miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University.
    Brander, Laura
    Mid Sweden University.
    Högskolepedagogisk utbildningsnivå vid Mittuniversitetet: Utmaningar och målbilder2018In: NU2018: Det akademiska lärarskapet. Västerås, 9-11 oktober, 2018, 2018, p. 112-113Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Abstract: 733 Session: B2 Format: Berätta för andra

    HÖGSKOLEPEDAGOGISK UTBILDNINGSNIVÅ VID MITTUNIVERSITETET: UTMANINGAR OCH MÅLBILDER

    Laura Brander (laura.brander@miun.se), Helen Asklund (helen.asklund@miun.se)

    Under åren 2015-2017 prolongerades Mittuniversitetets utbildningsstrategi (Dnr MIUN 2011/277) för att satsa mer inom områdena miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. En rad aktiviteter initierades i syfte att stärka den pedagogiska utvecklingen vid lärosäten. Särskilt inom två aktiviteter, pedagogiskt meriteringssystem samt lärarnas professionalitet och pedagogiska utveckling, blev det snart tydligt att vi behövde veta mer om hur den formella utbildningsnivån hos våra lärare de facto såg ut. Enligt den nationella rekommendationen från SUHF ska en behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning omfatta minst 15 hp eller motsvarande (Karlsson et al 2017). Syftet med vårt konferensbidrag är att inom temat lärarens lärande och utveckling visa och diskutera resultaten från en enkät som genomfördes för att undersöka den högskolepedagogiska utbildningsnivån bland lärarna vid Mittuniversitetet. Hur stor andel av Mittuniversitetets lärare är behöriga, enligt SUHF:s rekommendation? Och vilka behov av kompetensutvecklande utbildningar har lärarna vid Mittuniversitetet? Det här var några av de frågor som vi via en enkät skickade ut till lärarna i oktober 2017, och här presenteras en del av resultaten från undersökningen (Asklund & Brander 2017). Resultaten visar att 47% av dem som besvarat enkäten har behörighet i högskolepedagogik enligt SUHF:s rekommendation. Motsvarande andel, 47%, har antingen ingen högskolepedagogisk utbildning alls eller en kortare högskolepedagogisk utbildning. De resterande sex procenten gick högskolepedagogiska kursen vid tidpunkten för enkätens genomförande. Vi ser också skillnader när vi tittar närmare på deltagarnas yrkestillhörighet. Lektorerna utgör den kategori där flest individer har minst 15 hp i högskolepedagogik, 58% av de svarande, medan motsvarande siffra bland adjunkter och doktorander är cirka 45%. Bland professorerna har 30% av de svarande 15 hp i högskolepedagogik. Sammantaget är det alltså en tämligen stor andel, cirka hälften, av lärosätets lärare som inte har den formella högskolepedagogiska behörighet som ofta krävs vid meriteringsansökningar och tillsättningar av tjänster där undervisning ingår. Enligt högskoleförordningen ska utbildningen stå på vetenskaplig grund, något som inte enbart berör dess innehåll utan även de pedagogiska och didaktiska former och metoder som används i undervisningssituationen. Ämneskunnande samt pedagogiskt teoretiskt och praktiskt kunnande bör med andra ord gå hand i hand (Riis 2016). Det finns således ett stort behov av att öka möjligheterna för anställda inom kärnverksamheten att formellt meritera sig inom högskolepedagogik. I enkätsvaren uttrycks också en stark önskan om fortbildning och kompetensutveckling, då främst avseende kortare eller längre påbyggnadskurser inom högskolepedagogik. Detta medför även ett behov av att förändra den nuvarande modellen för vilka som ska kunna söka och bli antagna till lärosätets högskolepedagogiska utbildning. I nuläget ges kursen som en del i vårt allmänna grundutbud, vilket innebär att många av platserna fylls av deltagare som inte är anställda vid Mittuniversitetet, och på så sätt konkurrerar ut lärare vid lärosätet. I nuläget finns ett förslag om att den högskolepedagogiska kursen ska flyttas från Avdelningen för utbildningsvetenskap (där lärarutbildningar ges) till enheten som arbetar med pedagogiskt stöd för lärarna. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det krävs ett utvecklingsarbete på flera nivåer för att tillgodose lärarnas och lärosätets behov. Universitetets ledning behöver ta fram en ny modell för hur den högskolepedagogiska utbildningen ska bedrivas vid Mittuniversitetet. Lärarna ska vara garanterade att kunna utnyttja sin kompetensutvecklingstid och vidare behöver resurser avsättas för att en pedagogisk utvecklingsenhet ska kunna bredda utbudet av högskolepedagogiska kurser.

    Referenser

    Asklund H & Brander L, Kartläggning av den formella högskolepedagogiska utbildningsnivån hos Mittuniversitetets lärare. Resultat från en enkät. Dnr MIUN 2017/431

    Bostedt G, Brander L & Lindberg O, Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Handlingsplan 2016-2017 Implementering av Mittuniversitetets utbildningsstrategi. Dnr MIUN 2011/277

    Karlsson S, Fjellström M, Lindberg-Sand Å, Scheja M, Pålsson, Alvfors J & Gerén L, Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för det akademiska lärarskapet. Stockholm: SUHF, 2017.

    Riis U, ”På vilken vetenskaplig grund och utifrån vilken beprövad erfarenhet? – Utvecklingsbehov inom högskolepedagogiken”. Högre utbildning, Vol. 6, Nr. 1, 2016, 91-92.

  • 2.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University.
    Näsström, Linda
    Mid Sweden University.
    Brander, Laura
    Mid Sweden University.
    Implementing New Educational Strategies: Synergetic effects from a university overarching project2018In: Exploring the Micro, Meso and Macro: Navigating between dimensions in the digital learning landscape / [ed] Airina Volungeviciene, András Szűcs, 2018, p. 87-92Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2011 Mid Sweden University launched an educational strategy, which focused on creating active learning environments for the students, on increasing and improving the technical support for teaching and learning and on enhancing the teachers’ professional competence (Dnr MIUN 2011/277, 2009/1671). Several educational development projects were initiated. One of these, called Teaching and learning resources, was based on the idea that cooperation and shared experiences between teachers from different faculties and departments in different ways can promote educational development at the university. Our aim is to describe this university overarching project, and to discuss experiences and synergetic effects that have arisen from it. What happens when teachers from various faculties, departments and subjects come together and are assigned to work with educational development? What effects have we noticed and what would be our recommendations for future projects?

    An invitation to participate in the project was sent to all departments of both the Faculty of Human Science and the Faculty of Science, Technology and Media. In the end, seventeen out of twenty departments joined the project with altogether thirty teachers. Each participant focused on one or several subprojects, all with their own purposes and contents, but with the joint intention to develop new educational traits and methods of teaching and learning. The subprojects dealt with issues such as academic writing, constructing a guide for new teachers, and forming teaching and learning fora. These subprojects are useful examples of how teachers can develop teaching methods that can be shared across department and subject boundaries.

    According to our experience, the project has been successful due to several factors concerning strategical enhancement. The project has focused on exchanging knowledge and advancing the learning-teaching engagement, the subprojects were started by enquiring the departments’ needs, and we have wished to engage the management in forming strategies for a continual teaching and learning enhancement. Above all, this project has worked as a means for surfacing and sharing good practices.

    As a result, we would like to stress the importance of interdisciplinary collaboration, since this can give valuable synergy effects within an organization. Firstly, interdisciplinary collaboration is a way of bringing together the different subcultures that are always at work at different levels in a large organization, such as in various departments and within groups of fellow-teachers. When working on forming a university overarching educational/academic culture, it is vital to bring these subcultures together in order to find out what shared values and norms there are to build on in the organization. Secondly, when working with interdisciplinary projects, the risk of tunnel vision thinking and duplication of work is minimized. This kind of collaboration could thus save resources. Thirdly, at a university like ours, where many teachers are struggling with a heavy workload and symptoms of fatigue and burnout, collaboration and shared experiences might work as tools not only for individual empowerment, but also for group empowerment and job satisfaction. Therefore, in order to achieve a creative and supportive environment we need to continue encouraging staff collaboration.

    In sum, the project Teaching and learning resources has contributed, in our experience, to not only individual professional development of the teachers that participated in the project, but also to educational development and enhancement at group and organizational level. The unexpected forms of collaboration and united action across department and faculty borders has given us an understanding of the importance of structured forms of teaching and learning dialogue and fora. Learning on micro and meso level is broadened to macro level. It is surely worth the effort to give teachers time to participate in this type of activity, due to the synergetic effects that are discussed above. Our strong belief is that our university would greatly benefit from continually providing the prerequisites for the kind of cooperative teaching and learning environment of which our project is an example. For that, we need leaders on all levels who prioritize this sort of activity.

  • 3.
    Brander, Laura
    Uppsala universitet.
    Finns det plats för både kvinnor och män?: Seminariemiljön vid Historiska institutionens grundutbildning ur ett genusperspektiv2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under vårterminen 2009 genomfördes en genusanalytisk undersökning av Historiska institutionens seminariemiljö. Syftet med undersökningen var att öka kunskapen om institutionens seminariemiljö ur ett genusperspektiv liksom medvetenheten om jämställdhet hos studenter och personal vid Historiska institutionen. Undersökningen var uppdelad i tre delar. Den första delen bestod av öppna observationer på A-, B- och C-kursen då bland annat kvinnors och mäns talutrymme kartlades. Den andra delen innefattade en enkät där studenternas syn på seminariemiljön och jämställdheten på institutionen undersöktes. Den tredje delen bestod av en gruppintervju med lärarna som fokuserade på seminarieledarnas roll och syn på seminariemiljön. Undersökningen visar att talutrymmet vid seminarierna är mer jämnt fördelat än vad som var förväntat med tanke på resultat från tidigare forskning. Det finns dock skillnader i hur kvinnor och män agerar och uttrycker sig i seminariesituationen, precis som det finns skillnader i seminarieformerna och undervisningssätten. De flesta studenter är nöjda med seminarieformen som sådan men en del kritik lyftes fram i enkäten då det gäller genusintegreringen på grundutbildningen. Ett annat resultat av undersökningen är att studenter och lärare har formulerat förslag till åtgärder för att förbättra jämställdheten och kvaliteten på undervisningen. Dessa åtgärdsförslag är av sådan karaktär att de även kan tillämpas på andra institutioner vid universitetet.

  • 4.
    Brander, Laura
    et al.
    Mid Sweden University.
    Lindberg, J OLa
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Capacity Development For E-Learning – Educational Strategies At Mid Sweden Universities2015In: Expanding Learning Scenarios: Opening Out the Educational Landscape / [ed] António Moreira Teixeira, András Szűcs and Ildikó Mázár, Budapest: European Distance and E-Learning Network , 2015, p. 126-126Conference paper (Refereed)
  • 5.
    Palosuo, Laura
    Uppsala universitet.
    En inventering av forskningen om romer i Sverige2009Report (Other academic)
  • 6.
    Palosuo, Laura
    Uppsala universitet.
    Yellow Stars and Trouser Inspections: Jewish Testimonies from Hungary, 1920-19452008Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This study analyzes narratives of individual Jewish experiences of discrimination and genocidal violence in Hungary during the period of 1920–1945. The aim is to increase our knowledge and understanding of the events through an investigation of survivor testimonies concerning anti-Jewish laws and the Holocaust. The main focus is on how survivors perceived the treatment to which they and their fellow Jews were exposed, and how they responded to the persecution they faced. Perceptions and responses are analyzed through multiple factors such as gender, age, social class, and geographical place.

    The period under investigation stretches from 1920, when the law of Numerus Clausus (a quota system influencing admission to universities) was introduced, until the end of the Second World War in early 1945. Focus is placed on the war years, especially on 1944, the year of German occupation and the fascist Arrow Cross rule. Experiences from the labour service system, the Jewish houses in Budapest, and the ghettos, as well as of hiding and resistance, are some of the recurring themes which are examined here. Extensive interviews, along with eyewitness reports and memoirs, form the empirical basis of the study.

    The results demonstrate the complexity of individual experiences during times of upheaval, and the importance of the above factors is evident within the testimonies. The survivors’ experiences greatly depended on gender, age, social class, geographical place, civil status, religious orientation, as well as “race”. However, the importance of the different factors changed over time. For instance, in the beginning of this period, discrimination had a direct impact on adult males, while children, women, and the elderly were indirectly affected. Furthermore, persons belonging to the upper classes could circumvent the anti-Jewish laws in various ways. Ultimately, differences in treatment decreased, according to the testimonies. Women, children, and the elderly also became victims, as did individuals from all social classes.

1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf