miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 44 of 44
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Elin
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Hansson, Diana
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Fröken, fröken titta på mig!: En kvalitativ studie om hur tolv pedagoger arbetar på gården under utomhusvistelse2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen beskriver en studie gjord med ambitionen att undersöka hur förskolans pedagoger agerar utomhus. Syftet med studien är att undersöka hur tolv pedagoger från två förskolor arbetar på verksamhetens gård under utomhusvistelsen. Material och underlag samlades in genom naturalistiska observationer under fyra förmiddagar. Varje pedagog har observerats enskilt i 30 minuter och detta ger oss ett råmaterial på totalt sex timmar. Observationerna var ostrukturerade och dokumenterades i löpande protokoll med papper och penna. I vårt resultat har vi kunnat urskilja både skillnader och likheter i observationerna från de två förskolorna. Vi har kategoriserat materialet utifrån de centrala delar som vi upplever att vi sett när vi studerat observationerna i sin helhet. Det vi har sett är att pedagogerna intar sju olika roller ute på förskolans gård. Vi upplever att det är stort fokus på omsorg, fostran samt instruktioner, anvisningar och uppmaningar. Dock har vi även sett flera situationer där pedagogerna kommunicerar med varandra, aktivt deltar i barnens aktiviteter, intar en roll som medforskare samt använder sig av utemiljöns material.

  • 2.
    Andersson, Sara
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Sundström, Anette
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Barn som far illa: Pedagogers medvetenhet och handlingsberedskap i förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers medvetenhet och handlingsberedskap i förskolan kring barn som varit med om traumatiska händelser. För att uppfylla syftet skickades en webbsurvey (enkätundersökning) ut och 31 personer med anknytning till förskolan svarade på den. Resultatet visar att informanterna är relativt eniga om hur de uppfattar traumatiska händelser. De tycks ha olika erfarenheter, både när det gäller upptäckten av att ett barn far illa och hur de gått tillväga. Handlingsberedskap har informanterna förvärvat genom erfarenhet, fortbildning och diskussioner i arbetslaget och de är överens om att aktiviteter som stärker barns självförtroende och självkänsla är ett viktigt led i det förebyggande arbetet. Trygghet, kärlek och omsorg var också viktigt enligt informanterna. Enkätundersökningen visar också att det är omständigheterna som avgör vad informanterna skulle välja att göra eller inte göra när ett barn far illa. Avslutningsvis menar många av informanterna att det är viktigt att agera, även om man många gånger behöver gå försiktigt fram på grund av omständigheterna.

  • 3.
    Anrep, Carl
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Karriärstegen i himmelriket: En studie i prästerskapets social bakgrund i Härnösands stift under 1700-talet2013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Visade sig vara relativt liten rörlighet mella kyrkoherdrar och komministrar. Den låga rörligheten mellan de olika grupperna kan antyda att det var olika typer av männinskor som blev olika typer av präster, även ålder hade betydelse. Slutsats; den faktor som hade tydligast påverkan på huruvida en präst blev kyrkoherde eller komminister var deras utbildningsnivå. Även ålder spelar också in, men dessa kan möjligen vara relaterade.

  • 4.
    Arvastsson, Ingeborg
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Brott i Ovikens tingslags häradsrätt 1845,1850 och 18552014Student paper first term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 5.
    Berggren, Cathrine
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Folkbibliotekens start i Sundsvall och Härnösand: En jämförande analys mellan "industristaden" och "lärdomsstaden"2013Student paper second term, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Billing, Marie
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Från utsatt till utstött: Ogifta mödrars bakgrund och livsöde i Hallingebergs socken i mitten på 1800-talet2013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 7.
    Blom, Isabell
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Andersson, Malin
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Lärande utomhus: En kvaltativ studie bland pedagoger i förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har gjort en kvalitativ semistrukturerad studie där vi använt oss av en fenomenografisk ansats. Detta utfördes på 12 olika förskolor med syfte att undersöka pedagogers uppfattningar angående lärande utomhus och för att kunna tolka om deras resonemang har med utomhuspedagogik att göra.Vi samlade in materialet till vår studie genom att göra 12 intervjuer, som vi spelade in med våra mobiltelefoner för att kunna återgå till materialet.Som grund i denna studie har vi använt utomhuspedagogik, eftersom vi anser att lärande sker i växelverkan mellan sinnlig kontakt och boklig bildning vilket är studiens fokus.Studiens resultat visar att pedagogerna uppfattar naturen ur ett hälso- och miljöperspektiv och att de anser att allt som går att göra ute går att göra inne. Slutsatsen av studien är att vi kan se att många av pedagogerna har ett utomhuspedagogiskt synsätt men att vi inte kan uttala oss om det verkligen är ett utomhuspedagogiskt arbetssätt.

  • 8.
    Brolin, Andreas
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Bondesamhället och skriftkulturen: En studie över hur skriftligheten gestaltar sig på tinget i Jämtland 1634-16902015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur skriftligheten gestaltar sig över tid på tinget i Jämtland under tre tidsnedslag (1634-1636, 1649-1665 och 1688-1690) i 1600-talet. Det finns två anledningar till det: Dels en hypotes om att skriftligheten i Jämtland, i strid med den gängse bilden av Norrland som ett efterblivet bondesamhälle, redan tidigt var utbredd och dels att tidigare studier inom läs- och skrivkunnighetsforskningen, även om de har tagit som utgångspunkt att samhället under tidigmodern tid genomgick en förskriftligandeprocess, uteslutande har fokuserat på aktörernas läs- och skrivkunnighet och inte studerat själva förskriftligandet som sådant. I fråga om hypotes omgavs arbetet dessutom med en förväntan om att antalet skriftreferenser skulle vara stadigt tilltagande med tiden. Källmaterialet har utgjorts av avskrifter av domboksprotokoll. Metoden har varit att först klassificera dess ärenden och sedan undersöka hur ofta och var referenser till skriftlighet förekommer. De teoretiska begreppen possessiv och accessiv läs- och skrivkunnighet samt kommunikativa kompetenser är verktyg som använts för att komplettera bilden av hur pass skriftbetonade de olika tidsnedslagen var. Det främsta resultatet är att det andra tidsnedslaget (1649-1665) avviker som klart mindre förskriftligat än de övriga, vilket alltså indikerar ett brott i den historiska utvecklingen som förskriftligandeprocessen innebar. Ytterligare slutsatser av vikt är att det tidsnedslag som var mest skriftligt var det äldsta (1634-1636) och att skriftreferensernas vanligaste kontext var bland tvistemålen. Hypotesen att Jämtland tidigt nåddes av förskriftligandet bekräftas av analysen, medan förväntningen om att skriftligheten skulle vara stadigt tilltagande över tid däremot alltså motsägs.    

  • 9.
    Brännström, Anette
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Kampen om Klemensnäskravallerna: Ena innehållsanalys av hur tidningar med olika politisk färg skildrade händelserna2013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har granskat sex tidningar under nära två månader, den 6 juli 1932 till sista augusti samma år,

    för att studera hur de skildrar Klemensnäskravallerna, var de lägger skulden och vilka eventuella

    jämförelser de gör med skotten i Ådalen året innan. Resultatet visar att tidningarna skildrar

    händelserna väldigt olika, inte minst i sin rubriksättning, och att tidningarnas politiska linje

    återspeglas även på nyhetsplats. Vad gäller skuldfrågan klandrar de frisinnade tidningarna främst

    kommunisterna, medan tidningarna på vänsterkanten lägger skulden på arbetsgivarna.

    Socialdemokratiska Västerbottens Folkblad står någonstans mitt emellan och riktar kritik mot såväl

    kommunister som arbetsgivare, samtidigt som tidningen tycks mån om att försvara

    fackföreningarna. De två liberala tidningarna undviker helt att jämföra händelserna i Klemensnäs

    med vad som inträffat i Ådalen året innan, men de fyra övriga drar paralleller och enligt de tre

    tidningar som står längst till vänster är parallellerna mycket tydliga. Sammantaget utgör

    tidningarnas texter om händelserna i Klemensnäs exempel på en större politisk strid om hur världen

    skulle ses och historien skulle skrivas, inte minst mellan reformister och revolutionärer inom

    arbetarrörelsen.

  • 10.
    Dahl, sonja
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Folkskola under utredning: Kommittéer och kommittéförslag inför 1840 års folkskoleproposition2013Student paper second term, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 11.
    Ekström, Sara
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Den kommunala skolan: Riksdagspartiernas åsikt i frågan då och nu2014Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet var att utreda partiernas ställning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernas

    åsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehållet i

    proposition 1990/91:18 ”

    Om ansvaret för skolan”. Det huvudsakliga innehållet handlar om

    huruvida kommunaliseringen är bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras på ett

    vettigt sätt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i många fall. Socialdemokraterna

    ansåg att en kommunalisering var bra för den svenska skolan men de förklarade inte exakt hur de

    skulle gå tillväga då ansvaret skulle lämnas över till kommunerna på ett bra sätt. Övriga partier i

    riksdagen tog dock upp många viktiga frågor angående det som ansågs otydligt, även en del förslag

    som inte ansågs lämpliga kritiserades. Trots att beslutet om kommunaliseringen vid denna

    proposition redan var taget fanns fortfarande många inlägg där politikerna kritiserar själva beslutet

    om att kommunalisera skolan och önskar att detta ska tas tillbaka, detta gäller främst moderaterna.

    Vissa partier låter mer positiva till beslutet av decentralisera skolan där bland Lars Leijonborg (fp),

    vilket han senare säger sig aldrig varit. Alla riksdagspartier hade dock invändningar på regeringens

    proposition vilka var av både större och mindre grad. Begreppet ”

    likvärdighet” dyker upp många

    gånger i denna proposition samt tillhörande material. Regeringen anser att man kan bibehålla en

    likvärdig skola trots att man byter huvudmannaskap, dvs flyttar över ansvaret från staten till

    kommunerna. Socialdemokraterna menar på att skolan efter kommunaliseringen skulle behålla

    likvärdighet eftersom det kommer ske uppföljningar och utvärderingar som skulle säkra

    likvärdigheten. Det finns dock argument från partier som anser att så inte är fallet. Efter att ha läst

    igenom de olika argumenten mot denna proposition verkar de största ligga i en rädsla för att barnen

    inte skulle få en likvärdig skola. Bl a vänsterpartiet menar att likvärdigheten inte kan garanteras och

    kräver en lagändring. Moderaterna menar på att bidragssystemen socialdemokraterna tagit upp

    gällande vuxenutbildningarna skulle medföra att vissa kommuner skulle få kraftiga nedskärningar

    och andra skulle få extrema uppräkningar. Detta medför att skolan inte skulle vara likvärdig.

    Centerpartiet diskuterar huruvida kommunerna kommer ha råd med vissa utbildningar och att vissa

    skulle kunna tvingas lägga ned pga fördelningen av det nya bidragssystemet. Andra centrala delar är

    det ökande inflytandet hos skolans personal samt elever och föräldrar. Socialdemokraterna menar

    att man skulle få ett ökat inflytande då ansvaret övergår från staten till kommunen. Kritik fås dock

    från folkpartiet då de anser att skolan kommer föregå politikerstyrd efter decentraliseringen om det

    inte görs en ändring i skollagen som bör ändras på så sätt att elever och föräldrar skulle få ett större

    inflytande över skolan.

     

    Det är intressant att titta på debatterna kring skolan och kommunaliseringen idag, främst med tanke

    på att det anses vara olikvärdig. Målet regeringen hade med reformen var tvärtom, att den skulle bli

    mer jämlik och likvärdig. Som tidigare nämnts är dock de flesta partier idag för att behålla den

    kommunala skolan, de åsikter som förs mot en kommunal skola handlar om mycket av det som

    redan kom fram i proposition 1990/91:18 bl a en mindre likvärdig skola och stora regionala

    skillnader. Att skolan har blivit mindre likvärdig har getts fakta på däremot kan det diskuteras

    huruvida det beror på kommunaliseringen eller inte. Det som är helt klart är att allt detta har skett

    efter reformen. Det diskuteras även att klasserna ska bli mindre, idag är klasserna större än tidigare.

    Därav kan man anse att målen med införandet inte blev förverkligade. Dock fanns det kritik från

    partierna som var emot kommunaliseringen redan då som sade sig tro att skolan skulle bli mindre

    likvärdig och att de inte hade ett bra svar på hur de skulle få klasstorlekarna mindre vilket idag inte

    längre är spekulationer utan sanning. Även kunskapsnivån har sänkts,

    58 detta trots att

    socialdemokraterna hade som mål att denna skulle öka efter kommunaliseringen. Vissa partier har

    idag ändrat åsikter angående den kommunala skolan. Vänsterpartiet är det parti som svängt mest i

    frågan, från att ha röstat igenom reformen till att vara starkt kritiska till denna reform. Folkpartiet lät

    till en början positiva till en decentraliserad skola, dock ansåg de genomförandet inte var korrekt

    och stod därför aldrig bakom detta beslut. Idag är även dem väldigt kritiska till den kommunala

    skolan. De övriga borgliga partierna och även miljöpartiet verkar anse att skolan ska vara

    kommunal så länge det inte finns ett betydligt bättre alternativ då denna omstrukturering skulle vara

    kostsam. I de två avhandlingarna som valt som forskningsläge tror författarna att

    kommunaliseringen av den svenska skolan kan ha handlat om ekonomiska orsaker att staten inte

    skulle klara av att finansiera en utbildning. Detta tas även upp av politiker vars texter som valts att

    ha med i denna uppsats. Även Bergströms diskussioner om att kvaliteten inte skulle kunna hållas

    verkar det finns många diskussioner om idag, han får alltså medhåll i hans tidigare funderingar om

    att den kommunala skolan inte är hållbar på vissa fronter.

    Intressant för annan forskning i området är att titta på Leif Lewins utredning som tillsattes av

    regeringen 2011 och jämföra detta resultat med vad som förespåddes om kommunaliseringen i

    början på 1990-talet. Detta har jag inte haft möjlighet att göra eftersom den inte kommer presenteras

    förrän den 10 februari 2014, de lovar dock att de har

    ”ganska skarpa resultat att redovisa”.59 Denna

    undersökning skulle kunna leda till förändrade åsikter hos riksdagspartierna.

    58 Skolverket, PISA

    59 Skolvärlden (

     

  • 12.
    Filek-Kryger, Ewa
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Lodin, Elenia
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Musikens betydelse i det pedagogiska arbetet: Hur används musik som pedagogiskt verktyg i förskolan?2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar musikens betydelse i det pedagogiska arbetet. Syftet med undersökningen är att beskriva på vilket sätt musik används som pedagogiskt verktyg på sex olika förskolor i Mellansverige. Denna empiriska undersökning utgörs av data, insamlat genom en fallstudie. Sex videoobservationer av sex olika musikaktiviteter gjordes och det inspelade materialet användes sedan som stöd för öppna intervjuer med de pedagoger som ledde aktiviteterna. Reflektioner av observationer jämfördes med tolkningar av intervjuerna och sedan sammanfattades det som upptäcktes vara gemensamt för alla fallen. De aspekterna är att pedagogerna använder musik som ett verktyg i att stimulera barnens språkutveckling, identitetsarbete, gemenskap, motorik och matematik. Utifrån resultatet framkommer också tydligt att den viktigaste faktorn som musiken bär med sig i det pedagogiska arbetet är glädje. Hur pedagogerna reflekterar kring musikens roll, kring sin egen roll som ledare för en musikaktivitet samt hur de utformar de aktiviteterna, skiljer sig till viss grad mellan de olika fallen och dessa skillnader analyseras och diskuteras i diskussionsdelen. Avslutningsvis ges förslag till vidare forskning inom området.

  • 13.
    Forsell Braf, Rose-Marie
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    "Bolagens magt är i sanning förfärlig": En analys av bolagskriternas ideologiska föreställningar i den offentliga debatten om Norrlandsfrågan 1901-1910.2013Student paper second term, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 14.
    Gunnarsson Lindqvist, Barbro
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Understödskassor i slutet av 1800-talet, det statliga pensionssystemets föregångare.: Kungliga Operans kör och deras pensioner 1892 och 19122013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Alla arbetande korister med lön var tvungna att ingå som medlemmar i Kgl teaterns kassa både 1892 och 1912. Jag har hittat tre undantag där alla anställdes med mindre än 15 år kvar till sin pensionsålder. 1892 hade Kgl Teaterns kassa 60 medlemmar. 15 pensionärer, 1 understödstagare, 37 korister och 7 f.d. korister som avslutat sin anställning men hade kvar sitt medlemskap i Kgl Teaterns kassa. 1912 hade samma kassa 25 pensionärer, 58 korister och 3 f.d. korister som stod kvar i kassan.I Operakörens kassa var det frivilligt att ingå. 1912 fanns det 64 medlemmar. 8 pensionärer, 42 korister och 12 f.d. korister som fortsatte med sina inbetalningar fram till sin pension. 17 aktiva korister var inte medlemmar i Operakörens kassa. Varför? 3 av dessa tillhörde begravningskassan, 4 valde att bli medlemmar inom något år. De övriga 10 var alla utom en anställda 1910/11. De anställdes eller hade snarare handplockades av styrelsen efter 1909 års oroligheter som slutade i att en tredjedel av kören blev avskedad. Kan vara en slump men oxå en markering att inte ingå i Operakörens kassa.Alla korister som var medlemmar i Kgl Teaterns kassa 1892 med en lön från 600 kr per år och uppåt tillhörde klass 1, de med löner under 600 kr per år tillhörde klass 2. Utefter dessa klasser bestämdes avgifter och pensionsbelopp. Inträdesavgiften var 30 kr respektive 15 kr, årsavgiften 12 kr respektive 6 kr och pensionsbeloppet 300 kr respektive 150 kr per år. Här gjordes ingen skillnad mellan könen, men väl när det gällde pensionsåldern. 47 år för kvinnorna och 50 år för männen. Alla skulle betala 30 år till kassan vilket gjorde att kvinnorna började vid 17 år och männen vid 20 år. Anställdes man efter denna ålder betalade man en retroaktiv summa. När en lönehöjning ökade till 600 kr eller över, flyttades man upp till den högre klassen och betalade inträdesavgiften på 30 kr för klass 1. För att vara berättigad att lyfta pension krävdes också att koristen hade arbetat på teatern i 15 år. Det fanns 11 rum för de som tillhörde klass1 och lika många för de som tillhörde klass 2. De flesta tillhörde klass 1. Den som inträtt i ett pensionsrum lyfte pensionen till sin död, då näste korist som uppfyllt de övriga kraven, kunde överta pensionsrummet. Det var inte ovanligt att en korist tvingades vänta några år på ett ledigt pensionsrum, även om man i övrigt uppfyllt alla kraven. 1892 fanns 16 pensionärer, 1 i klass 2 och 15 i klass 1 trots att reglementet endast stadgade 11 pensionsrum i klass 1. Jag har inte hittat någon källa som förklarar varför men en notis i en av matriklarna hänvisar till ett Kungligt brev angående en utökning från 11 till 15 pensionsrum den 1 juli 1899.1912 hade en del förändringar genomförts i Kgl Teaterns kassa. Den som hade mindre än 15 år kvar till sin pensionsålder var enligt det nya reglementet inte tvingad att ingå i Kgl Teaterns kassa. Pensionsåldern var 50 år. Nu gjordes inte längre någon skillnad mellan könen och inte heller mellan koristernas löner. Nu byggde pensionen på antal år i tjänst istället. Inträdes -, befordrings- och den retroaktiva avgiften var borttagen. Alla skulle betala 45 kr per år. Huvudpensionen var 450 kr och för de som arbetat över 15 år på teatern tillkom en tilläggspension om 30 kr för varje överskjutande år. En mängd övergångs och tilläggsbestämmelser gjorde att pensionerna blev olika och svåra att följa i källorna. Olika regler gällde för de som anställts före eller efter 1910. Resultatet var att pensionen många gånger fortfarande låg på 300 kr per år. På 20 år hade pensionsbeloppet knappt rört sig och i förhållande till lönen hade det faktiska värdet sjunkit.Operakörens kassa hade 1912 en blygsammare pensionsutbetalning. 8 personer kvitterade ut 75 kr för år 1912. Inträdesavgiften var 3 kr och årsavgiften 6 kr. Efter 30 års inbetalningar, anställning och medlemskap i kassan i 15 år och en uppnådd ålder av 50 år var en korist kvalificerad för pension. Liksom i Kgl Teaterns kassa fick koristen snällt vänta på ett ledigt pensionsrum.1912 gjordes inga skillnader mellan könen i de båda kassorna. Eftersom lönerna var könsbaserade blev det generellt kvinnorna som oftare fick halva lönen i pension medan männen som generellt hade högre lön, oftare endast fick en tredjedel i pension. D.v.s. en sämre pension i förhållande till sin lön.44Den som avslutat sin tjänst fick vara kvar i operakörens kassa om årsavgifterna betalades in. De 8 pensionärerna i Operakörens kassa var från 61 år och upp till 75 år. Samtliga lyfte även pension från Kgl Teaterns kassa.Skillnaderna mellan kassorna var stora. Kgl Teaterns kassa hade många fler medlemmar från skilda yrkesgrupper som arbetade på operan. Operakörens kassas medlemmar kom enbart från kören. De största intäkterna hos Kgl Teaterns kassa kom från teaterlotterier, räntor och medlemsavgifter men även statsbidrag. Operakörens kassa endast medlemsavgifter och räntor på insatt och placerat kapital. Operakörens kassa kunde endast erbjuda en fjärdedel av vad Kgl Teaterns kassa kunde i pension.Bengt Bergander menar i sin bok att understödskassorna var små och bristfälliga. Man kan konstatera att Körens kassa var liten och kan inte med sina 75 kr per år 1912 varit mer än ett litet, men ändå, ett välkommet bidrag. Den högre pensionen på 300 kr 1892 och 300 – ca 450 kr 1912 utgjorde mindre än 50 % av koristens slutlön. Det kan inte varit lätt att klara sitt uppehälle, men det var dock bättre än för de som avslutat sin tjänst och uppfyllt alla kraven men ändå måste vänta på sin tur. Här finns andra spännande frågor som inte rymmer inom min uppsats, t.ex. hur länge man var tvungen att vänta på ett ledigt pensionsrum och vilka konsekvenser medförde detta? För Kgl Operans korister var pensionen likt ett lotteri. Alla var tvungna att betala avgifter till Kgl Teaterns kassa men ingen kunde vara helt säker på att få lyfta pension när alla övriga plikter var uppfyllda och när behovet var som störst.

  • 15.
    Gustafsson, Caroline
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Rimeslåtten, Anna
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Samverkan –ett värdefullt redskap: En kvalitativ studie om socialsekreterare, förskolechefer och förskollärares uppfattningar kring samverkan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva förskollärares, förskolechefers och socialsekreterares uppfattningar kring deras samarbete, vad de skulle vilja ändra på samt vad dessa förändringar skulle kunna leda till. För att undersöka detta använde vi oss utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vårt urval av förskolor gjordes slumpmässigt, därefter kontaktade vi förskolorna genom en telefonkontakt där vi efterfrågade pedagoger och förskolechefer som ansåg att de hade erfarenheter kring samverkan med socialtjänsten. Kontakten med socialtjänsten skedde genom ett mejl till områdeschefen som vidarebefordrade det till socialsekreterarna vid individ- och familjeomsorgen (IFO). Vi intervjuade totalt sex personer, två socialsekreterare, två förskolechefer samt två förskollärare som alla är verksamma inom respektive profession idag. Resultatet av vår undersökning visade att det idag inte existerar något kontinuerligt samarbete mellan socialtjänsten och de förskolor som är berörda i vår studie, utan att det är först då någonting uppstår som även ett samarbete blir aktuellt. Resultatet visade också att samtliga informanter skulle vilja att sekretesslagen möjliggjorde en återföring till förskolan för att det troligtvis skulle kunna gynna samarbetet men också barnet. Socialsekreterarna upplever att samarbetet med förskolan fungerar bra, medan förskolecheferna och förskollärarna saknar den kontinuerliga kontakten. En slutsats som vi gör av detta är att förskolans personal fokuserar på återföringen och att de känner sig blottade och upplever att de skulle kunna göra mer för barnet om de blev informerade. Socialsekreterarna lägger vikten vid öppna dialoger och att alla parter ska känna sig involverade för att det bästa samarbetet ska uppstå. En annan slutsats som vi gör är att enligt socialtjänstlagen ligger bollen till initiativ hos socialtjänsten angående ett samarbete, men att detta inte är något som de anammar fullt ut och det resulterar i en oklarhet kring initiativtagandet.

  • 16.
    Hammarström, Ylva
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Folkhemmets parias: Debatten om romernas assimilation.2013Student paper second term, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 17.
    Hellstrand, Alexandra
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Det upplösta äktenskapet.: Skilsmässomönster i Linköpings stift 1850 - 1859.2014Student paper first term, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har skilsmässomönstren i Linköpings stift under 1850-talet stått i fokus. Syftet har varit att utifrån tre övergripande frågeställningar om varför, var och vilka som skiljde sig, relatera fenomenet till det svenska samhällets då rådande äktenskapssyn, begynnande urbanisering och förindustriella karaktär. Här, i uppsatsen avslutande kapitel, ska undersökningens resultat diskuteras utifrån dessa perspektiv, och även jämföras med det rådande forskningsläget.

    1800-talets äktenskapssyn hade gamla rötter. Redan under 1500-talets sista decennier hade reformationen och den lutherska läran gjort bestående intryck på

    samhällets styrande elit, såväl inom den världsliga makten som inom den kyrkliga. Äktenskapets status hade höjts, och med denna höjning följde en sträng och konservativ normbildning rotad i Gamla testamentets mosaiska lag.[1] Moralsynen skärptes ytterligare och sedlighetsbrott bekämpades med hård hand från den kyrkliga överheten. Hade äktenskap väl ingåtts tilläts endast skilsmässa i två fall, då horsbrott begåtts eller då den ena maken övergivits av den andra, och detta endast efter att en omständlig förlikningsprocess hos den lokala prästen, socknens kyrkoråd och slutligen domkapitlet genomförts. I och med 1734-års lag överflyttades domsmakten beträffande äktenskapsskillnader till den världsliga underrätten, vilket dock fick få lagliga konsekvenser. Först under 1800-talets första decennium märktes en vilja till reformering av lagstiftningen bland rikets ständer, resulterande i underrätternas utökade befogenheter.

    Trots detta var skilsmässa ett ovanligt fenomen i 1800-talets Sverige. Äktenskapssynen var fortsatt rotad i äldre tiders normer vilket märks av i det undersökta källmaterialet bestående av skiljebrevärenden i Linköpings domkapitelprotokoll.  Inom stiftet upplöstes under den undersökta perioden endast 111 laga äktenskap och bland skilsmässoorsakerna representerar horsbrott och egenvilligt övergivande de absolut vanligaste med 77 % av fallen. Tittar man på vem som var vållande till skilsmässorna framkommer tendenser till könslig indelning bland skillnadsanledningarna. Kvinnorna i Linköpings stift vållade skilsmässa pga. horsbrott något oftare än männen. Däremot utdömdes skilsmässa till följd av mannens egenvilliga övergivande av hustrun oftare än motsatsen. Likaså framgår det av domkapitlets protokoll att männen oftare satt fängslade på livstid, medan kvinnorna hade starkare tendenser att drabbas av galenskap, åtminstone så att det ledde till äktenskapsskillnad.

    Dessa tendenser stämmer också in på Taussi Sjöbergs undersökning av Härnösands stift. En skillnad som dock gör sig märkbar är det totala antalet upplösta laga äktenskap som i Norrlandsstiftet endast uppgick till 27 stycken. Taussi Sjöberg förklarar den låga skilsmässostatistiken i Härnösands stift med dess agrara beskaffenhet; skilsmässa var ett i huvudsak urbant fenomen och bondesamhällets levnadssätt och äktenskapssyn var äktenskapsbevarande. Under 1800-talets första hälft var endast var åttonde skild man bonde i Härnösands stift, en siffra som

    dessutom minskade under seklets andra hälft. I Linköpings stift var visserligen skilsmässa dubbelt så vanligt bland stadens invånare än vad det var ute på landsbygden, men bland stiftets samtliga skilda män var trots allt var fjärde man bonde. Trots att fler bodde i städer var det alltså förhållandevis fler bönder som skiljde sig här än i Taussi Sjöbergs undersökning.[1] Av denna undersöknings åttonde kapitel framgår det dessutom att bönderna utgör den enskilt största gruppen representerad i källmaterialet.

    Hur ska då dessa resultat tolkas? Kan de härledas till Linköpings stifts mer urbana karaktär? 90 % av stiftets befolkning bodde dock ännu ute i häraderna. Däremot var Linköpings stift mindre till ytan än vad Norrlandsstiftet var, 12 ggr mindre till och med. Såväl byar som städer låg inom närmare räckhåll för varandra, och städerna var avsevärt större med mer människor och arbetsmöjligheter för skilda kvinnor och män. Den liberalisering av äktenskapssynen som kom att utmärka 1800-talets slut hade dessutom med alla sannolikhet börjat göra sig mer märkbar i Linköpings stift vid 1800-talets mitt än i Norrland, som nåddes av de samhällsstrukturella förändringarna något senare än övriga landet. Med detta i åtanke förefaller Taussi Sjöbergs förklaring till Härnösands stifts låga skilsmässostatistik plausibel, trots Linköping-böndernas större benägenhet att skilja sig.

    Jämför man 1800-talets äktenskapslagstiftning med rådande rättspraxis visar resultaten på att man i huvudsak följde lagen bland underrätterna i Linköpings stift på 1850-talet. Att döma utanför lagens gränser var inte heller nödvändigt då Kungl. Maj:ts dispensgivning fanns som alternativ för dem som saknade lagliga skilsmässogrunder. Lagstiftningen hade dessutom till viss del anpassats till rättspraxis i och med 1810 års kungliga förordning, även om få skilsmässofall i denna undersökning orsakats av fängelse, galenskap och stämpling. Att beviljas äktenskapsskillnad pga. oenighet var exempelvis vanligare än att skiljas pga. slöseri, dryckenskap och våldsamt sinnelag. Därmed inte sagt att det ena inte kunde leda till det andra…

    Hur såg då en typisk skilsmässa ut i Linköpings stift under 1850-talet? På frågan varman skiljde sig framgår det i denna undersökning att det var dubbelt så vanligt att man skiljde sig i stiftets städer än ute i häraderna. Den största skillnaden mellan stad

    lft var endast var åttonde skild man bonde i Härnösands stift, en siffra som dessutom minskade under seklets andra hälft. I Linköpings stift var visserligen skilsmässa dubbelt så vanligt bland stadens invånare än vad det var ute på landsbygden, men bland stiftets samtliga skilda män var trots allt var fjärde man bonde. Trots att fler bodde i städer var det alltså förhållandevis fler bönder som skiljde sig här än i Taussi Sjöbergs undersökning.[1] Av denna undersöknings åttonde kapitel framgår det dessutom att bönderna utgör den enskilt största gruppen representerad i källmaterialet.

    Hur ska då dessa resultat tolkas? Kan de härledas till Linköpings stifts mer urbana karaktär? 90 % av stiftets befolkning bodde dock ännu ute i häraderna. Däremot var Linköpings stift mindre till ytan än vad Norrlandsstiftet var, 12 ggr mindre till och med. Såväl byar som städer låg inom närmare räckhåll för varandra, och städerna var avsevärt större med mer människor och arbetsmöjligheter för skilda kvinnor och män. Den liberalisering av äktenskapssynen som kom att utmärka 1800-talets slut hade dessutom med alla sannolikhet börjat göra sig mer märkbar i Linköpings stift vid 1800-talets mitt än i Norrland, som nåddes av de samhällsstrukturella förändringarna något senare än övriga landet. Med detta i åtanke förefaller Taussi Sjöbergs förklaring till Härnösands stifts låga skilsmässostatistik plausibel, trots Linköping-böndernas större benägenhet att skilja sig.

    Jämför man 1800-talets äktenskapslagstiftning med rådande rättspraxis visar resultaten på att man i huvudsak följde lagen bland underrätterna i Linköpings stift på 1850-talet. Att döma utanför lagens gränser var inte heller nödvändigt då Kungl. Maj:ts dispensgivning fanns som alternativ för dem som saknade lagliga skilsmässogrunder. Lagstiftningen hade dessutom till viss del anpassats till rättspraxis i och med 1810 års kungliga förordning, även om få skilsmässofall i denna undersökning orsakats av fängelse, galenskap och stämpling. Att beviljas äktenskapsskillnad pga. oenighet var exempelvis vanligare än att skiljas pga. slöseri, dryckenskap och våldsamt sinnelag. Därmed inte sagt att det ena inte kunde leda till det andra…

    Hur såg då en typisk skilsmässa ut i Linköpings stift under 1850-talet? På frågan varman skiljde sig framgår det i denna undersökning att det var dubbelt så vanligt att man skiljde sig i stiftets städer än ute i häraderna. Den största skillnaden mellan stad

    lft var endast var åttonde skild man bonde i Härnösands stift, en siffra som dessutom minskade under seklets andra hälft. I Linköpings stift var visserligen skilsmässa dubbelt så vanligt bland stadens invånare än vad det var ute på landsbygden, men bland stiftets samtliga skilda män var trots allt var fjärde man bonde. Trots att fler bodde i städer var det alltså förhållandevis fler bönder som skiljde sig här än i Taussi Sjöbergs undersökning.[1] Av denna undersöknings åttonde kapitel framgår det dessutom att bönderna utgör den enskilt största gruppen representerad i källmaterialet.

    Hur ska då dessa resultat tolkas? Kan de härledas till Linköpings stifts mer urbana karaktär? 90 % av stiftets befolkning bodde dock ännu ute i häraderna. Däremot var Linköpings stift mindre till ytan än vad Norrlandsstiftet var, 12 ggr mindre till och med. Såväl byar som städer låg inom närmare räckhåll för varandra, och städerna var avsevärt större med mer människor och arbetsmöjligheter för skilda kvinnor och män. Den liberalisering av äktenskapssynen som kom att utmärka 1800-talets slut hade dessutom med alla sannolikhet börjat göra sig mer märkbar i Linköpings stift vid 1800-talets mitt än i Norrland, som nåddes av de samhällsstrukturella förändringarna något senare än övriga landet. Med detta i åtanke förefaller Taussi Sjöbergs förklaring till Härnösands stifts låga skilsmässostatistik plausibel, trots Linköping-böndernas större benägenhet att skilja sig.

    Jämför man 1800-talets äktenskapslagstiftning med rådande rättspraxis visar resultaten på att man i huvudsak följde lagen bland underrätterna i Linköpings stift på 1850-talet. Att döma utanför lagens gränser var inte heller nödvändigt då Kungl. Maj:ts dispensgivning fanns som alternativ för dem som saknade lagliga skilsmässogrunder. Lagstiftningen hade dessutom till viss del anpassats till rättspraxis i och med 1810 års kungliga förordning, även om få skilsmässofall i denna undersökning orsakats av fängelse, galenskap och stämpling. Att beviljas äktenskapsskillnad pga. oenighet var exempelvis vanligare än att skiljas pga. slöseri, dryckenskap och våldsamt sinnelag. Därmed inte sagt att det ena inte kunde leda till det andra…

    Hur såg då en typisk skilsmässa ut i Linköpings stift under 1850-talet? På frågan varman skiljde sig framgår det i denna undersökning att det var dubbelt så vanligt att man skiljde sig i stiftets städer än ute i häraderna. Den största skillnaden mellan stad

    lft var endast var åttonde skild man bonde i Härnösands stift, en siffra som dessutom minskade under seklets andra hälft. I Linköpings stift var visserligen skilsmässa dubbelt så vanligt bland stadens invånare än vad det var ute på landsbygden, men bland stiftets samtliga skilda män var trots allt var fjärde man bonde. Trots att fler bodde i städer var det alltså förhållandevis fler bönder som skiljde sig här än i Taussi Sjöbergs undersökning.[1] Av denna undersöknings åttonde kapitel framgår det dessutom att bönderna utgör den enskilt största gruppen representerad i källmaterialet.

    Hur ska då dessa resultat tolkas? Kan de härledas till Linköpings stifts mer urbana karaktär? 90 % av stiftets befolkning bodde dock ännu ute i häraderna. Däremot var Linköpings stift mindre till ytan än vad Norrlandsstiftet var, 12 ggr mindre till och med. Såväl byar som städer låg inom närmare räckhåll för varandra, och städerna var avsevärt större med mer människor och arbetsmöjligheter för skilda kvinnor och män. Den liberalisering av äktenskapssynen som kom att utmärka 1800-talets slut hade dessutom med alla sannolikhet börjat göra sig mer märkbar i Linköpings stift vid 1800-talets mitt än i Norrland, som nåddes av de samhällsstrukturella förändringarna något senare än övriga landet. Med detta i åtanke förefaller Taussi Sjöbergs förklaring till Härnösands stifts låga skilsmässostatistik plausibel, trots Linköping-böndernas större benägenhet att skilja sig.

    Jämför man 1800-talets äktenskapslagstiftning med rådande rättspraxis visar resultaten på att man i huvudsak följde lagen bland underrätterna i Linköpings stift på 1850-talet. Att döma utanför lagens gränser var inte heller nödvändigt då Kungl. Maj:ts dispensgivning fanns som alternativ för dem som saknade lagliga skilsmässogrunder. Lagstiftningen hade dessutom till viss del anpassats till rättspraxis i och med 1810 års kungliga förordning, även om få skilsmässofall i denna undersökning orsakats av fängelse, galenskap och stämpling. Att beviljas äktenskapsskillnad pga. oenighet var exempelvis vanligare än att skiljas pga. slöseri, dryckenskap och våldsamt sinnelag. Därmed inte sagt att det ena inte kunde leda till det andra…

    [1] I Härnösands stift var ca 110 av 1000 människor bönder av manligt kön, detta utav en totalbefolkning på drygt 303 000. 5 av dessa bönder var skilda. Motsvarande siffror i Linköpings stift var 90 av 1000 (av 349 000 totalbef.) 28 av dessa var skilda. Siffrorna hämtade från BISOS Befolkning A 1851-1855, tredje avdelningen.

    [1] I Härnösands stift var ca 110 av 1000 människor bönder av manligt kön, detta utav en totalbefolkning på drygt 303 000. 5 av dessa bönder var skilda. Motsvarande siffror i Linköpings stift var 90 av 1000 (av 349 000 totalbef.) 28 av dessa var skilda. Siffrorna hämtade från BISOS Befolkning A 1851-1855, tredje avdelningen.

    [1] I Härnösands stift var ca 110 av 1000 människor bönder av manligt kön, detta utav en totalbefolkning på drygt 303 000. 5 av dessa bönder var skilda. Motsvarande siffror i Linköpings stift var 90 av 1000 (av 349 000 totalbef.) 28 av dessa var skilda. Siffrorna hämtade från BISOS Befolkning A 1851-1855, tredje avdelningen.

    [1] I Härnösands stift var ca 110 av 1000 människor bönder av manligt kön, detta utav en totalbefolkning på drygt 303 000. 5 av dessa bönder var skilda. Motsvarande siffror i Linköpings stift var 90 av 1000 (av 349 000 totalbef.) 28 av dessa var skilda. Siffrorna hämtade från BISOS Befolkning A 1851-1855, tredje avdelningen.

    [1] Taussi Sjöberg 1988, s.41 f.

  • 18.
    Häggström, Linn
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Karlsson, Helena
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Varför läxa?: En kvalitativ innehållsanalys av lärare och rektorers läxargumentation2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på vad som motiverar och har motiverat lärare och rektorer att ge eller inte ge läxor före och efter de försvann ur styrdokumenten vid införandet av Lpo 94 samt vad som karaktäriserade denna argumentation. I studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys där lärare och rektorers argumentation för eller mot läxa, i fackpress, i ett tidsperspektiv, analyserades och tolkades. Argumentationen kategoriserades allteftersom analysen och tolkningen fortgick och i resultatet illustrerades tolkningarna med citat. Resultatet visade att det före 1994 var svårt att hitta några argument för eller mot läxa överhuvudtaget, och de argument som hittades var enbart för läxa. Däremot fanns det efter 1994 argument både för läxa och mot läxa. I resultatet framkom att lärare fortfarande i stor utsträckning ger läxa av flera olika anledningar, men också att argumentationen mot läxor ökade i slutet på 2000-talet.

  • 19.
    Jakobsson, Susanne
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Vad är en bra lärare?: En studie om hur lärare definierar en bra lärare.2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen redogör för vad några lärare anser är en bra lärare. Uppsatsen är inspirerad av Per Fibek Laursen(2004) bok Bli en bra och effektiv undervisare- om du vill där författaren undersöker lärarrollens betydelse utifrån ett autentiskt perspektiv.Min undersökning syftar till att se hur lärare definierar en bra lärare. Undersökningen utgår ifrån lärarens bemötande till eleverna, lärarens handlingsutrymme i skolan, lärarens ämneskunskaper samt om det finns äkta lärare. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med sju lärare på fem olika skolor i Sundsvalls kommun.Studien har visat att det finns problem för att bli en bra lärare i skolan. Yttre och inre faktorer i skolan har inverkan på om läraren blir bra. Yttre faktorer som läroplan, ekonomi och teknologi. Inre faktorer som skolmiljö och skolkultur. Studien visar på vilka egenskaper du som lärare bör besitta för att vara en god lärare till exempel att du ska vara positiv, nyfiken och humoristisk. Resultaten i min studie stämmer bra överrens med den aktuella forskningen som jag tagit del av. Resultaten diskuterar jag och kopplar till forskningen samt att ni får ta del av mina tankar och reflektioner kring resultatet och kring vidare forskning. Passar en humoristisk lärare för alla elever? Det är en frågeställning jag reflekterar kring i diskussionen.

  • 20.
    Jonsson, Anna
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Lithén, Maria
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Barns kamratrelationer: Pedagogers uppfattningar om barns relationsarbete i förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att utveckla förståelse för barns förutsättningar attskapa och upprätthålla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör några tänkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar formuleradeskategorier utifrån informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för relationsarbete ärföljande; Förskolan som institution ger unika förutsättningar, Den fysiska miljön ochtillgång till material - centrala utgångspunkter, Individens unika förutsättningar,Gruppklimatet som grogrund samt Samhällets normer som begränsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete är följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan få ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprätthållande av relationer i förskolan. Genom att använda kategoriernasom reflektionsunderlag för yrkesverksamma pedagoger kan studien bidramed kunskap till det pedagogiska fältet om barns förutsättningar tillrelationsarbete i förskolan.

  • 21.
    Karlsson, Angelica
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Det allmänna hälsotillståndet 1855-1860 i Örebro och Askersund: Utifrån provinsialläkarens årsberättelser2014Student paper first term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 22.
    Karlsson, Katarina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Larsson, Katarina
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Utomhuspedagogik i förskolan: Pedagogernas resonemang kring utomhuspedgogik2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete avhandlar pedagogers resonemang kring lärandet i utomhusmiljö. Samt hur pedagogerna inom förskolan väljer att arbeta med utomhuspedagogik och vad de tar fasta på inom ämnet. För att ta reda på detta intervjuades fem pedagoger vid fem olika förskolor samt lämnade ut 56 enkäter, till fem förskolor runt om i södra Norrland. Resultatet från intervjuerna och enkäterna är indelade under tre olika rubriker. Dessa rubriker är utformade efter vårt syfte och våra frågeställningar. Likheterna som vi såg mellan enkätsvaren och svaren från intervjuerna har vi valt att stärka med beskrivande och representativa citat. Utomhuspedagogik beskrivs som ett förhållningssätt och i studien visade det sig att det är av betydelse i arbetet kring utevistelsen. Det som framkom från intervjuerna och enkäterna var att begreppet utomhuspedagogik är ett väl använt begrepp inom förskolan men att det saknas kunskap inom området. Det kom också fram att de flesta av informanterna ville utveckla sina kunskaper och att de efterfrågade fortbildningar inom ämnet utomhuspedagogik. Den främsta anledningen till att pedagogerna vistades utomhus med barngruppen i de undersökta förskolorna var framförallt att barnen skulle få vara ute i den friska luften.

  • 23.
    Langbak, Thomas
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    1917-Den russiske martsrevolution, en skildring gennem svenske ojne2014Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 24.
    Laouini, Samia
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Tvåspråkighet i förskolan: En studie om språkutveckling hos tvåspråkiga barn ur pedagogers perspektiv2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tvåspråkighet är en vanlig företeelse i förskolor/skolor i Sverige. Barn med utländsk bakgrund och med två- eller flerspråk befinner sig i de flesta förskolor i svenska samhället. Forskningen inom tvåspråkiga barns språksituation i förskolan är väldigt intressant med tanke på att det är ett aktuellt område. Syftet med studien om tvåspråkiga barn och dess språkut-veckling är att kunna utveckla mina kunskaper kring tvåspråkighet som företeelse ur pedagogers perspektiv. Tanken är att få ta del av pedagogers uppfattningar kring språkutveckling hos tvåspråkiga barn och vad som kan möjliggöra respektive bromsa denna utveckling. För att kunna få svar på de frågeställningar och funderingar jag har, gjorde jag kvalitativa intervjuer med sju pedagoger i tre olika kommunala förskolor. Det resultat jag fick fram var att tvåspråkighet i förskolan är en tillgång i verksamheten snarare än ett hinder i barnens lärande. Vikten av hemspråksinlärning är stor i denna studie resultat, och de flesta pedagoger önskar ökat antal timmar av modersmålundervisning. Föräldrarnas lyhördhet, omgivnings positiva inställning till minoritetsspråk, och även pedagogers arbetssätt och metoder kan påverka processen av språkinlärning på ett bra sätt. Tvåspråkiga barn behöver känna sig trygga i de två olika kulturer de lever i. En parallell språkutveckling i både svenska och modersmål leder till att både språken och kulturen knyter samman, vilket leder till en känsla av dubbel kulturtillhörighet och en väl utvecklad tvåspråkighet.

  • 25.
    Larsson, Cime
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Har nöden någon lag?: Kvinnlig brottslighet under 1865-70 och 1914-20 i Sundsvall och Västernorrland2013Student paper second term, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 26.
    Larsson, Mattias
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Klassbegreppet inom det svenska socialdemokratiskaarbetarpartiet under perioden 1897 - 20012013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Begreppet ”klass” har åtföljt det Socialdemokratiska Arbetarpartiet (SAP) sen grundandet1889, sålunda har begreppet använts under hela 1900 talets grundläggande förändringsprocessdå Sverige gått från autokrati och privilegiesamhälle genom industrialiseringen till demokratioch välfärdssamhälle. Ur ett sådant perspektiv, d.v.s. ett diakront, blir det intressant att studerahuruvida även begreppet ”klass” i sig genomgått en motsvarande förändring till sin innebördoch mening m.a.o. hur används begreppet ”klass” i det Svenska Socialdemokratiska Partietspartiprogram under perioden 1897 – 2001, och förändrats begreppet ”klass” till sin innebördoch vikt i SAP:s partiprogram under perioden 1897 -2001. Studiens resultat påvisar att enförändring av ”klass” begreppet inom SAP tagit plats i såväl dess innebörd, mening som vikt– där ”klass” begreppet inom SAP under perioden 1879 – 2001 närmast skulle kunnabeskrivas genomgått en begrepps idéutveckling som skulle kunna ses som rätlinjigtdiskontinuerlig då dess innebörd vidgats, dess vikt minskat och dess meningssammanhanggått från marxistisk till liberal kontext.

  • 27.
    Lehto, Anne-Marie
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Andersson, Sandra
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Att drama, eller inte drama?: Dramats roll i förskolan och förskolepedagogernas uppfattningar och föreställningar om begreppet2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie där vi syftat till att lyfta fram dramats effekter i förhållande till barns utveckling och lärande. Genom enkäter och intervjuer har vi undersökt pedagogers uppfattningar om drama som fenomen och begrepp, förskolans styrdokument påvisar vikten av pedagogens roll i barnets utveckling och lärande. Ur en fenomenografisk ansats har vi analyserat och kategoriserat resultatet i beskrivningskategorier, där vi tolkat svaren och kopplat till forskning och teorier. Något vi kunnat se i vår studie är att avsaknaden av drama i verksamheten kan bero på att pedagoger i vår studie saknar tillräckliga kunskaper och/eller känner sig obekväma med ämnet och vad drama innebär rent konkret. En annan sak som framkommit är att drama ses som en bra metod som man använder inom andra kontexter, t.ex. språkutveckling. Vi upplever en avsaknad av konkret forskning av drama som eget ämne, dock forskas det om drama i samband med andra ämnen. Drama får lätt en stämpel som ”flum-pedagogik” vilket är något som kommit och gått genom åren, idag är vi osäker på vart pendeln är på väg och därför behövs forskning som visar på dramats värde som eget ämne likväl som en metod för att stärka och stötta andra ämnen.

  • 28.
    Lindgren, Jesper
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Hugo Chavez i svensk press: Diktator eller demokrat2014Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det är temat demokrati och eventuella förbättringar för de fattiga som står i centrum. Chavez anhängare porträtteras som våldsbenägna, men på samma gång så får vi en bild av faktiska förbättringar och maktskifte till förmån för de fattiga.

  • 29.
    Ljunggren, Martin
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Ergi inom kult och magi: under den skandinaviska järnåldern och äldre medeltiden2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 30.
    Lopéz Gonzáles, Antonio
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Bakom ledaren: En genomgång av tidningarna Ny Dag och Arbetarens ledare under året 1965 gällande åsikterna i Vietnamkriget2013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I historikern Queckfeldts doktorsavhandling nämns Palmes så kallade Gävle-tal vid flera tillfällen, vilket inte alls är märkligt: "massmedierna uppmärksammade talet...Vietnam hade plötsligt...blivit ett slagträ i den svenska inrikespolitiska debatten". Inget utav detta hittades i NyDag eller Arbetaren. Talet varken förändrade eller ens uppmärksammades särskilt mycket. Men skillnaderna mellan tidningarna, gällande flera fält, har blivit ledstjärnan för analysen

  • 31.
    Lundberg, Linnea
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Den ideologiska styrningens påverkan på religionsämnets utveckling2014Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att religionsämnet har förändrats och utvecklats under de senaste 40 åren är det ju inget snack om. Frågan är dock vad som har påverkat denna förändring? I min uppsats fokuserar jag enbart på hur det specifika ämnet religionskunskap i gymnasieskolan påverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gång har jag insett att detta utifrån de förutsättningar jag hade var relativt svårt att svara på. Eftersom det finns så mycket som kan påverka religionsämnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor. Kursplanerna, vilka utformade av staten, bestämer dock hur religionsämnet ska se ut men som nämnts tidigare i texten så är den i sig relativt fritt för läraren en att tolka och bestämma innehållet och undervisningen själva, speciellt i de nyare läroplanerna LPF 94 och GY11.  Dock så börjar detta förändras i och med de försämrade resultaten i skolan.

    De avgränsningar som jag valde att göra i uppsatsen gav mig stora begränsningar eftersom att jag säkert hade kunnat visa på flera skillnader och förändringar om jag till exempel hade gått in och tittat på olika pedagogiska teorier och andra faktorer som påverkar hur styrdokumenten utformas. Den slutsats som jag i och med mina avgränsningar kommit fram till är att den ideologiska styrningen har en inverkan men inte påverkar undervisningen genom direkt styrning utan att det mer handlar om en normativ styrning från statens håll. Men om jag hade tittat på flera faktorer som kunskapssyn och pedagogiska teorier så kanske jag hade kunnat visa på en större påverkan genom att titta på andra mönster i styrdokumenten.

  • 32.
    Lundstedt, Patrik
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Demokratihotet mot aristokratin: Uttrycken för det politiska adelsståndets demokratisyn vid den sista svenska ståndsriksdagen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 33.
    Lundstedt, Patrik
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    En storm i ett snapsglas: Slutstriden om det lokala vetot 19172013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Min B-uppsats, motsvarande 7,5 högskolepoäng, har titeln

    En storm i ett snapsglas – Slutstriden om det lokala vetot 1917 och har till syfte att, med hjälp av statsvetenskaplig rationalistisk (spel)teori, analysera 1917 års stora alkoholförsäljningsdebatt i andra kammaren, vilken ägde rum den 2 och 9 maj detta år. Som bakgrund till denna studie redogörs först för hur de svenska nykterhetsrörelserna, genom förbudskongresserna och Sveriges nykterhets-sällskaps representantförsamling, förenade sig till en mycket kraftfull folkrörelse kring 1900-talets början. Även om den samlade nykterhetsrörelsen redan från början kunde dra nytta av 1855 års försäljningsförordning, vilken gav kommunerna rätt att bilda systembolag med monopol på brännvinsförsäljningen, ville de radikala nykteristerna gå ett steg längre och lagstiftningsvägen genomdriva ett allmänt rusdrycksförbud via det lokala vetot. Tanken med det lokala vetot var att varje svensk kommun skulle få genomföra egna allmänna folk-omröstningar, om ett lokalt/kommunalt alkoholförsäljningsförbud.

    Efter

    rösträttsreformen 1907/09 och "det stora nykterhetsvalet 1911" kom nykteristerna att dominera riksdagens andra kammare, vilket ledde till att ministären under Karl Staaf tillsatte en nykterhetskommitté. Denna fick till uppgift att arbeta fram lagförslag rörande det lokala vetot och riksomfattande alkoholförsäljningsreformer. Nykterhetskommitténs betänkande lades fram 1914 och gav upphov till; dels en splittring mellan de moderata nykterhetsvänner-na med Ivan Bratt i spetsen och de radikala absolutisterna, dels en låsning mellan riksdagens bägge kamrar angående förslag till rusdryckslagstiftning.

    Med en metod hämtad från

    den rationalistiska (spel)teorin, analyserar jag hur striden om rusdryckslagstiftningen och det lokala vetot slutligen avgjordes i riksdagens andra kammare den 2 och 9 maj 1917. Jag kommer fram till att de konservativa i riksdagens första kammare samt andra kammarens moderata nykterhetsvänner vann denna strid, på bekostnad av andra kammarens radikala nykterhetsvänner. Första kammarens konservativa var emellertid stridens stora vinnare, då de mycket skickligt använde sig av strategin kohandel. Genom att initiera en kohandel med andra kammarens moderata nykterhetsvänner, lyckades de konservativa i första kammaren "oskadliggöra" det lokala vetot och därmed också rösträttsdimensionen av nykter-hetsfrågan.

  • 34.
    Lundström, Robert
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Kalmar regemente 1721-1809: Officerskårens geografiska och sociala bakgrund2013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I undersökningen behandlades officersrekryteringen vid Kalmar regemente mellan åren 1721-1809, utifrån dess geografiska och sociala aspekter. Frågeställningen formulerades i syfte att dels lyfta fram andelan regionalt rekryterade officerare och till vilken grad även deras social bakgrund var militär, och dels hur denna sammansättning inom Kalmar regement ter sig i förhållande till forskningsläget i stort.

     

  • 35.
    Nilsson, Anne-Marie
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Gårdsansvariga i Storhaga 1722-17712013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag velat kartlägga gårdsansvarets mönster i byn Storhaga i Ljusdals socken, Hälsingland under åren 1722 – 1771 med frågeställningarna: hur länge var en bonde gårdsansvarig? Hur skedde ansvarsväxlingen – till vem och vid vilket tillfälle - det vill säga då den gårdsansvarige dog, lämnade över till arvtagare eller sålde till utomstående, eller av någon annan orsak? Att säga hur länge en bonde i Storhaga under 1700-talet var gårdsansvarig var ganska enkelt. I sex av de sjutton undersökta gårdarna, nästan en tredjedel, var bönderna gårdsansvariga väldigt länge för där hann det bara ske en enda ansvarsväxling på de femtio aktuella åren. Den som har rekordet är Jon Larsson i Storhaga 14 som hade gårdsansvaret i hela 37 år, och kanske mer eftersom han står som bonde i det inledande året 1722. Jag vet inte hur länge han varit ansvarig dessförinnan. Medelvärdet för hur många år en bonde var gårdsansvarig blev 14, 3 år Antalet ansvarsväxlingar var i Storhaga 43 stycken under perioden. Det finns 20, i mantalslängden antecknade relationer mellan den nye gårdsansvarige och den förre genom de anteckningar som står i mantalslängderna. När det gäller vem som tog över kan jag se att det i de flesta fall var en son, vilket överensstämmer med annan forskning. Det vanligaste tycks vara att övertagandet sker medan fadern eller modern fortfarande lever och i många fall bor föräldern/föräldrarna kvar på gården som "inhyses". Det är en bra grund att stå på för vidare studier om Hälsinglands sociala förhållanden. Mitt samlade intryck av undersökningen är att Storhagas bönder varit ganska stabila och att gårdarna hållits inom familjen. De båda sista gårdarna Storhaga 15 och 16 däremot verkar ha haft en mer turbulent historia som det skulle vara roligt att titta närmare på.

  • 36.
    Nilsson, Anne-Marie
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Nämndemännen i Ljusdals socken 1601-16992014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag försökt finna spåren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlägga nämndemännens förhållanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sägs komma från de mest ansedda och rikaste bondsläkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som använts: Nämndemännens namn och by har antecknats för varje förekommande år 1600-1699. Nämndemännen har förts in i en databas när de förekommer första gången i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nämndemän. Mantalslängder, jordeböcker och tiondelängder har samkörts för att identifiera nämndemännen. Antalet identifierade nämndemän är 88 stycken. 1600-talet har i den ekonomiska undersökningen delats in 6 perioder som utgår från tillgängligt material för underlag. Varje period har samlats kring en kameral källa, tiondelängd eller jordebok. I sammanställningen av resultatet har böndernas och nämndemännens skatteutskylder antecknats i hela tal samt i procent. Metoden har varit mycket arbetskrävande och insamlingen av data återspeglas inte riktigt i de få data som varit relevanta att ta med i redovisningen. Ändå önskar jag att det hade funnits tid och utrymme för att även läsa igenom domböckerna för Ljusdals tingslag från 1600-talet för att bättre kunna svara på mina frågor. Dessa frågor är tre, och den första lyder: Kom den övervägande delen av nämndemännen i Ljusdal från det rikaste bondeskiktet? I min undersökning har jag valt att bedöma den relativa förmögenheten för varje nämndeman genom att se på hur mycket skatt han betalat i jämförelse med de andra bönderna i socknen. Jag har inte tittat på jordinnehav, boskapsinnehav eller exakta siffror och det är kanske en nackdel. Men eftersom syftet var att få en översikt av var nämndemännen låg på en skala från fattigast till rikast i jämförelse med andra, menar jag att mina siffror är tillräckliga. Ingen av tabellerna över skattebetalare visar att nämndemännen skulle komma från det rikaste skiktet av bönder. Alla undersökningsår med undantag av 1629 visar ungefär samma mönster: nämndemännens ekonomiska skikt ligger strax ovanför bönderna som helhet, men inte med några extrema skillnader. I ett enda fall, 1615, hade en nämndeman betalat det största spannmåttet i tionde, men samma år fanns det även en nämndeman som betalat det minsta. Året 1629, som är undantaget från de övriga åren, visar ett avvikande mönster nämligen att nämndemännen finns i den "fattigare" delen av tabellen. Det vore intressant att försöka ta reda på om något hade hänt i bygden detta år, kanske frosten förstört skördarna? Det är återigen en anledning till att läsa igenom domböckerna och kanske även andra källor. Nu får jag nöja mig med att konstatera avvikelsen. De påstående jag citerar i inledningsavnittet – att nämndemän kom från det rikaste bondeskiktet - kan jag inte riktigt hålla med om efter min undersökning. Jämfört med tidigare forskningsresultat har jag funnit både skillnader och likheter med mitt egna resultat. Harnesk har en annan åsikt. Han säger att nämndemännen kom från de mest välbärgade bönderna och att det absolut existerade en bondeelit där nämndemännen ingick. Taussi-Sjöberg säger att nämndemännen hörde till de mest ansedda i bygden. Jag kan inte motsäga något av dessa påståenden, men det jag sett i min undersökning är att den ekonomiska statusen inte påverkat möjligheterna att bli vald till nämndeman. Man behövde alltså inte vara rik för att bli vald. I Wallmans studie från Jämtland har hon fått två olika resultat. När hon jämförde skatterna mellan nämndemän och bönder med jordeboken som källa, fann hon liksom jag att nämndemännen inte skiljde sig ekonomsikt från de övriga bönderna och att de hamnade i en mellangrupp av skattesummorna. Däremot fick hon ett annat resultat då hon använde tiondelängderna som källa för där fann hon att nämndemännen i genomsnitt betalade högre summor än bönderna.Mina resultat stämmer till viss del också överens med Katjala och Lindström som dock inte har undersökt nämndemän exklusivt utan tittat på bönders förtroendeuppdrag. Där valdes bönder ur en ekonomisk mellanklass. Den ekonomiska statusen har alltså inte spelat en stor roll för valbarheten. Om de kom från de mest ansedda är en annan fråga som inte går att besvara mer än genom att tolka själva nämndemannaförtroendet som ett tecken på att nämndemannen hade anseende i fråga om att vara ärlig och klok, redbar och handlingskraftig kanske? Jag tror mig alltså kunna säga att i Ljusdals socken under 1600-talet var den ekonomiska ställningen inte ett kriterium för att bli vald till nämndeman.

    Den andra frågan lyder: Var i socknen kom de flesta nämndemän ifrån? Den ställde jag för att se om det hade någon betydelse var man bodde. Det enda samband jag kunde hitta var att ingen av bönderna i byarna som ligger längst bort från Ljusdals centralort – som alltså även var centralort på 1600-talet om man ser till befolkningskoncentrationen – blev nämndemän under hela århundradet. Av de 54 byar som listats i 1698 års jordebok och i tabell 9, var det 13 som inte hade producerat någon nämndeman. Några av dessa byar ligger centralt och de obefintliga nämndemännen där kan bero på saker som förväxling av namn (till exempel Hamre) eller att byn inte funnits mer än något år. Men 6 av byarna (om man också räknar Sillerbo) ligger långt bort från centralorten, Gunnarsbo i nordost och resten i norra delen av socknen. Det är inget speciellt överraskande resultat att nämndemännen som ju skulle kunna finnas till hands för att utföra sina olika uppdrag, inte kunde väljas bland de byar som låg långt från den mesta bebyggelsen. Däremot väcks en del frågor tillexempel varför just byn Kläppa producerade så många nämndemän som 10 stycken, när det inte var den största byn. Eller varför man kan se en koncentration av nämndemansbyar väster om sjön Växnan. Svaret på fråga två blir att det enda geografiska kravet på att bli vald till nämndeman var att man bodde någorlunda centralt.

    Fråga tre lyder: finns det gårdar som producerar flera nämndemän under 1600-talet? Som jag diskuterar i det avsnittet så är källmaterialet inte tillräckligt för att med säkerhet avgöra hurdana släktförhållanden man hade. I vissa fall, då en bonde har ett mycket ovanligt namn, till exempel Clemmet Larsson – ett helt unikt namn som jag inte sett någon annanstans- och denne Clemmet avlöses på hemmanet av en Lars Clemmetsson, kan man nog vara ganska säker på att det är fråga om en son. Jag har ett annat exempel från längderna och det är Kiäl eller Ciäl Simonsson vars efterträdare på hemmanet hette Simon Kiälsson. Men de flesta hette Olof, Per och Jon i Ljusdals socken vid den här tiden. Olof Jonsson, Jon Persson, Per Jonsson. Det finns alltför många för att man ska kunna dra säkra slutsatser av bara namnet, men visst är det indicier på släktskap även då en Jon Persson efterträds av Per Jonsson. Jag har listat några av de gårdar jag tror har flera nämndemän, men jag är bara säker i ett fall, Olof Christophersson och sonen Anders Olofsson i Lock. Detta kunde jag bekräfta genom att jag sedan tidigare hade uppgifter om släkten från andra och senare källor, speciellt kyrkböcker där jag också kunde konstatera att det rörde sig om en släkt där några av medlemmarna fått annorlunda uppdrag eller arbeten som sockenskrivare och pärlfiskeri-inspektör.

    I två fall har jag funnit nämndemän som fått andra förtroendeuppdrag, nämligen två länsmän. Men frågan har jag svårt att besvara entydigt. En gård är jag säker på har producerat mer än en nämndeman, och en annan har sannolikt gjort det, men fler kan inte bekräftas. Däremot finns flera gårdar där man kan misstänka att nämndemanssysslan gått i arv, åtminstone i 8 fall till.

    Det sammanställda resultatet av denna undersökning är att den hypotetiska bonde-eliten inte riktigt har velat visa sig. Min uppfattning om nämndemännen i Ljusdals socken under 1600-talet är att de kom ur en slags medelklass, möjligen något mer välbeställda än genomsnittet av bönder. Bland nämndemännen finns ingen riktigt stor bonde. Inte heller utmärker sig någon speciell gård eller by – förutom Kläppa som är något av ett mysterium med sina 10 nämndemän trots att byn inte är en av de största. Jag tycker att det är ett mycket intressant resultat speciellt med tanke på att så stor del av historieforskningen säger att nämndemännen hörde till det rikaste skiktet. Så ser det alltså inte riktigt ut i Ljusdal. Denna undersökningen riktar sig framåt eftersom den naturliga fortsättningen är dels att utforska fler källor som kan ge tydligare svar på frågorna, och dels att gå framåt i tiden, till ett 1700-tal som innehåller så många fler rika källor i form av fylligare domböcker, bouppteckningar, sockenstämmoprotokoll, brev och skrivelser och så kyrkans alla böcker över alla vigda, födda och döda.

  • 37.
    Nilsson, Catrin
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Sjödin, Rebecka
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Hållbar utveckling inom förskolan: En kvalitativ studie av tre förskolor2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Sustainable development in preschool - a qualitative study of three preschools. Catrin Nilsson & Rebecka Sjödin The study is based on qualitative interviews of nine preschool teachers and childcare workers in three preschools in a northern municipality. Two of the preschools are traditional and the third is a profiled pre-school Green Flag certification. We wanted to find out teachers' thoughts and opinions about sustainable development in preschool, and how they work with sustainable development in their business. The study shows that preschools are working very differently to sustainable development within the business. The profiled preschool had an environmental approach that pervaded the entire operation, and respondents who were working at the preschool had a personal commitment and interest in sustainable development. The traditional preschools felt it was important to work towards a sustainable future, but did not put as much emphasis on integrating it within their business.

  • 38.
    Pettersson, Ralf
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    I sin fars fotspår: *En studie av prästerskapets sociala och geografiska balgrund i Linköpings stift2013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis kan jag utifrån mina resultat till stor del bekräfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gällande den sociala och geografiska bakgrunden för prästerskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktär och den geografiska rörligheten var begränsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den näst vanligaste. Dessa två var generellt sett större än akademisk, militär eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förändring över tid, där den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmån för både den militära, akademiska och borgerliga bakgrunden. Däremot så verkar bönderna ha behållit sin position i stort även under 1800-talet, vilket gör deras ställning i stiftet tämligen konstant under 200 år.

    Hur väl stämmer då mina resultat med tidigare forskning? Ja till viss del så bekräftar resultaten böndernas starka ställning i Sverige under dessa år och rekryterades inte prästerna från kyrkan, så rekryterades de från klasserna närmast under, nämligen fogde, storbonde och borgarklassen. Min undersökning bekräftar också att ståndscirkulationen inte var särskilt stor. Det finns en stor skillnad jämfört med Sandstedts undersökning av Lunds stift, i så motto att bondebakgrunden verkar betydligt starkare i Linköpings stift. En förklaring kan vara att Lund är en Universitetsstad, vilket gjort att den akademiska bakgrunden kan ha varit mer framträdande.

    Det finns många olika trådar som framtida forskning med fördel kan nysta i. Dels skulle det vara givande att få fram en mer heltäckande bild av den sociala och geografiska bakgrunden, genom att även inkludera andra familjemedlemmar samt inkludera även övriga yrken. Dessutom skulle en liknande studie kunna göras utifrån huruvida pastoraten är konsistoriella, regala eller patronella. Kan det vara så att det i de fall då fadern varit verksam i ett annat stift handlar om regala och/eller patronella pastorat? En närmare undersökning kring kyrkoherdarnas födelseort skulle också kunna ge ett viktigt bidrag till helheten. Slutligen borde det finnas många andra stift i Sverige där liknande undersökningar kan göras. Jag misstänker att den regionala variationen kan vara stor.

  • 39.
    Ramsin, Daniel
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Officers- och underofficerskårens social och geografiska bakgrund i Sverige: Upplan och Västergötland2014Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utifrån de ställda frågorna under rubriken syfte och frågeställningar sammanfattar jag nedan min studie. De resultat jag kommit fram till och som jag presenterat ovan är att geografiskt rekryterade krigarståndet sina officer- och underofficerare så nära geografiskt som det var möjligt. Tittar man på Upplands regemente rekryterades officer- och underofficerare främst från Uppland och Stockholm. Samma mönster återkommer hos Västgöta kavalleriregemente som var förlagt till Vänersborg. Den största rekryteringen skedde från Västra Götaland och i andra hand från övriga Götaland.

    På den sociala frågan, dvs vad fadern hade för yrke så dominerade de vars far också hade militär bakgrund rakt igenom hela min studie. Både hos Uppsala regemente och Västgöta kavalleriregemente fanns det perioder där 90% av de nyrekryterade vars far hade militär bakgrund.

    Vid en jämförelse mellan min studie och den tidigare forskning som jag presenterat ser jag nästan uteslutande likheter. I den mån man kunde så strävade man efter att rekrytera officer- och underofficerare i den geografiska närheten. Det syns tydligt i geografiska områden som det var populärt att bo i. I mindre befolkade områden och i utkanten av riket som Västerbotten, Österbotten och Östra Finland där också adeln till stor del lös med sin frånvaro var man oftare tvungen att värva officerare- och underofficerare från geografiskt avlägsna platser. En annan likhet var att i fredstider slöt sig ståndet, färre och färre officerare- och underofficerare som inte hade en far med militär bakgrund anställdes och det blev därmed svårare att ansluta till krigarståndet om man inte var infödd.

    I fredstider slöt sig alltså krigarståndet. Militärsläkter rotade sig men krigen hade en kraftigt splittrande effekt på de uppkomna krigarsläkterna och under dessa perioder steg andelen rekryterade personer av okänd och civil bakgrund.

  • 40.
    Sundlöf, Ellinore
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Prästerskapets sociala och geografiska bakgrund i Uppsala stift åren 1700-18992014Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 41.
    Sundquist, Maria
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Äktenskap i gränsland: Relationer i Tornedalen 1780-18502013Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den geografiska rörligheten i nedre Tornedalen under den senare undersökningsperioden avtog. Vilket står i kontrast till den tidigare periodens resultat, där relationer utanför regionen var den medst förekommande äktenskapsvarianten. I övre Tornedalen är den geografiska rörliheten inte liga hämmad, här sker det lika många äktenskap inom regionen som det gör utanför regionen. De bägge regionerna har däremot en gemensam faktor, och det är att äktenskapen inom den egna regionen var stadig både före och efter gränsdragningen.

  • 42.
    Torell, Alexander
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Historik and Hermeneutics: The Heidelberg Lectures2014Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In Heidelberg 1985 the historian Reinhart Koselleck gave a lecture with the title “Hermeneutik und Historik”to the occasion of the birthday of the philosopher Hans-Georg Gadamer. In response to this Gadamer answered with a lecture entitled

    Historik und Sprache – eine Antwort”. The purpose of this paper is to analyse these two lectures, compare them to each other, and discuss the importance of their historical context.

     

    In Koselleck’s lecture he develops his own notion of a “Historik”, that is, a form of historiology or meta-history. With his Historik he does not aim to study empirical history itself, but instead the conditions of possible histories. He locates what he considers the most central of these conditions in a number of historically transcendental categories that together make up five oppositional pairs. The five pairs are the following: 1: the possibility of killing and the inevitability of dying; 2: friend and enemy; 3: inner and outer; 4: parent and child; 5: Master and subordinate. He does not view these as the only factors that generate history, but he does see them as categories that have always been very present in the histories that we know and also always must be taken into account when studying the conditions for future histories.

  • 43.
    Töre, Kristina
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Hur arbetarkollektivet framställs i de historiska läroböckerna skrivna under 1900-talet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    3.1. Avslutande diskussion

    De resultat jag kommit fram till i min undersökning av läroböcker i historia skrivna 1922 till och med 1954 inte ger något större utrymme åt striderna fackförening/strejk och den politiska socialismen. Böckerna förmedlar överlag en negativ bild av dessa strider och de sågs som ett hot mot det rådande borgerliga samhället. Dock får dessa strider en större betydelse för varje decennium. Åström skriver att fram till mellankrigstiden skulle historia och läroböckerna förmedla stolthet över att vara nordbo samt stolthet över den äldre svenska historien. Det nationalistisk- ideologiska historiebruket lyser igenom de läroböcker jag undersökt fram till 1950-talet vilket stämmer överens med Linderborgs avhandling Socialdemokraterna skriver historia där hon undersökt läroböcker i historia skrivna under 1900-talet.  Linderborg menar att läroboksförfattarna inte hade någon egentlig ambition att förändra det förflutna. Vidare skriver Linderborg att under 1950-talet får socialdemokratin, socialismen och fackföreningsrörelsen som bidragit till sociala reformer mer uppmärksamhet. I min undersökning kommer jag fram till samma slutsats. 1950-talet ser jag som en brytpunkt mellan det gamla och nya samhället. Det i sin tur visar den socialdemokratiska historieskrivningens påverkan i den här läroboken även om ämnet historia inte förändrades helt förrän på 1960-talet.

       I boken skriven på 60-talet ser historien annorlunda ut och en ny sorts historia skulle förmedlas till eleverna. Historieämnet kom under 1960-talet att inrikta sig mot ett omvärldsperspektiv där tolerans och samförstånd var viktiga. Förändringen i historieläroböckerna har gått från ett nationalistiskt-ideologiskt historiebruk till ett icke- bruk av historia då man hellre blickade framåt mot framtiden än bakåt. Historien om den svenska nationen får ett mindre utrymme och betydelse i läroböckerna. Boken lyfter istället fram omvärldshändelser som orsaker till samhällsförändringar då syftar jag framförallt på de områden jag undersökt eftersom de får ett större utrymme för varje bok jag undersökt. Historia får ett vidare spektrum och fler och andra förklaringar ges till samhällens utveckling. Det nya svenska samförståndssamhället styrks av Zanders forskning kring det objektiva historiebruket som trädde i kraft efter andra världskriget. Det menas med att samhället här och nu var viktigast. Läroböckerna från 60- talet fram till 90-talet utgår från socialdemokratins maktövertagande och deras införande av folkhemmet som skapat det samhälle vi har i dag. Både Linderborgs och Ammerts studier kring läroboksforskning bekräftar min analys. Åström skriver i sin studie om historieämnets förändring från och med 1960-talet och det bekräftar också min analys. Genomgående i de strider jag undersökt är 1960-talet perioden inom historieämnet samt läroboksförändringen allra tydligast. De förändringar samhället genomgått har påverkat innehållet i läroböckerna trots att det tog tid innan det märktes i läroböckerna.

       Samhället efter revolutionen i Ryssland ansågs vara onaturligt och odemokratiskt och framställs som något ont. I läroboken från 1963 ändras perspektivet. Arbetarna framställs som påverkade av den radikala socialistiska ideologin och det var det desperata läget bland arbetarna i Ryssland som fick den stora massan till att genomföra revolutionen. Karlssons existentiella historiebruk är tydligast vad gäller den ryska revolutionen där bolsjevikerna försökte ena och leda den ryska/sovjetiska förtryckta arbetargruppen.     

       Ådalen lyser med sin frånvaro i läroböckerna fram till läroboken skriven 1972. Jag tolkar det som två historiebruk som samverkar samtidigt i Hildingssons bok från 1972. Det moraliska historiebruket passar in eftersom konflikten i Ådalen förmodligen lyfts fram i läroboken som ett resultat av vänstervindarna på 1970-talet samt som mindre ”kritik” mot socialdemokratins historietolkning av Ådalen som inte ansåg händelsen vara ”viktig” eftersom den inte lyfts fram tidigare i läroböckerna skriver Johansson i sin studie om Ådalenkonflikten. Zander skriver i sin studie att historiebruket kom att spela en avgörande och viktig roll för socialdemokraternas politik efter första världskriget. Socialdemokratin hävdade att arbetaren härstammade från den fria bonden samt att de borde fortsätta kämpa för sin frihet och det kan delvis ha påverkat arbetarna till demonstrera och strejka i Ådalen. Det existentiella historiebruket passar in eftersom den förtryckta gruppen lyfts fram, det vill säga arbetarkollektivet. När Ådalen väl nämns anses den vara en brytpunkt i den svenska historien. Ådalen anses även vara en symbol för klasskampens upphörande samt början på en modernisering av samhället vilket Linderborg nämner i sin läroboksundersökning. Med modernisering menar jag att staten satsade på att bygga ut folkhemmet och den svenska välfärdsstaten samt att man ville höja invånarnas levnadsstandard. Skillnaderna och likheterna mellan konflikterna Ryska revolutionen och Ådalen i läroböckerna är många. Båda konflikterna startade genom protester, strejk och demonstrationer av arbetarna. Den ena slutade med en radikal samhällsomvandling och den andra med ett avtal för fred och samförstånd. Ådalen lyfts fram som en tragisk händelse som fick positiva konsekvenser i längden. Ryska revolutionen framställs i de äldsta läroböckerna som en negativ händelse som man inte bör ta efter men bilden ändras ju närmare vår tid vi kommer.

     Den manlige arbetaren i läroböckerna är fackansluten socialist. Bilden av arbetarkollektivet i de äldre läroböckerna är negativ då de konservativa såg dem som ett hot mot den rådande borgerliga hegemonin. Från och med 1960-talet fram till 1980-talet får vi ta del av arbetarkollektivet som en handlingskraftig grupp som organiserade sig olika föreningar och rörelser samt jobbade för jämlikhet och solidaritet. Att de svenska arbetarna valde den reformistiska engelska modellen kan ha påverkats av att den hade en fredligare utveckling och att den förespråkade att arbeta för reformer på politisk väg. Att den fredliga modellen lyfts fram har förmodligen påverkats av historieämnets nya riktlinjer under 1960-talet då det passade väl in i de nya målen för hur historia skulle betraktas samt i vilken anda eleverna skulle fostras, det vill säga tolerans och samförstånd. Redan under mellankrigstiden arbetade den socialdemokratiska politiken mot dessa mål dock dröjde det länge innan resultatet visade sig i läroböckerna. Det i sin tur kan ha påverkats av de historiska debatter och diskussioner som pågick från andra världskriget slut till 1960-talet då ämnet förändrades och fick nya anvisningar.

       Linderborg skriver i sin avhandling att kvinnan det socialdemokratiska partiet inte uppmärksammas förrän på 1980-talet då partiet började arbeta för ökad jämställdhet. I läroböckerna syns arbeterskan/kvinnan tidigare i läroböckerna som en viktig person i samhället. Arbeterskan nämns för första gången i Falks lärobok från 1933 dock ges ingen utförlig bild av vem hon var eller vilken betydelse hon hade för sin samtid. I Bäcklins bok från 1954 framställs hon som viktig och betydelsefull för industrin under det första världskriget. Likheterna mellan den ryska och svenska arbetarkvinnan är de typiska attributen för manligt och kvinnligt. Hon var den som skötte hushållet och uppfostrade barnen. Den ryska arbeterskan dyker upp i läroböckerna i samband med demonstrationer mot tsarens välde. Den svenska arbeterskan organiserade sig aktivt i olika kvinnorörelser för att på så sätt göra sig hörd. Förutsättningarna för dessa arbeterskor var olika då de agerade utifrån olika samhällen. Både arbetaren och arbeterskan passar bäst in i det existentiella historiebruket. Det var de grupperna som hade det sämst och det som förenade dem var deras utsatta situation. I takt med den utökade socialiseringen och högkonjunkturen i Sverige kom socialdemokratins betydelse och påverkan att synas allt mer i läroböckerna. Dock är hon oftast osynlig även om hon finns med i alla böcker utom i två stycken.

        I min studie märks förändringarna inom ämnet historia allra tydligast i böckerna skrivna under 1960-talet fram till 1980-talet. Den lärobok som är mest influerad av vänsteridéer är Hildingssons bok från 1972. Den boken skildrar och fokuserar på arbetaren och arbetarens historia och utveckling under 1800 och 1900-talen. Läroböckerna skrivna mellan 1922-1954 ger en liknande skildring av mina områden och där stämmer det nationalistisk-ideologiska historiebruket bäst in. I läroboken skriven under 1990-talet ges en mer översiktlig och allmän bild av de områden jag studerat. Arbetarna i läroböckerna får ett större utrymme redan på 1950-talet. Det gäller både den manlige och kvinnlige arbetaren. En annan tolkning av min undersökning är att arbetarna syns allt mer och får en allt större betydelse ju närmare vår samtid vi kommer. Även att ämnet historia fick nya riktlinjer så skulle jag utifrån min studie vilja säga att förändringarna i läroböckerna syns tydligt redan på 1950-talet särskilt vad gäller området arbetaren/arbeterskan och det skiljer sig något från den tidigare forskningen. Det existentiella bruket förekommer i de flesta läroböcker jag undersökt inom mitt område med arbetarna i fokus. Icke- bruk av historia syns mest från och med 1960-talet men även litegrann i boken skriven under 1950-talet då den äldre historien helt enkelt fick en mindre betydelse för samtiden. Min analys stämmer bra överens med tidigare forskning kring när ämnet historia började förändras samt när det började spegla sig i läroböckerna. Den enda senare bok som avviker är Bergströms lärobok som inte lyfter arbetarna utan ger en allmän neutral bild. Min undersökning av dessa områden återspeglar endast de läroböcker jag studerat och inte innehållet i alla historieböcker som skrevs i respektive decennium. Annat som hade varit spännande att studera vad gäller forskning kring arbetarna och läroboksforskning, som ligger nära mitt undersökningsområde och skulle kunna fungera som ett komplement till min studie, är hur arbetarrörelsen och/eller nykterhetsrörelsen skildras i de historiska läroböckerna över tid. Får dessa rörelser en större eller mindre betydelse i läroböckerna och vad är det som skildras och hur skildras det.

    Det har varit oerhört spännande, jobbigt, roligt, lärorikt och intressant att få ta del av hur arbetarna har skildrats och skildras i de historiska läroböckerna.

     

     

     

  • 44.
    Widenström, Marie
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Eriksson, Rose-Marie
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Specialpedagogik på flera språk: Att möta nyanlända flyktingbarn2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att få insikt i hur pedagoger uttrycker att de arbetar med att inkludera nyanlända flyktingbarn i förskolan och skolan. Syftet är även att försöka kartlägga samarbetet mellan olika aktörer som arbetar med dessa barn. Sverige är ett land som blir mer och mer mångkulturellt och i takt med den utvecklingen så bör även verksamheten i förskolor och skolor utvecklas. Vi har valt att intervjua representanter från olika instanser i arbetet med nyanlända flyktingbarn för att försöka få en helhetsbild av arbetet med flyktingbarn. Vår undersökning visar att det finns ett behov av och en efterfrågan på interkulturell och specialpedagogisk kompetenshöjning bland de som arbetar med barnen. Likaså finns en efterfrågan om en samarbetsform mellan olika aktörer där man kan utbyta kunskaper och erfarenheter kring interkulturellt arbete. I vår undersökning har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som vi sedan har sammanställt för att få fram ett resultat. I det här arbetet har vi utgått ifrån ett systemteoretiskt perspektiv för att få fram en helhetsbild av hur olika delar samverkar i systemet.

1 - 44 of 44
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf