miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Klockmo, Carolina
    FoU Västernorrland.
    En väg till arbetslivet: Krami, en möjlighet för personer som önskar bryta sin kriminella livsstil.2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetslivet fyller en viktig funktion då det erbjuder sociala kontakter, dagliga rutiner samt främjar inkludering i samhällslivet. Det är därför viktigt att hitta vägar som ökar möjligheterna för anställning för de som står utanför arbetsmarknaden. Forskning har visat att en av de viktigaste faktorerna för att öka social integrering bland kriminella är att verka för att får ett lönearbete. Krami bedrivs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och Socialtjänsten och finns idag på tjugotalet platser i Sverige. Krami erbjuder arbetslivsinriktade rehabiliterande insatser för att skapa förutsättningar för deltagarna att komma ut i arbetslivet, vilket även kan bidra till ett mer aktivt deltagande i samhällslivet i övrigt. Det är en strukturerad modell där det finns riktlinjer för hur verksamheten ska utformas och bedrivas. Krami använder sig av en konsekvenspedagogiskt arbetssätt där det finns tydliga regler för vad som är tillåtet och inte. Om deltagaren bryter mot dessa får han ta konsekvensen av sitt agerande. Forskning har pekat på betydelsen av att arbeta med konsekvenser och olika valmöjligheter för denna målgrupp. För att lyckas i sin rehabiliteringsprocess är en viktig utgångspunkt att deltagaren har en längtan och en egen vilja att förändra sitt liv, vilket också är grunden i Kramis verksamhet. Det är dock en mödosam förändringsprocess som innebär att förändra sin identitet, grupptillhörighet, självuppfattning, attityder och förståelse för både sig själv och för andra och att värdera annorlunda och det handlar många gånger om att byta identitet. Syftet med rapporten var att undersöka verksamhetens resultat rörande hur deltagarna når arbetsmarknaden. Som underlag för resultatet har verksamhetens egen statistik använts, dessutom har några intervjuer med deltagare genomförts. Resultatet visade att upp till 70 % bland de som fullföljde programmet fick arbete eller studier på den reguljära arbetsmarknaden. Flertalet gick arbetsmarknadsutbildningar som syftar till att på sikt ge en plats på den reguljära arbetsmarknaden. Intervjuer med deltagare visade att personalens stöd upplevts som värdefull. Krami har en tydlig arbetslivsinriktning, även om personalen till viss del arbetar med andra aspekter i deltagarnas livssituation. Detta är viktigt i rehabiliteringssammanhang och verksamheten skulle kunna tydliggöra detta mer som en del i modellen. Personalen vid Krami i Sundsvall önskar att fler anmäler sitt intresse för verksamheten. Idag finns ett visst samarbete med kommunens missbruksvård, men att detta samarbete skulle kunna utvecklas då det förmodligen finns flera som passar in i Kramis målgrupp. Det är också möjligt att tillfråga angränsade kommuner om samarbete kring personer som har en kriminell livsstil, men som önskat att bryta den. Det är en målgrupp som är i stort behov av att arbeta med en omfattande förändring av sitt liv. Här kan Krami bli en viktig insats då forskning har visat att det är betydelsefullt att det finns program som jobbar med hela identiteten för denna målgrupp.

  • 2.
    Klockmo, Carolina
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    The role of personligt ombud in supporting the recovery process for people with psychiatric disabilities2013Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall aim was to explore the experiences and knowledge of Personligt Ombud (PO) (a Swedish version of Case Management) and how they relate to the client's recovery as well as their own role of supporting clients in the recovery process. The thesis consists of four original papers (I-IV), and both quantitative and qualitative methods were used. Paper I showed that there were differences in knowledge and attitude toward recovery between three personnel groups: psychiatric outpatient services (POPS), the supported housing team (SHT) and the PO service, where the POs showed greater knowledge about recovery than both POPS and SHT. The results also indicated that university education and training in recovery was positive related to knowledge and attitudes towards recovery. Findings from papers II - IV showed that the clients' choices permeated all of the work that the POs and clients did together. The strategies used by the POs put the client in an active changing process, where he/she became involved in every aspect of the process. The work of the PO included discussions and collaboration with clients. The relationship with the client was the foundation of the work, and it was important to build a working alliance, which also involved a personal dimension. The findings also showed that POs experienced their role as unbounded, where they didn't have to consider any organizational frames, and POs solely represent the client. However, the free role was also connected with responsibilities concerning their work, and POs had to be able to work independently. The role as POs also enables to get a holistic view to both the client as well as to the welfare system. However, the freestanding role demanded legitimacy, and the POs had to work for this. It was important for the PO service to develop good platforms for cooperation with other actors in the society. In conclusion, it is interesting and leads to the question of whether POs and personnel in POPS can relate to two different kinds of recovery: personal vs. clinical. It may be important to consider the need for university education and training in recovery developing recovery-oriented practices. Findings showed that the PO service has developed a method in accordance to the NBHW guidelines, which in many cases, may benefit the clients' recovery process; however, there were aspects the PO service needed to develop. They seemed to use a problem-oriented approach, and they need to change this and look at the clients' strengths, both individual and environmental, and use them in order to support the client to reach goals in life. In Strengths Model Case Management, the Strengths assessment exists, that may be useful. The POs' service also needs to strengthen their organization and possibly develop support among colleagues.

  • 3.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences. FoU Västernorrland.
    Bostedt, Göran
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Med målet att skapa samverkan mellan idéburen och offentlig sektor: det första steget2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det civila samhället har länge haft en betydelsefull roll i svensk demokrati. Under 2000-talet har ett omfattande arbete pågått för att utveckla folkrörelsepolitiken och dess mål. Syftet har varit att förbättra villkoren för det civila samhället och dess aktörer såsom ideella föreningar, stiftelser och andra nätverk. Under år 2008 skrevs en överenskommelse mellan den svenska staten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de idéburna aktörerna. Överenskommelsen bygger på sex principer för samverkan mellan parterna. Flera kommuner, län och regioner har därefter slutit motsvarande överenskommelser, lokalt och regionalt. Under hösten 2011 togs initiativ till en regional överenskommelse i Västernorrland där fokus varit att utveckla samverkan mellan Landstinget Västernorrland och idéburna organisationer verksamma i länet. Syftet med utvärderingen var att beskriva och analysera verksamhetsinsatser och resultat gällande arbetet med Länsöverenskommelsen Västernorrland. Utvärderarna har deltagit i styrgruppsmöten samt genomfört sammanlagt 11 intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit den Nationella överenskommelsen. Med syfte att sprida kunskap om överenskommelsen har det hållits konferenser och dialogmöten, där det från start funnits ett intresse för frågorna då flertalet organisationer fanns representerade i de möten som arrangerades. Med tiden har antalet medverkande organisationer minskat. Resultatet visade att processen arbetat utifrån tre mål, att utveckla samverkan och partnerskap, att de idéburna ska ges möjlighet att vara bärare av demokratiska värderingar och att skapa förutsättningar för en ökad mångfald av utförare av välfärdstjänster. Det förefaller som att den senare haft ett större fokus, vilket är det omvända i jämförelse med den Nationella överenskommelsen. Det upplevdes svårt att engagera personer i processen, det gäller såväl bland de idéburna organisationerna som bland tjänstemän och politiker från landstinget. En möjlig förklaring till detta kan vara att processen arbetat utifrån flera spår och haft inriktningen att skriva överenskommelsen på en övergripande nivå. Detta har belysts som en svårighet i utvärderingar av andra lokala och regionala överenskommelseprocesser. Dessa skulle sannolikt tjänat på att arbeta utifrån tydligt avgränsade och definierade verksamhetsområden. Ambitionen var att processen skulle avslutas med ett undertecknande av en överenskommelse för samverkan mellan Landstinget Västernorrland och idéburna organisationer i länet. Så blev inte fallet och arbetet fortsätter i viss mån. Processen ska dock inte ses som ett misslyckande då den har fyllt en annan viktig funktion. De idéburna har funnit en gemensam arena att arbeta utifrån. En annan viktig aspekt att betona är att som titeln antyder, det första steget mot att skapa en plattform för samverkan mellan idéburna och offentliga aktörer i Västernorrland har tagits.

  • 4.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    FoU Västernorrland.
    Dalin, Rolf
    FoU Västernorrland.
    Arbetsmiljö i daglig verksamhet: Brukarnas perspektiv2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom svensk handikappolitik är en viktig grundval att skapa jämlika levnadsvillkor bland medborgarna oavsett funktionsnedsättningar eller inte. Detta innebär att alla samhälls-medborgare ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Ett viktigt led i den handikappre-form som regeringen beslutade om 1993 var Lagen (1993:387) om vård stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som trädde i kraft 1 januari 1994. De insatser som ges enligt LSS syftar till att främja delaktighet i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor, där syftet med de insatser som ges är att bidra till personlig utveckling och att främja delak-tighet i samhällslivet. Inom LSS finns tio insatser, där en av insatserna är daglig verk-samhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Rätt till denna insats har endast de personer som tillhör personkrets 1 och 2. I Väs-ternorrlands läns kommuner har det genomförts brukarundersökningar i två tidigare om-gångar där syftet var att undersöka upplevelse av arbetsklimatet bland deltagarna i de dagliga verksamheterna och bland de som beviljats samhällsplats. Detta är den tredje och en uppföljning av de två tidigare undersökningarna. Undersökningarna har genomförts med hjälp av ett enkätverktyg, Pict-O Stat och i en kommun användes Netigte. Varje kommun genomförde sin egen undersökning där det fanns en ansvarig person som sam-ordande undersökningen. Frågeformuläret innehöll 17 frågor till de som deltar i grupp-verksamhet och 18 frågor till det som har beviljats samhällsplats. Frågorna mäter fem dimensioner; meningsfullhet, arbetsmiljö, trygghet, delaktighet och bemötande. Ambitio-nen var att genomföra en totalundersökning, men i vissa fall har en del personer inte er-bjudits att delta i undersökningen. Deltagarna har fått information och fått lämna sitt samtycke till att delta i undersökningen. Inför undersökningen har varje kommun utsett hjälpare som kan vara deltagaren behjälplig vid ifyllandet av enkäten.

    Resultatet visade att deltagarna upplevde verksamheterna som övervägande positivt. Men det finns ändå utvecklingsmöjligheter inom verksamhetsområdet. Resultatet visade att deltagarna hade låg grad av delaktighet vilket är anmärkningsvärt då tyngden i LSS hand-lar om delaktighet och inflytande, i såväl det egna livet som i samhällslivet. När det gäller arbetsmiljön var det få som skattat att det fanns problem i den. Arbetsmiljön är en viktig faktor för trivsel och även om resultatet var bra, är det noterbart att de problem som rap-porterades handlade om ljudnivåer. Därför är detta viktigt att fundera kring och jobba vidare med. Merparten upplevde trygghet i sin dagliga verksamhet.

    Det skulle vara intressant att utveckla daglig verksamhet utifrån ett hälsofrämjande per-spektiv som används i det traditionella arbetslivet. En känd modell som skulle kunna användas är KASAM modellen. Den ger möjlighet att arbete med meningsfullhet, begrip-lighet och hanterbarhet.

  • 5.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences. FoU Västernorrland.
    Jakobsson Lund, Anna
    FoU Västernorrland.
    Medarbetardriven förändring: Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid, en drivkraft för att utveckla nya arbetssätt2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Sundsvalls kommun har en satsning på förkortad arbetstid genomförts för tre grupper inom Individ- och familjeomsorgen. Satsningen har pågått från september 2016 till september 2017 och FoU Västernorrland har haft upp-draget att utvärdera den.

    Bakgrunden till satsningen var en ambition från Socialtjänstens ledning att efter en lång period av svårigheter med att rekrytera och behålla kompetens och stor stress bland medarbetarna utveckla socialtjänsten till en attraktiv arbetsgivare. Förkortad arbetstid är en av flera insatser som testats, både före och under projekttiden.

    Förutsättningarna för satsningen var att medarbetarna i de tre utvalda grup-perna schemalades mellan 8.00 och 15.00 eller mellan 10.00 och 17.00. För-troendearbetstid och möjlighet till hemarbete utan särskilda skäl togs bort. Större delen av kompetensutvecklingen samt all friskvård skulle ske utanför den schemalagda tiden. I samband med förändringen utvecklade också grupperna sina arbetssätt, både för individen och gruppen som helhet, med fokus på att göra mindre av det som inte leder till kvalitet för klienten och förbättra de arbetssätt som är basala för verksamheten.

    Material till utvärderingen har samlats in dels genom granskning av doku-ment från projektet och statistik från socialtjänstens personalavdelning och dels genom intervjuer med personal, chefer, samordnare och facklig organi-sation. Resultaten har också återförts till berörda enheter och högsta led-ningen innan analysfasen, där utvärderingens bild av satsningen har bekräftats.

    Utvärderingen visar att det som ser ut som en enkel förändring innehåller långt fler delar än endast arbetstid. Medarbetarna har ändrat sitt sätt att ar-beta och lägga upp sin arbetstid, det har gjorts förändringar av strukturer som till exempel minskat antal möten och resor och det har skapats en kultur där arbetets olika moment granskas kritiskt och tas bort eller ändras om de inte tillför kvalitet.

    Detta förändrade arbetssätt har inneburit bibehållen eller förbättrad kvalitet för klienten samtidigt som medarbetarnas känsla av kontroll över sin arbets-situation såväl som deras medvetenhet om arbetets processer har ökat. Den förkortade arbetstiden har gett medarbetarna en möjlighet till reflektion och bearbetning som är mycket viktig i en ofta mycket pressad arbetssituation. Balansen mellan krav och stöd i arbetet har därmed blivit bättre. Detta visar sig i minskad stress hos alla medarbetare samt minskade sömnsvårigheter och bättre vanor hos vissa. Sjukskrivningarna har minskat något och det är i dag möjligt att rekrytera och behålla personal även till dessa kravfyllda tjänster.

    Utvärderingen drar slutsatsen att satsningen på ett mycket lyckat sätt skapat förutsättningar för medarbetarna att själva driva förändringsarbete. Förutom individuella hälsoaspekter har en kultur uppkommit som är positiv till för-ändring och där arbetsgivaren ses som en möjliggörare och inte bara en kravställare. Genom att värdera sina medarbetare och visa dem tillit har förutsättningarna för att vara en attraktiv arbetsgivare skapats.

  • 6.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    FoU Västernorrland.
    Jonsson, Patrik
    Sundsvalls Kommun.
    Skimmermo, Hans
    Sundsvalls Kommun.
    Mer än bara en anställning: KomiJobb, en aktiv insats med syfte att främja utveckling2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Sundsvalls kommun fanns personer som var arbetssökande men som under en längre tid varit beroende av försörjningsstöd. Dessa personer bedömdes ha svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden utan stödinsatser. Socialnämnden fattade beslut om att omfördela resurser från socialtjänsten till Favi. Projektet hette KomiJobb och bedrevs i samarbete mellan socialtjänst, Favi och Arbetsförmedlingen. I projektet har deltagarna haft en tidsbegränsad anställning under ett år i kommunens förvaltingar, ideella föreningar och statliga verk. Anställningsformen finansieras med de omfördelade medlen från socialtjänstens försörjningsstödsbudget. Varje anställning kostade i genomsnitt lika mycket som en persons försörjningsstöd. Anställningen låg utanför ordinarie personalbemanning och deltagarna skulle inte utföra ordinarie arbetsuppgifter. För att få delta i projektet krävdes minst 50 % arbetsförmåga. Syftet med föreliggande rapport var att undersöka KomiJobbs modell och följa upp projekt- och effektmål. Intervjuer har genomförts med medarbetare inom projektet, Arbetsförmedlingen, handledare på arbetsplatserna samt deltagare i projektet. Projektet har samlat in vissa uppgifter kring deltagarna som också har använts. Resultatet visade att under perioden 2013-2015 har 544 personer fått en anställning där hela 36 procent av dessa gick vidare till arbete eller studier efter avslutad anställning. Ett mycket gott resultat utifrån att deltagarna ofta hade någon form av ohälsoproblematik, socialmedicinsk problematik och/eller svårigheter i det svenska språket. Resultatet visade att KomiJobb var en aktiv insats sammansatt av flertalet större och mindre insatser som alla syftade till att rusta deltagarna för inträde på arbetsmarknaden.  De resurser som var knutna till projektet och som fanns att tillgå var bl.a. arbetsterapeut, psykolog och företagskoordinator som. Inom KomiJobb fanns också en rad motiverande insatser som syftade till att stärka självförtroendet och självkänslan och ett stöd i att lyfta fram sina starka sidor. Andra insatser som erbjudits var att få stöd i att skriva CV, göra provintervjuer och få del av samhällsinformation. Dessutom var det möjligt att studera deltid med bibehållen lön. Resultatet visade att en anställning med lön hade haft stor betydelse där deltagarna upplevde anställningen som mer meriterande än en praktik. Lönen innebar ofta ökade ekonomiska resurser vilket hade haft positiv påverkan inom andra livsområden. Resultatet visade att medarbetare i projektet erbjöd ett konkret och handfast stöd vilket deltagarna uppskattade. KomiJobb innehöll mycket, men det fanns också utvecklingspotential bl.a. få mer variation på arbetsplatser och utveckla samarbetsformerna med andra aktörer. Uppföljande statistik bland deltagarna visade att 73 % av deltagarna inte hade försörjningsstöd två år efter avslut i projektet. Som titeln antyder så innebar KomiJobb mer än enbart en anställning.

  • 7.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Marnetoft, Sven-Uno
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Experiences of working from a freestanding position as a case manager when supporting clients in the Swedish welfare system.2016In: International Journal of Rehabilitation Research, ISSN 0342-5282, E-ISSN 1473-5660, Vol. 39, no 2, p. 123-129Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish state uses a case management function known as Personligt Ombud (PO). The role as PO differs from the traditional professional roles. It has a freestanding position in the welfare system. The aim of this study was to investigate POs' experiences of working from a freestanding position when supporting clients. Telephone interviews were conducted with 22 POs across Sweden. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed by latent qualitative content analysis. The findings were reflected in three categories - freedom-promoted flexibility, surfing through a complex welfare system, and working for legitimacy. POs developed a holistic view to both the client as well as to the welfare system. POs experienced solely representing the client, which is a positive feature because part of the POs' role is advocating for the clients rights. The PO service differs from the PO service from other existing case management models and may need to develop strategies for decision-making and support in their own role. For example, they may use group supervision teams or 'reflective teams'. The freestanding position may also entail problems in terms of lack of legitimacy. It is important for POs to develop good platforms with the surrounding actors among others things to improve the co-ordination process. It could be interesting if the PO model would be tested in other countries that have a fragmented welfare system. The PO model may also be useful to other 'target groups' who are in need of co-ordinated rehabilitation services.

  • 8.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Marnetoft, Sven-Uno
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Nordenmark, Mikael
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Moving toward a recovery-oriented approach in the Swedish mental health system: an interview study of Personligt Ombud in Sweden2012In: Vulnerable Groups & Inclusion, ISSN 2000-8023, Vol. 3, p. 1-16Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Personligt Ombud (PO) is a Swedish version of case management (CM) which was established with the Swedish Mental Health Reform in 1995. The main purpose of POs is to ensure that people with psychiatric disabilities receive the services needed to live an independent life in the community and to coordinate these services. Studies have shown that POs provide more support than this and it was interesting to investigate this further.

    Aim: The aim of the study was to explore what supportive strategies Personligt Ombuds (POs) use in their work with the clients who have PO support.

    Method: To obtain extensive descriptions of strategies that POs use in work, POs from different parts of Sweden were chosen and asked to participate in the study and 22 POs agreed to participate. The interviews were conducted over the telephone. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis.

    Findings: The findings of the study were reflected in a main category where PO could be described as a facilitator of an active changing process, where the clients make their personal changes in life, based on personal active choices. POs used several strategies, such as defining goals, acting to push the client forward, acting as mentors, strengthening the client and mobilizing external resources.

    Conclusion: Many of the strategies POs used are similar to strategies in recovery-oriented services and, in particular, in Strengths Model Case Management. However, there are strategies that POs could develop to be even more recovery-oriented. There is a lack of systematic review of the strengths of a client, and this could be solved by using an already existing assessment instrument like the one in the Strengths Model Case Management.

  • 9.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Marnetoft, Sven-Uno
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Nordenmark, Mikael
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Dalin, Rolf
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Knowledge and attitude regarding recovery among mental health practitioners in Sweden2012In: International Journal of Rehabilitation Research, ISSN 0342-5282, E-ISSN 1473-5660, Vol. 35, no 1, p. 62-68Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim was to investigate the knowledge and the attitude regarding recovery among practitioners working in the Swedish mental health system, Personligt Ombud (PO), Supported Housing Team (SHT) and Psychiatric Out Patient Service (POPS), to determine whether and how knowledge and attitude regarding recovery differ between the three services. A web-based questionnaire based on the Recovery Knowledge Inventory was sent to the participants. Participant selection ensured that different parts of Sweden were represented. A multiple linear regression was used to examine the result under control of Sex, Age, Educational Level, Further Education, Relevant Work Experience and Training in Recovery. The result of the regression showed that POs had higher scores than both SHT and POPS on the subscales, even under control of other variables. The SHT differed significantly from POs on two of the subscales and POPS differed significantly from POs on all subscales. Personnel with university education, more work experience or specific training in recovery also had a higher mean score. Swedish practitioners need to learn more about certain aspects of the recovery process. The differences between the services may possibly be due to the services’ organization, assignment and role. Other important aspects were the level of education and having specific training in recovery; the combination of these elements could facilitate the development of a recovery-oriented mental health system.

  • 10.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Marnetoft, Sven-Uno
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Selander, John
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Nordenmark, Mikael
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Important components to create personal working alliances with clients in the mental health sector to support the recovery process2014In: International Journal of Rehabilitation Research, ISSN 0342-5282, E-ISSN 1473-5660, Vol. 37, no 1, p. 40-47Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Personligt ombud (PO) is a Swedish version of case management that aims to support individuals with psychiatric disabilities. Guidelines to the PO service emphasize the different role that the PO plays with respect to the relationship with clients. The aim of this study was to investigate the components that POs found to be important in the relationship with clients. Telephone interviews with 22 POs across Sweden were carried out. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed using qualitative content analysis. The relationship with each client was described as the foundation of the POs' work; it was the only 'tool' they had. The findings were reflected in a main theme, which showed the importance of creating personal working alliances with each client where POs put the client at the center of the work and adjusted their support according to the client's needs at the time. Important components were that the PO and the client trusted each other, that the power between the PO and the client was balanced, and to be a personal support. Many of the components that POs found to be important are shown as essential in recovery-oriented services. POs followed the client in the process and remained as long as necessary and this is one way of bringing hope to the client's recovery process. However, the personal tone can be fraught with difficulties and to maintain professionalism, it is necessary to reflect, through discussions with colleagues, with the leader and in supervision.

  • 11.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Rosenberg, David
    Dalin, Rolf
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Empowerment och personliga ombud: från princip till resultat2006Report (Other academic)
  • 12.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    FoU Västernorrland.
    Sjölander, Anders
    Sundsvalls Kommun.
    I gränslandet mellan sfi och arbetslivsinriktade insatser2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att delta i arbetslivet fyller en viktig funktion för oss människor, inte enbart utifrån att vi får lön, utan det finns även ett antal socialpsykologiska bety-delser som de som står utanför arbetsmarknaden riskerar att gå miste om. Detta kan innebära en risk att utveckla ohälsa. Det är därför viktigt att ge människor, som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden, stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Här kan flera aktörer komma att bli aktuella. I Sundsvalls kommun finns en verksamhet som heter Crea kompe-tens, vars målgrupp är utlandsfödda som har behov av att komma ut i prak-tisk verksamhet, dels för att förbättra sina språkkunskaper och dels för att lära sig ett nytt yrke. Syftet med rapporten var att studera Creas modell och resultatet bland deltagare som deltagit i verksamheten. Ytterligare ett syfte var att fånga erfarenheter som är viktiga för det framtida arbetet. För att få svar på dessa frågor har såväl gruppdiskussioner som enskilda intervjuer hållits med personal och arbetsgivare. I rapporten har även kvantitativt material använts i form av data som finns kring deltagarna. Resultatet visade att Crea utvecklat en metodik som syftade till att skapa förutsättningar för deltagaren att utveckla sina kunskaper i det svenska språket, få kunskap om de spelregler och kulturella normer som finns på svensk arbetsmarknad och att ge deltagarna en kortare yrkesutbildning inom något av områdena städ, restaurang, vaktmästeri, vård- och omsorg och handel. Resultatet visade att metodiken kan liknas vid Supported Employment metodiken. I Crea fanns strategier för att stödja den enskildes process som innebar att kartlägga och planera, erbjuda orienteringskurser, ge möjlighet att göra praktik på någon av yrkesplattformarna och stöd i att hitta en lämplig arbetsplats. Det var även möjligt att utreda arbetsförmåga genom arbetsträning. Det var möjligt att anpassa insatserna utifrån deltagarens behov. I Creas metodik var det viktigt att bygga broar mellan olika aktörer där handledarna fyllde en central funktion. De fungerade som stöd för både deltagaren, men även för arbets-givarna. Resultatet visade att av totalt cirka 195 deltagare så har drygt 130 har avslutat sin insats i maj 2015. Bland deltagarna var det 73 personer som haft någon form av anställning och 12 personer hade studerat. Creas verk-samhet är viktig då den vänder sig till en grupp som har stora behov av stöd för att integreras i arbetslivet. Det är dock viktigt med fortsatta diskussioner i synnerhet då Crea verkar "i gränslandet mellan sfi och arbetsmarknadsin-satser".

  • 13.
    Klockmo, Carolina
    et al.
    FoU Västernorrland.
    Zimic, Sheila
    FoU Västernorrland.
    Jakobsson - Lund, Anna
    En väg in: Arbetsmarknadstorget, en plattform för samverkan2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetsmarknadstorget i Sundsvall är ett samverkansprojekt där ingående parter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (Favi) och Landstinget Västernorrland. Vid Arbetsmarknadstorget arbetar olika personalkategorier från de ingående aktörerna under samma tak gemensamt med stöd och insatser. Inom arbetsmarknadsområdet benämns arbetsmodellen som ”one-stop-shop” eller ”En gemensam in-gång”. FoU Västernorrland har följeforskat projektet under en treårsperiod med fokus på analys av framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter rörande samverkan mellan de ingående aktörerna. Följeforskningen bygger på deltagande observation vid olika möten, intervjuer med deltagare, anställd personal, representanter från referensgrupp chefer, och styrgrupp samt Arbetsmarknadstorgets egen statistik.

    Resultaten visar att projektets effekt- och projektmål har uppnåtts. Resultatet visade att personalen vid Arbetsmarknadstorget har närmat sig varandra och har hittat ett gemensamt arbetssätt, etik och värdegrund. Detta återspeglas tydligt i deltagarnas berättelser där tron på individen, helhetssyn, flexibilitet och meningsfullhet lyfts fram som de viktigaste framgångsfaktorerna. När det gäller samverkan på organisationsnivån, står Arbetsmarknadstorget inför utmaningar. En utmaning handlar om att gemensamt hitta lösningar för att täcka upp de grå zonerna som identifieras. En sådan fråga uppstod under projekttiden, som också organisationerna med gemensamma krafter funnit en lösning på. Ledningskonstellationen har förändrats under projekttiden vilket innebär att det är viktigt att hitta gemensamma mål och visioner så att samtliga aktörer ”drar åt samma håll”. En diskussion gällande målgruppen för Arbetsmarknadstorget är särskilt viktig eftersom resultaten pekar på att vissa grupper inte nås. Ett viktigt led i det framtida arbetet är att aktörerna enas om en målgruppsdefinition och synliggör vilka motiv varje aktör har med sitt deltagande i samverkan. Det handlar om att få syn på var och hur varje myndighet kan mötas. Ett led i att skapa goda förutsättningar för samverkan är att samtliga aktörer bemannar Arbetsmarknadstorget enligt avtal samt att det finns en kontinuitet i bemanningen. Resultaten visar att den kollegiala nivån (teamet) och teamets gemensamma värdegrund och arbetssätt är avgörande för ett lyckat utfall för deltagarna. En viktig faktor är också att enbart Arbetsmarknadstorgets ärenden behandlas på Arbetsmarknadstorget för att skapa kongruens och därmed stärka verksamhetens legitimitet. Sammantaget finns flera framgångsfaktorer att peka på och Arbetsmarknadstorget har goda förutsättningar att möta framtida utmaningar.

  • 14.
    Zimic, Sheila
    et al.
    FoU Västernorrland.
    Dalin, Rolf
    FoU Västernorrland.
    Wijesekera, Sobani
    FoU Västernorrland.
    Blusi, Madelene
    FoU Västernorrland.
    Klockmo, Carolina
    FoU Västernorrland.
    Ungdomar i Härnösand - åsikter och attityder: LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor MUCF (tidigare Ungdoms-styrelsen) har utvecklat Lupp-enkäten - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken som ett verktyg för kommunernas ungdomspolitiska arbete. Tanken är att kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer.Denna rapport är produkten av Härnösand kommuns analys av enkätsvaren från ungdomar i årskurs 8 på högstadiet och gymnasiets år 2. I lupp besvarar ungdomar frågor som är indelande i sju tematiska avsnitt – fritid; skola; politik och samhälle; trygghet; hälsa; arbete och framtid. I rapporten tillämpas ett normkritiskt ung-domsperspektiv. Det innebär bland annat att resultaten, det vill säga ungdomars svar, analytiskt ställs i relation till dominerande föreställningar som finns om unga och föreställningar om relationen mellan ungdom och vuxen. I denna rapport be-traktas inte kategorierna ungdom och vuxen som naturligt givna utan snarare som konstruktioner inbäddade i samhällets strukturer.Delaktighet är ett genomgående tema i rapporten som diskuteras främst utifrån vilka möjligheter ungdomar har till delaktighet och inflytande. Med möjligheter av-ses de yttre ramarna eller förutsättningarna att inkluderas, att få vara delaktig och göra sin röst hörd.Rapporten innehåller åtta kapitel som består av en inledning, en redogörelse för ur-val och genomförande och därefter kapitel som fokuserar på specifika teman som omfattas av luppundersökningen.

  • 15.
    Zimic, Sheila
    et al.
    FoU Västernorrland.
    Dalin, Rolf
    FoU Västernorrland.
    Wijesekera, Sobani
    FoU Västernorrland.
    Blusi, Madelene
    FoU Västernorrland.
    Klockmo, Carolina
    FoU Västernorrland.
    Ungdomar i Kramfors - åsikter och attityder: LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor MUCF (tidigare Ungdoms-styrelsen) har utvecklat Lupp-enkäten - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken som ett verktyg för kommunernas ungdomspolitiska arbete. Tanken är att kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. Denna rapport är produkten av Kramfors kommuns analys av enkätsvaren från ungdomar i årskurs 8 på högstadiet och gymnasiets år 2. I lupp besvarar ungdomar frågor som är indelande i sju tematiska avsnitt – fritid; skola; politik och samhälle; trygghet; hälsa; arbete och framtid. I rapporten tillämpas ett normkritiskt ungdomsperspektiv. Det innebär bland annat att resultaten, det vill säga ungdomars svar, analytiskt ställs i relation till dominerande föreställningar som finns om unga och föreställningar om relationen mellan ungdom och vuxen. I denna rapport betraktas inte kategorierna ungdom och vuxen som naturligt givna utan snarare som konstruktioner inbäddade i samhällets strukturer.Delaktighet är ett genomgående tema i rapporten som diskuteras främst utifrån vilka möjligheter ungdomar har till delaktighet och inflytande. Med möjligheter avses de yttre ramarna eller förutsättningarna att inkluderas, att få vara delaktig och göra sin röst hörd. Rapporten innehåller åtta kapitel som består av en inledning, en redogörelse för urval och genomförande och därefter kapitel som fokuserar på specifika teman som omfattas av luppundersökningen.

  • 16.
    Zimic, Sheila
    et al.
    FoU Västernorrland.
    Dalin, Rolf
    FoU Västernorrland.
    Wijesekera, Sobani
    FoU Västernorrland.
    Blusi, Madelene
    FoU Västernorrland.
    Klockmo, Carolina
    FoU Västernorrland.
    Ungdomar i Sundsvall - åsikter och attityder: LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor MUCF (tidigare Ungdoms-styrelsen) har utvecklat Lupp-enkäten - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken som ett verktyg för kommunernas ungdomspolitiska arbete. Tanken är att kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. Denna rapport är produkten av Sundsvall kommuns analys av enkätsvaren från ungdomar i årskurs 8 på högstadiet och gymnasiets år 2. I lupp besvarar ungdomar frågor som är indelande i sju tematiska avsnitt – fritid; skola; politik och samhälle; trygghet; hälsa; arbete och framtid. I rapporten tillämpas ett normkritiskt ungdomsperspektiv. Det innebär bland annat att resultaten, det vill säga ungdomars svar, analytiskt ställs i relation till dominerande föreställningar som finns om unga och föreställningar om relationen mellan ungdom och vuxen. I denna rapport betraktas inte kategorierna ungdom och vuxen som naturligt givna utan snarare som konstruktioner inbäddade i samhällets strukturer. Delaktighet är ett genomgående tema i rapporten som diskuteras främst utifrån vilka möjligheter ungdomar har till delaktighet och inflytande. Med möjligheter avses de yttre ramarna eller förutsättningarna att inkluderas, att få vara delaktig och göra sin röst hörd. Rapporten innehåller åtta kapitel som består av en inledning, en redogörelse för urval och genomförande och därefter kapitel som fokuserar på specifika teman som omfattas av luppundersökningen.

  • 17.
    Zimic, Sheila
    et al.
    FoU Västernorrland.
    Dalin, Rolf
    FoU Västernorrland.
    Wijesekera, Sobani
    FoU Västernorrland.
    Blusi, Madelene
    FoU Västernorrland.
    Klockmo, Carolina
    FoU Västernorrland.
    Ungdomar i Timrå - åsikter och attityder: LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor MUCF (tidigare Ungdoms-styrelsen) har utvecklat Lupp-enkäten - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken som ett verktyg för kommunernas ungdomspolitiska arbete. Tanken är att kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. Denna rapport är produkten av Timrå kommuns analys av enkätsvaren från ungdomar på högstadiet och gymnasiet. I lupp besvarar ungdomar frågor som är indelande i sju tematiska avsnitt – fritid; skola; politik och samhälle; trygghet; hälsa; arbete och framtid. I rapporten tillämpas ett normkritiskt ungdomsperspektiv. Det innebär bland annat att resultaten, det vill säga ungdomars svar, analytiskt ställs i relation till dominerande föreställningar som finns om unga och föreställningar om relationen mellan ungdom och vuxen. I denna rapport betraktas inte kategorierna ungdom och vuxen som naturligt givna utan snarare som konstruktioner inbäddade i samhällets strukturer. Delaktighet är ett genomgående tema i rapporten som diskuteras främst utifrån vilka möjligheter ungdomar har till delaktighet och inflytande. Med möjligheter avses de yttre ramarna eller förutsättningarna att inkluderas, att få vara delaktig och göra sin röst hörd. Rapporten innehåller åtta kapitel som består av en inledning, en redogörelse för urval och genomförande och därefter kapitel som fokuserar på specifika teman som omfattas av luppundersökningen.

  • 18.
    Zimic, Sheila
    et al.
    FoU Västernorrland.
    Dalin, Rolf
    FoU Västernorrland.
    Wijesekera, Sobani
    FoU Västernorrland.
    Blusi, Madelene
    FoU Västernorrland.
    Klockmo, Carolina
    FoU Västernorrland.
    Ungdomar i Ånge - åsikter och attityder: LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor MUCF (tidigare Ungdoms-styrelsen) har utvecklat Lupp-enkäten - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken som ett verktyg för kommunernas ungdomspolitiska arbete. Tanken är att kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. Denna rapport är produkten av Ånge kommuns analys av enkätsvaren från ungdomar i årskurs 8 på högstadiet och gymnasiets år 2. I lupp besvarar ungdomar frågor som är indelande i sju tematiska avsnitt – fritid; skola; politik och samhälle; trygghet; hälsa; arbete och framtid. I rapporten tillämpas ett normkritiskt ungdomsperspektiv. Det innebär bland annat att resultaten, det vill säga ungdomars svar, analytiskt ställs i relation till dominerande föreställningar som finns om unga och föreställningar om relationen mellan ungdom och vuxen. I denna rapport betraktas inte kategorierna ungdom och vuxen som naturligt givna utan snarare som konstruktioner inbäddade i samhällets strukturer. Delaktighet är ett genomgående tema i rapporten som diskuteras främst utifrån vilka möjligheter ungdomar har till delaktighet och inflytande. Med möjligheter avses de yttre ramarna eller förutsättningarna att inkluderas, att få vara delaktig och göra sin röst hörd. Rapporten innehåller åtta kapitel som består av en inledning, en redogörelse för urval och genomförande och därefter kapitel som fokuserar på specifika teman som omfattas av luppundersökningen.

  • 19.
    Zimic, Sheila
    et al.
    FoU Västernorrland.
    Dalin, Rolf
    FoU Västernorrland.
    Wijesekera, Sobani
    FoU Västernorrland.
    Blusi, Madelene
    FoU Västernorrland.
    Klockmo, Carolina
    FoU Västernorrland.
    Ungdomar i Örnsköldsvik - åsikter och attityder: LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor MUCF (tidigare Ungdoms-styrelsen) har utvecklat Lupp-enkäten - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken som ett verktyg för kommunernas ungdomspolitiska arbete. Tanken är att kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. Denna rapport är produkten av Örnsköldsviks kommuns analys av enkätsvaren från ungdomar i årskurs 8 på högstadiet och gymnasiets år 2. I lupp besvarar ungdomar frågor som är indelande i sju tematiska avsnitt – fritid; skola; politik och samhälle; trygghet; hälsa; arbete och framtid. I rapporten tillämpas ett normkritiskt ungdomsperspektiv. Det innebär bland annat att resultaten, det vill säga ungdomars svar, analytiskt ställs i relation till dominerande föreställningar som finns om unga och föreställningar om relationen mellan ungdom och vuxen. I denna rapport betraktas inte kategorierna ungdom och vuxen som naturligt givna utan snarare som konstruktioner inbäddade i samhällets strukturer. Delaktighet är ett genomgående tema i rapporten som diskuteras främst utifrån vilka möjligheter ungdomar har till delaktighet och inflytande. Med möjligheter avses de yttre ramarna eller förutsättningarna att inkluderas, att få vara delaktig och göra sin röst hörd. Rapporten innehåller åtta kapitel som består av en inledning, en redogörelse för urval och genomförande och därefter kapitel som fokuserar på specifika teman som omfattas av luppundersökningen.

1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf