miun.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 13 of 13
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berg, Gunnar
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Andersson, Fia
    Uppsala Universitet.
    Bostedt, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Novak, Judit
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Uppsala universitet.
    Perselli, Jan
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Sundh, Frank
    Mälardalens högskola.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås.
    Skolans kommunalisering och de professionellas frirum: Rapport utarbetad på uppdrag av utredningen om skolans kommunalisering2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förord

    Allt fler är överens om att lärarna är skolans viktigaste resurs. Diskussionen om skolan handlar därför i hög grad om hur vi ska ge bästa tänkbara förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning. Man brukar säga att lärare och rektorer är exempel på professioner eller, lite beroende på definitionen, semiprofessioner. För alla grupper av professionella är det av yttersta vikt med autonomi i yrket –så även för lärare och rektorer. När effekterna av skolans kommunalisering ska bedömas är det därför relevant att analysera på vilket sätt lärarnas och rektorernas handlingsutrymme för självständiga professionella handlingar i den svenska skolan förändrats från tiden närmast före skolans kommunalisering och framåt. I denna rapport visas bland annat att staten vid olika tidsperioder tillerkänt skolans professionella varierande grad av handlingsutrymme för professionella handlingar i skolans vardagsarbete. I rapporten talas om att skolan före kommunaliseringen kännetecknades av central regelstyrning, som i samband med kommunaliseringen ersattes av en decentraliserad målstyrning. Numera utmärksstyrningen av centraliserad resultatstyrning. Vidare framhålls i rapporten att lärarna och rektorerna av olika skäl inte alltid använt det frirum för professionella handlingar som staten medgett.Undersökningen har genomförts efter ett uppdrag från denna utredning till professor Gunnar Berg, som utarbetat rapporten i samverkan med en grupp forskare bestående av Fia Andersson, Göran Bostedt, Judit Novak, Jan Perselli, Frank Sundh och Christer Wede. Forskarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.

    Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09)

    Leif Lewin Särskild utredare

  • 2.
    Berg, Gunnar
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Andersson, Fia
    Uppsala Universitet.
    Bostedt, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Perselli, Jan
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Sundh, Frank
    Mälardalens högskola.
    Wrede, Christer
    Högskolan i Borås.
    Skolans kommunalisering och de professionellas frirum2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I enlighet med studiens uppdragsbeskrivning uppmärksammas följande frågeställningar i denna rapport: (1) Vilka konsekvenser i fråga om pro­fessionellt frirum har skolans kommunalisering öppnat för från 1990-ta­let och fram till dagsläget, och (2) har frirummet under denna tidsperiod använts av de professionella för självständiga handlingar, och i så fall hur? I rapporten behandlas lärares och skolledares yrkesutövande under tidspe­rioden från skolans kommunalisering i början av 1990-talet till dagsläget (2013) i ett institutionellt perspektiv. Frirum är alltså rapportens nyckelbe­grepp, och givet detta tonar den s.k. frirumsteorin fram som en i samman­hanget adekvat analysram.

    Frågan om frirum och professionell frirumsanvändning behandlas un­der tre tidsperioder. Den skolinstitution som utvecklades under efterkrigs­tiden fram till 1980-talets slut benämns som i huvudsak centraliserad och regelstyrd, och medgav ett professionellt frirum som för lärares del i hu­vudsak var koncentrerat till klassrumsarbete. Den kommunaliserade skola som in-fördes i början av 1990-talet innebar en decentraliseringslinje som i sin tur öppnade för en marknadslinje. Med en samlingsbeteckning kan 1990-talets skolinstitution karaktäriseras som målstyrd och decentraliserad. Intentionerna bakom decentraliseringslinjen var bl.a. att fri-rummet för skolans professionella skulle vidgas till att i princip omfatta skolverksam­het i alla dess operativa aspekter. I marknadslinjen betonades värden som valfrihet och konkurrens, och en väsentlig vikt lades här vid föräldrars och elevers fria skolval. 2000-talets skolinstitution präglas av centraliserad resul­tatstyrning, vilket står för att inom kommunaliseringens, valfrihetens och det fria skolvalets ramar har staten infört en successivt alltmer finmaskig kontrollapparat. Skolinspektionen tonar fram som det främsta uttrycket för denna skolinstitutionella struktur, och inspektionens 2000-tals histo­ria präglas av en gradvis skärpning av kontrollens utövande och möjliga sanktionsåtgärder för att korrigera skolverksamheter som inte bedöms hålla måttet. Ord som kvalitetsgranskning och kvalitetsarbete är nyckel­begrepp i detta sammanhang. Allmänt uttryckt innebär en mer utbyggd kontrollapparat att det formella frirummet för lärares och skolledares egna och självständiga handlingar minskar. De tre nämnda institutionella strukturerna vilar officiellt sett på begreppet likvärdighet, men detta be­grepp har tillskrivits olika innebörder som kan förstås i ljuset av respektive institutionell struktur.

    Att frirummet formellt sett ökade under 1990-talets decentralisering, och minskade under 2000-talet till följd av utbyggnaden av den statliga kontrollapparaten, säger emellertid inte särskilt mycket om de professio­nellas faktiska frirumsanvändning. Att det över tid existerat – och fortfa­rande existerar – varierande art och grad av frirum för skolprofessionella handlingar innebär emellertid inte att det faktiskt används av skolans yrkesgrupper för egna och själv-ständiga handlingar. Med hänvisning till forskning, utvecklingsarbeten och annan empiri argumenteras i rapporten för att utvecklingsarbeten som syftat till utökad frirumsanvändning ofta utmynnat i intressemotsättningar mellan olika professionella aktörer sna­rare än kvalitetshöjande verksamhet. Rapporten visar även att 1990-ta­lets decentralisering, som var tänkt att ge utrymme för en professionell frirumsanvändning som för lärares del sträckte sig utöver själva klass­rumsarbetet, inte sällan stannade på kommunal skolpolitisk och förvalt­ningsnivå, och därmed i begränsad omfattning påverkade skolornas reella vardagsarbete. Rapporten visar vidare att även i dagens centraliserade och resultatstyrda skolinstitution existerar ett frirum som uppmärksammar lärares klassrumsarbete och rektorers resultat- och verksamhetsansvar, men som också lyfter fram skolors kollektiva professionella ansvar för var­dagsarbetet.

    Rapporten har av avgränsningsskäl ett huvudsakligt fokus på grund­skolan, men de principiella slutsatserna gäller även i allt väsentligt även för gymnasieskolan.

  • 3.
    Billmayer, Jakob
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Perselli, Jan
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Berg, Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Good and evil teachers – teaching and leading in the movie Hets2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teachers' profession can be said to consist of at least two aspects, teaching and leading. Teaching summarizes subject matters and didactic knowledge, leading is the social part of teachers' work, for example arranging a learning environment, rules, discipline and teacher-pupil-interaction. Teachers are, of course, the formal leaders, managers, in schools and classrooms. They are put in this position by formal law and social customary. At the same time, teachers do have a choice how they exercise their part as a leader depending on personal preferences, their own education and, again, legal and social boundaries.. What is considered as good respectively bad leadership for a teacher is changeable.

    Teachers and schools are a common theme for film and television. The dramatic focus lies on the social aspects of school and classroom life, the relation between teachers and pupils for example, subject matters are rarely depicted. This means teachers are mainly portrayed in their role as leaders.

    Mass media, such as television and films, give direction to discourses in society. Analyzing them can give a clue to what matters concern at a certain time period and in a certain society. In Sweden the film Torment (Hets) written by Ingmar Bergman in 1944 has been influencing public discourse about school and teaching since then.

    In this paper we are going to analyze how teachers' leadership is depicted in this film. Using directed material as empirical data allows us to ask “Who is the good teacher and who is the bad – or evil – teacher?”

    In our discussion we will look at how the formal manager role that teachers get by law and social customary leaves space for different kinds of teachers' leadership. Will bigger juridical authority for teachers prevent evil teaching, or is the opposite more plausible? But even common ideas of morality will have to be considered and discussed; why is a certain type of leader connected with the role of the good hero and the other one is the evil villain? Is this the only way the different styles of leadership can be looked at?

  • 4.
    Perselli, Ann-Katrin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Mid Sweden University.
    Perselli, Jan
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Mid Sweden University.
    Visa eller undervisa2015Inngår i: Bortom förlägenheten: Bibliotekariens pedagogiska roll i utveckling / [ed] Hilda Androls, Elin Lucassi, Christine Wallén, Stockholm: Kungliga Biblioteket , 2015, 1, s. 79-92Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet.
    Abort och kontraintuitioner i myndighetstexter1993Inngår i: Sju doktorander. Essäer om hälsa, livskvalitet, vård och vårdbehov, Linköping: Institutionen för Tema, tema Hälso- och sjukvården i samhället, Universitetet i Linköping. , 1993Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet.
    Doktorander om forskarutbildning: En undersökning av hur nydisputerade och doktorander ser på forskarutbildningen vid LiTH våren 19981999Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på analys av resultaten från 40 enkätsvar och 40 genomförda intervjuer med 30 doktorander och 10 nydisputerade från LiTH. Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid LiTH. Undersökningen som ligger till grund för rapporten utfördes våren 1998.

    Ett genomgående intryck är att forskarutbildningen som helhet vid LiTH anses hålla en jämn och hög kvalitet, att den kunskapsmässiga, den materiella och den administrativa standarden håller samma jämna och höga kvalitet, och detta gäller såväl vid nationella som internationella jämförelser. Det mesta vad gäller handledarkvalitet, arbets- och forskningsklimat, utbildningens uppläggning och struktur anses vara bra eller mycket bra. Det råder stor optimism bland såväl nydisputerade som doktorander vad avser framtidsutsikter, och karriärmöjligheterna uppfattas som mycket goda. Trots att helhetsintrycket rapporteras vara mycket gott finns det några saker som påkallar uppmärksamhet, i stort och smått. Handledningsfrågor, t.ex., hör till de områden som anses böra uppmärksammas.

    Å ena sidan – forskarutbildningen vid LiTH är en tuff och krävande utbildning som kräver extraordinära insatser från doktoranden, och det är därför varken förvånande eller orimligt att några slutar utan att ha uppnått examensmålet. Å andra sidan – det förekommer att enstaka doktorander lämnar forskarutbildningen »i onödan». Doktorander som lämnar utbildningen i onödan är sådana som har såväl de intellektuella förutsättningarna som den uthållighet som krävs för att framgångsrikt genomföra en lyckad forskarutbildning, men som av olika skäl väljer att sluta i förtid. Det finns således anledning att titta närmare på den gruppen, att lyssna på vad de har att säga. Rapporten tar upp såväl starka som svaga sidor av forskarutbildningen, och utmynnar i några förslag till åtgärder att förbättra utbildningen.

  • 7.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet.
    Doktorander om forskarutbildningen vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, hösten 19992000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet.
    Fostersyn i svensk rätt1998Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet.
    Handledare om forskarutbildning: En undersökning av hur professorer och docenter ser på forskarutbildningen vid LiTH våren 19992000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på analys av 32 genomförda intervjuer vid Linköpings tekniska högskola (LiTH). Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid LiTH. Undersökningen som ligger till grund för rapporten genomfördes våren 1999. Gemensamt för alla intervjuade handledare är den stora arbetsinsats som utförs. Att vara anställd som docent eller professor innebär en vidsträckt frihet att själv lägga upp sin arbetstid och att själv påverka vad den ska innehålla. Det verkar som om alla arbetar betydligt mer än 40 timmar per vecka vilket vittnar om en stor portion hängivenhet för forskningen och samtidigt en ansvarskänsla för det arbete forsknings- och forskarhandledningsuppgiften medför. Naturligtvis framskymtar också omsorg om den egna karriären som en drivande faktor.Kännetecknande är också det stora engagemang som handledarna lägger ner på sina doktorander. Vad gäller det specifikt sociala engagemanget läggs åtminstone en rimlig andel åt denna sak. I rapporten bekräftas föreställningen att annan än svensk etnisk bakgrund inte negativt påverkar möjligheterna till framgång inom akademin, vilket är glädjande. Statistiken talar för att föreställningen att det är besvärligare att vara kvinna än att vara man inom LiTH stämmer, men attityden i intervjuerna motsäger detta. Dessutom har antalet doktorander som är kvinnor ökat väsentligt de senaste åren. Det kanske finns en tröghet i vissa delar av systemet avseende genusfrågorna som det kan vara värt att se över, men generellt sett välkomnas kvinnor till LiTH! Det finns dock ett motstånd mot könskvotering. Vetenskapliga meriter ska gälla vid alla tillsättningar.Många av handledarna uttalar sig negativt om den finansiella osäkerheten som är förknippad med de jämförelsevis låga fakultetsanslagen och det stora beroendet av externa forskningsmedel. Mängden administration upplevs som inkräktande på framförallt forskningen, men sammantaget verkar ändå mycket av den administrativa arbetsbördan vara självpåtagen eftersom så pass mycket tid ägnas åt styrelseuppdrag, referee-uppdrag, och andra typer av engagemang. Det råder en viss oro inför aviserade förändringar. Det gäller framförallt rädsla för en ökande undervisningsbörda, och det gäller vad den nya tjänstereformen kan komma att innebära. Handledning som sådan är en av forskarutbildningens mest kännetecknande uppgifter. Alla handledare har själva en gång fått handledning och det är nu en av deras viktigaste uppgifter. Ändå är handledningens innehåll, omfattning och administrativa genomförande i praktiken definierad på ett otillfredsställande sätt, vilket tillsammans med den nya tjänsteordningens skärpta krav på pedagogisk meritering medför risk för orättvisor.Värt att notera är att ingen klagar på lönen, eller andra materiella villkor, liksom det faktum att ingen menar att avhandlingarna har blivit annat än bättre de senaste tio åren, trots att medelutbildningstiden minskat.

  • 10.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet.
    Postgraduate Education – Aspects of Importance: Postgraduate Education in Europe – Past, Present and Future. Högskoleverket, Linköping 010503–052001Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Perselli, Jan
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Redovisning av projektet E-lärande vid biblioteket: En något utökad och varsamt reviderad version2015Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Perselli, Jan
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Vem bryr sig om fostret?: Fostersyn i svensk rätt2009Inngår i: Den svårlösta konflikten: Om den ofödda människan / [ed] Dunér, Anna, Bischofberger, Erwin, Gustafson, Sture, Stockholm: Veritas , 2009, 1, s. 143-167Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet.
    Är abort hälsofrämjande: Aborternas plats i hälso- och sjukvården1994Inngår i: Öppningar och farhågor: Fjorton humanister om hälsa, sjukdom och hälsofrämjande, Linköping: Tema hälsa i samhället, Linköpings universitet , 1994Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
1 - 13 of 13
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf