Under åren 2014-2016 har projektet ”Trygg i Åre - arbetsgivare mot droger” bedrivits med fokus mot att minska alkohol- och droganvändande bland säsongsanställda i kommunens företag. Projektet har drivits av kommunens drogsamordnare och en styrgrupp bestående av representanter från olika företag i regionen och Åre hälsocentral. De insatser som främst genomförts har varit: framtagande och implementering av en alkohol- och drogpolicy, fem utbildningstillfällen för arbetsgivare och chefer med personalansvar, ett utbildningstillfälle för projektets styrgrupp och kommunens personalavdelning avseende policyutveckling, kommunikationsinsatser via en utvecklad hemsida och sociala medier samt spridning av projektet genom en web-baserad värdskapsutbildning för personal hos stora arbetsgivare, krögarträffar, rekryteringsdagar etc. Projektets huvudmål har varit att minska användandet av alkohol- och droger på arbetsplatser med säsongsanställd personal i Åre kommun. Delmålen har handlat om ökad kunskapsnivå hos arbetsgivare, ökade förebyggande insatser, ökad förmåga till tidiga insatser och tydligt ställningstagande mot alkohol och droger.
Projektets forskare har följt projektet interaktivt och kopplat tillbaka resultat vid ett flertal styrgruppsmöten. Projektets insatser har utvärderats via en enkät till medarbetare i företagen före och efter projektet omfattande 43 frågor om alkohol- och drogförebyggande arbete, arbetssituation, alkoholvanor, droger, hälsa och levnadsvanor. Kvalitativa analyser har bestått av intervjuer med ledare och deltagare i styrgruppen och noteringar från deltagande vid elva styrgruppsmöten. En enkätstudie med jämförelser av förhållanden i områdena Åre och Härjedalen har också genomförts. Enkäten besvarades 2014 av 611 personer (54 procent kvinnor, 46 procent män) i Åre-området, vilket utgjorde 47 procent av de som blev tillfrågade. Motsvarande siffror 2016 var att 423 personer (49 procent kvinnor, 51 procent män) besvarade enkäten med en svarsfrekvens på 34 procent. Enkäten besvarades 2016 av 125 personer i Härjedalen-området (svarsfrekvens 30 procent).
Resultat från enkätstudien före projektets insatser visade att i gruppen 18-24 år fanns den högsta riskkonsumtionen av både alkohol (90 procent) och droger (6 procent). I åldersgruppen 18-24 år fanns inga signifikanta skillnader mellan könen när det gällde riskbruk av alkohol, till skillnad från droganvändning där fler män än kvinnor visade sig ha ett drogmissbruk. När det gäller det förebyggande arbetet svarade 87 procent att företaget hade en alkoholpolicy och 85 procent att det fanns en drogpolicy.
Resultat av de mulitivariata regressionsanalyserna av riskkonsumtion av alkohol visade att för kvinnor var detta associerat till faktorerna: bo med kollegor/vänner, ej vara fast boende i Åre, arbeta kväll/skift. För männens del var det att vänner ofta dricker sig berusade och om de upplevde ett gott arbetsklimat som visade sig ha en signifikant association. Resultatet av de multivariata regressionsanalyserna, där riskkonsumtion av droger studerades, visade att drogriskbruk för både kvinnors och mäns del var associerat med att ha vänner som ofta dricker sig berusade. För männen var dessutom säsongsanställning associerat till ett drogriskbruk.
Resultatet av intervjuer med ledare och av medarbetares öppna svar i enkäten visade att för att nå framgång i det alkohol- och drogförebyggande arbetet finns det flera utmaningar som framförallt handlar om normer och ledarskap. Tre teman utkristalliserades i analysen: reproducerande av alkoholnormer, en alkoholkontrollerande arbetsmiljö och omhändertagande ledare. Ledarna såg alkohol som en naturlig del på skidorten och medarbetarna lyfte fram problematik kring ett aktivt policyarbete parallellt med en liberal hållning till alkohol och ”partykultur”.
Jämförelser av enkätresultat före och efter projektets insatser visade på flera positiva tendenser. När det gäller riskkonsumtion av alkohol, mätt med frågeformuläret AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test), noterades en signifikant minskning av riskkonsumtionen: 75 procent av de säsongsanställda angav riskkonsumtion 2014 jämfört med 56 procent 2016. För riskkonsumtion av droger, mätt med frågeformuläret DUDIT (Drug Disorders Identification), var konsumtionen relativt likartad före och efter projektet. Enkätresultat om arbetsgivarnas förebyggande arbete visar att andelen medarbetare som uppger att arbetsplatsen har en alkoholpolicy respektive drogpolicy har ökat signifikant sedan 2014, signifikant fler uppger att arbetsgivaren genomför slumpmässiga nykterhetskontroller och drogtester samt en större andel har vid eftermätningen kännedom om att arbetsgivaren erbjuder rehabilitering om alkohol- eller drogproblem uppdagas. När det gäller arbetsvillkor och hälsa kan utläsas att andelen som arbetar 40 timmar eller mer och övertid ökat något, oförändrad hälsa mätt med en positiv hälsoskala (Positive Health Scale), en liten minskning av sjuknärvaro och att drygt 80 procent av de anställda angav att de ofta/alltid upplever en meningsfull fritid både före och efter projektet.
Intervjuer med deltagare i styrgruppen pekar på flera positiva resultat som en ökad samverkan mellan företagare i Åre, ett mer aktivt ställningstagande och agerande när det gäller alkohol och droger. De intervjuade styrgruppsdeltagarna nämnde även att ledare nu vågar prata om problem som uppstår kring alkohol och droger, att de fångar upp de unga tidigt men också att det finns en ökad förmåga att hitta dem som har haft problem länge. Projektledaren menar att hen lagt märke till att det är en förändring bland chefer i deras förhållningssätt till det drogförebyggande arbetet. De intervjuade menar att de utbildningar som genomförts har bidragit till en ökad kunskap inom alkohol- och drogområdet och hur de som chefer kan agera, främst bland företagare i Åre och i mindre utsträckning vid andra orter i området. Styrgruppens deltagare nämner även att framtagande och implementering av alkohol- och drogpolicyn varit en viktig del i projektet liksom förändrade rutiner vid rekryteringar inför kommande säsong och ökad förmåga att agera då alkohol- och drogproblem uppdagas, bland annat genom ökat samarbete med områdets hälsocentral.
En jämförelse mellan enkätresultat för områdena Härjedalen och Åre visade på signifikant lägre riskkonsumtion av alkohol bland både kvinnor och män i Härjedalen. Däremot fanns inga signifikanta skillnader gällande riskkonsumtion av droger. När det gäller de svarandes bedömning av förekomst av alkohol- och drogpolicy och utandningstester var dessa mer förekommande i Åre-området.
Säsongsanställning på en vinterturistort kan innebära särskilda utmaningar när det gäller levnads- och arbetsvillkor samt alkohol- och drogkonsumtion och därför är studier angelägna. Forskningsområdet är av betydelse eftersom kunskapen är ofullständig om alkoholrelaterade problem i arbetslivet särskilt när det gäller tillfälliga anställningar som säsongsanställning. Det finns också behov av att utveckla interventioner för att förebygga alkohol- och drogproblem i arbetslivet samt att följa sådana via kvantitativa och kvalitativa studier. Resultaten av genomförd utvärdering och forskning bör tolkas med viss försiktighet på grund av den relativt låga svarsfrekvensen i genomförda enkätstudier, att data utgörs av tvärsnitt och att det finns skillnader i åldersfördelning och boendeformer i Åre-området före och efter projektet.
Med denna reservation i åtanke kan ändå följande slutsatser dras:
Riskkonsumtionen av alkohol och droger ligger på en hög nivå bland studerad säsongsanställd personal jämfört med nationella urval och fortsatta förebyggande och främjande insatser är därför angelägna.
Enkätresultat före och efter projektets insatser och genomförda intervjuer med ledare och deltagare i styrgruppen tyder på att projektet haft signifikanta effekter för att minska användandet av alkohol på en del företag med säsongsanställd personal i Åre-området.
Genomförda utbildningar och övrig kunskapsspridning förefaller ha bidragit till ökad kunskapsnivå hos ledare i företag avseende alkohol- och drogfrågor och handlingsförmåga att förebygga dessa problem. Projektet har i mindre utsträckning nått orter utanför Åre by och därför finns behov av fortsatta insatser.
Projektets utbildningar, kunskapsspridning och utveckling av policy för alkohol och droger har bidragit till ökade förebyggande insatser och ett mer tydligt ställningstagande mot alkohol och droger. Förädling av policyn och utvecklad hemsida har också bidragit med kunskap om hur arbetsgivare kan arbeta med förebyggande och främjande insatser och till strategier vid rekrytering av säsongsanställda.
Andra positiva effekter i projektet är ett mer utvecklat samarbete med hälsocentral gällande alkohol- och drogfrågor samt att samarbetet mellan representanter från Åre kommun, företrädare för näringslivet och forskare upplevts positivt av berörda personer.
Resultaten tyder på signifikanta skillnader mellan alkohol- och drogkonsumtion i Härjedalen jämfört med Åre området. Förklaringar bakom dessa skillnader bör analyseras inför fortsatta insatser.
Projektet har i liten omfattning fokuserat på frågor kring anställningsvillkor, arbetsvillkor och hälsa. Då forskning visar på samband mellan dessa faktorer och alkohol- och drogkonsumtion bör detta beaktas i fortsatta insatser.
Resultaten pekar på att sociala faktorer har stor betydelse för riskkonsumtion, framförallt gällande alkohol. Ett förebyggande arbete måste därför omfatta boendeformer, kultur och normer bland de säsongsanställda och arbetsgivarna.
Vår bedömning är att projektets huvudmål (att minska användandet av alkohol och narkotika på arbetsplatser med säsongsanställd personal i Åre kommun) har uppfyllts när det gäller alkohol, men inte narkotika. Avseende delmål 1 (ökad kunskapsnivå hos arbetsgivare om förekomst av alkohol och narkotika och dess skadliga effekter) är bedömningen att kunskapsnivån ökat genom de utbildnings- och informationsinsatser som genomförts. När det gäller delmål 2 (ökade förebyggande insatser mot alkohol och narkotika) visar resultaten att fler företag har en alkohol- och drogpolicy samt tillämpar slumpmässiga kontroller. När det gäller delmål 3 (ökad förmåga till tidiga insatser) är resultatet svårbedömt. Dock är vår tolkning att styrgruppens deltagare uppvisar en ökad förmåga vid misstanke om alkohol- och narkotikamissbruk. Delmål 4 (ett ökat ställningstagande mot alkohol och narkotika på arbetsplatser) bedöms ha uppfyllts via projektets sammantagna insatser. Flera av projektets resultatmål bedöms ha uppfyllts: framtagande och genomförande av utbildning samt framtagande av gemensam alkohol- och drogpolicy och hemsida. Då enkätstudien riktad mot ledare i företagen inte kunde genomföras kan inte mål om ökad kunskap och förmåga bland ledare att agera bedömas.
När det gäller fortsatta insatser finns flera praktiska implikationer. I förebyggande syfte är det av stor betydelse att förändra normer och rådande kultur för att begränsa alkoholkonsumtionen bland unga säsongsanställda. Eftersom resultaten tyder på att drogkonsumtionen förhållit sig oförändrad och omfattar en låg andel av de anställda jämfört med alkoholkonsumtionen finns behov av fortsatta studier där fler vinterturistorter ingår. Det är också viktigt att det finns strategier på arbetsplatsen för stöd till personer med alkoholrelaterade problem, likväl som generella alkohol- och drogtester för de säsongsanställda. Det finns behov av att ytterligare utveckla samarbetet med hälsocentral och företagshälsor. Av betydelse är också insatser för att förändra den kultur och de normer som skapas i de kollektiva boendeformer som många säsongsanställda har. Här bör arbetsgivarna ha möjlighet att anvisa andra boendeformer för de som så önskar. Arbetsgivarna bör även aktivt arbeta för att förändra den kultur kring alkohol som är nuvarande norm bland anställda. Ett sådant förändringsarbete kan vara relaterat till den hälsotrend som finns i dagens samhälle. En praktisk applikation är också att arbeta för att integrera frågor som rör alkohol och droger i företagens arbetsmiljö- och jämställdhetsarbete i ökad omfattning.