miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bellman, Lina
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Ekholm, Sara
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Giritli Nygren, Katarina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Hemmingsson, Olov
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Jarnkvist, Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Lundgren, Minna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    ֖hman, Peter
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Climate Change, Insurance, and Households: A Literature Review2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Bellman, Lina
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Gebert-Persson, Sabine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Öhman, Peter
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Giritli Nygren, Katarina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Nyhlén, Sara
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Olofsdotter, Gunilla
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Lidén, Gustav
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Att vända det onda till gott: möjligheter till nytänkande i mellersta Norrland till följd av den demografiska förändringen2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Danielsson, Erna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Johansson, Roine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Eliasson, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Samverkan i praktiken2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport har varit att studera den samverkan som sker på en skadeplats där flera räddningsorganisationer och enskilda frivilliga är inblandade i räddningsarbetet. Men rapporten omfattar även den samverkan som sker i händelsens periferi, inom och mellan organisationernas staber, samt samverkan med frivilligorganisationer verksamma vid kriser och olyckor. Resultatet visar att omvandlingen av en olycksplats till en skadeplats påbörjas då en spontanfrivillig uppmärksammar en olycka och ringer till SOS Alarm. När räddningsorganisationerna kommer till skadeplatsen skapas en organisation för att ta hand om händelsen. I denna miljö möts spontanfrivilliga och räddningspersonal. Spontanfrivilliga kan i detta möte fylla två viktiga funktioner, för det första som informationskälla, dvs. i definitionen av en första lägesbild och i egenskap av vittnen. För det andra kan de få en funktion som medhjälpare, t.ex. påbörja lättare sjukvårdsinsatser eller dirigera trafik. Men genom att händelsen omgärdas av ett organisatoriskt sammanhang sätts gränser t.ex. för vad som betraktas som en legitim aktör. Ofta inkluderas spontanfrivilliga så tillvida att de blir geografiskt inkluderade, men de blir lika ofta symboliskt exkluderade. Räddningspersonalens avståndstagande gör att spontanfrivilliga känner sig obekväma i situationen och lämnar skadeplatsen i ett tidigt skede. Liksom skadeplatsen utgör räddningsstaben både en organisatorisk konstruktion och en institutionell miljö. Det som är särskilt utmärkande för staber är deras behov av lägesbilder. Till skillnad mot arbetet på skadeplatsen som börjar i kaos, börjar staben med ett ”tomt” rum som ska fyllas av händelsen, där lägesbilderna som förmedlas från skadeplatsen utgör grunden för stabens arbete. Etableringen av frivilligorganisationer följer till dels andra rutiner. Det som utmärker dessa organisationer är deras elasticitet, dvs. tillkomsten av frivilliga i händelse av en kris. Den verksamhet som vissa frivilligorganisationer bedriver är till dels lika dem som de bedriver i vardagen. Frivilligorganisationerna är inte verksamma på skadeplatsen och de aktiveras senare under händelsen och verksamheten kan pågå under lång tid efteråt. Om arbetet på skadeplatsen kännetecknas av en räddningspraktik, så kännetecknas de frivilligorganisationer som ingår i studien av en omhändertagandepraktik. Sammanfattningsvis framkommer att samverkan etableras i vardagen och att det finns en tendens att överbetona samverkan; samverkan är inte alltid viktig. Svårigheter att samverka kan bero på kunskapsbrister, att gränser försvårar samverkan där vissa inkluderas och andra exkluderas, samt att en strävan efter en gemensam lägesbild inte alltid är en rimlig utgångspunkt vid samverkan.

  • 4.
    Danielsson, Erna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Johansson, Roine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Samverkan under räddningsinsatser2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 5. Demarin, Eva-Lena
    et al.
    Danielsson, Erna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Eliasson, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Johansson, Roine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Sparf, Jörgen
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Öhman, Susanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Samhällsvetenskapliga perspektiv på risk och kris: Uppfattning, kommunikation och organisation.2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskargruppen KRIHS, Kris och risk i det heterogena samhället, har fått uppdraget att skriva en kunskapsöversikt inom ramen för MSB:s verksamhetsområden skydd mot olyckor, krishantering och civil beredskap. Uppdraget har gjorts i samarbete med Eva-Lena Demarin som stått för stora delar av sammanställningen av tidigare forskning samt delar av övriga avsnitt. Undertecknad ansvarar för översiktens vetenskapliga kvalitet. Kunskapsöversikten är dock ett resultat av forskargruppens gemensamma ansträngningar. Tillsammans med Eva-Lena har gruppen träffats vid fem tillfällen varav vid ett seminarium där texten diskuterats och reviderats. De som varit med och diskuterat, samlat in material och/eller skrivit delar av översikten är förutom ovan nämnda, Erna Danielsson, Sara Ekholm, Linda Eliasson, Roine Johansson, Jörgen Sparf, Erika Wall och Susanna Öhman.

    Då både tiden och utrymmet har varit begränsat gör vi inga anspråk på att kunskapsöversikten är heltäckande. Den ska snarare ses som en ganska grovkorning bild av de senaste tio årens risk- och krisforskning rörande uppfattningar, kommunikation och organisation. Det huvudsakliga bidraget är att översikten identifierar vissa områden där kunskapsuppbyggnad behövs. På så sätt kan översikten ses som en karta där vissa kompassriktningar markerats utifrån vilka MSB kan välja vilka som passar myndighetens framtida verksamhet.

  • 6.
    Eliasson, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    En forskare i räddningsjacka: Om forskarrollens platsbundenhet2010Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 35-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Heidenstrøm, Nina
    et al.
    University of Oslo, Oslo, Norway.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Coping with blackouts: A practice theory approach to household preparedness2018Ingår i: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 26, nr 2, s. 272-282Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article focuses on how rural households cope with blackouts caused by winter storms. We approach household preparedness using a practice theory perspective, and argue that preparedness is mundanely preformed as part of everyday practices. The data material consists of at home visits to 14 households from Norway and Sweden. The results demonstrate that households cope with blackouts by activating and mobilising competences, meanings and materials belonging to different practices, and that this is an ongoing process to ensure the continuation of everyday life during disruption. The article concludes by arguing for the need to bring forward studies on informal preparedness activities, in a research field where household preparedness tends to be framed using a top-down perspective on crisis management.

  • 8.
    Johansson, Roine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Danielsson, Erna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Eriksson, Kerstin
    RISE Research Institutes of Sweden AB, Lund.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Karlsson, Robin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    At the external boundary of a disaster response operation: The dynamics of volunteer inclusion2018Ingår i: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 26, nr 4, s. 519-529Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the present article, practices of inclusion of different types of volunteers in the response to a large-scale forest fire in Sweden are studied. Semi-structured interviews were conducted with three types of voluntary actors. The volunteers were organized to different degrees, from members of organizations and participants in emergent groups to organizationally unaffiliated individuals. Organized volunteers were the most easily included, particularly if they were members of voluntary emergency organizations. It was difficult for volunteers lacking relevant organizational affiliation to be included. Disaster response operations are dynamic, conditions change over time, and tensions between different modes, degrees, and levels of inclusion may arise. However, irrespective of changing conditions, practices of inclusion of highly organized volunteers work best.

  • 9.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    A need to help: stories of emergent behaviour from the scene of accident2018Ingår i: International Journal of Emergency Services, ISSN 2047-0894, E-ISSN 2047-0908, Vol. 7, nr 3, s. 203-213Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to investigate how spontaneous volunteers make sense of their actions at the scene of accident. More specifically, this paper focusses on the moral aspects of this sense-making process in terms of how spontaneous volunteers justify their own and others actions at the scene of accident through moral positioning. Design/methodology/approach: This is done through a narrative analysis of volunteers’ retrospective stories from the scene of accident. The empirical material consists of interviews with 12 witnesses to traffic accidents. Findings: The narrative analysis identifies two central storylines: the interviewees frame their own and others’ actions through norms of how one should act, and the interviewees frame their own actions by presenting themselves as a person of a certain type, sometimes positioned against an real or imaginative “other”. Originality/value: Disaster sociologists have long argued that emergent behaviours and norms are one of the phenomena distinguishing disasters from everyday emergencies. However, as this paper shows, emergent behaviours and norms are also present at everyday emergencies such as traffic accidents where spontaneous volunteers can play an important role by filling the void before the arrival of emergency services. 

  • 10.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Emergence in the sociology of Mead: Process, interaction and the conditions of social life2016Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 53, nr 3, s. 227-245Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within sociology, and especially in the symbolic interaction genre thereof, emergence have been used in order to analyze the process between different dichotomies such as structure and agency, individual and collective, improvisation and the pre-determined as well as the relationship between a now, a past and a present. The aim of this article is to, based on mentioned dichotomies, discuss the possibilities and the limitations of emergence. In terms of possibilities emergence can be used as an analytical and theoretical tool for analyzing the process between different social phenomena. In terms of limitations, emergence could (and have been) criticized for not acknowledging the pre-conditioned aspects of social life. Hence, this article is concluded in a discussion on how to integrate pre-conditioned aspects of social life, such as power, dominance and subordination in the analysis of the emergent and dynamic social life.

  • 11.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Först på plats: Gränsdragningar, positioneringar och emergens i berättelser från olycksplatsen2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When accidents occur, citizens often are the real first responders. This has been acknowledged and studied from an international perspective, particularly in relation to large crises and disasters, but remains relatively unstudied from a Swedish perspective. This thesis takes its point of departure from people who have been emergency callers or witnesses to traffic accidents, studying their actions and interactions at the scene of an accident in terms of boundaries, positioning and emergence. The aim of this thesis is to study how people’s actions in a specific situation are affected by their interactions with both real and imagined others and how their actions are affected by the spatial context. The thesis consists of four individual studies that relate differently to the main aim of the thesis. The first study focuses on first responders’ options to act in a place that simultaneously is the workplace of emergency personnel: the incident site. This study shows how first responders’ options to act are governed in large part by their interaction with emergency personnel and their boundary practices at the incident site. In this study, we apply theories of boundary practices from Nippert-Eng and the concept of boundary work from Gieryn to explain how emergency personnel control their place of work through boundary practices and through that process control those first responders who are present at the site. In other words, people’s actions at the incident site are affected by both the social and the spatial context. The second study focuses on a limited selection of first responders: those who have placed emergency calls. Through interviews with callers and transcriptions of their emergency calls, this study explores how the callers frame their decision to stop and place the call through different presentations of self. These presentations are constructed through moral positioning, in which the callers position themselves and their actions in relation to both real and imagined others. Thus, the callers also construct normative accounts of what is considered a “preferable” and “non-preferable” way to act at the scene of an accident. The third study takes its point of departure from theories and previous research on emergence because they have been used by disaster sociologists to explain how citizens are the real first responders to crises and disasters. Through the concepts of emergent behavior and emergent norms, papers in this research field have argued that people in these situations act according to “new and not-yet-institutionalized behavior guidelines”. In this study, I argue that emergence, in other words, citizens as the real first responders, is also present in everyday emergencies. Through the narratives of citizen first responders, I explore how they frame their actions through different normative narratives. These normative narratives are not necessarily emergent, however. Rather, the interviewees use past experience and presentations of self to justify their actions at the scene of an accident. The fourth study is an ethnographic reflection of the researcher’s place-bounded identity in a field study that revolves around several different places. Rather than focusing on a story of first responders, this study focuses on the researcher’s, i.e., my own, story from the scene of an accident, the fire truck and the fire station. What I have been able to study through these different studies are stories of actions rather than “actual” actions or behaviors. In these stories, it becomes clear that first responders relate to both a social and spatial context as they provide accounts of their actions at the scene of an accident. They relate to a social context because they frame their actions through their interactions with different actors and position themselves in relation to those actors—and in relation to a spatial context. That is, they perform their actions in a place that is someone else’s place of work, with jurisdictional claims of both legitimacy and control. In summary, this thesis contributes a deeper knowledge of how citizen first responders interpret, understand and tell the story of their actions at the scene of an accident. The contribution considers the fact that citizen first responders are something of a “blind spot”, not only in the field of emergency research but also for emergency personnel who do not always acknowledge the experience of first responders at the scene of accidents.

  • 12.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    När det brinner runt knuten - Risk, roller och resurser i samband med skogsbrandsevakuering2019Ingår i: Festskrift till Björn Fjæstad: Utvecklingen av en forskningsmiljö: Ett verksamhetsnära engagemang på distans / [ed] Erna Danielsson, Roine Johansson, Anna Olofsson, Susanna Öhman, Sundsvall: Mid Sweden University , 2019, s. 17-31Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Kvarnlöf, Linda
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Johansson, Roine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Boundary practices at incident sites: making distinctions between emergency personnel and the public2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Kvarnlöf, Linda
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Johansson, Roine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Boundary practices at incident sites: Making distinctions between emergency personnel and the public2014Ingår i: International Journal of Emergency Services, ISSN 2047-0894, Vol. 3, nr 1, s. 65-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – Incident sites can be described as the joint work site of the emergency services, where one of their challenges is to interact with the public. The purpose of this paper is to study how this interaction is structured by the emergency personnel's jurisdictional claims.

    Design/methodology/approach – This paper rests upon qualitative method and in-depth interviews. In total, 28 people have been interviewed, out of which 13 are emergency personnel and 15 are unaffiliated volunteers. The interview material has been analysed qualitatively and thematically by the authors.

    Findings – The findings show that the interaction between emergency personnel and unaffiliated volunteers can be described in terms of three different boundary practices: cordoning off, division of labour and conversation, varying in degrees of inclusion and exclusion. The result shows that the emergency personnel's relationship to volunteers is ambivalent, as they are both seen as an uncertain element at the incident site in need of control and as a valuable source of information.

    Originality/value – While most other studies have been focusing on the interaction between emergency organizations, the authors have investigated the interaction between emergency organizations and a group previously unstudied: unaffiliated volunteers. While sociologists in the field of boundary work normally describe boundary practices in terms of negotiation, sympathizing with the concept of negotiated order, the results point to the fact that boundaries are not necessarily a subject for negotiation.

  • 15.
    Kvarnlöf, Linda
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Magnusson, Monika
    Centrum för HumanIT, Handelshögskolan, Karlstad Universitet.
    Öberg, Lena-Maria
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för data- och systemvetenskap.
    Kunskapsöversikt: Övningsverksamhet2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Hållbarhet, hälsa och hemberedskap: Berättelser om när klimatkrisen blåste in i svensk glesbygd2019Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 96, nr 3, s. 446-454Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 17.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Riskfyllt vatten: Hur individen skapar förståelse av oväntad parasitförekomst i dricksvattnet2012Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 49, nr 1, s. 5-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This quick response study was carried out with the aim to study how individuals made sense of the outbreak of the parasite Cryptosporidium in the drinking water in Ostersund. In total 24 interviews were made with people in Ostersund. The result shows that the interviewees related to social as well as spatial dimensions when they made sense of this risky situation, which can be understood in relation to the concept of sensemaking of risk. Six groups among the interviewees emerged in the analysis, illustrating how different aspects of the risk where focused in the process of sensemaking. Further, the study shows that the process of sensemaking was built upon direct as well as indirect social relations, where the interviewees made sense of the risk by relating to people who were close to them as well as to people to whom they had no personal relation. These indirect social relations were defined as: elderly, children and people in other countries, which also points at the fact that the interviewees made sense of the risk in a global context. Finally, the results suggest that social relations could be further explored in future studies in sensemaking of risk.

1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf