miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Emmelin, Lars
    et al.
    Vuorio, Tuomas
    Planeringsunderlag för avvägningen bruk och värn: metodik för att beskriva ett besöksmönster i ett stort och svåröverblickbart fjällområde1999Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Den här rapporten diskuterar olika metoder som beskriver ett besöksmönster i ett stort och svåröverblickbart fjällområde.

     

    Planering och förvaltning av naturområden som är av betydelse för friluftsliv och turism förutsätter en kunskapsförsörjning när det gäller bruksmönster. Detta är en förutsättning för rationella avvägningar mellan bruk och värn. I Skandinavisk planering saknas denna kunskapsförsörjning i stor grad. Det finns internationellt utvecklat en stor mängd olika metoder för att övervaka och studera friluftsliv. Några av dessa har använts i forskningsprojekt i Skandinavien. Självregistrering är en metod som internationell används brett. Det finns också ett stort antal teknikbaserade metoder att mäta besöksantal, till exempel mekaniska och elektroniska mätinstrument och optiska kamerasystem. Intervjuer och postenkäter är en annan metodgrupp vars syfte är att skaffa djupare förståelse av besökares motiv, attityder, upplevelser etc.

     

    De flesta metoder är både tids- och resurskrävande. Självregistrering ger oftast omfattande datamaterial men måste kompletteras med bortfallstudier för att försäkra resultatens tillförlitlighet. En kombination av självregistreringar och enkätstudier ger information om både mängd och typ av användning av området. Ett metodologiskt och praktiskt problem med självregistreringsmetoder är att de vanligen ger information om besökarnas intentioner i början av en vistelse. Syftet med detta papper är att jämföra resultaten från självregistrering med resultat från en enkät till ett urval av de som registrerat sig.

     

    Materialet kommer från en stor studie som ETOUR genomfört inom ramen för översiktlig planering av Södra Jämtlandsfjällen i Sverige. Materialet ger en möjlighet att undersöka validiteten av ex antal registreringar för att effektivt få en översiktlig bild av ett bruksmönster som kan sättas i relation till motstående intressen och markanvändningskonflikter.

     

     

  • 2. Heberlein, Thomas A
    et al.
    Vuorio, Tuomas
    People and tourism in 1/3 of Sweden: current status and recent trends1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    De 15 fjällkommunerna i Sverige täcker ungefär 1/3 av Sveriges landyta men det bor mindre än två procent av befolkningen i området. Befolkningen har minskat med 13 procent sedan 1970. 1998 var befolkningen 155 555 och det är lägre än antalet renar i området, 238 507. Turisterna ses av vissa som en potential för ekonomisk frälsning för denna resursberoende del av Sverige. Andra är oroade över de negativa effekterna på fjällmiljön.

     

    ETOUR har, i samarbete med FjällMistra, undersökt turismen i fjällregionen med miljö och social hållbarhet i sikte. För att förstå fjällturismen har denna skrift samlat information från olika källor. De enda två kommuner som växer i området är Åre och Krokoms kommun. De övriga kommunerna minskar när det gäller antalet invånare.

     

    Medlemmarna i Svenska Turistföreningen har också minskat mellan 1988 och 1998. Under perioden har en generell minskning av gästnätter i fjällstugor och stationer inträffat. Mindre än en procent av de kommersiella övernattningarna är besökare som inte kommer från Europa. Bara fyra procent är besökare som bor utanför Skandinavien. En mindre ökning av besökare har uppkommit efter 1998, men det är stora årliga variationer. Författarna samlar fortfarande data för att förstå både den nuvarande turismen och trender inför framtida turism i fjällregionen.

     

     

  • 3. Heberlein, Thomas
    et al.
    Fredman, Peter
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Vuorio, Tuomas
    Current Tourism Patterns in the Swedish Mountain Region2002In: Mountain Research and Development, ISSN 0276-4741, Vol. 22, no 2, p. 142-149Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Tourism has been part of the mountain economy in Sweden for the past century. With the current decline of the extractive industries in this rural area, tourism is taking on new significance for many communities. This article gives an overview of tourism in the extensive Swedish mountain region, with a focus on types of recreational activities and their regionality. The data presented are based on a national sample of participation in mountain tourism. Findings show that 43% of the Swedish adult population (2.66 million individuals) visited the mountains at least once during a 5-year period (1995–1999). Winter activities—skiing and snowmobiling—were the dominant forms of mountain recreation. Tourism activity patterns differ distinctively across the 4 mountain counties: whereas winter tourism dominates in the southern parts of the region, the north receives visitors mostly in the summer. Only 5% of visitors to the Swedish mountains are from outside Scandinavia. In a single year, 9 times as many people visited the Swedish mountains as live there, but despite these numbers the population in the region is continually decreasing

  • 4. Lindberg, Kreg
    et al.
    Denstadli, J. M.
    Vuorio, Tuomas
    Fredman, Peter
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Residents in Södra Jämtlandsfjällen: Attitudes toward windpower, national park designation and tourism development2002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Jämte skogs- och jordbruk samt gruvdrift har turism haft en central roll i utvecklingen av den svenska fjällregionen under de senaste hundra åren. En viktig aspekt vid utveckling av turism - speciellt inom olika naturområden - är att den sker med så liten negativ påverkan på miljön som möjligt. Ytterligare en viktig aspekt är lokalbefolkningens attityder. Den här rapporten studerar lokalbefolkningens attityder till vindkraft, förslag om nationalpark samt turismutveckling i Södra Jämtlandsfjällen.

     

    Undersökningen omfattar boende i direkt anslutning till området (Ljungdalen, Storsjö, Vålådalen och delar av Undersåker). Resultaten visar att de flesta är positiva till vindkraft, medan nästan hälften är negativa till förslaget om att inrätta en nationalpark - varav merparten mycket negativa. Utveckling av turismen i området får stort stöd med 79 % som är ganska positiva eller mycket positiva till turismutveckling.

     

     

  • 5. Lindberg, Kreg
    et al.
    Denstadli, Jon Martin
    Fredman, Peter
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Heldt, Tobias
    Vuorio, Tuomas
    Skiers and snowmobilers in södra Jämtlandsfjällen: are there recreation conflicts?2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vintern 2001 genomförde ETOUR en studie av konflikter mellan turskidåkare och snöskoteråkare i södra Jämtlandsfjällen. Resultaten från undersökningen visar att turskidåkarna upplever en konflikt med snöskoteråkarna, medan det omvända förhållandet inte föreligger (konflikten är asymmetrisk).

     

    Cirka en tredjedel av turskidåkarna angav att de upplevt en betydande störning från snöskotrar och en lika stor andel säger sig ha stött på fler snöskotrar än de anser vara acceptabelt. Störningen återfinns inte bara på de gemensamma lederna i området, utan i viss grad också på de separerade lederna och i Storulvån där skoteråkning generellt inte är tillåten. Flertalet turskidåkare tolererar den störning de upplevde och kommer troligen inte i framtiden välja att besöka andra områden för att undvika snöskotrar (här skall kommas ihåg att undersökningen inte omfattat de turskidåkare som redan valt att åka i andra områden på grund av störningar från snöskotrar). Konflikten kvarstår dock, och frågan är vad som kan göras för att minska den.

     

    Resultaten tyder på att konflikten främst beror på direkta kontakter mellan skidåkare och snöskoteråkare. När turskidåkarna fick rangordna olika störningar från snöskotrar var det mest negativt att höra och att känna lukten av dem, följt av att se snöskotrar. En uppenbar förvaltningsåtgärd vore därför att försöka minska den direkta kontakten genom att till exempel separera leder. Resultaten från undersökningen visar att det finns stöd för en sådan åtgärd, då 60 procent av skidåkarna i Storulvån och 51 procent i det övriga området säger sig föredra separerade leder. Andra åtgärder skidåkarna föreslår är restriktioner för snöskoteråkning i vissa områden eller på vissa leder (11 procent) samt att försöka minska ljudnivån från snöskotrar (9 procent).

     

    På sikt kan avgaser och buller från snöskotrar minskas genom tekniska förbättringar, på kort sikt däremot kan detta effektivast uppnås genom att:

    - erbjuda tillräckligt med separerade leder så att turskidåkare som önskar undvika kontakt med snöskotrar kan göra detta

    - säkerställa att separering av leder är tillräcklig för att turskidåkare inte ska höra eller känna lukten av snöskotrar

    - förse turskidåkare med information om att separerade leder finns och var de finns.

     

     

  • 6.
    Pettersson, Robert
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Vuorio, Tuomas
    Tourists, nature and indigenous peoples: conservation and management in the Swedish mountain2005In: Mountains of Northern Europe: conservation, management, people and nature, Edinburgh: Stationary Office , 2005, p. 396-Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Vuorio, Tuomas
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Information on recreation and tourism in spatial planning in the Swedish mountains: Methods and need for knowledge2003Licentiate thesis, monograph (Other academic)
  • 8. Vuorio, Tuomas
    et al.
    Emmelin, Lars
    Naturturism i norr2000Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Syftet med den här rapporten är att ge en del grundläggande inblickar i naturturismen i huvudsak Norrlands inland med speciell tonvikt på våra fjällområden.

     

    Frågor att söka svar på är vilken bild av "naturturisternas geografi" i området som växer fram av olika undersökningar, vilken kvalitet de haft och hur lätt tillgängliga de är. Frågan är om det går att få en rimligt samlad bild av naturturismen i området samt att skaffa en uppfattning om hur användbar denna bild egentligen är för planering och utveckling av naturturism.

     

    Ett viktigt skäl att försöka skapa en god bild av naturturismen är föreställningar om dess framtida potential för att öka områdets välstånd. Ett annat är att naturturism i olika former framställs som ett problem, ett hot mot naturvård eller mot hållbar utveckling i t.ex. fjällen. Det förekommer bland annat i massmediadebatten en uppfattning om att kunskapen om turismen i fjällen är god och att kunskapsläget tillåter utsagor om inte bara trender utan också om bakomliggande orsaker, t.ex. miljöfaktorer, har betydelse.

     

     

  • 9. Vuorio, Tuomas
    et al.
    Emmelin, Lars
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Göransson, Stefan
    Gudmundsson, Anna
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Besöksmönstret i Södra Jämtlandsfjällen sommaren 19992000Report (Other academic)
  • 10. Vuorio, Tuomas
    et al.
    Emmelin, Lars
    Sandell, Klas
    Methods for monitoring outdoor recreation and tourism in large nature areas2003Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I detta Working Paper diskuteras kunskapsbehovet av friluftsliv och turism inom fysisk planering i den svenska fjällregionen. Artikeln diskuterar datainsamling och presenterar olika metoder.

     

    En fallstudie bland besökarna i Södra Jämtlandsfjällen presenteras med fokus på de använda metoderna.

     

    Studien genomfördes som en del av den fördjupade översiktsplanen som Åre och Bergs kommuner jobbade tillsammans med. De centrala frågorna handlade om naturskydd, förvaltning av friluftsliv, ekonomisk utveckling och resurskonflikter. Redan i början av processen upptäcktes brister i kunskap om turism och friluftsliv av några av de centrala aktörerna. Detta resulterade i den studie som beskrivs och diskuteras i den här artikeln.

     

    Den ursprungliga tanken om att ha den producerade kunskapens roll i planeringsprocessen som central fråga i den här artikeln gjordes omöjligt av det faktumet att planeringsprocessen stoppades relativt tidigt när de olika parterna inte kunde hitta konsensus kring de viktigaste frågorna.

     

    Däremot har man studerat och diskuterat erfarenheterna av de olika metoderna och använt en ekostrategisk modell för att analysera och diskutera kunskapens legitimitet och förhållandet mellan de olika landskapsperspektiven och det upplevda kunskapsbehovet.

     

    Studien är skriven på engelska.

     

     

  • 11. Vuorio, Tuomas
    et al.
    Göransson, Stefan
    Emmelin, Lars
    Vandrare i södra Jämtlandsfjällen: underlag för översiktlig planering1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien gjordes inom ramen för en fördjupad översiktsplan för Södra Jämtlandsfjällen, som Åre och Bergs kommuner arbetat med tillsammans. Bakgrunden för detta arbete var ett förslag till nationalpark som naturvårdsmyndigheter på central och regional nivå tidigare fört fram. Målet för arbetet med fördjupad översiktsplan är att belysa frågor om utveckling och naturvård i området utan att på förhand vara bundet till just nationalpark som skyddsinstrument.

     

    I arbetet har olika grupper från nationell, regional och lokal nivå deltagit. ETOURs undersökning av friluftsliv och vandringsturism har genomförts i två steg. Först en studie med självregistreringsmetodik vid de viktigaste infallsportarna till området och därefter en enkät till ett urval av besökarna. Det grundläggande för våra studier i Södra Jämtlandsfjällen har varit att skapa kunskap om mönstret av vandring och tältning. Här finns två frågeställningar. Dels har trycket på existerande leder, tält- och stugplatser varit av intresse. Dels kan mera komplicerade resurskonflikter eller önskemål om utveckling av någon verksamhet föreligga. För det förra är förhållandevis grova data tillfredsställande för många ändamål. Flera olika typer av registreringar som är grovt uppdelade i tid och rum är här tänkbara. Vi har förutom självregistreringarna arbetat med bl.a. registrering av bilar på angränsande stora parkeringsplatser. Trafikräkningar, biljettstatistik liksom mekanisk räkning vid viktiga infallsportar är andra tänkbara alternativ.

     

    Konflikter som beror på att vandring och tältning sammanfaller i tid och rum med känsliga perioder i flora, fauna eller för rennäringen kräver betydligt större precision för att ge intressant information. Här kan avvikelser från det grova huvudmönstret vara den viktiga informationen. ETOUR har provat ett antal metoder för att uppskatta basdata för invägning i denna typ av konflikter: tälträkningar från marken och luften samt data om planerat respektive faktiskt mönster av vandring och tältning. En viktig fråga som våra data ger möjlighet att belysa är hur svar på frågor om vandringsmönster varierar mellan frågor som ställs i början av och efter turen i området. För utveckling av turism är kunskap om besökarnas hemort av betydelse. Ett område som domineras av besökare från närregionerna kommer att ha andra förvaltningskrav än ett som utnyttjas för långväga turism. Om konflikterna är mellan nyttjande som socialt motiverat rekreationsområde gentemot kommersiell utveckling så finns uppenbara behov av basdata för att kunna följa upp en sådan frågeställning. Skillnader i olika gruppers bruk av ett område är av stort intresse för att undersöka om zonering, t.ex. i form av "ROS-planering", kan vara ett sätt att hantera resurskonflikter. De centrala frågorna som man önskade belysta som underlag för planeringsarbetet gällde vandringsmönstret i området, tältning i området samt användning av parkeringsplatser. Några mer specifika frågor i den inledande undersökningen var omfattningen av vandring och tältning utanför lederna, besökares boendeform och i vilken omfattning besökarna medför hund. Syftet med enkätstudien var att ge fördjupade kunskaper om samspel mellan attityder, miljökvalitet och bruksmönster, turisternas attityder till förvaltning, tillrättaläggande och service.

1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf