miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Jaldemark, Jimmy
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Eriksson Bergström, Sofia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    von Zeipel, Hugo
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Wearable technologies as a research tool for studying learning: The application of spy glasses in data collection of children's learning2019Ingår i: Handbook of mobile teaching and learning / [ed] Yu Aimee Zhang, Dean Cristol, Springer, 2019, 2Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter discusses the potential that wearable technologies have for studying and understanding how people learn. In particular, the focus is on how spy glasses can be used as a tool for collecting data from educational situations. The chapter report from two different cases performed by the authors in which spy glasses were used, including considerations made from a methodological point of view. From the first case a conclusion is that spy-glass recording made it possible to closely follow teaching and learning during science labwork and find specific elements not found in video data from ordinary video cameras. The second case reports on valuable information about how the motivation for learning works in young children. Drawing further from these studies, the study elaborate on themes that arise as central to video research: ethics, technology and methodology as well as selection and analysis. The chapter discusses a transformation in how childhood is considered in relation to new technology. Here children are seen as more active and participatory in the shaping of their own childhoods. This can also result in developing new research methods in order to understand and visualise the child’s perspective, and using wearable technologies could certainly be one of these areas. In other words, it is a unique perspective when participants are co-creators of research studies. This implies important future work ahead, developing and applying wearable technologies for education and educational research.

  • 2. Löfdahl Hultman, Annica
    et al.
    Thelin, Katina
    Hjalmarsson, Maria
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Advanced teachers in Swedish schools – proud missionaries with visions of development2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In today’s schools, teachers’ work and teachers’ professional knowledge are increasingly challenged and questioned, and politicians tend to seek quick solutions to the schools’ so called ‘academic crisis’. One such solution was the reform of career positions for advanced teachers put in place in 2013 to support the careers of individual teachers and contribute to increased goal achievement and local school development in general.This paper is part of a project aimed at examining how the teacher profession is ‘done’ regarding this ongoing reform and how teacher professionalism can be understood as part of school development. We stress the importance of exploring various conditions that might contribute to the ambitions of the reform and thereby the need of research that takes into consideration the fact that the teacher profession is ‘done’ in local contexts and diverse social geographies (Ball, 2006). As a first step, the purpose of the paper is to shed light on how advanced teachers express the meaning of being an advanced teacher from their own perspective.The project is based on theories of teacher professionalism, gender and school development, shaping a theoretical model where the theories are used to examine and describe the advanced teachers’ integrated profession and work and to support theoretical and empirical syntheses on the individual, local organizational and system level (Gaskell & Mullen, 2009, Fullan, 2001). The empirical material from this first step consists of interviews from six teachers and a survey with open questions sent to advanced teachers in one municipality a few months after they had begun working as such. The focus in both the interviews and the survey was to spot the opportunities, challenges and expectations related to these teachers’ new mission.Preliminary analyses from the survey show a considerable lack of clarity about the mission, although one important element is described as ‘getting colleagues on the track’, as colleagues’ attitudes are of great importance. From the interviews, the analysis shows that the teachers consider themselves to be door openers, both figuratively and literally.

  • 3.
    Oskarsson, Magnus
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University.
    Roses - The Relevance Of Science Education Second2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Students’ interest in science and motivation to learn science are considered important for their future career choices as well as their understanding of the role of science in modern society. ROSES The Relevance Of Science Education - Second is a network of researchers in more than 35 countries which collect data from a common questionnaire about students’ interest, thrust and engagement in relation to Science and Technology. ROSES is open for new findings and new voices about young peoples’ attitudes and engagement in relation to Science and Technology.

    The ROSES team are happy to present a fully piloted new ROSES questionnaire and invite researchers from more countries are to cooperate with us in the ROSES network.

  • 4.
    von Zeipel, Hugo
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Elevers och lärares fokus i naturvetenskapliga laborationer2019Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 28, nr 3, s. 57-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    von Zeipel, Hugo
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    The Science labwork situation and opportunities for learning – Teacher and student perspectives2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Labwork in science education has been questioned with respect to its contribution to learning. This paper reports on critical factors to enhance students’ meaning making during labwork in six different Swedish schools. Using Spy-glass cameras we were able to collect close-up video data from student talk and activities. Student focus varied between schools and student groups, on most occasion a majority of time was spent focusing clearly outside anything related to the subject. Teachers’ introductions were categorized according to their main focus (scientific ideas, laboratory skills or knowledge of scientific inquiries) and school-related students’ negotiations were analyzed using the same categories. There was no clear-cut relationship between the focus of teacher introductions and the nature of the school-related student negotiations. Overall, teacher introductions most often focused on the scientific ideas. However, student negotiations were dominated by the laboratory skills category, followed by scientific ideas. Negotiations concerning knowledge of scientific inquiry were rare. Small variations among groups suggests that students had similar experiences of what was expected from them in the labwork situation. We found a connection between whether the scientific ideas had been previously processed and the likelihood that students discussions would focus on the scientific ideas. There was a range in the type of tasks given to the students in connection with the labwork. We found that both open discussions about scientific topics as well as limited activities such as simply filling in a form could potentially generate scientific discussions. However, the combination of previously unprocessed scientific content and openly formulated tasks was never successful. We conclude that several factors affect student focus and that the labwork situation remains questionable as learning situations as long as all these factors are not entirely appreciated by teachers.

  • 6.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    How Do Young Pupils Interpret Explanatory Pictures? : An Investigation of Animated Illustrations in School Science2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Investigation of Peer Discussions on Genetic Concepts2013Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1894-1257, Vol. 9, nr 1, s. 82-90Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is an investigation on how students express their understanding of genetic concepts and their relations during peer discussions. Participants in this study were non-major students from a Swedish upper secondary school. Special attention was paid to how the groups treated the domain- specific vocabulary, how they expressed their understanding of reduction division and how they connected concepts from different biological organization levels. These subject areas have been reported as difficult for students in earlier studies. The results show discussions concerning the three subject areas and in the discussions the students help each other to make the meaning of the genetic concepts clear. The analysis is based on socio-cultural perspectives with focus on how the participants treated the genetic content from the previously presented subject areas in their discussions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik.
    Investigation of Progress in Peer Discussions Regarding Genetic ConceptsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik.
    Macroscopic Phenomena and Microscopic Particles: Students' Discussion About Relationships Between Central Concepts in Cell BiologyManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Meningsskapande möten i det naturvetenskapliga klassrummet2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Syftet med denna avhandling är att få veta mer om hur elever skapar mening i mötet med innehållet i skolans naturvetenskap. De resultat som presenteras i avhandlingen är resultat som visar hur eleverna uttrycker sig under utvalda interaktioner från naturvetenskaplig undervisning. Elevernas uttryck för meningsskapande jämförs också med vad som tidigare forskning rapporterat som svårt i skolans naturvetenskap. Lärandet betraktas genomgående som en sociokulturell aktivitet.

    Metoder För att kunna besvara frågan om hur ett meningsskapande uttrycks har elevernas uttalanden under interaktioner karaktäriserats kvalitativt och med objektet för undervisningen i förgrunden. Datainsamlingen har gjorts med ljud- eller videoinspelningar. Ämnesinnehållet i interaktionerna är i fokus och hur eleverna samtalar om genetik, cellandning, blodomlopp eller genomförandet av en laboration är centralt i avhandlingens delstudier. De deltagande eleverna är från grundskolans årskurs fem, årskurs nio och från gymnasiet.

    Resultat Resultaten visar en variation i hur ofta elever diskuterar och uttrycker någon egen mening om de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. När elever konstruerar begreppskartor med utvalda begrepp uttrycker gruppen sitt meningsskapande på sätt som många gånger närmar sig det vetenskapliga. En undervisningsfilm presenterar många vetenskapliga förklaringsmodeller av blodomloppets funktion, men få av dem används av eleverna i det efterföljande samtalet. I interaktioner under laborationer uttrycker elever inte så ofta ett meningsskapande av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna.

    Sammanfattning Avhandlingens delstudier ger prov på flera tillfällen när eleverna diskuterar ett meningsskapande av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. Det finns också exempel när förklaringsmodellerna inte diskuteras, även om de för en skolad naturvetare helt uppenbart presenteras. En viktig faktor för att elevernas naturvetenskapliga meningsskapande ska ske är i studierna om undervisningen uppmärksammar hur naturvetenskapliga förklaringsmodeller knyter samman synliga fenomen med molekylära förklaringar och symboler. En annan faktor är om undervisningen lyfter fram naturvetenskapens sätt att kommunicera. Ytterligare en viktig faktor för att de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna ska bli ett verktyg för elevernas meningsskapande är om det nya innehållet knyter an till elevernas tidigare vardagserfarenheter eller erfarenheter från tidigare undervisning.

  • 11.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik.
    Peer Discussions regarding Relationships between Genetic Concepts2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik.
    Samtal om begreppskartor: en väg till ökad förståelse2011Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling belyser hur elevdiskussioner om begreppskartor kan bidra till en ökad förståelse för innebörden av de utvalda biologiska begreppen hos de elever som deltar. Som bakgrund till avhandlingen redovisas forskningsresultat vilka visar ett antal svårigheter elever kan ha inom det cellbiologiska ämnesområdet. Två exempel på detta är de många ämnesspecifika begreppen och att det i cellbiologin finns flera organisationsnivåer. En viktig orsak till dessa svårigheter är naturvetenskapens karaktär, där konkreta fenomen förklaras med abstrakta modeller och teorier. I bakgrunden finns också tidigare forskning som visat att elevers diskussioner med varandra har positiv inverkan på lärandet. Syftet med studierna är att undersöka vilken typ av samtal som uppkommer i en elevgrupp vid konstruktionen av en begreppskarta och vad deltagarna tyckte om uppgiften.Resultat från två delstudier redovisas och diskuteras i avhandlingen. Den första av dessa studier redovisas i Artikel I. Insamlingen av data gjordes då eleverna genomförde en uppgift där de, under diskussioner i små grupper, konstruerade begreppskartor inom ämnet cellandning. Eleverna gick i en avgångsklass på det naturvetenskapliga programmet. Ytterligare data samlades in vid enskilda intervjuer med elever efter genomförandet. Analysen inriktades på i vilken utsträckning uttalanden i diskussionerna var biologiskt korrekta, vilken typ av samtal grupperna genomförde och hur deltagarna upplevde uppgiften. Resultaten visar att många uttalanden är helt eller delvis korrekta. Samtalen innehöll delar där eleverna enbart samtyckte till vad någon annan sagt, men också delar där deltagarna argumenterade för sitt synsätt. Eleverna uttryckte en positiv upplevelse av uppgiften i de efterföljande intervjuerna.Den andra studien redovisas i Artikel II. Studien gjordes i en klass som studerade genetik. Även här diskuterade elevgrupper hur en begreppskarta skulle konstrueras. Data insamlades under diskussioner och vid efterföljande, enskildavintervjuer. Analysen inriktades på tidigare kända svårigheter i genetik, det naturvetenskapliga innehållet i samtalen, samtalens karaktär och hur eleverna upplevde uppgiften. Resultaten visar att elevernas diskussioner utvecklas mot det naturvetenskapliga synsättet genom samtal där de flesta eleverna deltar aktivt och också uttrycker egna synpunkter. I intervjuerna uttrycker eleverna sig positivt om arbetsuppgiften och flera anser att de fått en bättre förståelse av ämnet.Sammanfattningsvis visar resultaten i avhandlingen att samtal om begreppskartor kan bidra till en förbättrad förståelse i cellbiologi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik.
    Students’ Discussions about Biology Concepts2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    The trends between trends on large-scale studies and how teaching and learning are constituted in science classrooms2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Westman, Anna-Karin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Karlsson, Karl Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Does every cell get blood? Young students’ discussions about illustrations of human blood circulation2016Ingår i: European Journal of Science and Mathematics Education, ISSN 2301-251X, E-ISSN 2301-251X, Vol. 4, nr 2, s. 161-175Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a study of how groups of young students discuss illustrations of human blood circulation. Transparency is not an innate quality of illustrations, visual information is always coded and interpretations are always related to culture and context. Results of this study are discussed with reference to Kress and van Leeuwens’ theoretical framework on multi-modal communication. Four student groups discussed the human blood circulation with a researcher after the groups had watched an educational film. Data was collected by video recording and an analysis of the group discussions was done by coding the transcripts according to the research questions. The results show how the students mainly discuss human blood circulation on a macroscopic level and that they only partly understand the illustrations from the film. Students showed difficulties to interpret illustrations with a scientific/technical orientation. The students in this study would need more help to find connections between human blood circulation and the content in the film, such as analogies and everyday phenomena, as the results show that the students do not easily connect the different illustrations to each other and they expressed only a few of the scientific ideas from the illustrations in this study.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Westman, Anna-Karin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Ljung Djärf, Agneta
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    Ottosson, Torgny
    Beach, Dennis
    Animationer och illustrationer i datorbaserade läromedel med ett naturvetenskapligt innehåll: Studier bland femteklassare och förskoleelever2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Westman, Anna-Karin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    Oskarsson, Magnus
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    Students’ engagement in a new learning environment2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to an increased understanding of how changes in the learning environment can influence students’ motivation in school. The research was conducted in a Swedish primary school in which the learning environments for science have been developed during the last year and the teachers have had in-service training regarding science education. Data has been collected in the form of students’ questionnaires, which were answered by the students every month. Data has also been collected by student interviews in focus groups at the end of the year of the development work. Motivation has proven to be closely related to feelings of competence; autonomy and relatedness and students’ questionnaire as well as the semi-structured interviews included questions about feelings in relation to the school, to the new teaching and learning environment and to science and technology in general. Results presented here show that students like to be in School and appreciate science and technology. Younger students like science and technology compare to other subject to a greater degree than older students do. Students also reports that the usually are doing well in Science. Preliminary results from the interviews show that students express feelings of relatedness to their school. Students also expressed experiences of autonomy especially in relation to programming. Conclusions are that the programs seems to have contributed to students feeling of competence, autonomy and sense of belonging in school.

  • 18.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Borås.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Borås; Göteborgs universitet, Göteborg.
    Bergnell Karlsson, Anneli
    Högskolan i Borås, Borås.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad .
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad.
    Karlsson, Karl Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Norberg, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Westman, Anna-Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    von Zeipel, Hugo
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    När Agnes fick va solen så fattade man ju precis: Om illustrationer i undervisning av yngre elever2014Ingår i: Resultatdialog, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2014, s. 246-254Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att göra adekvata tolkningar av bilder och modeller kan vara verkliga stötestenar för många barn. Särskilt besvärligt förefaller det vara att tolka bilder av processer och förlopp i tryckta läromedel. Även enk-lare bilder och vanliga symboler kan dock leda till icke avsedda tolkningar. Barnen i studien föreföll i många fall betrakta illustrationerna som enbart dekoration och förbigick dem ofta om de inte direkt uppmärksammades på dem. Å andra sidan kunde illustrationer också, särskilt sådana som visade på extremer av något slag, väcka förundran och intresse.

1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf