Psykisk ohälsa bland unga är ett av våra stora folkhälsoproblem och även om vi vet en del om orsakerna saknas fortfarande kunskap om betydelsefulla faktorer. Det gäller särskilt det som handlar om utsatthet för våld och trakasserier. En stor del av ungdomars vardag finns i den digitala miljön ochvi behöver därför mer kunskap om vad ungdomar utsätts för där, men även om andra former av våld. Det övergripande syftet med studien är att få fördjupad kunskap om risk och skyddsfaktorer kopplat till elevers psykiska hälsa och ohälsa, med särskilt fokus på utsatthet för olika former och kombinationer av våld och trakasserier. Drygt hälften (24 av 41) av alla skolor med elever i årskurs nio i Västernorrland har ingått i studien. Resultaten i rapporten grundar sig på enkätsvar från 1211 elever. Det motsvarar en svarsfrekvens på 81 procent. Enkäten innehåller frågor om psykisk hälsa, ohälsa och oro, olika former av våld och trakasserier samt en mängd olika frågor om elevernas psykosociala arbetsmiljö i skolan.
Psykisk hälsa, ohälsa och oro
Resultaten visar att många elever har psykosomatiska besvär, depressiva symtom, skadar sig själva och är oroliga för globala problem, problem kopplade till ekonomi, arbete och utbildning samt att utsättas för våld och trakasserier, särskilt sexuellt våld. Det är stora skillnader mellan hur tjejer och killar har svarat, där tjejerna genomgående har mer psykosomatiska besvär, depressiva symtom, skadar sig själva och är oroliga jämfört med killarna. När det gäller de positivt formulerade frågorna är det framförallt killar som svarat att de ofta är glada, lugna, energiska, utvilade när de vaknar och tycker att vardagslivet är fyllt av sådant som intresserar dem. Killar är också mer positiva till sin kropp och sitt utseende jämfört med tjejer.
Sexuella trakasserier online
Resultaten från frågorna om våld och trakasserier visar att sexualiserade former av trakasserier online är vanligt och att det drabbar tjejer i långt högre utsträckning än killar. Exempelvis har drygt hälften av alla tjejer fått en dickpic det senaste halvåret och drygt hälften har blivit utsatta för att någon har bett om att få bilder eller videoklipp med naket eller sexualiserat innehåll, mot deras vilja. Motsvarande siffror för killarna är sex respektive tolv procent.
Mobbning online
Frågorna om utsatthet online som inte är sexualiserade (mobbning online) visar att det är många elever som är utsatta för att någon har skrivit något elakt eller sårande till eller om dem och att någon har spridit rykten eller skvaller om dem på ett elakt eller sårande sätt. Även mobbning online drabbar tjejer i högre utsträckning än killar. Undantag är frågan om någon har hotat dem, som drabbat var fjärde elev och frågan om de råkat ut för att någon har kapat deras konto i syfte att vara elak eller såra dem, som sju procent av eleverna svarade att de har utsatts för en eller flera gånger under de senaste sex månaderna.
Sexuella trakasserier IRL
När det gäller sexualiserade former av trakasserier i den fysiska världen, InReal Life (IRL), delas de in i fysiska sexuella trakasserier och verbala/ickeverbala trakasserier, som skett under de senaste sex månaderna. Exempel på utsatthet för fysiska sexuella trakasserier är att bli tafsad på (tjejer 27procent, killar 7 procent) och att någon har försökt kyssa eller krama dem mot sin vilja (tjejer 27 procent, killar 13 procent). För tjejerna handlar de verbala och icke-verbala trakasserier till exempel om att nästan hälften blivit kallade för hora, fitta eller andra könsord under de senaste sex månaderna, att någon har gett dem kommentarer, skämtat eller gestikulerat på ett sexuellt vis mot deras vilja (41 procent) och att någon har tittat på dem på ett sexuellt vis (40 procent). För killarna handlar det framför allt om att de blivit kallade för könsord (29 procent) och kallade för bög (28 procent), mot sin vilja.
Mobbning IRL
Frågorna om utsatthet för kränkande beteende som inte är sexualiserat (mobbning IRL) visar t.ex. att drygt hälften av tjejerna har blivit retade eller kallade saker som de tyckte var elakt och/eller sårande, jämfört med var tredje kille under de senaste sex månaderna. Drygt hälften av tjejerna har upplevt att de har blivit lämnade utanför en grupp eller ignorerade på ett sätt som de upplevde som elakt och/eller sårande, jämfört med var femte kille. En något högre andel av tjejerna har blivit slagna, sparkade, knuffade, klösta, skurna, dragna i håret eller kraftigt skakade av någon/några jämfört med killarna (23 respektive 18 procent). Det är en signifikant skillnad på utsatthet för mobbning IRL mellan tjejer och killar för alla frågorna som ställdes utom de två sista. Var femte elev svarade att de har blivit hotad och ungefär var fjärde elev har fått saker förstörda, skadade eller stulna, minst en gång under det senaste halvåret.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Frågorna som kan belysa utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck visar att fem procent av tjejerna och tre procent av killarna inte får ha en flickvän/pojkvän om de vill och att sex procent av tjejerna och fyra procent av killarna uppgav att de behöver hålla koll på vad en familjemedlem eller annan släkting gör eller har för kompisar.
Våld i ungas parrelationer
Våld i ungas parrelationer är ett område som inte uppmärksammats i särskilt hög grad i Sverige, särskilt inte bland elever i grundskolan. Nästan hälften av tjejerna och killarna i studien har haft en romantisk eller sexuell relation som varat längre än en vecka sedan de började i årskurs sju. Både tjejer och killar har blivit utsatta för kontroll, hot, kränkningar, sexuellt våld och fysiskt våld av en partner, men tjejerna har blivit det i högre utsträckning än killarna. Exempelvis har var tredje tjej som varit i en relation blivit tvingade till att göra något sexuellt som de inte ville och var tredje tjej svarade att de har gått med på något sexuellt, fast de inte ville. Motsvarande siffror för killarna är tolv respektive sju procent. Var sjunde tjej och var tolfte kille som haft en romantisk eller sexuell relation sedan årskurs sju svarade att deras partner varit våldsam mot dem.
Att utsätta andra för våld och trakasserier
Frågorna om vad eleverna har utsatt andra för visade att ytterst få svarade att de utsatt någon annan för de sexualiserade formerna. Det är inte fler elever som är utsatta för kränkande beteende (mobbning) jämfört med desexualiserade formerna, men det verkar vara lättare att rapportera att man utsatt någon för mobbning än sexuella trakasserier, särskilt de som sker IRL. Knappt var fjärde elev svarade att de har retat eller kallat någon för saker på ett elakt eller sårande sätt. Tjejer svarade i högre grad än killar att de spridit rykten eller skvaller om någon samt att de lämnat någon utanför eller ignorerat någon på ett elakt eller sårande sätt. Killar har i högre grad än tjejer varit våldsamma mot någon, hotat någon eller förstört, skadat eller stulit någon annans saker. När de som blivit utsatta själva svarar av vem eller vilka de blivit utsatta framgår det att både tjejer och killar främst är utsatta av andra killar (på den egna skolan, från en annan skola, okänd kille), men också till viss del av tjejer (på den egna skolan), särskilt när det handlar om mobbning IRL. Möjligheten att alltid veta av vem man blir utsatt av online försvåras eftersom det finns möjlighet att vara anonym. Tjejer utgår i högre utsträckning än killar från att en del av de okända personer som utsätter dem online är vuxna.
Samband mellan våld, trakasserier och ohälsa
De som rapporterar att de varit utsatta för olika former av trakasserier rapporterar också mer ohälsa. Ju fler former av trakasserier eleverna har varit utsatta för desto högre är sannolikheten att de också rapporterar psykosomatiska besvär. Detsamma gäller depressiva symtom och självskadebeteende. Ju fler former av utsatthet för trakasserier desto högre sannolikhet att de också rapporterat att de har skadat sig själva en eller flera gånger. Tjejer är i högre utsträckning utsatta för flera olika former av våld och trakasserier, så kallat multiutsatta, jämfört med killar.
Tid på sociala medier och online-spel och skärmtid
En stor del av ungdomars vardag sker på sociala medier idag. Killar ägnar sig åt online-spel i högre utsträckning än tjejer, men nästan en tredjedel av killarna använder sociala medier mer än fyra timmar på vardagar; motsvarande för tjejerna är 58 procent. Enligt eleverna är det få vars föräldrar har regler kring skärmtid (sex procent). Även om många elever som har föräldrar som följer dem på minst ett av deras konton har nästan var tredje elev ett konto som ingen förälder känner till. Ungefär hälften av eleverna har föräldrar som pratat med dem om trygghet online, något fler tjejer än killar.
Titta på porr
Även om det finns både tjejer och killar som konsumerar porr är det framförallt killar som gör det. Drygt var tredje kille svarade att de tittat på porr en gång i veckan eller oftare det senaste halvåret. Många av de som tittat på porr gjorde det första gången när de var 12 år eller yngre.
Skolfrånvaro
Att vara hemma från skolan utan att vara sjuk kan ha många olika orsaker, men vi ville veta om utsatthet för våld och trakasserier är relaterat till att stanna hemma. Nästan var femte tjej svarade att de har stannat hemma från skolan utan att vara sjuka en dag i veckan eller oftare det senaste halvåret. De tjejer som stannat hemma ofta har i högre grad varit utsatta för våld och trakasserier jämfört med övriga tjejer. Få killar svarade att de har stannat hemma från skolan utan att vara sjuka.
Socialt stöd
De allra flesta svarade att de har stöd från sin familj, men killarna upplever det i högre utsträckning än tjejerna. Killarna och tjejerna upplever i lika hög grad att de har stöd från sina vänner. När det gäller stöd från lärare är det en högre andel killar som svarade att de alltid eller ofta får det jämfört med tjejerna.
Skolans psykosociala arbetsmiljö
Killarna känner sig trygga i skolan i högre grad än tjejerna och de är mer nöjda med sina kamratrelationer. Tjejerna känner sig oftare ensamma och utanför kamratgruppen, är i högre utsträckning rädda för några elever på skolan och de har inte så många kompisar de vill ha, jämfört med killarna. Tjejerna svarade i högre grad än killarna att de upplever höga krav i skolan och de upplever i högre grad att det är hög ljudnivå och stökigt under lektionerna. Det är en högre andel tjejer som svarade att det förekommit att någon har diskriminerats på skolan under de sex senaste månaderna. Killarna svarade i högre grad än tjejerna att lärarna både ingriper och ser till att det upphör, om någon elev har blivit kränkt, trakasserad, illa behandlad eller lämnad utanför. Delaktighet i klassen mättes med de tre dimensionerna kommunikation, demokratisk kompetens och förmåga till samarbete. Killarna är i högre utsträckning än tjejerna positiva till dessa förmågor i klassen. Eftersom enkäten innehåller många frågor som kan betraktas som känsliga ställdes en fråga om de upplevde att enkäten har påverkat hur de mår. De allra flesta elever som besvarade frågorna tyckte att de mådde lika som innan och ett fåtal att de mådde bättre. Tretton procent av tjejerna och nio procent av killarna tyckte att de mådde sämre efter att de besvarat enkäten. Kommentarer från de som upplevde att de mådde sämre handlade till exempel om att det väckte minnen som de önskade att de hade sluppit, men också att det trots det var bra att få frågorna.
Sammanfattande reflektion
En slutsats från de resultat som presenterats i rapporten är att den psykiska ohälsan bland eleverna i årskurs nio i Västernorrland är viktig att uppmärksamma och följa upp. Det är viktigt att förstå orsakerna till alla elevers psykiska hälsa och ohälsa. Men de stora skillnader som finns mellan tjejers och killars psykiska hälsa är alarmerande. En utgångspunkt för framtida analyser är att det finns starka samband mellan psykisk ohälsa och utsatthet för olika former av våld och trakasserier och att det är en viktig förklaring till att tjejer rapporterar mer psykisk ohälsa jämfört med killar. Resultaten visar att det finns stora skillnader mellan tjejers och killars livsvillkor, både i och utanför skolan. Det gäller särskilt tjejers höga utsatthet för sexualiserade former av trakasserier online, sexualiserade former IRL och olika former av kränkningar och våld från en pojkvän. Även om inte alla enskilda former av våld och trakasserier sker i skolan,visar det att skolan är en viktig arena att fokusera på när det handlar om förebyggande arbete, likväl som att utveckla aktiva åtgärder för det som inträffar. Det är också viktigt att uppmärksamma den särskilda utsatthet som tjejer har. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att synliggöra genusrelaterade strukturer som ökar risken för killar att utsätta andra för våld och trakasserier och strukturer som bidrar till att tjejer blir utsatta i högre utsträckning än killar. Framtida statistiska analyser kommer fokusera på att öka kunskapen om samband mellan psykisk ohälsa och utsatthet för olika former av trakasserier och våld, men också förstå hur andra faktorer samvarierar med psykisk ohälsa.