Vad händer på våra arbetsplatser när vårt samhälle blir alltmer ojämlikt? I Ojämlika arbetsplatser lyfter 22 forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner fram klass- och genusbaserade orättvisor och hur olika maktordningar samverkar och förstärker varandra. Med sina skildringar av rasifierad ojämlikhet på olika arbetsplatser är boken den första i sitt slag i Sverige.
This thesis examines women’s upward class mobility in a Swedish context, with particular focus on notions of class, gender, race, Swedishness and sexuality. The thesis analyses qualitative interviews with 16 upwardly mobile women. In the analysis the women’s lived experiences, contextualized through structural processes, are in focus.
The women’s educational success seems to be crucial in their understanding of how they were able to move out of the working class. The analysis suggests that being duktig (good, capable and efficient) is central in the women’s understanding of their upward class mobility. Further, the analysis shows that racialization and notions of Swedishness clearly structure the women’s experiences of upward class mobility in different ways.
I argue that the women’s need to “escape” from working-class positions must be understood by highlighting the complex processes of inequalities based on notions of class, gender, race, Swedishness and sexuality. Moreover, contrasting dynamics within common stories of “class escape” suggest the possibility of using such narratives as entry points: not only into the complexities of social location in present-day Sweden; but also the complexities of what is required in order to move through social space.
Intimacy, shared experiences and evening out the power relations between researcher and the participants play an important role in feminist methodology. However, as highlighted in previous research on studying ‘up’, such methods might not be appropriate when studying privileged groups. Therefore, studying privileged women challenges fundamental assumptions in feminist methodology. When researching privileged women, the assumption that the researcher is almost always in a superior position within the research process becomes more complicated. The article seeks to contribute to the feminist methodological literature on how to study privileged groups by exploring how class, gender and whiteness are produced in three fieldwork situations with women who hold privileges in a postcolonial and capitalist landscape. Drawing on interviews and participant observations with white Swedish migrant women, the article argues that researchers need to turn the problems, fears and feelings of being uncomfortable into important data, in order to study privileged groups of women.
Syftet med utvärderingen är att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som finns inom projekten, samt se vilka spår Arvsfondens finansiering har lämnat.
I utvärderingsuppdraget har följande frågeställningar ingått:
Vilka spår lämnar Arvsfondens pengar och under vilka förutsättningar lämnar pengarna spår? Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på? Hur upplever målgruppen insatserna? Hur många har deltagit i och/eller nåtts av den aktuella verksamheten?
I utvärderingsuppdraget har också ingått att, utifrån Arvsfondens kategorisering av överlevnad, bedöma vad som lever vidare efter projektslut, för de projekt som avslutats vid tiden för utvärderingen.
Genomförande
Utvärderingen omfattar 25 projekt inriktade på jämställdhet och som antingen främst riktats till flickor och kvinnor (17 projekt) eller pojkar och män (8 projekt). I forskarnas genomgång av projekten har det visat sig att flera av de projekt som riktats till flickor och kvinnor också vänt sig till icke-binära och transpersoner. Projekten har pågått under perioden 2016–2023. Utvärderingen slutfördes i juni 2023. Projekten som ingår i utvärderingen har framför allt riktat sig till två av Arvsfondens målgrupper: Barn (0–11 år) och ungdomar (12–25 år).
Utvärderingen har bestått av tre olika delstudier: telefonintervjuer med projektledare i ett urval av projekten, en dokumentstudie baserad på ansökningar, årsrapporter samt slutrapport från de projekt som avslutats vid tiden för utvärderingens slutförande, samt fördjupade studier av tre projekt.
Under de senaste decennierna har inkomstojämlikheten ökat i Sverige, och höginkomsttagare tillhör vinnarna. Men trots sin privilegierade position har gruppeni hög grad varit frånvarande i forskningen om klass. I Mikael Svenssons och Lena Sohls artikel får vi därför en välbehövlig inblick i svenska höginkomsttagares klassidentifikation och självuppfattning. Författarna har intervjuat 25 personer som tillhör de 10 procenten med högst löneinkomster i Sverige och analyserar hur de resonerar om sig själva som höginkomsttagare och om sin klassposition. Intervjupersonerna ser sig som ekonomiskt privilegierade, till exempel i det att de sällan behöver oroa sig för pengar och har en trygg framtid tack vare hög utbildning och en säker position på arbetsmarknaden. Samtidigt vill de inte identifiera sig som höginkomsttagare, men däremot som medelklass eller övre medelklass. Deras sätt att resonera om klass ligger i linje med den ökade medelklassidentifikationen i Sverige, inte minst genom de positiva värden som de kopplar till medelklassen och den övre medelklassen.