miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hellman, Eva
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sirviö Lager, Mirjam
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Wikberg, Marlene
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Den stora utmaningen: anestesisjksköterskors erfarenheter av barninduktion2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet självständigt. Det finns många utmaningar som en anestesisjuksköterska ställs inför vid sövning av barn, både ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. Få studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.

    Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2011. En kvalitativ intervjumetod användes med innehållsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet.

    Resultat: Alla studiedeltagare ansåg att det är en utmaning att söva barn. Med ökad erfarenhet upplevde anestesisjuksköterskorna att de blev tryggare i sin yrkesroll och att de lättare kunde hantera de små marginaler som barns fysiologi innebär. De betonade vikten av en god kommunikation med barnet och dess familj. Ibland uppkom situationer som ställde anestesisjuksköterskan inför etiska dilemman.

    Diskussion: I studien framkom hur anestesisjuksköterskor utvecklas från att vara noviser till att bli experter på sitt område. En tydlig känsla av yrkesstolthet kunde utläsas av intervjuerna. Anestesisjuksköterskorna befann sig på ett kontinuum mellan att vara uppgifts- eller relationsfokuserad.

     

    Nyckelord: Anestesisjuksköterskor, barninduktion, erfarenheter, omvårdnad, samspel

     

  • 2.
    Schandl, Anna
    et al.
    Department of Anesthesiology, Surgical Services and Intensive Care Medicine, Karolinska University Hospital Solna, 171 76 Stockholm, Sweden .
    Bottai, Matteo
    Unit of Biostatistics, Department of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm, Sweden .
    Hellgren, Elisabeth
    Department of Anesthesiology, Surgical Services and Intensive Care Medicine, Karolinska University Hospital Solna, 171 76 Stockholm, Sweden .
    Sundin, Örjan
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för psykologi.
    Sackey, Peter V.
    Department of Anesthesiology, Surgical Services and Intensive Care Medicine, Karolinska University Hospital Solna, 171 76 Stockholm, Sweden .
    Developing an early screening instrument for predicting psychological morbidity after critical illness2013Ingår i: Critical Care, ISSN 1364-8535, E-ISSN 1466-609X, Vol. 17, nr 5, s. Art. no. R210-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Guidelines recommend follow-up for patients after an intensive care unit (ICU) stay. Methods for identifying patients with psychological problems after intensive care would be of value, to optimize treatment and to improve adequate resource allocation in ICU follow-up of ICU survivors. The aim of the study was to develop a predictive screening instrument, for use at ICU discharge, to identify patients at risk for post-traumatic stress, anxiety or depression. Methods: Twenty-one potential risk factors for psychological problems - patient characteristics and ICU-related variables - were prospectively collected at ICU discharge. Two months after ICU discharge 252 ICU survivors received the questionnaires Post-Traumatic Stress Symptom scale -10 (PTSS-10) and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) to estimate the degree of post-traumatic stress, anxiety and depression. Results: Of the 150 responders, 46 patients (31%) had adverse psychological outcome, defined as PTSS-10 >35 and/or HADS subscales >= 8. After analysis, six predictors were included in the screening instrument: major pre-existing disease, being a parent to children younger than 18 years of age, previous psychological problems, in-ICU agitation, being unemployed or on sick-leave at ICU admission and appearing depressed in the ICU. The total risk score was related to the probability for adverse psychological outcome in the individual patient. The predictive accuracy of the screening instrument, as assessed with area under the receiver operating characteristic curve, was 0.77. When categorizing patients in three risk probability groups - low (0 to 29%), moderate (30 to 59%) high risk (60 to 100%), the actual prevalence of adverse psychological outcome in respective groups was 12%, 50% and 63%. Conclusion: The screening instrument developed in this study may aid ICU clinicians in identifying patients at risk for adverse psychological outcome two months after critical illness. Prior to wider clinical use, external validation is needed.

  • 3.
    Sjöling, Mats
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Experiences of abandonment and anonymity among arthroplastic surgery patients in the perioperative period: Some issues concerning communication, pain and suffering2005Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet är att illustrera och belysa upplevelsen av att vara patient med behov av ledprotes, avseende aspekterna kommunikation, smärtupplevelse, lidande och tillfredsställelse med vård och behandling. Under väntetiden för ledprotesoperation upplever deltagarna i studierna lidande i olika former, tillika att vården är otillgänglig och onåbar i ett ansiktslöst system (I). Att få information om sin sjukdom vad man kan/får/ska göra är nästan omöjligt. Kontakten med sjukvården är svår att upprätta och det är mestadels patientens ansvar att söka information om vad som händer (II). Den bristfälliga kommunikationen som deltagarna i delstudie I upplever, leder till att de känner sig missförstådda och nedvärderade av sjukvårdssystemet, och därmed befinner sig i en ständig kamp för att få sitt vårdbehov bekräftat. Under deltagarnas vandring i sjukvårdssystemet förändras deras negativa uppfattning om vården till att bli mer positiv när en reell kommunikation och personlig kontakt etablerats (IIV). Fynden i arbetena (I-IV) tolkas inom ramen för Katie Erikssons och Lennart Fredrikssons beskrivningar av lidande och det vårdande samtalet. En del deltagare i studierna har av egen kraft, eller till följd av personliga egenskaper uppnått insikter om sig själva och försonats med sitt lidande, på så sätt har de kunnat bibehålla eller uppnå mening i sin tillvaro. Av egen kraft, eller med hjälp av anhöriga kan individerna få sitt lidande bekräftat och därmed möjligheten att kunna lida ut och försonas med sig själv och den förändrade tillvaron. Så länge som sjukvården upplevs som ett ansiktslöst system finns det deltagare i avhandlingen som inte klarar av att ta itu med sitt lidande. Under patientens vandring i sjukvårdssystemet blir det uppenbart att systemet får ett ansikte först när deltagarna kan relatera till vården i form av en reell person. Vården får inte ett ansikte så länge som patienten upplever sig dåligt bemött utan detta sker när det med Fredrikssons termer uppstår ett vårdande samtal. Under väntetiden för operation finns det relativt få tillfällen där ett vårdande samtal har möjlighet att uppstå. Möjligheten för detta är dock större när patienten väl är inlagd på sjukhuset för att bli opererad, vilket återspeglas i den höga grad av tillfredsställelse med vården som uttrycks i delstudie II-IV. Patienterna är tillfredsställda med vård och behandling, trots att de har upplevt postoperativ smärta i en hög grad. I delstudie III var det 68% (n=40) och i delstudie IV 83.5% (n=50) som hade upplevt smärtor motsvarande = 4 på Visuell Analog Skala (VAS). Under sjukhusvistelsen upplever sig patienten bekräftad och synlig i systemet. Synligheten är ömsesidig då även vården (systemet) får ett ansikte på patienten. I ett vårdande samtal uppstår en känsla av tillit och när detta sker vågar patienten och vårdaren kommunicera på ett öppet sätt där de båda är närvarande i situationen.

  • 4.
    Sjöling, Mats
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Westman, Anton
    Umeå University.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University.
    Skydiving culture and its relation to injury risks and injury reporting2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores some aspects of the Swedish skydiving culture and its relation to injury risks and injury reporting. The reference frame emerging from the analyses encompasses experiences of joy, passion and playfulness; and of injury, suffering and death. For the individual the risk of injury is viewed as an integrated element of the recreational activity, counterbalanced by its recreational value. From the findings we suggest that Swedish skydiving culture on an organisational level is carried by the local club; not the national association. Though the association has far-reaching powers over the clubs, skydiving culture at the local drop zone and formal and informal hierarchical structures among skydivers are what really decide how rules are enforced, and if incidents and injuries are reported.

  • 5.
    Åberg, Viktor
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Jeffrey, Wall
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Oavsiktlig vakenhet under operation - Hur kan riskerna minskas?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Awareness definieras som när en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas händelser eller ha förnimmelser från en operation då han eller hon borde varit medvetslös. Det är en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgår kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness är ytlig anestesi, vilket hos särskilda riskpatienter ibland kan vara svårt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns därför ytterligare metoder att tillgå. Syfte: Denna litteraturstudie syftade till att undersöka om man med vissa läkemedel, mätmetoder eller andra interventioner kan minska risken för intraoperativ awareness. Metod: Studien genomfördes via artikelsökningar i databaserna PubMed, Cinahl och SveMED+. Efter kvalitetsbedömning och analys inkluderades 20 artiklar i studien. Resultat: Inkluderade artiklar delades in i fyra kategorier för en bättre översikt. Dessa var läkemedels- och anestesiformsrelaterade metoder, EEG-metoder, EEG-metoder kontra traditionell övervakning samt övriga metoder. Resultatet visade att det fanns många metoder att tillgå och att det råder delade meningar om dess effektivitet. Slutsats: De metoder som används har en viss felmarginal och ingen av dem är så effektiv att de kan användas som enda hjälpmedel för att förebygga awareness. EEG-mätningar kan dock vara ett effektivt tillägg till den traditionella övervakningen.

1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf