miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 38 av 38
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergman, Jonny
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Ålder och funktionalitet: om vuxna barns ansvarstagande för ensamboende föräldrars trygghet2017Ingår i: Introduktion till kritiska åldersstudier / [ed] Clary Krekula och Barbro Johansson, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 183-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En dominerande diskurs om åldrande innehåller föreställningar om individens avtagande funktionsförmåga. I detta kapitel diskuterar vi hur ålder görs i relation till funktionalitet, risk och ansvarstagande och visar hur äldre identifieras som sårbara och antas ha svårare att agera som ansvarstagande medborgare. Med utgångspunkt i samtal med vuxna barn synliggörs konstruktionen av en omarkerad vuxenhet (jfr kap. 1), men också dilemman som uppkommer då det vuxna barnet försöker ta ett vuxenansvar för sin egen förälder.

  • 2.
    Danielsson, Erna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Öhman, Susanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Ethical Perspectives on Volunteer Participation: Training CBRN Incidents Live2015Ingår i: Ethics and Risk management / [ed] Lina Svedin, Charlotte: IAP Information Age Publishing , 2015, 1, s. 141-158Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Hagqvist, Emma
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för omvårdnad. Stress Research Institute, Stockholm University.
    Vinberg, Stig
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Tritter, Jonathan Q
    Aston University, UK.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Landstad, Bodil
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap. Nord-Tröndelag Hospital Trust, Norway.
    The Same, Only Different: Doing Management in the Intersection between Work and Private Life for Men and Women in Small-scale Enterprises2019Ingår i: Work, Employment and Society, ISSN 0950-0170, E-ISSN 1469-8722Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to elucidate how male and female managers of small-scale enterprises in Norway and Sweden relate to and experience the intersection between work and private life. A qualitative content analysis was adopted to explore interviews with 18 managers. The analysis resulted in three primary categories: conflict as a part of the deal, using management to construct balance, and management identity contributing to enrichment. A key theme that emerged was doing management. Both men and women reproduced masculine values in describing their management identities and in explaining how they enacted management. This clear identification was used to legitimate conflict, construct balance and explain the interaction between work and private life as enriching. How the managers enacted gender emerged primarily in how they related to family responsibilities and their feelings of guilt in relation to home and children.

  • 4.
    Linnell, Mikael
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Johansson, Catrin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Öhman, Susanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Enhancing public resilience: A community approach2015Ingår i: Planet@Risk, ISSN 2296-8172, Vol. 3, nr 1, s. 33-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The overall aim of the paper is to explore two key areas in crisis management: (a) the role of local communities in crisis preparedness and response, and (b) how to involve the citizens in this task.Specifically we ask: What areas are important to develop in order for public resilience to be enhanced? The study has a broad scope and utilizes a novel design since it takes four stakeholder perspectives into consideration: the perspectives of municipal safety coordinators, members of voluntary organizations, semiorganized individuals, and nonorganized individuals. In total 33 in-depth interviews were undertaken in three different Swedish municiplaities.Seven major themes related to enhanced public resilience were developed in the analytic process: a) Collaboration: formal and informal practices, b) Specific competences and general abilities, c) Collective efforts and individual self help, d) Education and empowerment, e) Traditional communication versus digital media, f) Individual motivation and involvement, and g) Generation and age. From these themes four policy-level recommendations aimed for civil servants and similar public authority representatives. The recommendations consist of four key words, or ‘The four In:s; Inclusive, Interested, Insistent, and Inventive’. The study is part of an extensive research project, Public Empowerment Policies for Crisis Management, funded as part of the European Community's Seventh Framework Program.

  • 5.
    Linnell, Mikael
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Johansson, Catrin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Öhman, Susanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Enhancing public resilience: A community approach2014Ingår i: Proceedings of the International Disaster and Risk Conference IDRC Davos 2014: Extended abstracts, Davos: Global Risk Forum , 2014, s. 541-544Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to explore the interface between local authorities and voluntary initiatives, to identify key enablers for enhancing public resilience. In other words, the present study is about mapping the state of collaboration between local authorities and the organized voluntary and not organized public, and attends to good examples of coproducing safety. The analyses are based on a literature study together with 33 interviews with representatives of four social actors at the community level: 1) professionals working at municipalities, 2) volunteers engaged in NGOs, 3) semi-organized individuals, and 4) non-organized individuals, in three geographical areas in Sweden representing different kinds of physical and social environments. The main results show that there are some particular areas that are important for enhancing public resilience. These areas are; Collaboration, Formal and informal practices, General ability and specific competence, Dynamics between collective efforts and individual self-help, Aspects of education and empowerment, Traditional communication versus digital media, Individual involvement, and Age and generations. The paper identifies a number of challenges and opportunities in each area. A general observation is also that the scope and depth of collaboration between public and municipal emergency actors and voluntary organizations differ a lot depending on population density, size of local community and geographical characteristics. These factors seem to have most impact on how formal the collaboration is between the professional and voluntary organizations and issues related to resources of different kinds. 

  • 6.
    Linnell, Mikael
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Johansson, Catrin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Öhman, Susanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Experiences and requirements for a community approach involving social groups in crisis preparedness and response2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Annorlunda ungdomar2009Ingår i: Risker i moderna samhällen.: Samhällsvetenskapliga perspektiv., Lund: Studentlitteratur, 2009, s. 195-216Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Innehåll; Tre definitioner av ungdom, Ungdomars uppfattningar om risk, Exempel på riskuppfattningar bland svenska ungdomar, Vi visste inte så mycket om ungdomar och risk

  • 8.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Att ta risker eller utsättas för dem: Om hur flickor i stad och landsbygd förhåller sig till hälsorelaterade risker2006Ingår i: Locus : tidskrift för forskning om barn och ungdomar, ISSN 1100-3197, nr 4, s. 13-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är skillnad på hur flickor i stad och på landsbygd ser på risker. Med fokusgruppsintervjuer som utgångspunkt analyseras hur hälsorelaterade risker disktueras och sätts i relation till det omgivande samhället. Flickorna i staden visar sig ha en mer individualistisk syn, medan den syn som flickorna på landsbygden har är mer kollektivistisk.

  • 9.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Bilder av risk: Ett nedslag i den samtida samhällsvetenskapliga riskforskningslitteraturen med avseende på visuella metoder för datainsamling och analys2018Ingår i: Thule: Kungliga Skyttenska Samfundets Årsbok 2018, Umeå: Kungliga Skytteanska Samfundet , 2018, s. 121-135Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Förstå och förebygga risker i vardagen: Slutrapport för det postdoktorala forskningsprojektet "Den enskildes drivkraft att förebygga olyckor och kriser"2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektets utgångspunkt var att ”empiriskt undersöka den enskilde individens drivkrafter ifråga om att förebygga olika typer av olyckor och kriser” vilket studerats genom olika delprojekt vilka återknutit till temat på ett övergripande plan, men samtidigt bidragit med specifika perspektiv. 

    Utifrån projektets övergripande syfte har flera delprojekt formulerats, vilka på olika sätt bidrar till att ge perspektiv på hur individen förhåller sig till risker i vardagen. 

     Förebyggande insatser och betydelsen av motivation 

     Visuella metoder för ny kunskap om hur individen förhåller sig till risk 

     Emotioners roll i individens riskförståelse 

     Cryptosporidium som ett exempel på en ny risk i vardagen 

    Teoretiskt har begreppen motivation och (sociala) emotioner särskilt lyfts fram och empiriskt har vardagsrisker stått i centrum för projektet. Termen vardagrisker har hanterats på lika olika sätt i olika vetenskapliga texter där såväl risker i trafiken som utbrottet av Cryptosporidium i dricksvattnet i Östersund vintern 2010/2011 lyfts fram som empiriska exempel. Metodologiskt har projektet inneburit en möjlighet att närma sig de kreativa metoder för datainsamling och analys, där visuella metoder getts utrymme som del i studien, genom delprojektet Riskbilden.

  • 11.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Förväntningar på den enskildes ansvar och insatser vid plötslig förekomst av Cryptosporidium i dricksvattnet2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Kulturteoretiska perspektiv på risk.2009Ingår i: Risker i moderna samhällen: Samhällsvetenskapliga perspektiv, Lund: Studentlitteratur, 2009, s. 93-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Innehåll: Det kulturteoretiska perspektivet, Risk och samhällets sociala mönster, Tillhörighet och struktur

  • 13.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Qnet: kvinnliga akademiker en regional tillväxtfaktor för framtidens vinnarlän: Avslutande utvärdering av projekt Qnet, projektperiod I, 2001-01-01 t.o.m. 2003-12-31, med förlängning till 2004-02-29.2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utvärderingen visar att Qnet har varit ett mycket aktivt projekt med en omfattande verksamhet. De brister som visat sig vid utvärderingen kan i stort sett härledas till otydliga och väl vida formuleringar av syften och mål i projektbeskrivningen. Det övergripande syftet för projektperioden har inte fungerat som ledstjärna för verksamheten, vilket lett till viss diskrepans mellan projektbeskrivningen och projektets verksamhet. Medlemmarna i Qnet upplever dock i hög grad att projektet är viktigt och att de får möjlighet till personlig utveckling genom Qnet. Främst framhåller man den kvalitet man upplever att det mentorskapsprogram som genomförts i projektet haft. Till grund för den avslutande utvärderingen gjordes en intervjuundersökning där fem medlemmar ur Qnet intervjuades. Valet av intervjupersoner baserades på två aspekter - att de skulle spegla medlemmarnas yrkesmässiga spridning i privat och offentlig sektor, och att de skulle spegla medlemmarnas spridning med avseende på grad av aktivitet i nätverket. Utöver intervjuundersökningen bygger utvärderingen på material från en projektet: projektbeskrivning, lägesrapporter samt data från en enkätundersökning. 

  • 14.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Riskbilden: En rapport om hur barn och ungdomar ser på risker i vardagen2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Riskförståelse bland ungdomar i glesbygd och stad2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln fokuserar på hur ungdomar i glesbygd respektive storstad förstår risk, det vill säga hur ungdomar begreppsliggör risker utifrån livskontext och egna erfarenheter. Resultaten av denna studie bygger på empiri från totalt sju stycken fokusgruppsintervjuer med ungdomar i glesbygd och stad, dessutom har fokusgruppsintervjuer gjorts med vuxna i samma områden. Fokusgruppsintervjuer ger möjlighet att studera såväl vad som sägs som hur det sägs (Morgan, 1996; Wibeck, 2002).

     

  • 16.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Riskförståelse: Teoretiska och empiriska perspektiv2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande avhandling introducerar begreppet riskförståelse (sense-making of risk) och dess syfte är att teoretiskt och empiriskt studera detta begrepp. Särskild vikt har lagts vid att undersöka riskförståelsens olika beståndsdelar, dess rumsliga dimensioner samt relationen mellan riskförståelse och beteenden. Med utgångspunkt i att risker definieras och skapas med utgångspunkt i gemensamma föreställningar inom ramen för ett specifikt socialt sammanhang fokuseras betydelsen av sociala och kulturella kontexter. Med detta som grund har begreppsutvecklingen i avhandlingen bland annat inspirerats av Karl Weicks och Alfred Schütz teorier om individens meningsskapande.

    I de olika delstudier som ingår i avhandlingen studeras olika aspekter av individens riskförståelse och risk-/riskreducerande beteenden. Genom att utgå ifrån Weicks teorier om meningsskapande illustrerar riskförståelsebegreppet individens personliga förståelse för olika risker. De normer och värderingar som omger individen i det sociala och rumsligt definierade sammanhang som hon befinner sig i är avgörande för vilken förståelse hon kan skapa för en risk. Genom att använda bland annat Schütz teorier om sociala relationer betydelsen och funktionen av individens meningsstruktur synliggjorts som bas för individens riskförståelse. Meningsstrukturen består av flera olika beståndsdelar och i avhandlingen lyfts fyra av dessa fram: egna erfarenheter, värderingar, platsanknytning och social skiktning. Genom att individen relaterar den risk hon möter till den egna meningsstrukturen skapas förståelse för den specifika risken. Meningsstrukturens funktion är att bistå individen med förenklingar av verkligheten för att göra det möjligt att skapa mening kring olika risker. En viktig aspekt vad gäller meningsstrukturen är att den i hög grad är socialt konstruerad genom socialiseringsprocesser i det specifika rumsliga sammanhang som individen befinner sig i. Detta innebär att individens förståelse av risk relateras till olika sociala och rumsliga sammanhang; individens riskförståelse är således platsbunden.

    Avhandlingen bygger på fyra delstudier vilka presenteras i artikelform. Datamaterial samlats in genom både enkätundersökningar och fokusgruppsintervjustudier för att undersöka detta fenomen utifrån olika metodologiska perspektiv.

    I den första artikeln, baserad på en fokusgruppsintervjustudie, introducerades begreppet riskförståelse. De empiriska resultaten visade att begreppet kan användas för att synliggöra hur ungdomar med liknande riskperceptioner skiljer sig åt i sin förståelse av olika risker. En teoretisk modell utformades som beskriver individens riskförståelse med utgångspunkt i två dimensioner. Den första dimensionen relaterade till i vilken grad individens riskförståelse är platsbunden och den andra till om individens riskförståelse främst kan beskrivas som kollektivt eller individuellt orienterad. Empiriskt åskådliggjorde resultaten att ungdomarna i studien uppfattade samma risker som allvarliga men att deras riskförståelse skilde sig åt och att dessa skillnader kunde härledas till boendemiljö.

    I den andra artikeln studerades ungdomars riskbeteenden i trafiken. I studien gjordes logistiska regressionsanalyser på ett datamaterial hämtat från Trafiksäkerhetsundersökningen 2001. En viktig slutsats från denna studie var att det är viktigt att inte bara ta hänsyn till individens riskförståelse, utan också till rumsliga sammanhang vad gäller att förklara individens beteenden i relation till risk.

    Den tredje artikeln, som baserades på en fokusgruppsintervjustudie, var en tillämpning av begreppet riskförståelse med avseende på risker i trafiken. Undersökningen fokuserade på relationen mellan platsanknytning och riskförståelse. Studien visade att olika aspekter av platsanknytning har betydelse för individens riskförståelse. Social tillhörighet hade särskilt stor betydelse vad gäller riskförståelse hos de ungdomar som deltog i studien men också de andra dimensioner av platsanknytning som studerades (yttre förhållanden, ömsesidigt beroende och värdegemenskap) hade betydelse för riskförståelse hos respondenterna i studien.

    I den fjärde delstudien genomfördes klusteranalys på ett datamaterial från undersökningen Samhälle och värderingar 2008. Det viktigaste resultatet från denna studie var den teoretiska begreppsutveckling som presenterades. Denna innebar att meningsstrukturen lyftes fram som bas för individens riskförståelse. Vidare gjordes en operationalisering av individens meningsstruktur, vilken användes för att gruppera individer. Den empiriska tillämpningen visade sig vara användbar vad gäller att studera skillnader i beteenden mellan olika grupper i samhället då gruppering utifrån meningsstruktur bidrog till att förklara skillnader i risk-/riskreducerande beteenden.

    I kappan förs de olika delstudierna samman och begreppsutvecklingen i fråga om riskförståelse beskrivs. Begreppet är av särskild vikt vad gäller att beskriva hur sociala och rumsliga sammanhang ingår i individens riskförståelse. Den begreppsutveckling som gjorts har också visat att individen baserar sin riskförståelse på en meningsstruktur vilken också kan användas för att undersöka risk- och riskreducerande beteenden. Avhandlingens viktigaste bidrag är den teoretiska begreppsutvecklingen ifråga om hur individen skapar sin personliga riskförståelse. Ytterligare teoretisk begreppsutveckling och empiriska tillämpningar bör dock göras i kommande studier för att säkerställa begreppets generella användbarhet. Genom detta kan riskförståelse bli en viktig del i en specifikt sociologisk begreppsapparat med fokus på hur individen förhåller sig till risk.

  • 17.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Sense-Making of Risk.: An urban-rural perspective of socially defined views of risk.2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Sense-making of risk and role-taking emotions: How young Swedes construe road traffic risk.2014Ingår i: Journal of Risk Research, ISSN 1366-9877, E-ISSN 1466-4461, Vol. 17, nr 10, s. 1285-1299Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present study is to improve our understanding of how young people makesense of traffic risk. The study also aims to contribute to current theory by refining the concept of'sense-making of risk'. The focus, both empirical and theoretical, is on role-taking emotions. In order tochart both the general significance for sense-making of social interaction and the respondentssubjective sense of traffic risk, the present study used both in-depth interviews and focus groupinterviews: the in-depth interviews comprised a total of eleven interviews with as many interviewees,while a total of 36 people were included in the eight focus group interviews. All interviewees wereSwedish residents aged between 16 and 20. It is found that by adopting the perspective afforded by thetheory of emotion, it is possible to extend our knowledge of individual sense-making of risk. Bothprimary emotions and role-taking emotions are central to how young Swedes form theirunderstanding of traffic risk. A focus on role-taking emotions reveals the importance of indirect socialinteraction for the individual's sense-making of risk in general, and adds to our knowledge of theindividual's sense-making of traffic risk in particular.

  • 19.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Structure of meaning and sense-making of risk: An operationalisation of sense-making tested by grouping individuals according to their structure of meaning2011Ingår i: Journal of Risk Research, ISSN 1366-9877, E-ISSN 1466-4461, Vol. 14, nr 6, s. 735-755Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to refine the theory of individual’s sense-making of risk as a product of structure of meaning, and subsequently to test the theory empirically by identifying coherent groups of individuals by means of an operationalisation of each individual’s structure of meaning. To this end a two-step cluster analysis was conducted on a random selection of the Swedish population (N = 778) aged between 16 and 75 that resulted in three groups of individuals: the ‘locally rooted’; the ‘globally minded’; and ‘the cosmopolitan’. An analysis of variation (one-way ANOVA) was then used in a simple test of the viability of the operationalisation. The analysis shows that the three groups of individuals differ in their behavioural patterns in the face of various everyday risks. The article’s principal contribution is the development the theory of the structure of meaning’s role in how individuals sense-make risk. Furthermore, with the analysis and testing inherent in operationalisation, the study is an empirical contribution to the field. In future the structure of meaning would bear closer study, and the operationalisation should be further refined to create a more sensitive gauge of sense-making and its connection with the behavioural patterns associated with various risks.

  • 20.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    The individuals’ interest in preventing everyday accidents and crises: A Swedish explorative study of the importance of motivation2014Ingår i: Human Technology, ISSN 1795-6889, E-ISSN 1795-6889, Vol. 10, nr 2, s. 125-137Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This explorative study presents an empirical examination of the connection between motivation and the measures individuals take to prevent everyday accidents and prepare for crises. Positional factors (age and gender) and situational factors (education, size of locality, and household composition) are included because the literature highlights their importance. The study used data gathered in a 2010/2011 poll of randomly selected Swedish residents aged 16–75 (N = 2000; 44.8% response rate). A factor analysis reduced the theoretical model for situational motivation (Guay, Vallerand, & Blanchard, 2000) from four to two dimensions: motivation and amotivation. Subsequent regression analyses statistically confirmed the connection between motivation or amotivation and the extent to which individuals pursue preventative and preparedness measures, even when accounting for positional and situational factors. These findings underscore the need for continued studies of individuals' incentives to prevent accidents and prepare for crises and for the study of the nuances of (situational) motivation and preventive/preparedness measures.

  • 21.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    The individual’s prevention of accidents and crises in everyday life: Sense-making of risk and individual motivation2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to discuss the theoretical relationship between sense-making of risk (SMR) and motivation types when it comes to the understanding of individual’s prevention of accidents and crises in everyday life. Contributions to the research area are discussed, as well as limitations of the chosen concepts. The usefulness when it comes to empirically investigating the individual’s motive forces to prevent accidents and cries in everyday life are discussed. This theoretically pre-study will be used in a forthcoming project on how sense-making of risk and individual motivation can be used to explain the individual’s motive force to prevent accidents and crises in everyday life.

  • 22.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Traffic safety behaviour among young people in different residential settings: The use of seat belts, bicycle helmets, and reflectors by young people in Sweden2009Ingår i: Injury control and safety promotion, ISSN 1566-0974, E-ISSN 1744-4985, Vol. 16, nr 4, s. 197-204Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines if, and how, the size of the community in which people live may contribute to explaining differences in traffic safety behaviour (self-reported behaviour regarding the use of seat belts, bicycle helmets and reflectors) among young people in Sweden. The study is based on a Swedish nationwide traffic safety survey with a net sample of 2854 respondents aged 16-25. Ordered logit regressions were performed, and place of residence is shown to have an impact on traffic safety behaviour. The results are presented and discussed in relation to risk exposure and traffic safety facilities in different settings. The implications of the study are considered, and the importance of investigating the way in which young people see traffic safety behaviour is emphasised.

  • 23.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Ungdomars riskförståelse i trafiken.: Relationen mellan riskförståelse och platsanknytning.Manuskript (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Ungdomars samtal kring risker i trafiken: relationen mellan riskförståelse och platsanknytning2009Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 46, nr 3, s. 37-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Young People Talking about Risk in Traffic Milieus: The Relationship between Sensemaking of Risk and Place Attachment This explorative study investigates the relationship between sensemaking of risk and place attachment among young people. Traffic safety behaviours are focused. Eight focus group interviews have been done, with a total number of 36 interviewees in the age of 16-20 years. Half of the groups where made in Greater Stockholm, and half in the county of Jamtland. Four aspects of place attachment where explored. The results show that particularly social belonging is of a great matter within young people's sensemaking of risk in this context. The study implies the importance of further studies of sensemaking of risk in general, and of young people's sensemaking of risk in traffic milieus in particular.

  • 25.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Values and Risk Perceptions among Young People: Understanding differences of risk perceptions through differences of values: Conference of European Sociological Association, ESA. Torun, Poland. 9-13 september 2005.2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was twofold: firstly to investigate differences of values and risk perceptions among young people in rural and urban areas. Secondly to propose a qualitative alternative to examine values in the tradition to Inglehart and Rokeach, who have a quantitative approach. The hypotesis of this study was that it is possible to understand differences of risk perceptions between young people in rural versus urban areas by analysing differences of values between the groups. In this study risk perceptions have been studied according to Beck's theory of risk and risk society. Four homogenous (age, sex) focus groups were made, two in a rural and two in a urban area of Sweden. The respondents had to make decisions togehter about values. They also discussed risk in general and specific examples of risks. The validity of the results was guarantied by using valid tests, trasformed for use in focus groups. The results indicate that a qualitative approach, i.e. focus groups, gives a deeper understanding of Inglehart and Rokeach theories of values, and the study also demonstrates very interesting tendencies when it comes to differences in values and risk perceptions among young people in risk society.

  • 26.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Visualizing risk: Using participatory photography to explore individuals sense-making of risk2016Ingår i: Journal of Risk Research, ISSN 1366-9877, E-ISSN 1466-4461, Vol. 19, nr 3, s. 347-363Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although the field of risk research is increasingly alert to new theoretical and empirical perspectives, it is still the case that few studies take a visual approach, despite its obvious worth in capturing peoples experiences of everyday life. This paper considers how a visual approach can be used to deepen our knowledge of sense-making of risk, particularly young peoples views on risk. It presents empirical findings from a study that uses participatory photography to capture what individuals define as serious risks in everyday life and how these risks are expressed (722 participants in Sweden, aged 5-33, mostly children or adolescents). The conclusion is that focusing on stories embedded in images independently contributes new knowledge about how the individual makes sense of risk in everyday life, and especially that visual methods of data collection and analysis illuminate how individual sense-making of risk is intertwined with other aspects of meaning-making in everyday life. In other words, it is time for a visual turn in risk research.

  • 27.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Young People Making Sense of Risk: An urban-rural perspective.2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap. Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    John, Selander
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Return to Work After Long-Term Sick Leave: Stories of Employed Women With Common Mental Disorders2018Ingår i: International Journal of Disability Mangement Research, ISSN 1833-8550, E-ISSN 1834-4887, Vol. 13, nr e4, s. 1-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate the perceptions of female employees on long-term sickness absence due to common mental disorders (CMDs), in relation to what they perceive would best help them to return to work. Data were collected through a survey answered by employees at a municipality in Sweden on long-term sick leave. Results of the current study are based on a part of that material, namely from 56 women with CMDs who responded to the final open question. The analysis involves two steps. Initially, we explored themes that form the accounts in the findings. Secondly, based on the themes, collective narratives, storylines were identified. Three different storylines were found to be prominent in the findings. The storylines describe how the participants collectively expressed themselves in relation to the possibilities for return to work, and the following storylines were derived: It feels like too much, Things are moving too fast, and I have to get out of here!. The findings are related to perceived demands, control and support. From a disability management perspective, we have learned the importance of restoring the balance between demands, control and support — not only to prevent absence from work, but also to facilitate return to work after a period of long-term sickness.

  • 29. Wall, Erika
    et al.
    Kvarnlöf, Linda
    Hållbarhet, hälsa och hemberedskap: Berättelser om när klimatkrisen blåste in i svensk glesbygd2019Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 3, s. 446-454Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 30.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Kvarnlöf, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Riskfyllt vatten: Hur individen skapar förståelse av oväntad parasitförekomst i dricksvattnet2012Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 49, nr 1, s. 5-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This quick response study was carried out with the aim to study how individuals made sense of the outbreak of the parasite Cryptosporidium in the drinking water in Ostersund. In total 24 interviews were made with people in Ostersund. The result shows that the interviewees related to social as well as spatial dimensions when they made sense of this risky situation, which can be understood in relation to the concept of sensemaking of risk. Six groups among the interviewees emerged in the analysis, illustrating how different aspects of the risk where focused in the process of sensemaking. Further, the study shows that the process of sensemaking was built upon direct as well as indirect social relations, where the interviewees made sense of the risk by relating to people who were close to them as well as to people to whom they had no personal relation. These indirect social relations were defined as: elderly, children and people in other countries, which also points at the fact that the interviewees made sense of the risk in a global context. Finally, the results suggest that social relations could be further explored in future studies in sensemaking of risk.

  • 31.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Ljungdahl, Jens
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Att köpa spänning: Hur ungdomar förhåller sig till risk vid köp av äventyrsaktiviteter2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    I föreliggande rapport redovisas resultaten från ett forskningsprojekt om hur ungdomar förhåller sig till risk vid köp av och deltagande i äventyrsaktiviteter. Projektet har genomförts på uppdrag av Konsumentverket. 

    Forskningsprojektet har utgått ifrån sociologisk riskteori med särskilt fokus på riskförståelse och tillit och syftat till att ge fördjupad förståelse om hur ungdomar förhåller sig till risk vid köp av och deltagande i äventyrsaktiviteter. 

    Rapporten baseras på empiriskt material insamlat genom en fältstudie. De metoder som använts för datainsamling har bestått av kortfattade formella forskningsintervjuer, informella samtal, djupintervjuer och observationer. Foto har också varit en viktig del av datainsamlingen. Dessutom har fältan-teckningar skrivits under hela datainsamlingen. Fältstudien genomfördes i Östersund under ”yranveckan” i juli 2013 med åtta dagar av festligheter där deltagare kunde ta del av olika aktiviteter eller äta och dricka på någon av de många tillfälliga restauranger som byggts upp inom området. Under de sista dagarna genomfördes Storsjöyran som är en stadsfestival med scener runt om i centrala Östersund och i Badhusparken. 

    De äventyrsaktiviteter som studerats var att åka kabel och ribbåt. Att åka kabel innebär att åka wakeboard eller vattenskidor med hjälp av en eldriven kabel som manövreras av personal. Att åka ribbåt är en äventyrsaktivitet där deltagaren får en fartfylld upplevelse genom att åka båt i hög fart. 

    Vid köp av och deltagande i de undersökta äventyrsaktiviteterna var säkerhet ett ständigt närvarande tema, särskilt vid information och instruktioner. Däremot talade såväl deltagare som arrangörer i mycket låg utsträckning om risker med deltagande. Säkerhetsinformationen fokuserade särskilt på skyddsutrustning och hur denna skulle användas. Att använda skyddsutrustning var ett krav för deltagande i båda aktiviteterna. 

    I relation till teori om riskförståelse och tillit visar projektet att upplevelsen av trygghet vid deltagande i de undersökta äventyrsaktiviteterna hänger ihop med tillit i relationen mellan arrangörer och deltagare. Genom detta blev upplevelsen av risk sammanflätad med genomförandet av de båda aktiviteterna, vilket belyser betydelsen av sociala relationer för upplevd trygghet. Rapportens mest centrala slutsats är att information har en mycket central roll för deltagares upplevelse av trygghet vid äventyrsaktiviteter.

  • 32.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Young People Making Sense of Risk: an empirical and theoretical development of a new concept: Paper presented at NYRIS, 2006-01-12-01-14, Stockholm, Sweden.2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    By launching the term "sense-making", our intention is to deepen the understanding of young people and risk. Seven focus group interviews were made in 2004/05, including three reference interviews with adults: four in an urban area (Greater Stockholm) and three in a rural area (the county of Jämtland). The results indicate that sense-making of risk is a fruitful way of capturing hidden heterogeneity among young people with similar risk perceptions. Young people in rural areas tend to make sense of risk according to us here, a collectivistic and embedded view of risk, while young people in urban areas have an individualistic and disembedded view, expressed according to me-there or me-where I am. This can be interpreted as such that young people´s sense-making of risk is based in different modernities, entangled with each other through e.g. global mass communication systems.

  • 33.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olofsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Young people making sense of risk: How meanings of risk are materialised within the social context of every-day life.2008Ingår i: Young - Nordic Journal of Youth Research, ISSN 1103-3088, E-ISSN 1741-3222, Vol. 16, nr 4, s. 431-448Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By using the term ‘sensemaking’ our intention isto deepen the understanding of young people and risk. Four focusgroup interviews with young people were made in 2004/05, twoin an urban area (Greater Stockholm) and two in a rural area(the county of Jämtland). Three reference interviews withadults were also made (two in Greater Stockholm and one in Jämtland).The results indicate that sensemaking of risk is a fruitfulway of capturing hidden heterogeneity regarding how young peoplewith similar risk perceptions give risk meaning. Based on theempirical results, that is, depending on where young peoplelive they make sense of risk differently, a two–dimensionaltheoretical model for sensemaking of risk is proposed; individualism–collectivism,and local attachment–local detachment.

  • 34.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Selander, John
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Bergman, Jonny
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Makt och motstånd i rehabiliteringsprocessen: Sanningen om tidig återgång i arbete utmanad2019Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, nr 3--4, s. 289-309Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse för rehabiliteringsprocessens ambition om tidig återgång i arbete och vad detta innebär för långtidssjukskrivna kvinnor. En diskursanalys, baserad på myndighetsmaterial och svaren på en öppen enkätfråga visar, hur makt och motstånd framträder i materialet och hur sjukskrivna görs till passiva mottagare av rehabilitering och/eller definieras som långsamma i relation till de normer som återfinns som del av rehabiliteringsprocessen. Mot detta gör de långtidssjukskrivna kvinnorna motstånd. Vi menar att det finns behov av en variation inom ramen för rehabiliteringsprocessen med större möjligheter för långsammare processer för dem vilka har behov av mer tid för att tillfriskna, det finns behov av att återgå i egen takt. 

  • 35.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Sjöstedt Landén, Angelika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    A narrative about risk management, a narrative about gender2014Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 35, nr 4, s. 59-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the winter of 2010/2011 the town of Östersund with 60 000 inhabitants was struck by a water crisis. High levels of the parasite Cryptosporidium were discovered in the drinking water. The water delivered by the municipality suddenly constituted a risk for the populations’ health. To consume the infected water could lead to long term stomach illness. This article explores sense-making of risk in everyday life during the time of the Cryptosporidium. The field of risk management constitutes a large part of the risk research conducted within the social sciences. Gender analysis in this body of research is often understood as a background variable among other variables. This article contributes to the field by connecting sociological perspectives on risk theory and performative narrative gender analysis. We think that this is important for illuminating and understanding more about how sense-making of risk is articulated as a gendered narrative. Our analysis shows that intertwined in a narrative about water as a new risk in everyday life, storylines constituting femininity were articulated.

  • 36.
    Warne, Maria
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Carlerby, Heidi
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Vinberg, Stig
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Alcohol- and drug prevention among seasonal employees at a Swedish ski resort2018Ingår i: 10th IUHPE European Conference and International Forum for Health Promotion Research: Implementing Health Promotion in the Life Course - User Involvement in Practice and Research / [ed] Siw Tone Innstrand, Geir Arild Espnes and Bjarne Bruun Jensen, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Seasonal employees at ski resorts represent a high-risk population for the use of alcohol and drugs, as well as other negative lifestyle behaviours. These employees work and live in a context where the customers are on holiday and hence alcohol is used frequently. To our knowledge there is a gap in the literature regarding alcohol and drug consumption among seasonal employees. Particularly studies in the context of ski resorts are lacking. The overall purpose of our study was to evaluate a policy-based intervention at a ski resort area in Sweden. The intervention was led by a project leader together with managers from different tourism industries, the health sector, social service and police. Components in the intervention were e.g. policy development and implementation, education of managers and creation of a manager network.  In total, 48 enterprises participated. A questionnaire, concerning alcohol and drug use and social aspects, was distributed before and after the intervention. The firs questionnaire was answered by 611 (47%) respondents and 423 (34%) respondents the follow-up questionnaire after two years. In addition, five persons in the project group was interviewed after the intervention.  Based on survey data, comparisons before and after the intervention showed several positive results. The  results show a significant reduction of hazardous drinking and an  increased awareness of the companies’ alcohol- and drug policies among the employees. No significant effects on drug consumption were found. The project group reported better knowledge about alcohol and drugs. However, most important was the increased collaboration between managers in tourism industries. The intervention also resulted in new norm breaking ideas such as a sober end of the season instead of the traditional “drinking the bar dry” and managers taking employees out on hiking instead of going out for a beer.

     

    The conclusion is that seasonal tourism industries need to work with hazardous alcohol- and drug consumption from a “whole village perspective”. Successful health promotion work among seasonal employees, needs collaboration between private and public sector and should be related to cultural norms as well as working- and living conditions in the particular context, in this case the tourist resort.

  • 37.
    Warne, Maria
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Svensson, Åsa
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Närvarande elever och positiv skolmiljö för ökat välbefinnande och måluppfyllelse i skolan: Slutrapport från forskarna i projekt Hälsofrämjande skolutveckling inom ramen för Skolverkets anslag för 2016-20172017Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Elevers närvaro i skolan är viktig både för deras kunskapsutveckling men även för deras hälsa och välmående idag och som vuxna. En betydelsefull faktor för närvaro är de sociala interaktioner som är en del av skolans vardag. Runt 20 000 elever hade 2015 olika formera av upprepad frånvaro och forskning visar att ströfrånvaro kan leda till långa perioder av frånvaro från skolan. Syftet med denna studie var att med utgångspunkt i ett pilotprojekt undersöka hur rutinerna kring rapportering och uppföljning av elevers frånvaro fungerade på två skolor i Östersunds kommun, en kommunal F–5-skola och en kommunal 6–9-skola, samt att identifiera hinder och framgångsfaktorer för elevers närvaro i skolmiljön. Erfarenheterna från projektet förväntades ge ökade kunskaper om orsaker till frånvaro och närvaro samt ge uppslag till interventioner som främjar närvaro och positiva sociala relationer i skolan. De metoder som användes var en analys av närvarorapporteringen och fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9, vårdnadshavare, elevhälsopersonal på 6–9-skolan samt lärare på de två skolorna.Resultatet visar att det program som används för att rapportera närvaro på skolorna upplevs fungera bra men att det samtidigt skapar avstånd mellan vårdnadshavare och lärare. Sen ankomst och även när elever avviker från en lektion hanteras olika av olika lärare men även olika av samma lärare från gång till gång. Det finns en samstämmighet om ansvaret för elevers skolnärvaro, men eleverna upplever inte att skolan kan bidra med något om en elev inte vill gå till skolan. Det bedrivs enligt skolorna ett strukturerat arbete för likabehandling med elevhälsoplanen, och även andra strategier som syftar till ett närvarofrämjande arbete. Eleverna verkar dock inte så medvetna om det arbete som pågår utan behöver göras mer delaktiga. Relationerna mellan eleverna lyfts fram som viktiga för att främja närvaro i skolan av alla. Eleverna saknar dock en bättre relation mellan elever och lärare och ansvaret för dessa relationer kan inte ges till en annan yrkesgrupp, som till exempel fritidsledarna. Relationen mellan vårdnadshavare och skolpersonal upplevs ha brister och vårdnadshavare och skola verkar kommunicera mer digitalt än via personliga kontakter. Detta riskerar att fördjupa en frånvaroproblematik eller att tidiga signaler inte fångas upp. Också den fysiska miljön har betydelse för hur eleverna trivs på skolan. Slitna skolmiljöer och smutsiga toaletter sänder ut negativa signaler till eleverna och riskerar i sin tur att bidra till fortsatt förstörelse. Tillgång till en avkopplande miljö och återhämtning är viktiga faktorer för att främja närvaro. För ett fortsatta närvarofrämjande arbete behöver de sociala relationerna mellan framförallt elever och lärare förbättras liksom mellan vårdnadshavare och skola. Arbetet med strategier och bemötande kring sen ankomst och närvaro i klassrummet behöver utvecklas.

  • 38.
    Warne, Maria
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Wall, Erika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Vinberg, Stig
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Managers’ and employees’ views of critical aspects for alcohol abuse prevention at small and medium enterprises: the case of ski resorts in NorthernSweden2017Ingår i: Society, health and vulnerability, E-ISSN 2002-1518, Vol. 8, nr sup1, s. 67-79, artikel-id UNSP 1355719Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Seasonal workers at tourism resorts, particularly young employees, represent a high-riskpopulation for alcohol abuse and other negative lifestyles. This study explores how managers and employees at ski resorts in Northern Sweden experience critical aspects for hazardous alcohol use at small- and medium-sized enterprises. This analysis is based on one open-ended question about hazardous alcohol use prevention at the workplace answered by 153 employees,and semi-structured interviews about being a manager at a ski resort conducted with 13managers. The analysis showed that managers’ views regarding hazardous alcohol use prevention were double-edged, which was confirmed by the employees’ answers. The managers contribute to the preservation of existing alcohol norms but simultaneously enforce policies and administer tests to control employees’ sobriety at work. Three themes emerged: reproducing existing alcohol norms, an alcohol-controlled working environment and care-taking managers. The results identified a need for early prevention initiatives focusing on the norms and work cultures of small- and medium-sized ski resorts. In relation to the theory of planned behaviour, the analysis illuminates how evaluations of behaviours related to alcohol consumption are communicated in policies and through leadership. In addition, the importance of social pressure regarding alcohol use is clarified in the material.

1 - 38 av 38
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf