miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Auno, Ulrika
    et al.
    Mid Sweden University.
    Berg, GunnarMid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.Sundh, Frank
    Metodhandbok för förskolechefer och rektorer2016Collection (editor) (Other academic)
  • 2.
    Berg, Gunnar
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Hur kan rektor navigera i skolledarskapets komplexitet?2011In: Skolledarskapet i fokus – kunskap, värden och verktyg / [ed] Ulf Blossing, Lund: Studentlitteratur, 2011, p. 24-37Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolans institutionella struktur präglades formellt sett av i huvudsak regelstyrning under efterkrigstiden fram till 1990-talets början. Under 90-talet kom målstyrningen i förgrunden och under 2000-talet har skolan som institution alltmer kommit att präglas av resultatstyrning. I detta kapitel analyseras konsekvenserna av dessa respektive styrstrukturer med avseende på rektorers och andra skolledares arbete och arbetsvillkor.

  • 3.
    Berg, Gunnar
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Klassrums- och skolorienterat ledarskap2012In: Lärare som ledare: I och utanför klassrummet / [ed] Berg, Gunnar m.fl., Lund: Studentlitteratur, 2012, p. 177-190Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I kapitlet behandlas vilka krav på lärares ledarskap som faller ut ur  skolans nuvarande statliga styrning.

  • 4.
    Berg, Gunnar
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Ledarskap, skolkultur och skolans uppdrag2012In: Lärare som ledare: I och utanför klassrummet / [ed] Gunnar Berg m.fl., Lund: Studentlitteratur, 2012, p. 209-228Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I kapitlets diskuteras hur kan analyser av skolkulturer och relevanta delar av styrdokument kan vara viktiga delar i hur lärare kan utöva ledarskap även utanför klassrumsarbetet.

  • 5.
    Berg, Gunnar
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Skolledarskap och skolans frirum2011 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förlagsinformation:

    Boken syftar till att tydliggöra den komplexitet som utmärker rektorers och andra skolledares arbete och arbetsvillkor. Det goda skolledarskapet är inte enbart en fråga om att demonstrera ytliga ledaregenskaper som empatisk framtoning, kommunikativ förmåga, karismatisk utstrålning. I boken analyserar författaren vad ett professionellt skolledarskap verkligen innebär och diskuterar konsekvenserna av denna professionalism för skolledares faktiska yrkesutövande. Det handlar kort sagt om de skolledarroller som ligger i förlängningen av den centraliserade resultatstyrning som präglar dagens skola och om det frirum som denna styrform öppnar för. För den enskilda skolan och skolledaren har frirummet att göra med var gränserna går för skolans planering, genomförande och uppföljning av det egna vardagsarbetet. Bokens innehåll bygger på den frirumsteori om skolan som institution och skolor som organisationer som redovisas i Att förstå skolan (Studentlitteratur 2003). Boken vänder sig till verksamma och blivande rektorer samt till andra ledare verksamma inom enskilda skolor. Eftersom ledarskapsfrågor fått ett utökat utrymme i den nya lärarutbildningen är bokens innehåll även relevant för lärarstudenter och verksamma lärare.

  • 6.
    Berg, Gunnar
    Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    The complexity of school leadership2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to shed light on, at least the essential aspects, of the complexity that characterizes the work and working conditions of school principals and other school leaders. The key concept here is school leadership, comprising both working conditions and work. Working conditions refer to the framework that governs, limits and regulates, in this case, the way in which school principals and other school leaders exercise their professional duties. In the final analysis, this can be traced back to the kind of mandate the school as a state-run institution carries out in society. With work we mean the activities that are actually performed, and hence the everyday activities that take place within individual school organizations. In a nutshell, the complexity of school leadership is about collaborative and counteractive forces both within and between working conditions and work. The paper will attempt to clarify what this means in greater detail.

  • 7.
    Berg, Gunnar
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Andersson, Fia
    Uppsala Universitet.
    Bostedt, Göran
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Novak, Judit
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education. Uppsala universitet.
    Perselli, Jan
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Sundh, Frank
    Mälardalens högskola.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås.
    Skolans kommunalisering och de professionellas frirum: Rapport utarbetad på uppdrag av utredningen om skolans kommunalisering2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förord

    Allt fler är överens om att lärarna är skolans viktigaste resurs. Diskussionen om skolan handlar därför i hög grad om hur vi ska ge bästa tänkbara förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning. Man brukar säga att lärare och rektorer är exempel på professioner eller, lite beroende på definitionen, semiprofessioner. För alla grupper av professionella är det av yttersta vikt med autonomi i yrket –så även för lärare och rektorer. När effekterna av skolans kommunalisering ska bedömas är det därför relevant att analysera på vilket sätt lärarnas och rektorernas handlingsutrymme för självständiga professionella handlingar i den svenska skolan förändrats från tiden närmast före skolans kommunalisering och framåt. I denna rapport visas bland annat att staten vid olika tidsperioder tillerkänt skolans professionella varierande grad av handlingsutrymme för professionella handlingar i skolans vardagsarbete. I rapporten talas om att skolan före kommunaliseringen kännetecknades av central regelstyrning, som i samband med kommunaliseringen ersattes av en decentraliserad målstyrning. Numera utmärksstyrningen av centraliserad resultatstyrning. Vidare framhålls i rapporten att lärarna och rektorerna av olika skäl inte alltid använt det frirum för professionella handlingar som staten medgett.Undersökningen har genomförts efter ett uppdrag från denna utredning till professor Gunnar Berg, som utarbetat rapporten i samverkan med en grupp forskare bestående av Fia Andersson, Göran Bostedt, Judit Novak, Jan Perselli, Frank Sundh och Christer Wede. Forskarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.

    Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09)

    Leif Lewin Särskild utredare

  • 8.
    Berg, Gunnar
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Andersson, Fia
    Uppsala Universitet.
    Bostedt, Göran
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Perselli, Jan
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Sundh, Frank
    Mälardalens högskola.
    Wrede, Christer
    Högskolan i Borås.
    Skolans kommunalisering och de professionellas frirum2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I enlighet med studiens uppdragsbeskrivning uppmärksammas följande frågeställningar i denna rapport: (1) Vilka konsekvenser i fråga om pro­fessionellt frirum har skolans kommunalisering öppnat för från 1990-ta­let och fram till dagsläget, och (2) har frirummet under denna tidsperiod använts av de professionella för självständiga handlingar, och i så fall hur? I rapporten behandlas lärares och skolledares yrkesutövande under tidspe­rioden från skolans kommunalisering i början av 1990-talet till dagsläget (2013) i ett institutionellt perspektiv. Frirum är alltså rapportens nyckelbe­grepp, och givet detta tonar den s.k. frirumsteorin fram som en i samman­hanget adekvat analysram.

    Frågan om frirum och professionell frirumsanvändning behandlas un­der tre tidsperioder. Den skolinstitution som utvecklades under efterkrigs­tiden fram till 1980-talets slut benämns som i huvudsak centraliserad och regelstyrd, och medgav ett professionellt frirum som för lärares del i hu­vudsak var koncentrerat till klassrumsarbete. Den kommunaliserade skola som in-fördes i början av 1990-talet innebar en decentraliseringslinje som i sin tur öppnade för en marknadslinje. Med en samlingsbeteckning kan 1990-talets skolinstitution karaktäriseras som målstyrd och decentraliserad. Intentionerna bakom decentraliseringslinjen var bl.a. att fri-rummet för skolans professionella skulle vidgas till att i princip omfatta skolverksam­het i alla dess operativa aspekter. I marknadslinjen betonades värden som valfrihet och konkurrens, och en väsentlig vikt lades här vid föräldrars och elevers fria skolval. 2000-talets skolinstitution präglas av centraliserad resul­tatstyrning, vilket står för att inom kommunaliseringens, valfrihetens och det fria skolvalets ramar har staten infört en successivt alltmer finmaskig kontrollapparat. Skolinspektionen tonar fram som det främsta uttrycket för denna skolinstitutionella struktur, och inspektionens 2000-tals histo­ria präglas av en gradvis skärpning av kontrollens utövande och möjliga sanktionsåtgärder för att korrigera skolverksamheter som inte bedöms hålla måttet. Ord som kvalitetsgranskning och kvalitetsarbete är nyckel­begrepp i detta sammanhang. Allmänt uttryckt innebär en mer utbyggd kontrollapparat att det formella frirummet för lärares och skolledares egna och självständiga handlingar minskar. De tre nämnda institutionella strukturerna vilar officiellt sett på begreppet likvärdighet, men detta be­grepp har tillskrivits olika innebörder som kan förstås i ljuset av respektive institutionell struktur.

    Att frirummet formellt sett ökade under 1990-talets decentralisering, och minskade under 2000-talet till följd av utbyggnaden av den statliga kontrollapparaten, säger emellertid inte särskilt mycket om de professio­nellas faktiska frirumsanvändning. Att det över tid existerat – och fortfa­rande existerar – varierande art och grad av frirum för skolprofessionella handlingar innebär emellertid inte att det faktiskt används av skolans yrkesgrupper för egna och själv-ständiga handlingar. Med hänvisning till forskning, utvecklingsarbeten och annan empiri argumenteras i rapporten för att utvecklingsarbeten som syftat till utökad frirumsanvändning ofta utmynnat i intressemotsättningar mellan olika professionella aktörer sna­rare än kvalitetshöjande verksamhet. Rapporten visar även att 1990-ta­lets decentralisering, som var tänkt att ge utrymme för en professionell frirumsanvändning som för lärares del sträckte sig utöver själva klass­rumsarbetet, inte sällan stannade på kommunal skolpolitisk och förvalt­ningsnivå, och därmed i begränsad omfattning påverkade skolornas reella vardagsarbete. Rapporten visar vidare att även i dagens centraliserade och resultatstyrda skolinstitution existerar ett frirum som uppmärksammar lärares klassrumsarbete och rektorers resultat- och verksamhetsansvar, men som också lyfter fram skolors kollektiva professionella ansvar för var­dagsarbetet.

    Rapporten har av avgränsningsskäl ett huvudsakligt fokus på grund­skolan, men de principiella slutsatserna gäller även i allt väsentligt även för gymnasieskolan.

  • 9.
    Berg, Gunnar
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Wede, ChristerSundh, Frank
    Lärare som ledare: I och utanför klassrummet2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I bokens 17 kapitel beskriver 19 författare olika perspektiv på hur lärare utövar ledarskap såväl i somutanför klassrummet.

  • 10.
    Billmayer, Jakob
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Perselli, Jan
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Berg, Gunnar
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Good and evil teachers – teaching and leading in the movie Hets2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Teachers' profession can be said to consist of at least two aspects, teaching and leading. Teaching summarizes subject matters and didactic knowledge, leading is the social part of teachers' work, for example arranging a learning environment, rules, discipline and teacher-pupil-interaction. Teachers are, of course, the formal leaders, managers, in schools and classrooms. They are put in this position by formal law and social customary. At the same time, teachers do have a choice how they exercise their part as a leader depending on personal preferences, their own education and, again, legal and social boundaries.. What is considered as good respectively bad leadership for a teacher is changeable.

    Teachers and schools are a common theme for film and television. The dramatic focus lies on the social aspects of school and classroom life, the relation between teachers and pupils for example, subject matters are rarely depicted. This means teachers are mainly portrayed in their role as leaders.

    Mass media, such as television and films, give direction to discourses in society. Analyzing them can give a clue to what matters concern at a certain time period and in a certain society. In Sweden the film Torment (Hets) written by Ingmar Bergman in 1944 has been influencing public discourse about school and teaching since then.

    In this paper we are going to analyze how teachers' leadership is depicted in this film. Using directed material as empirical data allows us to ask “Who is the good teacher and who is the bad – or evil – teacher?”

    In our discussion we will look at how the formal manager role that teachers get by law and social customary leaves space for different kinds of teachers' leadership. Will bigger juridical authority for teachers prevent evil teaching, or is the opposite more plausible? But even common ideas of morality will have to be considered and discussed; why is a certain type of leader connected with the role of the good hero and the other one is the evil villain? Is this the only way the different styles of leadership can be looked at?

  • 11.
    Boström, Lena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Berg, Gunnar
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete2018In: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, no 2, p. 107-132Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Swedish leisure-time-centers, there is a daily activity for about half a million children. It is characterized by a complexity including, for example, changes in steering documents, lack of an accentuated pedagogy and a changing profession. Against this background, this study focuses on leisure-time-teachers' perceptions of curriculum implementation and possible impact in the leisure-time-center education practice. The empirical data consists of individual interviews, focus groups and field studies. In the study, theories of curriculum didactics and organizational theory are combined. As an analytical concept, curriculum implementation and cross pressures are used. The result shows that the values ​​and tasks that the leisure-time-teachers emphasize in relation to the steering documents are social skills, professional ambivalence and the status of leisure-time-centers. Strategies personnel use is high leadership structure, reactive confirmation of steering documents and traditional leisure-time activities. Restrictions in the professional practice are the low status of activities in leisure-time-centers compared with traditional school activities, lack of time for implementation, "schooling" and unclearness in the steering documents' descriptions. This means that several stressful cross pressure are experienced in different ways at work, which complicates the realization of the curriculum's intentions.

1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf