliga fenomen med molekylära förklaringar och symboler. En annan faktor är om undervisningen lyfter fram naturvetenskapens sätt att kommunicera. Ytterligare en viktig faktor för att de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna ska bli ett verktyg för elevernas meningsskapande är om det nya innehållet knyter an till elevernas tidigare vardagserfarenheter eller erfarenheter från tidigare undervisning.

  • 116.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    The trends between trends on large-scale studies and how teaching and learning are constituted in science classrooms2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 117.
    Westman, Anna-Karin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Karlsson, Karl Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Does every cell get blood? Young students’ discussions about illustrations of human blood circulation2016Ingår i: European Journal of Science and Mathematics Education, ISSN 2301-251X, E-ISSN 2301-251X, Vol. 4, nr 2, s. 161-175Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a study of how groups of young students discuss illustrations of human blood circulation. Transparency is not an innate quality of illustrations, visual information is always coded and interpretations are always related to culture and context. Results of this study are discussed with reference to Kress and van Leeuwens’ theoretical framework on multi-modal communication. Four student groups discussed the human blood circulation with a researcher after the groups had watched an educational film. Data was collected by video recording and an analysis of the group discussions was done by coding the transcripts according to the research questions. The results show how the students mainly discuss human blood circulation on a macroscopic level and that they only partly understand the illustrations from the film. Students showed difficulties to interpret illustrations with a scientific/technical orientation. The students in this study would need more help to find connections between human blood circulation and the content in the film, such as analogies and everyday phenomena, as the results show that the students do not easily connect the different illustrations to each other and they expressed only a few of the scientific ideas from the illustrations in this study.

  • 118.
    Westman, Anna-Karin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Ljung Djärf, Agneta
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    Ottosson, Torgny
    Beach, Dennis
    Animationer och illustrationer i datorbaserade läromedel med ett naturvetenskapligt innehåll: Studier bland femteklassare och förskoleelever2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Äng, Michaela
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Digitala verktyg inom naturvetenskapsundervisningen: En kvalitativ studie om hur och varför lärare använder digitala verktyg.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar lärares syn och inställning i användningen av digitala verktyg inom naturvetenskapsundervisningen. Flera forskare har kommit fram till att digitala verktyg i undervisningen visar på positiva effekter vid inlärningen hos eleverna. Forskning visar dock på vikten av att ha både kunskap och tillgång för att detta ska ge resultat. Skolverket (2016) anser att det är viktigt att samtliga elever och lärare ska få möjligheter att ta del av IT. Skolverket (2016) visar bland annat att de ämnena som mest använder sig av digitala verktyg i undervisningen är svenska och samhällskunskaps ämnen. Tidigare forskning visar också att det skiljer sig på skolorna vilken tillgång de har till IT-medel. Det här examensarbetet lyfter hur lärare inför digitala medel i naturvetenskapsundervisningen samt vilken syn de har inom det. Genom kvalitativa observationer och intervjuer har 5 lärare från 4 olika skolor inom blandade årskurser 1-3 deltagit. Resultatet pekar mot att samtliga lärare använder någon form av digitala verktyg i naturvetenskapsundervisningen. Under intervjuerna framkommer att 4 av 5 informanter använder de digitala verktygen på liknande sätt där samtliga anser att verktygen underlättar deras arbete och motiverar eleverna. Samtliga lärare är medveten om varför inte de väljer att använda digitala verktyg i undervisningen.

  • 120.
    Äng, Michaela
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    En kvalitatativ studie av lärares syfte gällande användningen med konkret material i den tidigare matematikundervisningen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur och i vilket syfte lärare använder konkret material i sin matematikundervisning. Skolverket förespråkar idag att elever ska få möjlighet att använda sig av konkret material i undervisningen inom matematik. Forskning visar att konkret material leder till en ökad förståelse hos elever vid inlärningen av matematik. Forskare menar att det är läraren som avgör hur det konkreta materialet används samt vilken effekt det får. Detta examensarbete kommer lyfta fram lärares syn på konkret material och i vilket syfte som det används. Genom kvalitativa observationer och intervjuer med lärare från fyra olika skolor inom årskurs 1, visar resultatet att samtliga lärare har en liknande syn hur materialet bör användas men att hur lärarna använder det varieras. Utifrån de intervjuer som gjorts visar det sig att alla lärarna har en ambition att använda sig av konkret material, men under observationerna var det tre av fyra som gjorde det. I praktiken visar det sig däremot att det finns begränsningar som gör att det konkreta materialet inte används så som lärarna hade velat. Utifrån den forskningen som finns menar forskare att lärare har en avgörande faktor vilken effekt det konkreta materialet får för inlärningen hos eleverna.

  • 121.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    et al.
    University of Borås, Borås.
    Karlsson, Karl Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Ottosson, Torgny
    Kristianstad University, Kristianstad.
    “Can There be a Full Moon at Daytime?”: Young Students Making Sense of Illustrations of the Lunar Phases2017Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 101, nr 4, s. 616-638Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teaching and learning situations nowadays typically build on richly illustrated material or multimodal presentations. Under these circumstances, the transparency of images and models used for explaining various phenomena becomes central. The present study deals with 20 Swedish children, 9–12 years old, discussing an illustration meant to show the cause of the different appearances of the Moon in the sky. The students’ task was to place eight numbered moon phases in the lunar orbit in the image. The illustration in question was chosen (a) because it was of a kind frequently used to explain the lunar phases and (b) because the phenomenon is known to be difficult to understand for students of all ages. The analysis leans on historical and sociocultural approaches as well as on multimodal semiotics. The results show that a majority of students were able to make sense of the most central features of the illustration but that very few spontaneously reasoned in a way that could be interpreted as the intended meaning-making of the cause of the lunar phases. The results also indicate that the simultaneous adoption of two perspectives necessary for understanding the phenomenon was a stumbling block for most of the students.

  • 122.
    Ögren, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Matte på ett främmande språk: En studie om matematikundervisning för elever med svenskasom andraspråk.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har på de flesta platser idag en mångkulturell skola som en följd av den ökade invandringen. Mätningar visar att elever med utländsk härkomst är överrepresenterade när det kommer till att intenå målet godkänt i ämnet matematik. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger igrundskolans år 1–3 arbetar med matematikundervisningen för elever med svenska som andraspråk.Jag vill undersöka om och hur undervisningen i matematik anpassas till nyanlända elever medsvenska som andraspråk. För att besvara mina frågeställningar har jag valt att utföra kvalitativaintervjuer av sju lärare. Resultatet i studien visar att det finns stora brister i hur kartläggningen avelevernas förkunskaper fungerar och hur resultatet av kartläggningen tas om hand och används.Lärarna vet inte om eleverna är kartlagda eller ej och om de är det har de inte fått tagit del av detresultatet, vilket leder till att kartläggningen inte fyller den funktion den syftar till. Informanterna seratt deras andraspråkselever möter svårigheter i matematikundervisningen på grund av att derasspråkkunskaper inte räcker till. Informanterna beskriver att eleverna klarar rena algoritmer bra menatt de får problem när det kommer till läs-uppgifter eller problemlösningsuppgifter. En stor brist somkommer fram i min studie är att samarbetet och dialogen mellan de berörda pedagogerna i dennyanlända elevens undervisning saknas. Övervägande av informanter uppger att de helt saknarsamarbete med modersmålslärare och SVA-lärare. Min slutsats av denna studie blir att skolorna intelyckas anpassa sin undervisning i ämnet matematik till elever med svenska som andraspråk. Detsaknas rutiner, samarbete och resurser för att vi ska kunna säga att vi erbjuder dessa elever enlikvärdig utbildning som är anpassad efter deras förutsättningar och behov.

  • 123.
    Örnered, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Hur introduceras begrepp inom naturvetenskapen?: En studie om hur lärare arbetar med att introducera nya naturvetenskapliga begrepp för elever.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare arbetar med att introducera naturvetenskapliga begrepp samt hur lärare beskriver sin utformning av denna undervisning. Detta undersöks med hjälp av en kvalitativ studie med observationer i årskurs 4, 5 och 6 samt genom intervjuer med lärare som undervisat på de lektioner som observerats. För att elever ska kunna utveckla sin begreppsliga förståelse krävs att elever lär sig innebörden av ett naturvetenskapligt begrepp samt hur dessa begrepp kan knytas till ett sammanhang. För att hjälpa elever utveckla sin begreppsförståelse krävs att eleverna exponeras för dessa begrepp och får en fördjupad förståelse för begreppet. Arbetet med att introducera de naturvetenskapliga begreppen blir således en viktig del i en lärares arbete inom naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att de två lärare som deltagit i studien till största del undervisar på ett sätt som forskning visat vara gynnsamt för elevernas utveckling av förståelsen för naturvetenskapliga begrepp. Det framkom att lärarna i huvudsak var eniga om att det sociala samspelet i klassrummet är viktigt för elevernas inlärning samt att eleverna måste få möjlighet att exponeras för de naturvetenskapliga begreppen med hjälp av olika medier.

123 101 - 123 av 123
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf