Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom Åres skidsystem. Natriumklorid sänker vattens fryspunkt och gör att snön kan hållas hård under tävlingar, vilket ger de tävlande så lika förutsättningar som möjligt. Studiens främsta syfte var att undersöka om spridning av natriumklorid i Åres skidbackar är skadlig för vegetation i dess område och Indalsälvens vattenmiljö. Huvudsakligen utfördes detta genom en kartläggning av natriumkloridets väg via mark och vatten. Men hjälp av kartläggningen beräknades mängden kloridjoner som når Indalsälven från spridningen samt bidraget till koncentrationen av kloridjoner i Indalsälven. Genom en litteraturundersökning och fältstudie har natriumkloridets påverkan på vegetation och mark undersökts.
Resultaten visar att de flesta kloridjoner från saltning med natriumklorid i skidbackarna når Indalsälven genom ytavrinning och att kloridjonernas uppehållstid i backarna är mindre än ett år. På grund av utspädningseffekten bedöms bidraget till koncentrationen av kloridjoner i Indalsälven vara försumbar. Ingen påverkan på markvegetation i eller nedanför backarna kunde identifieras. Markens fysikaliska egenskaper och struktur inom de saltade områdena och 25 m nedanför bedöms kunna försämras, vilket kan skapa ökad erosion. Det är däremot inte fastställt att så är fallet. Sammanfattningsvis indikerar resultaten i studien en begränsad påverkan på miljön av saltanvändningen i Åres skidbackar. Det fordras ytterligare undersökningar för att kunna få en djupare förståelse av saltningens miljöpåverkan på kort och lång sikt.
Drinking water is a crucial provision for our survival and well-being. However, it is often taken for granted. The environmental objectives in Sweden appear insufficient to ensure drinking water with good quality, because the objectives lack clear protective descriptions, which allow municipalities to determine how to interpret and ensure drinking water. The purpose of this study is to investigate barriers and opportunities for sustainable management of drinking water sources in a tourist region. In order to fulfil the purpose, the study identifies vulnerabilities in the municipal drinking water system with the help from scenario analysis of climate change and tourism development. The study also presents relevant adaptation solutions. The DPSIR framework was used as a tool to categorize and describe the studied problem and was based on a literature study and a mapping of the study area. Åre ski resort was used as a case, and it is supplied with drinking water from two groundwater beds infiltrated by Åresjön (a lake, part of a river). Åresjön is included in an objective to keep drinking water quality standards.
The results show that climate change and tourism development reduces surface and groundwater quality, primarily by increasing microbiological particles. Increases in the number of tourists combined with insufficient monitoring of groundwater levels and infiltration capacity knowledge are unsustainable and are expected to reduce the amount of water in the large groundwater beds. The identified most vulnerable parts of the drinking water system are within the municipal planning process, water production and wastewater treatment. Therefore, the various adaptation solutions address these issues. Direct and indirect adaptations are necessary to ensure sufficient drinking water of good quality until 2100. Tourism development is the main driver for affecting drinking water (if no adaptation measures are implemented).