Mid Sweden University

miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 37 of 37
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Areskoug, Linn
    et al.
    Uppsala universitet.
    Asklund, HelenMid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Berättelsens möjligheter: Lärares reflektioner över fiktion2014Collection (editor) (Other academic)
  • 2.
    Areskoug, Linn
    et al.
    Uppsala universitet.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Inledning2014In: Berättelsens möjligheter: Lärares reflektioner över fiktion / [ed] Areskoug, Linn och Asklund, Helen, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, p. 13-40Chapter in book (Other academic)
  • 3. Asklund (fd Schmidl), Helen
    Det ska vara spännande: Om läsning i några år 8-klasser2009In: Grundskoletidningen, ISSN 1652-7844Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Asklund (fd Schmidl), Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Hästflickan i förändring i Lin Hallbergs och Pia Hagmars hästböcker2013In: Flicktion: Perspektiv på flickan i fiktionen / [ed] Eva Söderberg, Mia Österlund och Bodil Formark, Malmö: Universus Academic Press , 2013, p. 243-257Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Asklund (fd Schmidl), Helen
    Uppsala Universitet.
    It takes two to tango: Om Per Nilssons Hjärtans fröjd2005In: Modig och stark - eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola / [ed] Lena Kåreland, Stockholm: Natur och kultur, 2005, p. 285-309Chapter in book (Other academic)
  • 6. Asklund (fd Schmidl), Helen
    Möten med texter: Om elevers lässtrategier2009In: Svensklärarföreningens årsskrift, ISSN 0349-0246, p. 55-68Article in journal (Other academic)
  • 7. Asklund (fd Schmidl), Helen
    Recension av Maria Simonsson: Bilderboken i förskolan: En utgångspunkt för samspel2005In: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, no 1, p. 59-61Article, book review (Other academic)
  • 8.
    Asklund (fd Schmidl), Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Recension av Mary Ingemansson: "Det kunde lika gärna ha hänt idag.": Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.2011In: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, no 2, p. 74-76Article, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    Recension av Mary Ingemanssons doktorsavhandling om Maj Bylocks Drakskeppstrilogi

  • 9.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    A Place for Growing and Freedom: The Roles of Nature in Horse Stories by Lin Hallberg and Helena Dahlgren2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Countless horse stories provide examples of young riders leaving civilization behind for shorter or longer periods of time, when going for rides in rural settings. But sometimes these journeys back to nature serve a more profound purpose. This paper explores how horse stories represent horseback riding from a human perspective, and its relation to nature. Thereby, it´s positioned in the ecocritical field with its exploration of how we portray the relationship between humans and nature, and where the pastoral trope is a key concern (Garrard 2012). Along with ecocritical theories concerning realism and fantasy (Israelson 2017), the pastoral tradition (Gifford 2020; Natov 2011) is used as an analytic tool with its three parts: its idealization of nature; its inbuilt polarization of nature-urbanity; and its power as a tool for negotiating human relationships and for finding one´s inner nature. These are explored in a comparison between Swedish horse stories placed in a realistic versus fantasy setting, where it´s argued that the roles of nature in such stories differ. Lin Hallberg´s realistic Vem är du Johanna? and Adzerk – den vita hingsten, where the moves of the young female riders to remote countries provide an opportunity to revalue life, exemplify how nature provides the prerequisites for positive changes. In comparison, Helena Dahlgren´s horse fantasy series Ödesryttarna, depicts nature more profoundly as an actor in opposition to the evil civilization. So, what tentions are created by these different roles of nature in realistic and fantasy horse story settings, and how are these portrayed?

  • 10.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Forskningskommunikation i utställningsformat: En utveckling av bibliotekets folkbildande roll2023In: MIUN Research Exhibition: Utställningsproduktion i universitetsbibliotekets fysiska och webbaserade rum / [ed] Asklund, Helen, Engholm, Victoria & Reberg, Mikael, Sundsvall: Mittuniversitetet , 2023, p. 135-145Chapter in book (Other academic)
  • 11.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Forskningskommunikation i utställningsformat: En utveckling av universitetsbibliotekets folkbildande funktion2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I september 2021 slogs portarna upp till en forskningskommunicerandeutställning i Mittuniversitetets fysiska och digitala biblioteksrum.Utställningen utgör en viktig del i satsningen på Miun ResearchExhibition, ett projekt som med lärosätesinterna medel pågår under tre år(varav snart två år är till ända), med det uttalade syftet att levandegöra ochsprida Mittuniversitetets forskning genom biblioteksutställningar. Projektet har som utgångspunkt att universitetsbibliotek ärbetydelsefulla för att tillgängliggöra, sprida och skapa dialog kringlärosätets forskning. Biblioteken är i allmänhet centrala platser förstudenter, lärare och forskare. De utgör också en länk mellan såväl byggnader som funktioner på campus (Cunningham & Tabur 2012), ochhar därmed en viktig position som mötesplatser och lärmiljöer. Det som därutöver utmärker just Miun Research Exhibition är att projektet syftar till att utveckla utställningsverksamhet i både det fysiska och digitalabiblioteksrummet. Därför finns goda förutsättningar att i högre gradkommunicera nya forskningsrön med allmänheten, då nya verktyg ochmetoder för information, interaktion och inspiration utvecklas. Mot denna bakgrund kan den typ av forskningskommunicerandeutställningsverksamhet som projektet skapar bidra till att utvecklauniversitetsbibliotekets folkbildande funktion. För det första kan det ske ilinje med den universitetets fjärde uppgift som Agnes Wold, professoremeritus i klinisk bakteriologi, föreslår i en debattartikel. Wold (2019)menar att universiteten behöver bli bättre på att inte endast informera omforskning utan också folkbilda om hur forskning fungerar och hurforskningsrön ska förstås. För det andra ges universitetsbiblioteket genomdet forskningskommunicerande utställningsformatet ett nytt ochanvändbart verktyg för att genom olika metoder för gestaltninglevandegöra forskning och därmed skapa nyfikenhet samt göraforskningen till en angelägenhet för många inom allmänheten. För att lyckas med ett utvecklingsarbete av det slag vårt projekt innebärfinns flera framgångsfaktorer som behöver lyftas fram och som till viss delhar betonats i liknande projekt, såsom Forskarnas Galleri vid biblioteket påMalmö universitet (Dorthé, Olsson, Wogensen & Kjellberg, 2018). Inte minst krävs en strategisk och riktad satsning där resurser tillsätts i form avarbetstid och material. Men kanske mest betydelsefullt är samverkan bådeinternt mellan lärosätets olika avdelningar och externt med andrautställningsproducenter. Detta är åtminstone en viktig lärdom vi tar medoss från vårt projekt, som pågår ytterligare ett år och som under det sistaåret kommer att ha fokus på dokumentation, analys ochkunskapsspridning.

    Helen Asklund (lektor i litteraturvetenskap och universitetspedagogisk utvecklarevid Mittuniversitetet samt tidigare projektledare för Miun Research Exhibition)

    Referenser

    Cunningham, H.V. & Tabur, S. (2012) Learning space attributes: reflectionson academic library design and its use, Journal of Learning Space, vol. 1, No.2.

    Dorthé, L., Olsson, A., Wogensen, L., & Kjellberg, S. (2018) Forskarnasgalleri: forskningskommunikation i det trovärdiga rummet.

    Wold, A. (2017) Universitetets fjärde uppgift, Fokus. Hämtad 2021-09-23.https://www.fokus.se/2017/06/universitetets-fjarde-uppgift/

  • 12.
    Asklund, Helen
    Uppsala universitet.
    Från vildmark till grön ängel: Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass2008Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences. Mid Sweden University.
    Hästboken har en viktig uppgift att fylla2019In: Litteraturtidningen Parnass, ISSN 1104-0548, no 3, p. 17-17Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 14.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Inledande kapitel2023In: MIUN Research Exhibition: Utställningsproduktion i universitetsbibliotekets fysiska och webbaserade rum / [ed] Asklund, Helen, Engholm, Victoria & Reberg, Mikael, Sundsvall: Mittuniversitetet , 2023, p. 3-10Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Litteraturen som mätbarhetens motvikt2021In: Didaktisk dialog i högre utbildning / [ed] Magnus Levinsson, Lill Langelotz och Malin Löfstedt, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, p. 112-114Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kollegiala samtal är ett viktigt verktyg för att stärka kvaliteten och utveckla undervisningen. Ändå är sådana diskussioner fortfarande sällsynta inom högre utbildning. Den här boken presenterar en modell för kollegiala samtal - så kallade didaktiska utvecklingsdialoger - med utgångspunkt i autentiska undervisningssituationer, hämtade från universitetslärares vardagsarbete inom olika utbildningar. 

    Exempel på teman som belyses och diskuteras i boken är: utmaningen i att behandla ett omfattande ämnesinnehåll på få undervisningstimmar; lärstrukturer för distansstudenter; studenters negativa attityder till ett visst ämnesinnehåll; och relationen mellan vardagsföreställningar och teoretiskt grundad begreppsförståelse. Varje tema illustreras genom reflektion i flera steg, i en dialog mellan universitetslärare, forskare och pedagogiska utvecklare från olika lärosäten runt om i Sverige. 

    Didaktisk dialog i högre utbildning är lämplig som litteratur på högskolepedagogiska kurser, och riktar sig också till enskilda universitetslärare och lärarlag som vill utveckla sin undervisning. Förhoppningen är att dialogerna ska ge inspiration och utmana, och också fungera som modell för samtal om undervisning och om det akademiska lärarskapets komplexitet.

  • 16.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Perspektiv på ungdomsbokens pojkgestalter2017In: Samtida svensk ungdomslitteratur: Analyser / [ed] Åsa Warnqvist, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, p. 183-198Chapter in book (Refereed)
  • 17.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Recension av Birgitta Theander: Till arbetet!: Yrkesdrömmar och arbetsliv i flickboken 1920-652017In: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, E-ISSN 2000-4389, Vol. 40, p. 1-4, article id 859Article, book review (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    The Horse and Nature: Their Roles when Life is Changing in Lin Hallberg´s Vem är du Johanna? and Adzerk: den vita hingsten2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Countless horse stories provide examples of young riders leaving civilization behind for shorter or longer periods of time, when going for rides in rural settings. But sometimes these journeys back to nature serve a more profound purpose. This paper explores how the importance of the horse and rural setting are depicted, from a human perspective, in Lin Hallberg´s Vem är du Johanna? and Adzerk – den vita hingsten. I argue that the moves of the young female main characters to remote countries provide an opportunity to revalue life, thus exemplifying how the horse and nature provide prerequisites for positive changes. The pastoral tradition as used by Greg Garrard in Ecocriticism (2012, 2nd ed.) is used as an analytic tool with its three different parts: its idealization of nature; its inbuilt polarization of nature urbanity; and its power as a tool for negotiating human relationships and for finding one´s inner nature.

  • 19.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    The "red bag effect": The children´s book as an empowering tool2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The "red bag effect": the children's book as an empowering tool

    Helen Asklund

    Can we read books concerning “difficult themes” for children? Will they be too hard for young readers to cope with, and for grown-ups to know how to manage?     Questions like these are of great importance to all who work with young children or with educating future preschool teachers or children´s librarians. In my presentation I will discuss why I find it important that children are given the opportunity to meet with a varied selection of books. In addition, I will discuss important aspects to take into consideration when thinking about reading more challenging books with children.   I will do this by using examples from my own experiences of working with literature as a means for empowerment and for giving the silent a voice. My main example is a project related to the British Letterbox club. It was directed towards children in so-called family homes. The intention was to boost the children´s willingness to read by making the reading of literature a joint activity in their family homes. The reading was meant to work as a tool for bringing the families closer together. Most importantly, the books were to work as an empowering tool for the children, providing them with means for talking about feelings, experiences and thoughts for which they otherwise did not have a voice. The participants were recurrently provided with red bags that contained individually chosen books etc.   The ability of literature to empower its reader has also been at the core of a study that I and a colleague of mine conducted, and of our university course about fiction and health. In the study, we developed a model for how to use literature as a tool for giving patients with various psychological diagnoses the power to tell their story. The course was directed towards social workers and health care professionals. Among other things, the students prepared suggestions for how literature could be used in their profession, for instance in family therapy, to make children open up around experiences that had earlier been hard for them to approach.

  • 20.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Andersson, Åsa
    Läsa med de yngsta2014In: Förskoletidningen, no 4, p. 21-26Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 21.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University.
    Brander, Laura
    Mid Sweden University.
    Högskolepedagogisk utbildningsnivå vid Mittuniversitetet: Utmaningar och målbilder2018In: NU2018: Det akademiska lärarskapet. Västerås, 9-11 oktober, 2018, 2018, p. 112-113Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Abstract: 733 Session: B2 Format: Berätta för andra

    HÖGSKOLEPEDAGOGISK UTBILDNINGSNIVÅ VID MITTUNIVERSITETET: UTMANINGAR OCH MÅLBILDER

    Laura Brander (laura.brander@miun.se), Helen Asklund (helen.asklund@miun.se)

    Under åren 2015-2017 prolongerades Mittuniversitetets utbildningsstrategi (Dnr MIUN 2011/277) för att satsa mer inom områdena miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. En rad aktiviteter initierades i syfte att stärka den pedagogiska utvecklingen vid lärosäten. Särskilt inom två aktiviteter, pedagogiskt meriteringssystem samt lärarnas professionalitet och pedagogiska utveckling, blev det snart tydligt att vi behövde veta mer om hur den formella utbildningsnivån hos våra lärare de facto såg ut. Enligt den nationella rekommendationen från SUHF ska en behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning omfatta minst 15 hp eller motsvarande (Karlsson et al 2017). Syftet med vårt konferensbidrag är att inom temat lärarens lärande och utveckling visa och diskutera resultaten från en enkät som genomfördes för att undersöka den högskolepedagogiska utbildningsnivån bland lärarna vid Mittuniversitetet. Hur stor andel av Mittuniversitetets lärare är behöriga, enligt SUHF:s rekommendation? Och vilka behov av kompetensutvecklande utbildningar har lärarna vid Mittuniversitetet? Det här var några av de frågor som vi via en enkät skickade ut till lärarna i oktober 2017, och här presenteras en del av resultaten från undersökningen (Asklund & Brander 2017). Resultaten visar att 47% av dem som besvarat enkäten har behörighet i högskolepedagogik enligt SUHF:s rekommendation. Motsvarande andel, 47%, har antingen ingen högskolepedagogisk utbildning alls eller en kortare högskolepedagogisk utbildning. De resterande sex procenten gick högskolepedagogiska kursen vid tidpunkten för enkätens genomförande. Vi ser också skillnader när vi tittar närmare på deltagarnas yrkestillhörighet. Lektorerna utgör den kategori där flest individer har minst 15 hp i högskolepedagogik, 58% av de svarande, medan motsvarande siffra bland adjunkter och doktorander är cirka 45%. Bland professorerna har 30% av de svarande 15 hp i högskolepedagogik. Sammantaget är det alltså en tämligen stor andel, cirka hälften, av lärosätets lärare som inte har den formella högskolepedagogiska behörighet som ofta krävs vid meriteringsansökningar och tillsättningar av tjänster där undervisning ingår. Enligt högskoleförordningen ska utbildningen stå på vetenskaplig grund, något som inte enbart berör dess innehåll utan även de pedagogiska och didaktiska former och metoder som används i undervisningssituationen. Ämneskunnande samt pedagogiskt teoretiskt och praktiskt kunnande bör med andra ord gå hand i hand (Riis 2016). Det finns således ett stort behov av att öka möjligheterna för anställda inom kärnverksamheten att formellt meritera sig inom högskolepedagogik. I enkätsvaren uttrycks också en stark önskan om fortbildning och kompetensutveckling, då främst avseende kortare eller längre påbyggnadskurser inom högskolepedagogik. Detta medför även ett behov av att förändra den nuvarande modellen för vilka som ska kunna söka och bli antagna till lärosätets högskolepedagogiska utbildning. I nuläget ges kursen som en del i vårt allmänna grundutbud, vilket innebär att många av platserna fylls av deltagare som inte är anställda vid Mittuniversitetet, och på så sätt konkurrerar ut lärare vid lärosätet. I nuläget finns ett förslag om att den högskolepedagogiska kursen ska flyttas från Avdelningen för utbildningsvetenskap (där lärarutbildningar ges) till enheten som arbetar med pedagogiskt stöd för lärarna. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det krävs ett utvecklingsarbete på flera nivåer för att tillgodose lärarnas och lärosätets behov. Universitetets ledning behöver ta fram en ny modell för hur den högskolepedagogiska utbildningen ska bedrivas vid Mittuniversitetet. Lärarna ska vara garanterade att kunna utnyttja sin kompetensutvecklingstid och vidare behöver resurser avsättas för att en pedagogisk utvecklingsenhet ska kunna bredda utbudet av högskolepedagogiska kurser.

    Referenser

    Asklund H & Brander L, Kartläggning av den formella högskolepedagogiska utbildningsnivån hos Mittuniversitetets lärare. Resultat från en enkät. Dnr MIUN 2017/431

    Bostedt G, Brander L & Lindberg O, Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Handlingsplan 2016-2017 Implementering av Mittuniversitetets utbildningsstrategi. Dnr MIUN 2011/277

    Karlsson S, Fjellström M, Lindberg-Sand Å, Scheja M, Pålsson, Alvfors J & Gerén L, Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för det akademiska lärarskapet. Stockholm: SUHF, 2017.

    Riis U, ”På vilken vetenskaplig grund och utifrån vilken beprövad erfarenhet? – Utvecklingsbehov inom högskolepedagogiken”. Högre utbildning, Vol. 6, Nr. 1, 2016, 91-92.

  • 22.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University.
    Brander, Laura
    Mid Sweden University.
    Kartläggning av den formella högskolepedagogiska utbildningsnivån hos Mittuniversitetets lärare: Resultat från en enkät2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den formella högskolepedagogiska utbildningen består oftast av utbildningar som ger högskolepoäng. Den nationella rekommendationen från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) är att den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen för universitetslärare ska omfatta sammanlagt minst tio veckors heltidsstudier (SUHF, Rek 2016:1). På flera lärosäten ställs också krav på minst 15 hp i högskolepedagogik för att få en anställning som universitetslärare, men även annan utbildning kan förekomma. På andra lärosäten krävs däremot ingen högskolepedagogisk utbildning för att bli anställd som universitetslärare (Karlsson et al 2017). I Mittuniversitetets anställningsordning finns formuleringen att den som ”genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper samt visat pedagogisk skicklighet” är behörig att anställas som universitetslektor eller som adjunkt. Behörig att anställas som professor är den som visat pedagogisk skicklighet (Dnr MIUN 2013/1282, s. 7f). Det finns alltså inget tydligt krav på högskolepedagogisk utbildning för någon av de yrkeskategorier som finns med i Mittuniversitetets anställningsordning. 1 Under arbetet inom utbildningsstrategins processområde Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling har det blivit tydligt att det finns ett behov av att inventera vilken formell högskolepedagogisk utbildning Mittuniversitetets undervisande personal har. Ett av målen i handlingsplanen för 2015-2017 var att lärandestödet för lärarna ska vara behovsanpassat och efterfrågat (se Dnr MIUN 2011/277), vilket gett upphov till att kartlägga önskemål och behov inom högskolepedagogiska utbildningssatsningar. Frågan om formell utbildningsnivå har uppstått både inom aktivitet 2, pedagogiskt meriteringssystem, och aktivitet 3, lärarnas professionalitet och pedagogiska utveckling. Hur många lärare hos oss har en högskolepedagogisk utbildning och i vilken omfattning? Hur stor andel av den undervisande personalen vid Mittuniversitetet har 15 hp i högskolepedagogik och hur stor andel har eventuellt en annan pedagogisk utbildning? För att få svar på dessa frågor initierade prorektor tillika huvudprocessledare för utbildningsstrategin Mats Tinnsten under hösten 2017 en enkät där den formella högskolepedagogiska utbildningsnivån hos Mittuniversitetets lärare skulle undersökas. Syftet med den här rapporten är att visa på resultaten från den enkäten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Engholm, VictoriaMid Sweden University.Reberg, MikaelMid Sweden University.
    MIUN Research Exhibition: Utställningsproduktion i universitetsbibliotekets fysiska och webbaserade rum2023Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna antologi har sin grund i arbetet med projektet MIUN Research Exhibition: Upplevelsebara forskningsutställningar i det fysiska och digitala biblioteksrummet, som under åren 2020-2022 pågick vid Mittuniversitetet. I antologin skriver samtliga medlemmar i projektgruppen ett eller flera kapitel med utgångspunkt i den roll som var och en har haft inom projektet. Syftet med antologin är att samla och dokumentera erfarenheter från arbetet med projektet. Därigenom är antologin ett forum för en avslutande reflektionsprocess för oss som nu under flera år har arbetat med att utarbeta och prova de modeller för forskningskommunicerande utställningar i det fysiska och digitala biblioteksrummet som utgör projektets kärna. Med antologin vill vi också bidra till den kunskapsbank som är på väg att växa fram om hur universitetsbibliotek kan initiera och skapa utställningar med utgångspunkt i forskning som bedrivs vid det egna lärosätet, och därmed bli aktörer på ämnesfältet forskningskommunikation. Antologin har mot denna bakgrund flera målgrupper. Med en förhoppning om att våra erfarenheter kan komma andra till nytta vänder vi oss till kollegor vid andra lärosäten som vill, eller redan är i gång med att, utforma sina egna forskningskommunicerande utställningar. Vi ser gärna att antologin blir ett inlägg i ett kontinuerligt samtal om hur forskningskommunikation kan bedrivas i utställningsformat och i samverkan mellan universitetsbibliotek och andra enheter vid våra lärosäten. På så sätt kan antologin också ses som ett inlägg i diskussionen om forskningskommunikationens olika format och vilka inom universitetsvärlden som är, kan vara eller borde vara aktörer i forskningskommunicerande processer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University.
    Göransson, Karina
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Design.
    Ulin, Monica
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences (HOV).
    Pedagogiskt meriterad, men sen då?: meriteringsnätverk som forum för kollegialt lärande2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Strategier för att uppnå kollegialt lärande är viktigt i det utvecklingsarbete med koppling till pedagogisk meritering som just nu sker på Mittuniversitetet. Att kollegialt lärande kan leda till kvalitetsutveckling av högre utbildning (Bolander Laksov & Scheja, 2020; Hargreaves & O´Connor, 2019) är också en utgångspunkt i detta arbete. Som ett led i att skapa goda förutsättningar för att pedagogisk meritering ska bli en angelägenhet inte bara på individ- utan även på grupp- och organisationsnivå, har sedan ett knappt år ett nätverk för pedagogiskt meriterade lärare etablerats där lärare kan arbeta tillsammans med att synliggöra och kritiskt analysera pedagogiska praktiker samt skapa nya förhållningssätt kring lärande och högskolepedagogiska frågor. Nätverket utgör inte en begränsad insats, utan det handlar om ett pågående arbete och en värdeskapande process med potentiell betydelse för hela lärosätet.   

    Syftet är att undersöka hur ett nätverk för meriterade lärare kan motivera till vidare pedagogisk utveckling och kollegialt lärande även efter meritering samt vilka organisatoriska ramar som behövs. 

    Människor handlar ofta mot bakgrund av en tydlig motivation. För att motivera till utveckling, är det viktigt att skapa förutsättningar för detta (Janson & Laninge, 2017). Exempelvis kan motiverande faktorer för att som enskild lärare ansöka om pedagogisk meritering bestå i såväl ära som lönepåslag. I ett nätverk som vårt innebär processen att lärare motiveras av att lära av varandra, vilket ger ökad kvalitet i den professionella utvecklingen och upphov till helt nya möjligheter och samverkan mellan olika ämnen och institutioner på sätt som tidigare var närmast otänkbara. I nätverket pågår nämligen en lärprocess där organisationen får en kunskapsutveckling genom ett utforskande kollegialt lärande. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det tar tid innan man kan förvänta sig mätbara resultat av en akademisk organisatorisk insats (Olsson & Roxå, 2013). 

    Att det på organisatorisk nivå finns utmaningar avseende vad som ska ske efter meritering blev tydligt i samband med att nätverket för meriterade lärare sjösattes. Om dessutom målet för den enskilde läraren endast är att meritera sig ser vi därför en risk att kvalitetsutvecklingen avstannar.  

    Studiens empiri har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med prefekter och meriterade lärare vid Mittuniversitetet. 

    Det förväntade resultatet bidrar till kunskap om hur kollegialt lärande kan leda till ökad kvalitetsutveckling för universitetet och för det livslånga lärandet, där lärare hela tiden behöver lära sig för att sedan kunna lära ut.  

    Referenser

    Bolander Laksov, K. & Scheja, M. (2020) Akademiskt lärarskap. Stockholm: Sveriges universitetslärare och forskare.  

    Hargreaves, A. & O´Connor, M. T. (2019). Professionell kollegialitet: om att utveckla lärares samarbete. Lund: Studentlitteratur.  

    Janson, A. & Laninge, N. (2017). Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar. Stockholm: Natur & Kultur Akademiska. 

    Olsson, T. & Roxå, T. (2013) Assessing and rewarding excellent academic teachers for the benefit of an organization. European Journal of Higher education, 3:1, 40-61. 

  • 25.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Persson, Ann-Sofie
    Linköpings universitet.
    Hästflickan i rörelse: Generationsberättelser om hästboksläsning2023Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hästflickan i rörelse: Generationsberättelser om hästboksläsning

    I vår forskning om hästböcker har vi kommit att intressera oss också för hästboksläsarna. I syfte att få kunskap om varför människor läser hästböcker har vi intervjuat cirka 60 unga och vuxna. Ett delresultat utifrån intervjuer med flickor 9-12 och i vissa fall deras (ibland hästintresserade) föräldrar presenteras. Där framkommer att flickorna i många fall är bokslukare, om än tämligen genretrogna. Ett tydligt samband mellan identiteten som hästtjej och läsare framträder, då läsningen ofta har spin-off-effekter på lekmönster. Orsakerna bakom hästboksläsningen handlar om identifikation i termer av ett flickskap som i stallkulturen står utanför normen och som präglas av mod och beslutsamhet, men där även spänning och kunskapsinhämtning nämns. Hästbokens status har höjts i både skolan och på bibliotek, där den tidigare har haft dåligt rykte, något som kan ses som att större uppmärksamhet ägnas åt något som intresserar många flickor. 

     

  • 26.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Persson, Ann-Sofie
    Linköpings universitet.
    Intersectional Perspectives on Horse Stories: Pia Hagmar’s Series on Millan2021In: Book of Abstracts: Equine Cultures in Transition Conference: Past, Present and Future Challenges, 2021, p. 3-3Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper focuses on horse stories as depictions of identity formation withinequestrian cultures. The material used is Pia Hagmar’s three books on Millan,published 2012-2014. In these stories, the construction of girlhood interconnectswith the becoming of a person used to handle the large and potentially dangerousanimal, which is the horse. In Susanna Hedenborg´s study of the horse story genre(2013), she shows the image of a non-traditional girl, used to hard and dirty work,but also a classical fearful and shy girl outside of the interaction with horses. InHelen Asklund’s study, the investigation uncovers a construction of girlhood incontrast with antagonistic characters (Asklund 2013). This paper uses anintersectional perspective to explore how the main characters in Pia Hagmar’sseries about Millan and their identities are shaped by their interaction with bothhorses and fellow humans of both sexes within equine cultures, a milieu whichallows re-negotiations of what being a girl implies. Adults are positively portrayedas caring providers of knowledge about horses or as facilitators of the ridinginterest through financial support, or negatively as dysfunctional persons unable toact as adults. Boys of similar age and with an interest in horses are portrayed asgood friends, sometimes more, but the girls are, first and foremost, interested inhorses. Between girl characters, there are often conflicts and jealousy. The studyaims at mapping out the formation of identity by highlighting power asymmetriessuch as gender, age, species, class and sexuality. 

  • 27.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University.
    Näsström, Linda
    Mid Sweden University.
    Brander, Laura
    Mid Sweden University.
    Implementing New Educational Strategies: Synergetic effects from a university overarching project2018In: Exploring the Micro, Meso and Macro: Navigating between dimensions in the digital learning landscape / [ed] Airina Volungeviciene, András Szűcs, 2018, p. 87-92Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2011 Mid Sweden University launched an educational strategy, which focused on creating active learning environments for the students, on increasing and improving the technical support for teaching and learning and on enhancing the teachers’ professional competence (Dnr MIUN 2011/277, 2009/1671). Several educational development projects were initiated. One of these, called Teaching and learning resources, was based on the idea that cooperation and shared experiences between teachers from different faculties and departments in different ways can promote educational development at the university. Our aim is to describe this university overarching project, and to discuss experiences and synergetic effects that have arisen from it. What happens when teachers from various faculties, departments and subjects come together and are assigned to work with educational development? What effects have we noticed and what would be our recommendations for future projects?

    An invitation to participate in the project was sent to all departments of both the Faculty of Human Science and the Faculty of Science, Technology and Media. In the end, seventeen out of twenty departments joined the project with altogether thirty teachers. Each participant focused on one or several subprojects, all with their own purposes and contents, but with the joint intention to develop new educational traits and methods of teaching and learning. The subprojects dealt with issues such as academic writing, constructing a guide for new teachers, and forming teaching and learning fora. These subprojects are useful examples of how teachers can develop teaching methods that can be shared across department and subject boundaries.

    According to our experience, the project has been successful due to several factors concerning strategical enhancement. The project has focused on exchanging knowledge and advancing the learning-teaching engagement, the subprojects were started by enquiring the departments’ needs, and we have wished to engage the management in forming strategies for a continual teaching and learning enhancement. Above all, this project has worked as a means for surfacing and sharing good practices.

    As a result, we would like to stress the importance of interdisciplinary collaboration, since this can give valuable synergy effects within an organization. Firstly, interdisciplinary collaboration is a way of bringing together the different subcultures that are always at work at different levels in a large organization, such as in various departments and within groups of fellow-teachers. When working on forming a university overarching educational/academic culture, it is vital to bring these subcultures together in order to find out what shared values and norms there are to build on in the organization. Secondly, when working with interdisciplinary projects, the risk of tunnel vision thinking and duplication of work is minimized. This kind of collaboration could thus save resources. Thirdly, at a university like ours, where many teachers are struggling with a heavy workload and symptoms of fatigue and burnout, collaboration and shared experiences might work as tools not only for individual empowerment, but also for group empowerment and job satisfaction. Therefore, in order to achieve a creative and supportive environment we need to continue encouraging staff collaboration.

    In sum, the project Teaching and learning resources has contributed, in our experience, to not only individual professional development of the teachers that participated in the project, but also to educational development and enhancement at group and organizational level. The unexpected forms of collaboration and united action across department and faculty borders has given us an understanding of the importance of structured forms of teaching and learning dialogue and fora. Learning on micro and meso level is broadened to macro level. It is surely worth the effort to give teachers time to participate in this type of activity, due to the synergetic effects that are discussed above. Our strong belief is that our university would greatly benefit from continually providing the prerequisites for the kind of cooperative teaching and learning environment of which our project is an example. For that, we need leaders on all levels who prioritize this sort of activity.

  • 28.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University. Avdelningen för forsknings- och utbildningsstöd vid Mittuniversitetet.
    Ulin, Monica
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Warne, Maria
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Fiktionsläsning för social förståelse och breddade perspektiv: Utveckling av ett undervisningskoncept2020Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Universitetsutbildningar som leder till arbete inom relationsbaserade yrken behöver förbereda studenterna för de etiska dilemman och möten med människor i svåra situationer som de i yrkeslivet kan ställas inför. Vi behöver därför fråga oss hur studenterna i undervisningen bäst kan ges förutsättningar för att utvecklas som kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande individer. Vid flera svenska lärosäten används idag exempelvis skönlitteratur som pedagogiskt material i läkar- och socionomutbildningar för att ge träning i kritisk reflektion, perspektivtagande och empatisk förmåga. Några av de användningsområden som i detta sammanhang har lyfts fram är att fiktionen kan illustrera och applicera teorier, bidra till att se andras villkor samt utveckla personliga egenskaper och förmågor (Ottelid 2015). Fiktionens potential att gestalta livsfrågor ur olika perspektiv (se exempelvis Pettersson 2009; Brewer & Hogarth 2015) är ytterligare en aspekt av fiktionaliteten som bidrar till att skönlitterär läsning har en funktion att fylla i undervisningssammanhang. Den pedagogiska potentialen förstärks ytterligare av att denna träning i föreställningsförmåga utgör en viktig förutsättning för empati, ett inom relationsbaserade yrken betydelsefullt förhållningssätt (Bernhardsson, Nilsson & Palm 2015). Syftet med vår pågående pilotstudie är tudelat, med lärare och studenter på det rehabiliteringsvetenskapliga programmet vid Mittuniversitetet som målgrupp. För det första arbetar vi för att öka kompetensen hos lärarkollegiet om hur de kan arbeta med skönlitteratur som ett pedagogiskt redskap. För det andra utarbetar vi en modell för att använda skönlitterära texter i undervisningen som ett medel för att utveckla ovan beskrivna förmågor och därmed bidra till att studenterna upparbetar ett kritiskt helhetstänkande och en djupare social förståelse (Rosenblatt 1995). Genom att projektet fokuserar på både utveckling av kursinnehåll och undervisningsmetoder samt på utveckling av den pedagogiska diskussionen i lärarkollegiet menar vi att det bidrar till ett hållbart lärande. Genomförandet inleds med att lärarna gemensamt läser ett urval skönlitterära texter. Därefter följer en reflekterande diskussion ledd av projektledaren om hur lärarna upplevde den lästa boken och tänker sig att den didaktiskt ska användas i undervisningen. Diskussionsanteckningar utgör insamlad data. Efter läsningen av varje bok reflekterar varje lärare skriftligt över boken och dess pedagogiska potential, innan den eventuellt förs in som kurslitteratur. De erfarenheter som slutligen ges från den pedagogiska tillämpningen av skönlitteraturen samlas in i form av en öppen enkät till studenterna och som anteckningar från ansvarig lärare. 86 Då studien pågår finns ännu inga färdiga resultat, men avsikten är att sammanställa och analysera insamlat data för publicering i en högskolepedagogisk tidskrift.

  • 29.
    Kristiansen, Lisbeth
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Nursing Sciences.
    Lif, Ulrika
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Experiences on Participation in Literary Activities: Intellectual Stimuli Empower People with Mental Health Problems2017In: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, no 7, p. 1307-1323Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Some research acknowledges engagement in creative and literary activities as constructively impacting rehabilitation and recovery. Nevertheless, there is a deficit of literature describing experiences of participation in literary activities. This study examined how members of a non-profit association for mental health, with experiences of mental problems or illnesses, experienced group-based literary activities facilitated of a bi-disciplinary research team during one semester. This study held a constructive/naturalistic design and used a qualitative methodology with a latent analysis to describe how participants experienced literary activities (creative writing, reading and conversations about published and own written poetry and prose texts). Both individual and focus-group interviews were performed early 2014. Despite previous negative experiences, the findings showed that the participants perceived the literary activities empowering. Four categories were created: Presumptions of personal literacy, leadership role, participants’ role, and literacy development. These were abstracted and interpreted into three themes: Identifying a reading and writing self-image, challenging and redefining one’s reading and writing identity, and strengthening one’s intellectual and humanistic capacity. Literary activities seemed to positively change the participants’ attitudes towards writing and reading, and also enhanced their literacy skills. We argue that literacy skills are interconnected with health literacy. Involvement of literary activities into rehabilitation in mental health practice may be beneficial for some groups, and merits further studies.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Lif, Ulrika
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Den ohållbara människan bakom diagnosen: Om litterära aktiviteters värde, funktion och komplexitet i vård och socialt arbete2020In: Kulturell hållbarhet - vad är det?: Om begreppets innehåll, användning och vetenskapliga relevans / [ed] Peter Degerman, Katarina Giritli Nygren och Sara Nyhlén, Stockholm/Göteborg: Makadam Förlag, 2020, p. 115-135Chapter in book (Refereed)
  • 31.
    Lif, Ulrika
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Den ohållbara människan bakom diagnosen: Om litterära aktiviteters värde och funktion i vård och socialt arbete2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vårt konferensbidrag utgår från ett pågående arbete med artikeln “Den ohållbara människan bakom diagnosen: Om litterära aktiviteters värde och funktion i vård och socialt arbete”, som ingår i en kommande antologi om ‘kulturell hållbarhet’. Denna artikel riktar blicken mot den vårdmottagande människans villkor och sårbarhet samt andra etiska och existentiella frågeställningar, som ställs på sin spets i vårdsituationen. Vi menar att litterära gruppaktiviteter (läsning och skrivande av samt samtal om skönlitterär text) kan vara verkningsfulla när det gäller att adressera och integrera existentiella frågeställningar inom vård, medicin och socialt arbete. Syftet med vårt bidrag är att reflektera över vårt hittillsvarande interdisciplinära arbete med litterära aktiviteter i vård och socialt arbete ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv.   

         Till att börja med vill vi belysa de värden deltagarna lyfter fram i intervjumaterialet i den mindre studie, LIFEHOPE Litteratur, som vi själva arbetat med, och forskningsresultat från andra studier inom samma fält. Det är å ena sidan värden som knyter an till litterär kompetens och gestaltningsförmåga, å andra sidan värden som står i samband med sociala och existentiella hälsoaspekter. Dessa två dimensioner är dock ofta sammanvävda. I detta sammanhang vill vi framhålla vikten av ett kritiskt förhållningssätt gentemot ett mer oreflekterat lovordande av litterära/kulturella aktiviteters förmåga att bidra till bättre hälsa. Vi finner att den samtida “biblioterapivågen” i Sverige bitvis genererar en syn på skönlitteraturen som a priori god, och motsätter oss en sådan föreställning. För att området skönlitteratur i vård och socialt arbete, liksom det större fältet Health humanities, ska ges den plats och tyngd vi vill bidra till, krävs i stället problematisering, analys och kritisk reflektion.

         Detta leder vidare till frågor om hur vi vetenskapligt kontextualiserar och begreppsliggör ett arbete med litterära aktiviteter inom vård, medicin och socialt arbete. Med tanke på det förstnämnda frågar vi oss om det framväxande fältet Health humanities i en demokratiserande rörelse kan tänkas skapa fler och mer inkluderande, dynamiska möjligheter till interdisciplinära samarbeten än det mer etablerade området Medical Humanities? När det gäller det sistnämnda, hur vi benämner ett sådant arbete, vill vi problematisera det i dag flitiga bruket av begreppet biblioterapi.

         Apropå våra egna erfarenheter av interdisciplinär samverkan mellan litteraturvetenskap och vård- samt andra hälsorelaterade ämnen, kantas dessa av en rad positiva tongångar. Exempelvis har vi funnit vårt samarbete med omvårdnadsvetenskapen konstruktivt, då det visat sig att den typ av kulturell gruppverksamhet som vårt arbete utgör exempel på, utöver att utveckla litterär kompetens även kan bidra till att skapa öppenhet, tillit och delaktighet, förståelse och fördjupad reflektion över människan bakom diagnosen. Parallellt med denna fruktbarhet, sker dock även en tydlig polarisering såväl mellan som inom olika akademiska ämnesdiscipliner. Polariseringen avspeglas i diskussioner om metodval och former för utvärdering, men exempelvis för oss som litteraturvetare också i oenighet inom ämnet avseende litteraturvetenskapens ämnesmässiga ramar. Därutöver om skilda synsätt inom olika ämnen och discipliner när det gäller vilka former av vetenskapligt skrivande som är accepterade och givna. Dessa angelägenheter vill vi närmare beskriva och ägna några tankar åt.

  • 32.
    Lif, Ulrika
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Kristiansen, Lisbeth
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Nursing Sciences.
    LIFEHOPE Litteratur – en studie om ”makten att” berätta och berättelsens kraft2016In: Makten att berätta: om tal och tystnad i tid och rum / [ed] Karin Jarnkvist & Anna Molin, Sundsvall: Mid Sweden University , 2016, p. 32-43Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 33.
    Manderstedt, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Persson, Ann-Sofie
    Linköpings universitet.
    Hästboken: En älskad men bortglömd genre2021In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, no 3, p. 24-25Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 34.
    Manderstedt, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Persson, Ann-Sofie
    Linköpings universitet.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Riders as Readers: A Pilot Study on the Horse Story Genre and its Readers2021In: Book of Abstracts: Equine Cultures in Transition Conference : Past, Present and Future Challenges, 2021, p. 23-23Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents the results of a pilot study including a questionnaire and semi-structured interviews with riders about their reading of horse stories. The data has been collected at an equestrian center in Sweden. The informants are active at the riding center and thus of various ages, although approximately 75 percent are 20 years old or more. They have been asked questions on their reading habits when it comes to horse stories, at present or at earlier stages in their lives. Interviews are ongoing but results are expected to come in the next couple of months. The purpose of the interviews is foremost to enter more deeply into the informants’ reading of horse stories.

    Tentative results show that 80 percent of the informants read horse stories in the age between 8 to 12 years. 75 percent of the adults report that they used to read horse stories either every day or between one and three times per week in that particular age. 60 percent state that horse stories were important for them since they got the opportunity to dream away, identify themselves with the characters and relate to their own experiences from the equestrian settings, to learn new things about horses and riding and, finally, as a reaction to the fact that they could not spend as much time in the stable as they would have preferred. In addition, a majority of the informants suggest that horse stories could be used at equestrian centers, for both educational and relaxational reasons.

  • 35.
    Persson, Ann-Sofie
    et al.
    Linköpings universitet.
    Asklund, Helen
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Manderstedt, Lena
    In the Company of Horses: Girlhood in Pia Hagmar’s Series about Klara2021In: Book of Abstracts: Equine Cultures in Transition Conference : Past, Present and Future Challenges, 2021, p. 26-26Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper deals with the literary representation of the relationship between humanand horse, in parallel to the main character’s construction of identity as a girl. Thematerial used will be Pia Hagmar’s series on Klara, which consists of eighteenbooks published between 1999 and 2008. Previous studies (Hedenborg 2013;Asklund 2013) have focused on the identity construction of the horse girl in relationto norms, hard work and her peers. This paper will take a slightly differentorientation, concentrating on the relationship Klara develops with different horsesalong the series, and their impact on her identity as a girl. The main theoreticalframework will be ecocriticism and its entanglements with posthumanism andanimal studies. From an ecocritical standpoint, the anthropocentric perspectivedominates human discourse about other beings, and within this logic, a way ofunderstanding the animal other is to impose anthropomorphism, assigning humantraits to it, explaining its behavior via words, feelings and explanatory modelsproper to humans. Within posthumanism and animal studies, there is a questioningof traditional dichotomies, such as nature-culture, suggesting the upheaval ofanthropocentrism and working towards a greater equality between human andnonhuman animals. Donna Haraway’s notions of companion species andsignificant otherness will be used to talk about the interspecies relationshipsdeveloped within the series. Identity formation in relation to another species is whatis at stake in this paper, where the aim is to show how Klara’s identity formationis interconnected with the horses that she encounters.

  • 36.
    Nordbäck, Carola (Curator, Researcher)
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Thompson, Linda Maria (Curator, Designer, Photographer, Researcher)
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Design.
    Asklund, Helen (Project director)
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Boreala bilder: om skog, tid och hållbar utveckling2021Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Boreala Bilder är en webbutställning som har producerats som en del av projektet Miun Research Exhibition. Projektets syfte var att utveckla hållbara och ändamålsenliga metoder för forskningskommunicerande utställningar i universitetsbibliotekets fysiska och digitala rum. Detta skulle ske genom produktion av utställningar där skog och hållbarhet var i fokus.

    Boreala bilder innehåller ett antal multimodala essäer som behandlar olika aspekter av skog, tid och hållbar utveckling. Utställningen både utforskar den tematik som behandlas och undersöker den webbaserade curatoriella praktiken som sådan. Det sker via en kontinuerlig meta- och metodreflektion som också inkluderas i utställningen. Utställningen producerar på så sätt ny kunskap tillbaka till det curatoriella konstnärliga fältet.

  • 37.
    Asklund, Helen (Project director)
    Mid Sweden University.
    Engholm, Victoria (Contributor, Commentator for written text)
    Mid Sweden University.
    von Essen, Maria (Curator)
    Mid Sweden University.
    Reberg, Mikael (Curator, Project director)
    Mid Sweden University.
    Granlund, Hanna (Cover designer)
    Mähler, Matilda (Cover designer)
    Conti, Eugenio (Researcher)
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Economics, Geography, Law and Tourism.
    Degerman, Peter (Researcher)
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Jonsson, Bengt-Gunnar (Researcher)
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Natural Sciences.
    Kilander, Svenbjörn (Researcher)
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Sandström, Jennie (Researcher)
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Natural Sciences.
    Skytt, Torbjörn (Researcher)
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Ecotechnology and Suistainable Building Engineering.
    Enqvist, Anna-Karin (Contributor)
    Mid Sweden University.
    Franzén, Marlene (Contributor)
    Mid Sweden University.
    Holmqvist, Anna (Contributor)
    Mid Sweden University.
    Hägglund, Ann-Christine (Contributor)
    Mid Sweden University.
    Ivarsson, Gertrud (Contributor)
    Mid Sweden University.
    Rönnlund, Marie (Contributor)
    Mid Sweden University.
    Sjöqvist, Mattias (Contributor)
    Mid Sweden University.
    Människan i skogen, skogen i människan: Miun Research Exhibition2021Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Med utställningen Människan i skogen, skogen i människan vill projektet belysa ett antal aktuella och viktiga frågor för vår region och samtid, samlade under ett tema: skog och hållbar utveckling. I utställningen får besökaren möta kunskap och perspektiv från fem forskare och forskargrupper vid Mittuniversitetet. Forskarna är verksamma inom biologi, ekoteknik, historia, litteraturvetenskap respektive turismvetenskap. Forskningens olika perspektiv länkas i utställningen samman genom sina förhållningssätt till tid, såsom avgörande för förståelse, kunskap och handling. De olika forskningsinriktningarna visar också fram spänningar mellan olika synsätt på skog och kan tillsammans ge flera svar och berättelser om skogens värden. En arbetsgrupp vid Universitetsbiblioteket står för gestaltning och produktion av utställningen.

1 - 37 of 37
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf