miun.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bodén, Bo
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Grängsjö, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Pettersson, Robert
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Svensson, Bo
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Kunskapsdriven turismutveckling i Västernorrland: Rapport från en förstudie2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten redovisar en förstudie som Turismforskningsinstitutet ETOUR utfört på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland. Förstudien syftar till att utreda den regionala turismorganisationen i Västernorrlands län, samt analysera tre på förhand utpekade destinationer; Sundsvall med Timrå, Höga Kusten samt en inlandsdestination. I rapporten pekas även på möjliga vägar för fortsatt kunskapsdriven turismutveckling i Västernorrland. Ser vi till de utpekade destinationerna är det idag Sundsvall som förefaller mest kommersiellt driven med flera relativt tunga kommersiella aktörer inblandade i strategiarbetet. Viss otydlighet finns kring destinationens avgränsning, med Timrå och kustområdena som något perifera i den mobilisering som skett kring konferens- och shoppingturism. Vad gäller destinationsorganisation förefaller ett av privat logik dominerat destinationsbolag ligga närmast till hands. På Höga Kusten är bilden något mer sammansatt men grunden för en organisation driven med privat logik finns genom Entré Höga Kusten. Avgränsningen är något otydligt i fråga om hur mycket inland destinationen omfattar och hur det förhåller sig med Härnösands kommun, vid sidan av de dominerande kommunerna Örnsköldsvik och Kramfors. Höga Kusten världsarvsområde ligger helt inom dessa kommuner. Här finns också statligt engagemang genom Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Om det är privat mobilisering kring turism som åsyftas förefaller dock Entré Höga Kusten med sina 110 medlemmar vara den naturliga organisatoriska basen. I Inlandet, som i denna studie främst behandlar Sollefteå kommun, är organiseringen svag. Ett fåtal privata aktörer mobiliserar krafterna och efterlyser samtidigt ett tydliggörande av kommunens hållning i turismfrågorna. Destinationens avgränsningar är otydliga då kopplingarna till andra delar än Sollefteå kommun är oklara och länkarna till aktörer utanför Ångermanälvens dalgång är svaga. Det är önskvärt med ett tydliggörande av destinationens geografi samt vilka aktörer som räknas och inte. I rapportens sista kapitel finns en diskussion om fortsatt kunskapsuppbyggnad knutet till turismutvecklingsarbetet i Västernorrlands län och dess destinationer. Det är uppenbart att de olika destinationerna skiljer sig åt och då mycket väl kan göra det avseende kunskapsbehov, medan de i andra avseenden kan förmodas ha liknande behov. Detta avsnitt kan ses som en första reflektion utifrån det nu genomförda pilotprojektet. Fortsatt dialog i dessa frågor följer för att kunna konkretiseras i ett eventuellt fortsatt samarbete under hösten 2006.

  • 2.
    Grängsjö, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Competing Meta-organizations In The Organizational Field Of Tourism: The 17th Nordic Conference on Business Studies, Reykjavik 20032003Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Grängsjö, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Kunskapsmiljöer för arenaområdet - en inledande översikt2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Grängsjö, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Om organisering av turism: Studier av turismens samarbetsorganisationer i Sverige2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is about the organisation of tourism, with an emphasis on the regionally active co-organisations that co-ordinate and market tourist products. The main aim is to create understanding of tourism�s regional co-organisations through identifying, describing and problematising the institutional structures and institutional processes that comprise tourism promotional work. Special interest is directed towards activities that develop co-operation based on business-like relationships between companies operating at a tourism destination. Yet another aim of this thesis is to contribute to sector research within tourism. The thesis is based on three different studies. The first examines the different thought traditions of tourism in Sweden to better understand how tourism has been established as a social institution. The second investigates tourism�s regional organisation through the pattern of websites on the Internet. It draws a broad picture of the organisational field of co-organisations for tourism in Sweden. The third one is a case study of a commercially oriented regional co-organisation where co-operation develops with a basis in business-like relationships. The main conclusion of the thesis is that public responsibility for the organisation of tourism is a strong normative institution with little support in an equivalent regulative institution. The organisation at tourist destinations is characterised by an illusion of management, renewal by re-organising and fields as management tool. The use of a meta-organisation, with a solid cultural connection and loose coupling of several institutional processes that are distinct from each other appears to be a model that can be developed for the organisation of tourist destinations.

  • 5.
    Grängsjö, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Omvärldsanalys för Peak of Tech Adventure - ledande innovationsmiljöer2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Grängsjö, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Organisering av turism: En undersökning av webbplatser för turismens regionala samarbetsorganisationer2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Förutom de 24 "officiella" svenska turistorganisationerna webbplatser finns i dagsläget också minst 21 "funktionella" webbplatser som gör anspråk på ett regionalt värdskap på internet.

     

    Det konstateras i den här studien som syftar till att beskriva hur turismens samarbetsorganisationer använder webbplatser på Internet.

     

    Studien visar på att de officiella samarbetsorganisationerna är överlägset mest aktiva som förmedlare av information till turistföretag, press, beslutsfattare och lokalbefolkning. De funktionella samarbetsorganisationerna är dock mer affärsinriktade än de officiella och utmanar den traditionella offentliga uppgiften med affärsmässiga verksamheter.

     

    - Vi ser här en ny typ av konkurrens bland samarbetsorganisationer. Och den nya tekniken kommer förmodligen att skärpa den här konkurrensen ytterligare, menar Per Grängsjö, som är ansvarig på ETOUR för studien.

     

    Man jämställer i allmänhet Webbplatser med trycksaker, och ser dem uteslutande som en kostnad. Sett till faktainnehållet erbjuds mest broschyrliknande innehåll och den vanligaste tjänsten är olika former av broschyrbeställning. Det är relativt ovanligt med affärsmässig användning av webbplatserna. Det är endast 17 av de 45, dvs. 38%, som erbjuder direkta möjligheter till handel. Av dessa är det 13 som erbjuder handel on-line. De vanligaste erbjudandena är logi, paketresor, stadspass, kartor, böcker och hantverk.

     

    Det pågår en kommersialisering av turismens samarbetsorganisationer, de blir i allmänhet mer affärsinriktade. Ett tecken på strukturomvandlingen är att aktiebolag är den vanligaste associationsformen, och blir allt vanligare. Aktiebolagen har oftare handel på webbplatsen än andra. Studien indikerar behovet av fortsatta studier av institutionella processer inom turismens organisering.

     

    Studien av turistrelaterade webbplatser - som genomfördes under hösten 2002 - är ett led i ett avhandlingsprojekt om turismens regionala samarbetsorganisationer. En utgångspunkt för en fortsatt utredning om institutionella processer inom turismens organisering.

     

     

  • 7.
    Grängsjö, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Organizational changes in destination marketing organizations in Sweden2004Inngår i: Proceedings of Tourism : state of the art II: Glasgow, 27-30 june 2004, Glasgow: University of Strathclyde , 2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper explores and describes the changes in the organizational field of regional Destination Marketing Organizations, or DMOs, in Sweden. The organization of tourism and coordination of marketing alliances at tourist destinations is a public and a private matter. DMOs operating at a regional level in Sweden are traditionally organized as public administrations and are in general strategically oriented to serve public interests. Previous research has indicated that some of the DMOs are changing their strategies to employ corporate models and business strategies. The research question examined in this paper is whether it is possible to use websites on the Internet as an indicator to describe the present structure of the organizational field of regional DMOs and the changes that are in progress. The overall purpose of this paper is to describe the organizational changes within the field of DMOs. The results show that it is possible to use the Internet as an indicator. The websites on the Internet reveal changes in the institutional structure at the organizational field level. There is evidence of an ongoing enterprization and emerging competition in an area traditionally organized by public oriented administrations. A new type of meta-competition challenges the old structures within this group of organizations.

  • 8.
    Grängsjö, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Turistbyråernas framtid2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rese- och turistnäringen i Sverige är under ständig utveckling, vi reser mer än tidigare, Internet ger oss snabb information och vi kan boka biljetter hemma vid datorn.

    En central roll i rese- och turistnäringen är turistbyråerna med deras verksamhet. Från att ha varit ett rent informationskontor har turistbyråerna utvecklats och idag går det att boka sitt hotellrum via turistbyrån och köpa en souvenir med sig hem. Att ha en turistbyrå som levererar uppdaterad kunskap om utbudet på en ort är naturligtvis förknippat med kostnader. Kommuner tvingas idag ofta att spara på olika verksamheter för att klara sin budget.

    Frågan hur turistbyråernas framtid ser ut är därför en aktuell fråga på många håll runt om i landet. Denna rapport vill bidra med åsikter om framtiden för turistbyråerna från människor i rese- och turismbranschen.

    Föreningen Turism i Sverige, FörTur, gav Europeiska turismforskningsinstitutet i Östersund (ETOUR) uppdraget att undersöka vad människor i den egna branschen tror om framtiden för turistbyråerna. Undersökningen genomfördes genom dokumentstudier och telefonintervjuer med 15 utvalda personer. Resultaten har sedan sammanställts i föreliggande rapport.

  • 9.
    Pettersson, Robert
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Svensson, Bo
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Grundberg, Jonas
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Nordin, Sara
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Grängsjö, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Målkonflikter mellan natur, kultur och turism i hållbart utvecklingsarbete2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utifrån regeringens uppdrag att stärka arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen har

    Turismforskningsinstitutet ETOUR på uppdrag av Naturvårdsverket, NUTEK,

    Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd och Turistdelegationen sammanställt denna rapport

    som syftar till att studera målkonflikter mellan natur, kultur och turism. Rapporten är indelad i

    två delar, en första del om svensk natur- och kulturturism i allmänhet och en andra del

    innehållande fem fallstudier.

    Inledningsvis behandlas svensk natur- och kulturturism utifrån politikområden,

    utvecklingsstrategier, regelsystem och planering på nationell och regional nivå. I delen om

    naturturism och miljövård på nationell nivå konstaterar författaren att konflikterna mellan

    naturvård och turism ofta kommer till uttryck i det lokala sammanhanget, snarare än på den

    övergripande politiska nivån. Det konstateras att politikområdena för miljö och naturvård

    tenderar att närma sig det närings- eller turistpolitiska fältet, men att närmandet möjligen

    försenas av att intressekonflikter tonas ned snarare än uppmärksammas och hanteras. När det

    gäller miljö är det ofta de s.k. landskapsmålen som tenderar att komma i konflikt med den

    turistiska utvecklingen, dels för att de är otydliga och kan vara svåra att uttolka i den konkreta

    situationen, dels för att de i en formell prövning inte är möjliga att använda. En annan

    målkonflikt som kan uppträda lokalt mellan olika nyttjandeformer där rekreationspolitikens

    mål kan stå i kontrast till turismens önskemål om att bedriva näringsverksamhet i sådana

    områden. Naturvårdspolitiken står på ett liknande sätt emot kommersialiseringen genom sin

    motvilja till avgifter för tillträde till naturområden. Avsnittet pekar också på en del lösningar

    på den problematik som föreligger, inte minst genom ökad samverkan mellan vårdande

    myndigheter, planeringsinstanser och turismutvecklingens aktörer.

    I den följande delen om kulturturism på nationell nivå ges först en kort bakgrund till

    framväxten av kulturen som politikområde. De nationella kulturpolitiska målen presenteras

    inkluderande bland annat delaktighet för alla, förnyelse, kulturell mångfald, bevarande,

    brukande samt ambitionen att motverka negativa verkningar av kommersialisering. En

    diskussion förs om huruvida svensk kulturpolitik har anpassat sig till den framväxande

    konsumtionsstyrda globala ekonomin. När skilda områden som näringsliv, turism och politik

    har närmat sig varandra efterfrågar författaren en tydligare formell samverkan på nationell

    nivå. Att man kommit längre på regional och lokal nivå förklaras delvis med en nationell

    ideologisk konfliktlinje mellan kommersiellt och icke-kommersiellt. Den framväxande

    kulturturismen riskerar hamna vid sidan om den etablerade kulturpolitiken, även om man

    under senare tid har kunnat se flera positiva tecken till närmanden.

    Det tredje politikområdet är näringspolitiken, och i synnerhet turistpolitikens förhållningssätt

    till de båda ovanstående politikområdena. Denna koppling kommer oftast till uttryck som

    ambitioner om hållbarhet i en politik som ytterst är tillväxtorienterad. Medvetenheten om

    naturens och kulturens betydelse för turismen är väl utvecklad men sällan problematiserad.

    Sannolikt ligger det i sakens natur att den politik som syftar till ekonomisk utveckling i fokus

    pekar på möjligheter snarare än problem; den belyser egentligen varken de legala hinder som

    kan sätta upp hinder för turistnäringens utveckling eller den risk som kan finnas förknippad

    med turistisk utveckling i känsliga miljöer. Vid sidan av den allt starkare tillväxtorienteringen

    uppmärksammas regionaliseringen som en viktig tendens inom näringspolitiken. Den innebär

    att regionala utgångspunkter tydligare skall forma åtgärderna inom området, vilket gör att

    konflikter tenderar att dyka upp på lokal och regional nivå även om de är konsekvensen av

    nationell politik och lagstiftning. Distansen mellan det konkreta problemet och dess politiska

    lösning riskerar därför att framstå som lång.

    Efter att ha avhandlat natur- och kulturturism på nationell nivå ges några exempel från det

    regionala arbetet med tillväxt- och utvecklingsprogram. De fyra pilotregioner som ingår i

    regeringens uppdrag behandlas utifrån sina respektive regionala strategier. I de fyra

    regionerna Kalmar, Värmland, Jämtland och Skåne ser organisation och planering delvis olika

    ut fördelat över både Länsstyrelse och regionförbund. Sammantaget skrivs det väldigt lite om

    målkonflikter i utvecklings- och tillväxtprogram. Detta förklarar författarna med att

    programmen främst ska ses som underlag för samverkan. Programmen kritiseras för att vara

    inkonsekventa och undvika problematisering. Skrivelser som exempelvis pekar på å ena sidan

    hållbar utveckling och å andra sidan utvidgning av regionens verkstadsindustri visar att det

    finns målkonflikter som dock inte dyker upp i programmen utan först när planerna skall

    realiseras. En ökad nationell samordning tycks välkomnas på regional nivå eftersom den

    förbättrar regionernas samverkan och underlättar sektorsvisa kontakter.

    I rapportens avslutande diskussion dras bland annat slutsatsen att det finns flera orsaker till att

    det kan uppstå målkonflikter mellan natur, kultur och turism. En stor del av förklaringen till

    detta ligger i de olika politikområdenas delvis olika perspektiv och intressen. Vidare finns ett

    tydligt glapp mellan nationell och lokal/regional nivå vad gäller synen på brukande kontra

    bevarande. Många målkonflikter borde kunna förutses men aktualiseras först i ett sent skede,

    något som förbättrad dialog och samverkan torde kunna motverka. Det konstateras vara

    anmärkningsvärt att man vet så lite idag om vilket genomslag regionala tillväxtprogram

    verkligen har. Avslutningsvis slås det fast att man på flera håll kan se positiva tendenser till

    närmanden såväl mellan regioner som mellan olika politikområden. En fortsatt utveckling i

    samma riktning talar för en fortsatt turismutveckling, som kommer att kunna skapa hållbar

    tillväxt i många delar av landet.

    I den första fallstudien, Världsarv och turismutveckling, diskuteras utmaningen att balansera

    nyttjande och bevarande i de svenska världsarven. Laponia tjänar som exempel med

    diskussioner utifrån olika aktörers perspektiv, planering, förvaltning, företagande och

    områdets hållbarhet. Författarna konstaterar att det inte bara krävs en lokalt förankrad, utan

    även en lokalt anpassad, turismutveckling för att kunna uppnå en hållbar världsarvsdestination

    som skapar långsiktig tillväxt.

    Den andra fallstudien behandlar presumtiva mål- och medelskonflikter mellan natur- och

    kulturintressen i den svenska skärgården. Natur- och kulturturism kopplas i fallstudien till

    Sandells ekostrategiska begreppsram. Olika aktörer i det turistiska systemet konstateras ha

    olika intressen varför konflikter lätt uppstår. En av huvudlinjerna bland målkonflikterna sägs

    vara att man på lokal nivå utgår från ett nyttjandeperspektiv, medan man på nationell nivå

    utgår från ett bevarandeperspektiv. I skärgården kan en sådan målkonflikt exempelvis röra

    strandskyddsfrågan.

    I den tredje fallstudien belyses risker och möjligheter med det växande antalet turistiska

    evenemang. Positiva och negativa effekter diskuteras utifrån ekonomi, kultur och miljö. Som

    exempel tjänar Jokkmokks vintermarknad som ställer många frågor om tillväxt och hållbarhet

    på sin spets. Fallstudien avslutas med ett antal konkreta punkter som ska kunna bidra till en

    framgångsrik och hållbar utveckling av turismevenemang.

    Den fjärde fallstudien behandlar biosfärområden i Sverige utifrån Torneträsk och

    Kristianstads Vattenrike. Som biosfärområden strävar båda dessa områden mot att uppfylla en

    bevarandefunktion (bl.a. biologisk mångfald), en utvecklingsfunktion (ekonomisk och social

    hållbarhet samt turism) samt en logistikfunktion (bl.a. forskning, övervakning och

    informationsspridning). Framgångar och motgångar i respektive område förklaras bland annat

    utifrån graden av lokalt engagemang, finansiering och planering.

    Den femte och avslutande fallstudien avhandlar Fulufjällets nationalpark. Efter en historisk

    tillbakablick beskrivs hur spänningen mellan bevarande och exploatering hanterats bland

    annat genom en zoneringsstrategi. Fallstudien behandlar vidare de lokala entreprenörernas

    förhållande till nationalparken. Det kommersiella intresset i området har ökat sedan parkens

    inrättades men i dagsläget finns ingen bred målkonflikt mellan exploaterande och bevarande i

    fulufjällsområdet. Trots flera olika aktörer med delvis olika mål konstateras Fulufjällets

    nationalpark kunna tjäna som ett gott exempel på hur man genom planering och lokal

    förankring kan klara balansgången mellan nyttjande och bevarande.

  • 10.
    Svensson, Bo
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Grängsjö, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Pettersson, Robert
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Häreblad, Lars
    Analys av förutsättningarna för samarbete Sundsvall - Östersund - Trondheim kring upplevelsenäringarna2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport har tillkommit på initiativ av det s k SÖT-samarbetet mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. Dessa städer ser det som att det handlar om en sammanhängande region som sträcker sig kust till kust men som inte involverar hela länen utan de kommuner som ligger i ett angränsande stråk från kommun till kommun.

    Uppdraget bestod i att studera förutsättningarna för att genom samarbete stärka upplevelsenäringarnas utveckling i området. Uppgiften var också att komma med förslag till åtgärder av detta slag. Studien baserar sig dels på dokumentstudier av planer och strategier i områdets olika delar med fokus på upplevelsenäringarna, där turismen ofrånkomligt framstår som den övervägande delen. En analys av befintliga data för området har också genomförts, även om tillgången till användbara sådana inte är särskilt god. Ett 20-tal personer har intervjuats personligen, eller kontaktats per telefon, med anledning av uppdraget.

    Studien finner ett svagt eller begränsat stöd för nyttan av samarbete mellan områdets olika

    delar. Den finner också en erfarenhetsbank som inte alltid är positiv och en uppfattning bland vissa aktörer att gränsen nog markerar en större skillnad än de trott på förhand. Det finns också en obalans i vissa avseenden, inte minst när det gäller betydelsen av varandras befolkningar som besökare. Inflödet av norrmän till i synnerhet området från Östersund och västerut, saknar motsvarighet i den andra riktningen. De norska respondenterna ser inte heller några egentliga möjligheter att radikalt förändra flödet av svenska besökare i det korta perspektivet.

    Några slutsatser för samarbetet är dock givna:

    - Stödet för fortsatt arbete för bättre kommunikationer och infrastruktur är starkt och är

    kanske det enda område där de flesta anser att politiska insatser kan göra nytta.

    - Starka länkar skapas över gränsen genom de norrmän som bygger fritidshus i Västra

    Jämtland. Lite är känt om effekterna av detta, men det är en stark indikation på

    integration mellan länderna.

    - Åtgärder inom nätverksbyggande och lärande får litet stöd bland våra

    intervjupersoner, men för vissa teman kan vi finna viss grund. Dessa är:

    o Evenemang

    o Nya marknader

    o Upplevelseföretagens nätverk

    o Organisering

    För ytterligare kommentarer kring dessa läs i första hand avsnittet med slutsatser och

    diskussionspunkter sist i rapporten.

    Föreliggande rapport utgör kunskapsunderlag för en workshop med inblandade aktörer inom

    SÖT-samarbetet den 15 november 2006 i Östersund.

1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf