miun.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 21 of 21
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Grammatiken till heders igen: Om ett nytänkande i grammatikdidaktik2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskning om grammatikdidaktik lever ett mycket tyst liv. De senaste femton åren kan endast ett tiotal böcker, artiklar och avhandlingar spåras i vårt land. Med de nya läroplanerna framskrivs färdigheter och kunskaper i vårt språk och även i grammatiken. I denna artikel belyser vi framför allt grammatikdidaktikens hur-fråga utifrån ett språk- och utbildningsvetenskapligt fokus samt beprövad erfarenhet. Syftet är att visa hur man oberoende av grammatikteoretiskt perspektiv kan individualisera undervisningen med hjälp av kunskaper om elevernas lärstilspreferenser. Vi diskuterar grammatikdidaktik utifrån en breddad metodisk ansats och pläderar för en ny, vetenskapligt underbyggd modell för en lärstilsanpassad grammatikundervisning. Därmed vill vi väcka till liv den långdragna numera något insomnade debatten om grammatikens ställning inom svenskämnet. Dessutom vill vi generera en metodisk modell, applicerbar inom svenskämnets didaktik, för att bättre anpassa undervisningen till elevers styrkor och behov.

  • 2.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Lärares undervisningsstrategier i grammatik.2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grammatik har alltid varit en del av svenskämnets innehåll, och dess omfång, ställning och nytta har diskuterats, stundom livligt, av såväl lärare som forskare. De didaktiska frågorna ”vad” och ”varför” tycks har dominerat debatten och skymt frågan ”hur”. För att få en helhetsbild över grammatikdidaktiken bör man studera alla tre variablerna i den didaktiska triangeln: elev(erna), läraren och ämnet. Syftet med studien som vi tänker presentera på konferensen är att få veta mer om lärares uppfattning om sin egen grammatikundervisning. Ämnesvalet är viktigt inte bara därför att grammatik anses vara både svårt att lära sig och svårt att undervisa om, utan också därför att krav på kunskaper i grammatik numera uttrycks explicit i våra styrdokument i form av tydliga mål för olika årskurser.

    Studien handlar om 140 lärares uppfattningar om deras undervisning i grammatik och bygger på en webbenkät med både öppna frågor och skattningsskalor. De lärare som besvarat enkäten undervisar övervägande enspråkiga elever inom grundskolan, gymnasiet och Komvux. Forskningsfrågorna är:

    a) hur anser lärare att de undervisar i grammatik

    b) vad utgår de ifrån sin undervisning

    c) vilka pedagogiska överväganden ligger bakom deras val.

    För att uppnå syftet med studien valdes en fler-metod-design: beskrivande statistik samt fenomenografisk analys av de öppna svaren. Först granskades lärarnas skattning av vad som har störst betydelse för den egna grammatikundervisningen och därefter analyserades de skriftliga utsagorna om undervisningsstrategier, val av material/läromedel samt pedagogiska överväganden.

    De statistiska resultaten visar att det som lärare skattar som de viktigaste faktorerna för sin egen undervisning var klassen/gruppen, läroplanen och lärarens eget intresse. Läroböcker, kollegers idéer och skolans kultur skattas som mindre viktiga. Materialet som lärare utgår ifrån kan indelas i följande kategorier: läroboken, eget material, olika typer av texter, Internet och annat. Vad gäller pedagogiska överväganden återfinns sju teman, varav språkriktighet och förståelse/sammanhang är de största kategorierna.

    Resultatet av studien är spretigt. Det visar en diskrepans i lärarnas skattningar och deras beskrivningar. Även om lärarna skattar att klassen/gruppen har störst betydelse för hur de undervisar, framkommer detta inte i deras öppna svar. Denna paradox framskymtar även i lärarnas låga skattning av läroböckernas betydelse och deras skildring av det underlag som styr undervisningen, där läroböckerna utgör den största kategorin. Analysen visar också att traditionell undervisning, där grammatiken utgör ett eget moment, tycks dominera i klassrummet.

  • 3.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Min grammatikhistoria. Roliga och sorgliga berättelser ur verkligheten.: En fenomenografisk analys av 300 studenters berättelser.2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grammatiska kunskaper framskrivs i de nya läroplanerna (LGR 11, LGY 11) tydligare än någonsin. Dock finns det mycket få studier i grammatikdidaktik. De fåtal studier som genom-förs om individers uppfattningar om momentet går isär; från att vara viktigt och svårt, till ointressant och oviktigt. Den förhärskande bilden av grammatik i skolan är att den skapar rädsla och blockeringar. Denna studie syftar till att ta reda på hur individer minns gram-matiken i skolan. Den baseras på 313 studenters upplevelser av grammatiken. Resultatet bygger på deskriptiv statistik och fenomenografisk analys. Resultatet visar att ungefär hälften av alla studenter har neutrala minnen av momentet, 22 % har negativa minnen, 11 % positiva och de övriga har förändrade sådana. De dominerande kategorierna, oberoende av minne, visar sig vara lärarens betydelse samt grammatikens relevans. Slutsatserna blir därför följande; a) ryktet om grammatikens avskräckande påverkan är tämligen uppförstorad, b) grammatiken bör få en anständig motivering, c) grammatikdidaktik handlar mera om undervisningssvårigheter än inlärningssvårigheter. Studien visar också på ett behov av multidisciplinära forskningsansatser inom området.

  • 4.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Min grammatikhistoria: Roliga och sorgliga berättelser ur verkligheten. En fenomenografisk analys av 313 studenters berättelser.2013Inngår i: Texter om svenska med didaktisk inriktning / Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning, ISSN 1651-9132, s. 29-50Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Renässans för grammatiken: grammatik2013Inngår i: Svenskläraren. Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, Vol. 57, nr 1, s. 8-10Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Teachers’ grammar teaching strategies.2013Inngår i: / [ed] Boström, L., Augustsson, G., Evans, C., Charlesworth, Z. & Cools, E., Brno: Tribun, EU , 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A research strategy that only focuses on students and their learning styles and does not place them within a pedagogic context only provides a fragmentary image of students’ learning. To be able to achieve a comprehensive picture of learning, all three variables in the “didactic” triangle have to be taken into account: the students, teacher and the subject have to be evaluated. The aim of this study is to learn more about teachers' perceptions of their own grammar teaching. This study is a continuation of research into learning styles and grammar in school.  The first part of the study focused on the retention of students, whereas this study focuses on the adults' stories about grammar in school. The study’s theoretical framework is based on didactic research on Swedish grammar teaching. The focus of the study is important not only because grammar is considered to be both difficult to learn and difficult to teach, but also because knowledge of grammar is now explicitly expressed in steering documents that include clear aims.

  • 7.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Vuxna minns sin grammatikhistoria: grammatik2013Inngår i: Svenskläraren. Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, Vol. 57, nr 1, s. 14-17Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Nyman, Eva
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Magnusson, JörgenMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.Strzelecka, ElzbietaMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Den heliga platsen: Handlingar från symposiet Den heliga platsen. Härnösand 15–18 september 20112014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Ablativitet i svenskan och polskan 1993Inngår i: Zeszyty Naukowe Uniwersytetu Jagiellońskiego. Prace Językoznawcze, ISSN 0083-4378, s. 64-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Jämförelse mellan svenska och polska uttryck som beskriver 'avlägsande'.

  • 10.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Att byta perspektiv utan att byta position. Något om perspektiva adverb i svenskan2014Inngår i: Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid Trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning, Helsingfors den 15–17 maj 2013 / [ed] Lindström, Jan; Henricson, Sofie; Huhtala, Anne; Kukkonen, Pirjo; Lehti-Eklund, Hanna; Lindholm, Camilla, Helsingfors, 2014, s. 449-458Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats.Den trettiotredje sammankomsten ägde rum i Helsingfors den 15–17 maj 2013. Konferensens tema var ”Svenska som pluricentriskt språk”, dvs. ett språk med flera nationella centrum eller normcentrum. Utöver detta tema behandlade föredragen en bredd av ämnen, som text- och genreanalys, språklig variation, språkinlärning, översättning och grammatik. I denna volym publiceras två av plenarföredragen och 48 av sektionsföredragen.Som värd för konferensen stod Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet.

  • 11.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Man kan gå ner i vattnet, men inte in i det. Svenska verbpartiklar och polska verbprefix relaterade till BEHÅLLARE2018Inngår i: Filologiskt smörgåsbord 3: Språk - översättning - litteratur / [ed] Jazowy-Jarmul Monika, Wasilewska-Chmura Magdalena, Zurawska Elzbieta, Krakow: Jagiellonian University Press, 2018, s. 13-24Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article investigates and compares the verbalization of the in-out spatial relation in Swedish and Polish. Swedish phrasal verbs containing particles relating to the container schema (gå in/ut/ige­nom¸ hoppa i/ur) are analyzed and compared with Polish verbs with prefixes (wyjść/wejść/, przejść, wskoczyć/wyskoczyć). The investigation shows that the prototypical landmark for the Swedish verbal particles in/ut is a horizontally orientated container (a container with a roof) and for the Swedish verbal particles i/ur there is a small landmark, often in contact with the trajector. In Polish, on the other hand, neither the orientation of the container nor its size is relevant. In Polish, the container schema appears to dominate the structuring of the domain of physical space while in Swedish the vertical orientation (up-down schema) characterizes the perception of physical space. In Swedish, a movement into a container without a roof is described with the vertical particles upp/ner and not with the container particles in/ut (kliva upp/*ut ur badkaret – wyjść z wanny).  

  • 12.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Slå i och drick ur!: Svenska partikelverb med i och ur2014Inngår i: Glimpses of the North: Discovering Scandinavia and Scandinavian studies / [ed] Goranka Antunović, Zagreb: Srednja Europa , 2014, s. 163-178Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Slå i och drick ur! Svenska partikelverb med i och ur2008Inngår i: Perspektiv på svenska språket och litteraturen. / [ed] Piotr Bukwskim, Krakow: Wydawnictwo Naukowe Uniwersytetu im. Adama Mickiewicza, 2008, s. 141-154Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Svenska partikelverb med "in", "ut", "upp" och "ner": En semantisk studie ur kognitivt perspektiv = Swedish phrasal verbs with in, ut, upp and ner : a semantic study from a cognitive perspective2003Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I avhandlingen analyseras betydelsen hos partiklarna "in", "ut", "upp" och "ner" då dessa fungerar som verbpartiklar och tillsammans med verbet bildar partikelverb. Analysen omfattar såväl semantiskt regelbundna som lexikaliserade partikelverb och söker finna förklaringar till partiklarnas polysemi. Undersökningen är korpusbaserad och materialet består av nästan 900 olika partikelverb representerade med över 5 100 belägg. Beskrivnings¬modellen bygger huvudsakligen på den kognitiva semantiken. Verbpartiklarna analyseras i olika kontexter i såväl det fysiska rummets domän som i andra domäner varvid utgångspunkten för analysen alltid är partiklarnas prototypiska (spatiala) betydelse. Undersökningen visar att verbpartiklarnas olika, till synes disparata, betydelser är motiverade av föreställningsscheman (VERTICAL AXIS schema) och deras transformationer (vertikal axel  horisontell axel), samt av metonymier (DELEN FÖR HELHETEN) och metaforer (CENTRUM IS UP). Partiklarnas betydelser är länkade till varandra genom familjelikhet och bildar ett nätverk. Partikelverb bildade med in, ut, upp och ner uppvisar vanligen en avgränsad aktionsart, men verbpartiklarna har i de allra flesta en mer specifik betydelse än enbart den perfektiva. Verbpartiklarna upp och in betecknar i regel riktningen mot centrum och har ofta positiva konnotationer medan verbpartiklarna ut och ner denoterar rörelsen mot periferin och snarare har negativa konnotationer. Den vertikala orienteringen tycks dominera svenskans strukturering av det fysiska rummets domän; en rörelse i förhållande till en vertikalt orienterad behållare (behållare utan tak) beskrivs med de vertikala partiklarna upp/ner och inte med behållarpartiklarna in/ut. I vissa få speciella kontexter kan de undersökta partiklarna signalera talarens perspektiv.

  • 15. Strzelecka, Elzbieta
    Svenska rumsliga verbpartiklar och deras polska motsvarigheter.1988Inngår i: Nysvenska studier, ISSN 0345-8768, s. 54-74Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Jämförelse mellan rumsliga uttryck i svenska och polskan, främst mellan svenska verbpartiklar och polska verbprefix.

  • 16.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Upp till analys! Partikeln "upp" i det fysiska rummet.2001Inngår i: Svenskans beskrivning 24: Förhandlingar vid tjugofjärde sammankomsten för svenskans beskrivning. Linköping den 22–23 oktober 1999, Linköping: Univ. , 2001, s. 353-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Veta varken ut eller in: BEHÅLLAR-metaforen i svenskan.1999Inngår i: Svenskans beskrivning: SvB. 23, Förhandlingar vid Tjugotredje sammankomsten för svenskans beskrivning, Göteborg den 15-16 maj 1998, Lund: Lund University Press , 1999, s. 461-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Strzelecka, Elzbieta
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Boström, Lena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Lärares strategier i grammatikundervisning i svenska2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Strzelecka, Elzbieta
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för humaniora.
    Edlund, Lars-ErikUmeå universitet.Andersson, ThorstenUppsala universitet.
    Mellannorrland i centrum: Språkliga och historiska studier tillägnade Eva Nyman2017Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 20.
    Strzelecka, Elzbieta
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Vogel, Anna
    Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.
    Andraspråksundervisning i ett kognitivt lingvistiskt perspektiv – en första kartläggning2011Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, nr 7, s. 85-105Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Använder sig andraspråksundervisningen av metoder som bygger på kunskap frånkognitiv lingvistisk forskning? För att försöka kartlägga relationen mellan, å ena sidan,andraspråksundervisningen i Skandinavien i dag, och, å andra sidan, grundläggandepåståenden inom kognitiv lingvistik, har material från svenska och norska universitetsamlats in. Materialet består av intervjuer med andraspråkslärare om deras undervisningsstil,en observation av ett undervisningstillfälle med fokus på undervisningsstilen,samt andraspråksläroböcker. Resultaten visar att andraspråksundervisningen inte kanses som uttalat kognitivt lingvistisk, men att den, på ett implicit sätt, i många styckenharmonierar väl med insikter från kognitiv lingvistik. Mer specifikt har tre områdenidentifierats där undervisningen använder kunskap som är kompatibel med insikterfrån kognitiv lingvistik. Områdena är: (1) Lärarens användning av sin kropp samt avstudenternas kroppar, då hon förklarar ett ord. Detta område i undervisningen kopplastill föreställningsscheman inom kognitiv lingvistik, i korthet förspråkliga, kroppsligtförankrade erfarenheter som hjälper oss att strukturera spatiala relationer och abstraktaföreteelser. (2) Jämförelser mellan språk och produktion av olika ord som hörtill skilda ordklasser. Detta område i undervisningen relateras till formning (construal)inom kognitiv lingvistik, vilket kortfattat handlar om hur en situation språkligt kanbeskrivas på flera olika sätt. (3) Ordförklaringar, som belyser sambandet mellan ettords metaforiska och icke-metaforiska betydelse. Detta område i undervisningen förbindsmed semantisk motivation inom kognitiv lingvistik, där det hävdas att polysemarelationer kan beskrivas schematiskt. Resultaten utgör en första orientering för deforskare och pedagoger som är intresserade av att utveckla delar av andraspråksundervisningeni en kognitivt lingvistisk anda.

  • 21.
    Strzelecka, Elzbieta
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Walczak, Beata
    Semantiska typer hos svenska namn på medicinalväxter.1993Inngår i: Zeszyty Naukowe Uniwersytetu Jagiellońskiego. Prace Językoznawcze, ISSN 0083-4378, s. 145-172Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1 - 21 of 21
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf