miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bäckström, Ingela
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik.
    Åslund, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik.
    Framgångsrikt ledarskap inom samhällsentreprenöriell verksamhet2014Ingår i: Samhällsentreprenörskap – samverkande för lokal utveckling / [ed] Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent, Sundsvall: Mittuniversitetet , 2014, 1, s. 195-209Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 2.
    Danielsson, Ulrika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för psykologi.
    Är generation Y en samhällsentreprenöriell generation?2014Ingår i: Samhällsentreprenörskap: samverkan för lokal utveckling / [ed] Yvonne von Fredrichs, Malina Gawell, Joakim Wincent, Östersund: Mittuniversitetet , 2014, s. 149-166Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Landsbygden står inför stora utmaningar. I en allt mer konkurrensutsatt värld utmanas etablerade modeller i välfärdssamhället och bland annat har serviceutbudet och möjligheterna till försörjning minskat på den svenska landsbygden. Samtidigt vill många bo kvar då landsbygden upplevs bidra med livskvalitet samt närhet till kulturella och sociala sammanhang. Därför engagerar sig många människor för att skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt att arbeta och bo även utanför större städer. Samhällsentreprenörskap har kommit att bli ett attraktivt alternativ för att bryta nedåtgående trender i lokalsamhället och för att finna nya lösningar för en hållbar utveckling. Inom ramen för forskningsprojektet Societal Entrepreneurship in Sparsely Populated Areas (SESPA), som bedrivits vid Mittuniversitetet mellan åren 2010- 2014, har forskare från olika ämnesdiscipliner studerat samhällsentreprenörskapets roll i den lokala utvecklingen. SESPA:s forskning har kunnat genomföras med hjälp av stöd från EU:s regionala strukturfondsprogram samt Mittuniversitetet och Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. Forskningen har bedrivits i nära samspel med företrädare från det lokala näringslivet, ideella organisationer samt offentliga institutioner. De studier som presenteras i denna antologi visar att samhällsentreprenörskapet kan ta sig många olika uttryck. Det rör sig dock genomgående om människors engagemang, idérikedom och aktiva handlingar. Det rör sig om individer, kreativitet och organiserande processer. Och att alla initiativ har sin egen kontext. Syftet med den här boken är dels att sprida resultat från den forskning om samhällsentreprenörskapets roll för den lokala utvecklingen som utvecklats inom ramen för SESPA men även att bidra till en ökad förståelse om fenomenet samhällsentreprenörskap ur ett välfärdssamhälles perspektiv. Vår förhoppning är att boken ska bidra till reflektion men även fungera som inspiration till fler samhällsentreprenöriella initiativ.

  • 3.
    From, Jörgen
    et al.
    Umeå Universitet.
    Olofsson, Anders
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Kunskapsekonomi och regional utveckling2014Ingår i: Samhällsentreprenörskap – samverkande för lokal utveckling / [ed] von Friedrichs, Y., Gawell, M., & Wincent, J., Östersund: Mittuniversitetet , 2014, s. 181-193Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Juntti, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    "Inte är det som det har varit": En uppsats om närstående till personer med stroke2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 5.
    Jönsson, Emma
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Kastberg, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Konflikt mellan förvärvsarbete och familjeliv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvärvsarbetare och om flexibilitet i arbetet påverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill även finna svar på om kön, civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, har barn/inte har barn, har någon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning på ett datamaterial från 2005 om åsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i åldrarna 18-79 år. Resultatet är att det finns en arbete-familj konflikt även om den är liten och att flexibilitet inte är någon motvikt till konflikten. Vi kan även konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrån civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, barn/inga barn. De som arbetar inom privat sektor känner i högre utsträckning att arbetets krav inkräktar på familjelivet och att familjelivets krav inkräktar på arbetet, än de som arbetar inom offentlig sektor. De som är egenföretagare upplever mer arbete-familj konflikt än de som är anställda. Ensamstående och de som inte har barn känner i lägre grad än gifta och de som har barn att arbetets krav inkräktar på familjelivet och att familjelivets krav inkräktar på arbetet. Kön saknar betydelse för upplevelsen av arbete-familj konflikten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Lidén, Gustav
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Democracy and Diffusion: Creating a Comprehensive Model for Explaining Democracy2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jämförande studier med ambitionen att förklara länders nivå av demokrati väljer normalt en av två vägar. Det ena alternativet, och möjligen det mest frekventa, innebär att man försöker förklara länders demokratinivå utifrån egenskaper som man finner inom respektive fall. Oftast uttrycks detta genom att man tar fasta på länders ekonomiska utveckling, välstånd och kultur och försöker relatera det till deras demokrati. Det andra alternativet betraktar demokratiseringsprocesser som fenomen som inte huvudsakligen beror på interna karaktäristiska utan som istället beror på spridandet av idéer, det som benämns som diffusion. En begränsning som kännetecknar mycket av den rådande forskningen är att kombinationen av dessa båda perspektiv sällan förekommer. Den här studien har till uppgift att undersöka effekten av diffusion på länders nivå av demokrati samtidigt som länderspecifika egenskaper hanteras.

    För att beskriva de många relationer som stater idag har med andra länder används ofta beteckningen globalisering. Givet att de flesta länder idag har relationer med andra länder inom många olika områden förefaller det rimligt att fästa fokus på denna utgångspunkt även när demokratisering diskuteras. Möjligheten att sprida idéer från ett land till ett annat borde också idag vara långt större än tidigare. Successivt så har också det forskarsamhälle som studerar demokrati accepterat denna verklighetsbeskrivning. Forskning inom både kulturgeografi och statsvetenskap har bidragit med viktiga resultat. Man har kunnat leda i bevis att demokratier är geografiskt sett samlade och att grannländer ofta har likartade nivåer av demokrati. Till och med när viss kontroll sker för de traditionella förklaringarna för demokrati visar sig diffusionsfaktorer vara av vikt.

    En begränsning i många av dessa studier är dock att de är underspecificerade i relation till landkaraktäristiska. Man kontrollerar inte, med andra ord, i tillräckligt hög utsträckning för de olika tänkbara faktorerna som är uttryck för länders interna egenskaper och som kan tänkas förklara demokratinivå. Genom att pröva tre olika indikatorer för diffusion i relation till två olika kategorier av interna förklaringskrafter hanterar denna studie denna brist. Detta sker genom en analytisk åtskillnad mellan tre olika nivåer av teoretiskt grundade förklaringskrafter. De empiriska testen sker i formen av tvärsnittsanalyser genom i huvudsakligen regressionsanalyser på ett material som utgör i princip samtliga av världens stater.

    Undersökningen ger ett antal intressanta resultat. Effekten av diffusion på demokratinivå framstår som oklar men efter omfattande kontroll för exogen variation förefaller det som att denna faktor är svag i relation till andra förklaringskrafter. Traditionella förklaringar som betydelsen av ekonomisk utveckling och välstånd och religion framstår istället som de centrala variablerna. Även det tillägg som på senare år har gjorts till denna teoribildning kan verifiera. Det avser att ett ekonomiskt välstånd byggt på oljerikedomar inte har en positiv utan istället en negativ relation med demokratinivå.

    Sammanfattningsvis är alltså effekten av diffusion utan relevans när vi vill förklara variationen i demokrati bland världens stater. Vissa oklarheter existerar alltjämt vilket pekar på behovet av fortsatt forskning. Förutom vissa inkonsekventa resultat i regressionsanalyserna finns det också länder i datamaterialet vars förhållandevis höga nivå av demokrati är svår att förklara. Kanske kan man tänka sig att de fattiga muslimska länderna i Västafrika (Mali, Senegal och Sierra Leone) som trots allt är demokratiska är det p.g.a. att något av ett demokratiskt kluster har skapats i regionen. Avslutningsvis är det viktigt att understryka att de mest heltäckande förklaringarna till demokrati kan ges när förklaringskrafter som motsvarar olika analytiska nivåer kombineras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    SHVrapport 2011_4_GL
  • 7.
    Nordström, Carin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Kombinatörer och livsstilsföretagare - även samhällsentreprenörer?2014Ingår i: Samhällsentreprenörskap: samverkande för lokal utveckling / [ed] Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent, Sweden, Östersund: Mid Sweden University , 2014, 1, s. 127-148Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Nästan hälften av alla företagare i Sverige är kombinatörer. Det är främst personer som har en anställning som blir kombinatörer genom att de startar företag. Arbetsformen gör det möjligt att testa sin idé utan att förlora den trygghet det innebär med en fast inkomst varje månad. Men blir man kombinatör bara för att testa sin idé och gå mot eget företagande på heltid, eller finns det andra motiv till varför man väljer denna arbetsform, till exempel för att det är en livsstil? Har den lokala och regionala platsen någon betydelse? Dessa frågeställningar kommer bland annat detta kapitel att försöka besvara med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inom den kreativa näringen. Den kreativa näringen är vald för att den dels representerar en näring som fått stor uppmärksamhet inom både forskning och näringsliv de senaste åren, framförallt efter Florida:s (2004) bok om den kreativa klassen. Näringen spås även bidra starkt till den ekonomiska tillväxten i framtiden (Howkins 2002, Florida et al. 2008). Den är också vald för att det är en näring som kanske attraherar fler kombinatörer då den bland annat representerar artister, konstnärer och musiker som kan ha svårt att överleva på sitt företag. Respondenterna i det här kapitlet är, har varit eller vill bli kombinatörer och är bosatta i Gävleborgs- och Jämtlands län. Personerna inom den kreativa näringen värnar om varandra och kämpar på, trots att det finns ett antal hinder på vägen. Intresset och passionen de har för sitt företag samt sin region övervinner enligt dem allt, vilket gör dem till en samhällsaktör att räkna med. Dessa personer startar företag för att de i många fall vill utveckla sin hobby men också för att de vill bo kvar på orten och bidra till ortens överlevnad.

  • 8.
    OKIA IKOH EPSE ENOW, JOYCE
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Globalization and Crime: "Feymen" in Cameroon2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    One of the challenges faced by most countries in Africa today is “high crime wave”, in Cameroon, one of the forms of criminality is known as “feymania” “feymen” practice “feymania” a name commonly known to all Cameroonians, which refers to criminal economic practice. These “feymen” mostly deal with the sales of non-existing goods, money laundry, and the offering of non-existing contracts and documentations. Their whole form of economic activities is characterised by “deceit”.

    The study seeks to provide in-depth knowledge on the phenomenon, how globalization has helped to facilitate this crime “feymania” across national and international borders. This resulted to the success of these “feymen” who now become rich and famous by their criminal economic practices.

    This study was carried out for a period of one month, from the 1st to the 30th of April 2011; both secondary and primary sources were used for data collection. The primary sources data were done with the help of in-depth interview with the use of interview guide. Respondents were contacted through the help of a snowball technique; and they were of three groups: the “feymen”, cybercafé owners and security officials. Findings show that globalisation has really facilitated the networks of these criminal entrepreneurs “feymen” across national and international borders. And this enabled them to get in contact with victims who paid them huge amount of money. Without having to come into physical contact with them most of the time. Results also show that half of the population of “feymen” have travelled abroad to meet their business partners as they claim to be.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Pierre, Anne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Grön omsorg: Ett samhällsentreprenöriellt företagskoncept2014Ingår i: Samhällsentreprenörskap: Samverkande för lokal utveckling / [ed] Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell, Joakim Wincent, Östersund: Mittuniversitetet , 2014, s. 69-84Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet diskuteras Grön Omsorg (G.O.) som ett samhällsentreprenöriellt företagskoncept på landsbygden i Sverige. Konceptet innebär meningsfull sysselsättning i lantlig miljö för människor i behov av särskilt stöd. Säljare av dessa tjänster är gårdsägare. Köpare är oftast kommuner och de som besöker gårdarna, brukarna, kan vara ungdomar, före detta missbrukare, personer med funktionsnedsättningar med flera. Kapitlet tar sin utgångspunkt i teorier  som berör samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn samt de utmaningar som kan uppstå i en samhällsentreprenöriell etableringsprocess.

    I kapitlet presenteras en genomgång av den forskning som gjorts om G.O. Den visar hur etableringen ser ut i 11 länder runt om i världen. Det jämtländska LRF projektet Grön Omsorg – Från Tanke Till Handling presenteras också för att koppla ett konkret fall till teorin.

    Det huvudsakliga resultatet tyder på att många hinder och utmaningar kan uppstå och att det krävs av de både, den privata och den offentliga sektorn att de bygger upp ett förtroende för varandra. Det krävs även ett genuint engagemang, att behov finns för ömsesidig förståelse och framförallt ett tålamod från de båda parterna för att nå fram till fungerande avtal som gynnar alla involverade.

  • 10.
    Sjödin, Ulrika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Kreativa människors samhällsentreprenörskap – en inspirerande företagsmodell för lokal utveckling2014Ingår i: Samhällsentreprenörskap: Samverkande för lokal utveckling / [ed] Yvonne Von Friedrich, Malin Gawell, Joakim Wincent, Östersund: Mittuniversitetet , 2014, s. 103-126Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Sörensson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. Åbo Akademi.
    Hur kan högre utbildning bidra till samhällsentreprenörskap på utbildningsorten?2014Ingår i: Samhällsentreprenörskap: samverkan för lokal utveckling / [ed] von Friedrichs, Gawell & Wincent, Östersund: Mittuniversitetet , 2014, s. 167-179Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 12.
    von Friedrichs, Yvonne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Omvandling, omställning och omstrukturering i närsamhället: En studie om hur försvarsnedläggningen i Sverige under 2000-talets första år påverkat lokal näringslivsutveckling2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den pågående omvandlingen inom många av samhällets resurser har medfört

    förändrade förutsättningar för sysselsättning och ekonomi i många svenska

    kommuner. När den offentliga sektorn som arbetsgivare och ekonomiskt drivkraft

    av olika anledningar tvingats banta har blickarna i stället riktats mot att försöka

    öka den entreprenöriella aktiviteten i landets kommuner. Syftet med föreliggande

    studie är att fördjupa förståelsen för hur näringslivsutvecklingen i närsamhället

    kan påverkas av en strukturell samhällsomvandling och i vilken utsträckning

    kommuner kan förbereda sig för omställning av det lokala arbetslivet.

    Problematiken belyses genom en kvalitativ studie av om och i så fall hur

    försvarsmaktens omstrukturering har påverkat tolv svenska kommuners

    omställning mot ett ökat entreprenöriellt förhållningssätt. Studien visar att

    omstruktureringen inom försvaret har påverkat kommunerna på olika sätt. I flera

    kommuner har den aktualiserat frågor om hur rollfördelning och ansvarsområden

    bör förändras för att stimulera en positiv regional utveckling. I fråga om i vilken

    utsträckning som kommuner kan förbereda sig för en omställning i det lokala

    arbetslivet visar resultatet av studien att den största utmaningen för svenska

    kommuner kommer att vara att göra sig av med en bruksmentalitet och utveckla

    en entreprenörsmentalitet i lokalsamhället. En av slutsatserna i studien är att för

    att skapa förutsättningar för kommuner att lyckas med omställningsarbete bör den

    svenska näringslivspolitiken bli mer tydlig, mer långsiktig och mer uthållig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    von Friedrichs, Yvonne
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Gawell, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Wincent, Joakim
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Samhällsentreprenörskap – kontexter, organisering och perspektiv för hållbar utveckling2014Ingår i: Samhällsentreprenörskap – samverkande för lokal utveckling / [ed] von Friedrichs, Y., Gawell, M., Wincent, J., Östersund: Mid Sweden Univetsity , 2014, s. 7-20Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 14.
    von Friedrichs, Yvonne
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Gawell, MalinMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. KTH; Södertörns högskola.Wincent, JoakimMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. Luleå tekniska universitet.
    Samhällsentreprenörskap: Samverkande för lokal utveckling2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Landsbygden står inför stora utmaningar. I en allt mer konkurrensutsatt värld utmanas etablerade modeller i välfärdssamhället och bland annat har serviceutbudet och möjligheterna till försörjning minskat på den svenska landsbygden. Samtidigt vill många bo kvar då landsbygden upplevs bidra med livskvalitet samt närhet till kulturella och sociala sammanhang. Därför engagerar sig många människor för att skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt att arbeta och bo även utanför större städer. Samhällsentreprenörskap har kommit att bli ett attraktivt alternativ för att bryta nedåtgående trender i lokalsamhället och för att finna nya lösningar för en hållbar utveckling. Inom ramen för forskningsprojektet Societal Entrepreneurship in Sparsely Populated Areas (SESPA), som bedrivits vid Mittuniversitetet mellan åren 2010- 2014, har forskare från olika ämnesdiscipliner studerat samhällsentreprenörskapets roll i den lokala utvecklingen. SESPA:s forskning har kunnat genomföras med hjälp av stöd från EU:s regionala strukturfondsprogram samt Mittuniversitetet och Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. Forskningen har bedrivits i nära samspel med företrädare från det lokala näringslivet, ideella organisationer samt offentliga institutioner. De studier som presenteras i denna antologi visar att samhällsentreprenörskapet kan ta sig många olika uttryck. Det rör sig dock genomgående om människors engagemang, idérikedom och aktiva handlingar. Det rör sig om individer, kreativitet och organiserande processer. Och att alla initiativ har sin egen kontext. Syftet med den här boken är dels att sprida resultat från den forskning om samhällsentreprenörskapets roll för den lokala utvecklingen som utvecklats inom ramen för SESPA men även att bidra till en ökad förståelse om fenomenet samhällsentreprenörskap ur ett välfärdssamhälles perspektiv. Vår förhoppning är att boken ska bidra till reflektion men även fungera som inspiration till fler samhällsentreprenöriella initiativ.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samhällsentreprenörskap – samverkande för lokal utveckling
  • 15.
    von Friedrichs, Yvonne
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Wahlberg, Olof
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Tillsammans är vi starka!: Docksta bordtennisklubb – en samhällsentreprenöriell tusenkonstnär2014Ingår i: Samhällsentreprenörskap – samverkande för lokal utveckling / [ed] von Friedrichs, Y., Gawell, M., Wincent, J., Östersund: Mid Sweden University , 2014, s. 21-45Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 16.
    Zakrisson, Ingrid
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Big Five Inventory (BFI): Utprövning för svenska förhållanden2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Big Five Inventory (BFI) är ett test bestående av 44 påståenden avsett att mäta de fem grundläggande personlighetsdimensionerna Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism och Openness (John & Srivastava, 1999). Testet har utformats främst för forskningsändamål men någon systematisk utprövning för svenska förhållanden har inte gjorts. Enkäter distribuerades till fem olika undersökningsgrupper med varierande bakgrund (n=431, 45% män och 55% kvinnor), i ålder varierande från 18 till 80 år. Testet analyserades i relation till demografiska variabler, samt arbetslivsrelaterade faktorer såsom arbetsmotiv, intressen, yrkes- och utbildningsval, samt attityder och fördomar. Resultaten visade på en god reliabilitet (Cronbach’s alpha-koefficienter varierande mellan .73 och .84), en tydlig faktorstruktur samt låga till måttliga korrelationer mellan dimensionerna. De fem personlighetsdimensionernas samband med de arbetslivsrelaterade faktorerna var i allmänhet i förväntad riktning. Särskilt tydligt var detta för dimensionen Openness. Inte i något fall visade resultaten samband som gick i motsatt riktning mot vad som förväntades. Slutsatsen är att BFI är ett tillförlitligt test som fungerar väl att användas främst i forsknings- och utbildningssyfte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Kris och risk i det heterogena samhället2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar hur risker, säkerhet och olyckor upplevs, värderas och bedöms av olika grupper i samhället. Syftet har inte enbart varit att kartlägga den enskilda medborgarens värdering och skattning utan att även möjliggöra förebyggande arbete i konkreta situationer. Befolkningens heterogenitet i termer av kön, ålder, ursprung, funktionshinder och sexuell läggning har fokuserats just för att förbättra samhällets förmåga att hantera risker och förmedla riskkommunikation till olika grupper. Med heterogenitet menar vi att invånarna skiljer sig från varandra i termer av resurser, värderingar och erfarenheter. Inom projektet har två huvudstudier gjorts; en med nio kvalitativa fokusgruppintervjuer med människor från olika grupper bland den svenska allmänheten. Selektionskriteriet för grupperna var heterogenitet. Den andra studien var en enkätstudie där urvalet bestod av 3 000 personer boende i Sverige i åldern 16-75 år, uppdelat på tre slumpmässiga underurval: 2 000 personer i hela riket, svarsfrekvens 59 %. 750 personer i församlingar med hög andel personer med utländsk bakgrund, svarsfrekvens 36 %. 250 personer i glesbygdslän, svarsfrekvens 55 %. Urval 2 och 3 gjordes för att säkerställa att tillräckligt många personer med utländsk bakgrund och personer boende i glesbygd ingick i urvalet. Enkäten bestod av ett stort antal frågor om t.ex. riskuppfattningar, riskkommunikation, riskbeteende, värderingar, resurser och olika typer av bakgrundsvariabler. Våra resultat visar att heterogenitetsgrunderna i varierande grad spelar roll för förståelsen av människors riskuppfattningar, riskkommunikation och risk- eller säkerhetsbeteenden. De undersökta grupperna upplever olika risker på olika sätt, vill ha varierande typ av riskkommunikation och har också skilda riskbeteenden. Dessa resultat kvarstår även om man tar hänsyn till värderingar, sårbarhet, kön och inkomst och illustrerar vikten av att ta med heterogeniteten i samhället vid studier av risker för att synliggöra de variationer som finns i samhället. Utifrån intervjustudierna kan vi dra slutsatserna att människor förstår risk utifrån sina egna erfarenheter och vardagshändelser, samt att när det gällde nya risker, t.ex. kärnkraft och klimatförändringar hade de studerade grupperna olika strategier för att hantera och leva med dessa. Med utgångspunkt i teorin om risksamhället har en modell av riskuppfattningar med två dimensioner konstruerats; kontroll–fatalism och lokalt–globalt. Att gruppera människor enligt dessa föreslagna dimensioner kan vara ett sätt att öka vår förståelse för att olika grupper av allmänheten kan ha samma uppfattning om en specifik risk, men denna uppfattning är grundad i olika kontext. Detta stämmer också vad gäller riskförståelse, att de intervjuade förankrade sin förståelse för olika risker mot å ena sidan riskens betydelse för mig personligen eller oss kollektivt, och å andra sidan hur risken upplevdes i relation till här lokalt eller där globalt, alltså en rumslig förankring. Sammanfattningsvis kan man säga att rapporten visar på behovet av att i större utsträckning beakta befolkningens heterogenitet i det riskförebyggande arbetet. Rapporten avslutas med sex stycken råd för en förbättrad riskkommunikation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf