miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Sebastian
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande.
    Varmformade eller kallformade konstruktionsrör ur ett lönsamhetsperspektiv: Undersökning av ekonomisk differens i valet mellan VKR och KKR2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige kan VKR (varmformade konstruktionsrör) vara 15-23 % dyrare än KKR (kallformade konstruktions­rör) av samma tvärsnittsstorlek. Trots detta lägre pris på KKR har det upp­skattats att i Svensk stål­byggnation används endast 5 % KKR, av det totala användandet av VKR och KKR. I detta examensarbete har det först undersökts vilka skillnader i egenskaper som finns mellan VKR och KKR. Därefter beräknas prisdifferensen mellan de två profiltyperna när de utsätts för en centrisk tryckkraft under likadana förhållanden. Målet är att ta reda på vilket som är det mest ekonomiskt lönsamma alternativet i valet mellan VKR och KKR.

    Tryckkraftskapaciteten med hänsyn till knäckning för alla profilstorlekar i Tibnor konstruktions­tabeller har beräknats för varje möjlig kombination av tio olika längder mellan 1 till 10 m, tio olika laster mellan 100 till 1000 kN och två olika upplagsförhållanden, ledad i båda ändarna eller fast inspänd i båda ändarna. De KKR‑ respektive VKR-profiler med lägst pris, som håller för lasten, har jämförts och prisdifferensen mellan dessa redovisas genom att ange hur många procent dyrare, eller billigare, VKR är i jämförelse med KKR.

    I 80 % av mätningarna vid ledad infästning i båda ändarna blev KKR det mest ekonomiskt lönsamma alternativet. Samma siffra blev 86 % för fast inspänd i båda ändarna. Den genomsnittliga pris­differensen hamnade på 10-11 % med ett spridningsmått på 8-12 %.

    Detta leder till slutsatsen att ett användande av enbart KKR kan resultera i be­sparingar på ca 10‑11 % i stålkostnader, jämfört med att enbart använda VKR. Utifrån pris­differensernas variation dras därefter slutsatsen att det inte finns några tendenser på att VKR eller KKR är mer lönsam än den andra inom något specifikt längd- eller lastintervall.

    Rekommendationen är att i första hand optimera och använda den profiltyp som är mest lönsam för rådande förhållanden. Om en optimering inte är möjlig blir istället rekommendationen att använda KKR.

  • 2.
    Axelsson, Henrik
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande.
    BIM: Förvaltning, inventering och användningsområden2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ByggnadsInformationsModellering, BIM är ett komplext begrepp med varierande innebörd beroende på var i byggprocessen det används. Det finns ingen enkel definition av hur arbetet med BIM tillämpas och innefattar många aktiviteter.

     

    I rapporten har en litteraturstudie samt intervjufrågor legat till grund för resultat och slutsatser, dessa har riktats mot att ta reda på hur digital informationshantering anpassas till en byggnads förvaltningsskede och hur inventering av en befintlig byggnad kan utföras med dagens teknik. Genom att studera vad som tidigare skrivits inom ämnet samt med kontakter via personer som sysslar med konsultuppdrag eller förvaltningsadministration inom byggbranschen har en sammanställning av nuvarande tillämpningar kunnat visas. I grund och botten är BIM ett modernt arbetssätt som kan nyttjas av alla discipliner för att tillge information i ett projekt som även kan fortsätta att uppdateras vidare genom produktion, förvaltning, ombyggnader samt renovering, och slutligen rivning.

     

    Inventering av en äldre byggnad som saknar data kan återskapas med laserskannerteknik och ger en tillförlitlig datainsamling som sedan bearbetas i CAD-program. Forskning har skett för att försöka hitta ett sätt att lokalisera inbyggnadsmaterial utan att göra åverkan på byggnadskonstruktionen.

     

  • 3.
    Bodin, Börje
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande.
    Energisparande åtgärder för en villa från 1960-talet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskapen om energieffektivisering av en befintlig villa från 1960-talet. Syftet är även att belysa några möjliga åtgärder som minskar energianvändningen samt undersöka om dessa åtgärder är ekonomiskt försvarbara. För att besvara forskningsfrågorna har litteraturstudier genomförts och information om villan har hämtats från ritningar och teknisk beskrivning. Handberäkningar har genomförts för att beräkna U-värde, transmissionsförluster, ventilationsförluster och byggnadens energibehov. Andra faktorer som påverkar byggnadens energibehov såsom köldbryggor, gratisvärmetillskott och gränstemperatur har hämtats från tabeller och schabloner. De åtgärder som har beräknats är sänkt inomhustemperatur, byte av fönster och dörrar samt tilläggsisolering av vindbjälklag. Genom att sänka temperaturen från 20°C till 19°C ges en årlig besparing på 5,3 % vilket motsvarar 1072 kr. Att byta fönster innebär en stor investering och det är inte lönsamt att byta fönster om behov ej föreligger. Det mest lönsamma alternativet vid fönsterbyte för villan är att byta till 3-glasfönster med U-värde 1,1 och dörrar med U-värde 1,0 som bidrar till en besparing av energikostnaden med 4390 kr per år. Återbetalningstiden är drygt 34 år. Den åtgärd som är mest kostnadseffektiv är att tilläggsisolera vindbjälklaget. Tilläggsisolering med 25 cm skapar en besparing av uppvärmningskostnaden med 1254 kr per år med en återbetalningstid på 12 och ett halvt år. Att genomföra energieffektiviserande åtgärder innebär ofta en investeringskostnad. Dock är det kanske inte alltid investeringskostnaderna vid energieffektiva åtgärder som ska stå i fokus, utan det framtida energibesparandet.

  • 4.
    Danielski, Itai
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande.
    Fröling, Morgan
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande.
    Diagnosis of buildings' thermal performance - a quantitative method using thermography under non-steady state heat flow2015Ingår i: Energy Procedia, ISSN 1876-6102, E-ISSN 1876-6102, Vol. 83, s. 320-329Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes a quantitative method using thermography to measure the thermal performance of complete building envelope elements that are subjected to non-steady state heat flow. The method presumes that thermal properties of external walls, like conductivity, could still be obtained by a linear regression over values of independent measurements. And therefore could be used during fluctuating indoor and outdoor thermal conditions. The method is divided into two parts. First, the convection heat transfer coefficient is measured by heat flux meters (HFM) and thermography. And then, the overall heat transfer coefficient of a complete building element is measured by thermography to include all non-uniformities.

    In this study the thermal performance of a 140 mm thick laminated timber wall was measured. The wall was subjected to the outdoor weather conditions in Östersund, Sweden during January and February. The measurement values were found to have a large disparity as expected due to the rapid change in weather conditions. But still a linear regression with low confidence interval was obtained. The thermography results from a small uniform wall segment were validated with HFM measurements and 4% difference was found, which suggest that the two methods could be equally effective. Yet, thermography has the advantage of measuring surface temperature over large area of building element. The overall heat transfer coefficient of a large wall area was found to be 11% higher in comparison to the HFM measurements. This indicates that thermography could provide a more representative result as it captures areas of imperfections, point and linear thermal bridges.

  • 5.
    Eriksson Nygren, Karl
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande.
    Energianvändande i bostadshus: En studie i byggnaders energibalans2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Koptyug, Andrey
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik.
    Botero, Carlos
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik.
    Sjöström, William
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik.
    Jimenez-Pique, E
    Şelte, A
    Asvik, Kenneth
    Uddeholm.
    Rännar, Lars-Erik
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik.
    Bäckström, Mikael
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik.
    Steel-based functionally gradient materials obtained via Electron Beam Melting2019Ingår i: Proc. Alloys for Additive Manufacturing Symposium AAMS2019, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recent developments in metal Additive Manufacturing (AM) technologies have introduced great capabilities unparalleled by conventional manufacturing, not only in achieving freeform geometries, but also in opening new possibilities to tailor the microstructure/properties of materials by controlling process parameters. Electron Beam Melting (EBM) is one of the most important members of the Powder Bed Fusion(PBF) family; it uses a focused electron beam to melt metal powder in a layer by layer approach. One of the main challenges that EBM faces nowadays is the lack of commercially available materials (most of them are Ti-based or Ni-based alloys). Therefore, there is a strong interest to further develop the process for new materials, including steel-based ones. In this investigation two steel-based powders; stainless steel 316L and a tool steel developed by Uddeholm, were used to manufacture functionally graded materials. A special hardware setup using a single powder dispenser was installed in the EBM system, where powders were placed separately to manufacture 10x10x10 mm cubes. SEM images of the specimens’ polished cross sections show a gradual microstructural transition from characteristic 316L one on the bottom of the specimens to the tool steel towards the top. Nanoindentation experiments confirmed a consequent gradient in hardness and elastic modulus, which gradually increase towards top surface. These results show great possibilities to tailor microstructure and mechanical properties by combining different powders in the EBM technology. Potential applications include the tooling industry, where hard and wear-resistant materials are demanded on the surface whether tougher and more ductile behavior is desirable on the core of the tool.

  • 7.
    Koptyug, Andrey
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Mid Sweden University, Dept of Mechanical Engineering.
    Bäckstöm, Mikael
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. SportsTech Research Centre, Mid Sweden University.
    Petrone, Nicola
    Department of Industrial Engineering, University of Padova, Via Venezia 1, 35131 Padova, Italy.
    Developing an Instrumented Physical Model of the Human Head for Studying Concussion Mechanisms2017Ingår i: Proceedingd of iSSs-  (International Ski Safety Society): The Ski Trauma and Ski Safety Congress, 2017, Vol. AprilKonferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Lindström, Susanne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande.
    LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära läge.: Utfallet i Norrlands kommuner.2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I Sverige har vi ett generellt strandskydd som gäller för alla stränder, oavsett storlek

    på vattendraget. Strandskyddsområdet är normalt 100 meter från strandlinjen, både

    upp på land och ut i vattnet, men länsstyrelsen kan utöka avståndet till 300 meter.

    Syftet med strandskyddet är att skydda växt- och djurliv samt att trygga

    allmänhetens tillgång till stränder.

    2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finns

    en möjlighet för kommunerna att införa LIS-områden, områden för

    landsbygdsutveckling i strandnära läge. De LIS-områden som utses av kommunen

    ska anges i översiktsplanen eller som ett tillägg till denna. Förutom de särskilda skäl

    för att bevilja dispens från eller upphäva strandskydd, som anges i miljöbalken, kan

    man som särskilt skäl i LIS-områden beakta att det bidrar till utveckling av

    landsbygden. Inom dessa områden har kommunen möjlighet att bevilja

    strandskyddsdispenser.

    Det är nu nästan 5 år sedan den nya lagstiftningen om strandskydd trädde i kraft.

    Examensarbetes syfte är att belysa hur långt kommunerna i Norrland kommit i sin

    planering och sitt genomförande av LIS-områden, hur de anser att lagstiftningen

    fungerar, eventuella problem vid framtagandet av LIS-områden samt vilket deras

    huvudsakliga syfte med detta varit. Till kommunerna i Norrland räknas samtliga

    kommuner i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands samt

    Gävleborgs län.

    En enkät har skickats ut till samtliga kommuner i Norrland, 54 stycken. Av dem har

    47 stycken valt att besvara enkäten (87 %). Av dessa 47 kommuner var det bara 1

    kommun som inte hade för avsikt att inrätta LIS-områden, de övriga (98 %) befann

    sig i olika stadier, från handläggningsskede till redan inrättade LIS-områden. Många

    av kommunerna uppgav att de tyckte att lagstiftningen eller i vissa fall vägledningen

    kring LIS-områden var otydlig. De uppgav även att det kunde vara svårt för en

    enskild tjänsteman att bedöma var önskemålet om LIS-områden skulle finnas. Det

    kan man också se, då antalet förfrågningar om strandskyddsdispenser utom LISområden

    är mer än dubbelt så många som antalet beviljade dispenser inom LISområden.

    Med tanke på att Norrlands kommuner generellt har ett lågt

    bebyggelsetryck och en hög andel obebyggd strandlinje, borde en utökad

    differentiering av strandskyddet för dessa områden kunna införas i lagstiftningen,

    för att ytterligare stimulera landsbygdsutveckling och tillväxt.

  • 9.
    Nordin, Lina
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för informationsteknologi och medier.
    Norman, Frida
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för informationsteknologi och medier.
    Processorientering: En undersökning av samarbetet mellan process- och resursägare2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2011 startade SDC, skogsnäringens IT-företag, arbetet med att övergå från en funktionsorganisation till en processorganisation. Detta har medfört förändringar i ledarskapet då tidigare avdelningschefer har ersatts med process- och resursägare. Syftet med denna undersökning har varit att identifiera förbättringsförslag för samarbetet mellan process- och resursägare vid SDC. Studien har en kvalitativ ansats då samarbetet mellan process- och resursägare har studerats. En kvalitativ ansats har valts då målet är att uppfatta informanternas upplevelser kring samarbetet mellan process- och resursägare så nära verkligheten som möjligt. En litteraturstudie har genomförts av webbaserade och skriftliga källor för att skapa en teoretisk bakgrund. Intervjuer har genomförts för att skapa en bild av hur samarbetet mellan process- och resursägare fungerar idag, hur andra processorienterade organisationers process- och resursägare samarbetar samt för att skapa en ytterligare teoretisk synvinkel. En enkät har utförts på samtliga medarbetare vid SDC som berörts av processinförandet i syfte att tydliggöra deras syn på det förändrade ledarskapet. Resultatet har visat på möjligheter till att förbättra resursägarens rollbeskrivning, kommunikationen mellan process- och resursägare och den gemensamma prioriteringsbilden. Resultatet har också visat på vikten av att anskaffa tid för att arbeta med dessa frågor. För att förbättra samarbetet mellan process- och resursägare och för att skapa en ökad tydlighet i organisationen bör SDC se över ovanstående förbättringsförslag.

1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf