Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om barn som inte leker och hur man kan stötta dessa barn i lek. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat sex pedagoger bestående av förskollärare och en barnskötare. Jag använde mig av semistrukturerad intervju som intervjuteknik för att samla in empiri. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår ifrån Knutsdotter Olofssons syn på hur barns lek blir till. Det empiriska materialet analyserades utifrån de tre begreppen; sortering, reducering och argumentation. Tidigare forskning och studiens resultat visar på att det kan finnas olika anledningar till varför barn inte leker, det kan bland annat handla om att barn saknar trygghet eller att de har svårt med att tyda lekregler. Det framkommer även i resultatet att pedagoger stöttar barn som inte leker på olika sätt. Det kan vara genom att närvara i barns lek, observera eller genom att ha lekgrupper i syfte att lära och stimulera barn till lek.
Positive behaviour support (PBS) has been receiving increased attention recently but has not been studied from the perspectives of staff and students in Sweden. This article presents an integrative and systematic literature review focusing on international research concerning staff and student perspectives on the effects of PBS. The aim was to describe staff and student perspectives regarding PBS and its effects, between 2000 and 2022. The findings indicate that there is a lack of empirical research involving the combination of staff and student perspectives of the effects of PBS. The existing research is mostly from elementary schools age range 6 to 13. However, the findings suggest that there have been several studies that aim to gain a better understanding of teachers’ and students’ perspectives of how PBS enhances student social relationships, lowers problem behaviour and increases academic performance. According to the current findings, the success of the PBS approach is greatly influenced by the efficacy of execution and the leadership of the schools support for implementation.
A social environment conducive to learning is important for students to achieve educational goals. Well-functioning leadership in the classroom creates conditions for teaching, learning, and development. The aim of this study was to investigate how staff perceive and receive a positive behavior support (PBS) program two years after its implementation and how it affects the social environment conducive to learning. The researcher conducted and analyzed three group interviews, one pair interview and one individual interview with teachers and principals (N = 14) through reflexive thematic analysis. The results showed that the staff perceived no visible result concerning the students' behavior after the implementation of PBS. However, the staff experienced positive results in leadership skills, teamwork, their ability to create a culture that favors a social environment conducive to learning, and how to handle students. The findings also showed that the staff had a positive view of PBS; the program gave them concrete strategies that made it easier to create expectations. Some staff were unable to participate, and additional time and resources were required. The study's results help us understand the impact of PBS in Sweden, which has not been researched thoroughly to date.
Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sex förskollärares uppfattningar om barns lärande och av särskilt intresse förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus i förskolan. En inspiration av en fenomenografisk ansats har använts med semi strukturerade intervjuer. I vårt insamlade material kunde vi hitta två huvudkategorier, förskollärares uppfattningar om barns lärande och förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus. I dessa huvudkategorier kunde vi hitta följande underkategorier. I uppfattningarna om barns lärande framkom det: lekens betydelse, socialt samspel, barnens intressen och inflytande och i uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det: naturen som lärande plats, miljöns betydelse för barns lärande utomhus, samspelet utomhus. Resultatet visar på en mängd olika variationer i förskollärarnas uppfattningar. En variation som framkom i uppfattningarna om barns lärande var en uppfattning om att leken såg som ett verktyg och något annat som framkom i leken var om normer och värden. I uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det variationer om naturen som lärande plats. Uppfattningar som framkom var att barnen kan lära sig olika ämnen, andra uppfattningar var att barnen kan få konkret lärande.
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om högläsningens roll i förskolan med utgångspunkt i begreppet litteracitet. För att få reda på förskollärarnas uppfattningar började vi med att observera en högläsningssituation i respektive förskola. Observationen låg till grund för de halvstrukturerade frågorna under intervjun. Resultatet är därmed framställt ur en kvalitativ innehållsanalys av transkriberingar från intervjuerna utifrån ett litteracitetsperspektiv. Studien tyder på att förskollärare har kunskaper om att interaktiva samtal under högläsning är positivt för barns litteracitetsutveckling. Dock beskriver förskollärare att det finns organisatoriska faktorer som spelar in på hur, när och varför högläsningsaktiviteterna sker. Den interaktiva högläsningsaktiviteten sker ofta i samband med tematiskt arbete eller i strukturerade språksamlingar. Detta innebär att den övriga interaktiva högläsningen bortprioriteras till fördel för andra aktiviteter i verksamheten. Detta går i linje med vad den tidigare forskningen har påvisat, att ett interaktivt arbetssätt kopplat till högläsning främjar barns litteracitetsutveckling men att organisatoriska faktorer ofta gör att interaktiv högläsning bortprioriteras.
Denna studie fokuserar på lärares uppfattningar kring elever som uppvisar normbrytande beteenden inom den svenska gymnasieskolan samt hur lärare upplever hanteringen av detta beteende. I studien definieras normbrytande beteende på ett sådant sätt att det för lärare och elever medför svårigheter att bedriva undervisning i klassrumsmiljön. Generellt kan inte ett normbrytande beteende alltid anses vara ett negativt avvikande beteende. I denna studie avses det dock att undersöka normbrytande beteende i en aspekt som kan påverka individen negativt kopplat till den svenska skolan och dess värdegrund. Studiens bakgrund beskriver vad olika författare, forskare, Skolverket samt Socialstyrelsen definierarsom ett normbrytande beteende. Därefter lyfts tidigare forskning inom området fram, där en historisk tillbakablick av hur det normbrytande beteendet hanterats inom den tidigare specialpedagogiken. Idag har specialpedagogiken vidareutvecklats till att tala om inkludering, vilket innebär att eleverna ska vara delaktiga på lika premisser i skol- och klassrumsmiljön. Det förväntas att dessa elever ska få möjlighet och verktyg som medför en individuell utveckling. För att kunna tolka empirin i studien så utgår den från teorier som inkluderingsperspektivet samt det sociokulturella perspektivet som förespråkar att delaktighet, inkludering och samspel är av stor vikt för att eleverna ska utvecklas. Som datainsamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer tillämpats och genomförts med legitimerade gymnasielärare från två medelstora kommuner i Sverige. I resultatdelen har litteratur samt tematisktanalyserade data från intervjuerna presenterats samt diskuterats för att besvara studiens syfte. Studiensresultat har i en diskussion som kopplats till bakgrund samt tidigare forskning visat vikten avinkludering och delaktighet av eleverna i skol-och klassrumsmiljön. Detta för att hantera och tillgodoseelever med lämpliga resurser. Dessa resurser fungerar som verktyg och ska tillhandahålla eleven med person-och kunskapsutveckling. På så sätt kan ett normbrytande beteende förändras.
Rast finns schemalagt i alla skolor men det är otydligt vad rasten bör innehålla och hur den kan nyttjas för elevernas lärande. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för olika aspekter av rasten som pedagogiskt verktyg utifrån åtta pedagogers uppfattningar. För studien användes en fenomenografisk ansats, fenomenografi är en passande analysmetod till studien då forskaren eftersträvar att undersöka fenomenet utifrån likheter, skillnader och varierande uppfattningar. I vårt fall hur pedagoger uppfattar rastens betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan. För att samla in empiriskt material till denna studie har åtta kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger som arbetar på fritidshem. I resultatet visas de intervjuade pedagogernas varierade uppfattningar kring fenomenet. Vidare beskrivs att rastens betydelse jämförs med traditionella lektioner då rasten finns schemalagd och är en del av skoldagen. Samt att pedagogers engagemang för sin yrkesroll och positiva effekter av rasten som pedagogiskt verktyg. Det visar således likheter och skillnader i pedagogers uppfattningar om rastens betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan. När vi jämfört vårt resultat med tidigare forskning framträdde en bild av att pedagogerna använder sig av organiserade aktiviteter i rastverksamhet.
De flesta förskolor består idag av flerspråkiga barn. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. För att svara på vårt syfte valde vi att utgå från två forskningsfrågor, vilka är Vilka olika metoder och strategier beskriver förskollärare att de använder vid arbete med flerspråkiga barns språkutveckling? och Vilka möjligheter och utmaningar upplever förskollärare att de möter i arbetet med flerspråkighet i förskolan? Teoretiska begrepp som genomsyrar vår studie är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering, vilka alla kommer från det sociokulturella perspektivet. Vi har i vår kvalitativa studie genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta stycken förskollärare från fem olika förskolor i mellansverige. Det insamlade datamaterialet har vi genom en tematisk analys kodat för att hitta olika teman anslutna till vårt syfte och våra forskningsfrågor. Resultatet har visat att förskollärare beskriver sig använda flera språkfrämjande verktyg som exempelvis bildstöd och TAKK. I resultatet av vår studie framkom ur förskollärarnas beskrivningar att språk och kommunikation kan vara en utmaning med de flerspråkiga barnen och deras vårdnadshavare. Ytterligare något vi har sett i vårt resultat är att förskollärare berättar att barnens modersmål har en stor betydelse för barnens språkutveckling, och att det enligt förskollärarna är viktigt att barnens vårdnadshavare håller modersmålet levande. En slutsats som vi dragit utifrån vår studies resultat är att redskap som bildstöd och TAKK kan hjälpa till att förstärka och främja kommunikationen med och av flerspråkiga barn.
Studiens syfte är att undersöka och beskriva diskursen om barn som utmanar i förskolan enligt förskollärare och specialpedagoger. I denna studie har vi undersökt hur de beskriver sina uppfattningar om barn som utmanar i verksamheten och vad som kommer till uttryck när det talas om barnen. Vi har även undersökt förskollärarnas och specialpedagogernas beskrivningar om samarbetet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomförts tillsammans med fyra förskollärare och fyra specialpedagoger. En diskursinspirerad analysmetod tillämpades som verktyg för att analysera vilken diskurs som dominerade i respondenternas utsagor om det utmanande barnet. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på diskursteorin och de kategoriska och relationella perspektiven har använts för att tolka respondenternas uppfattningar samt vilket perspektiv som framställs. I resultatet uppmärksammades det att diskursen om utmanande barn nu och då står i kontrast till varandra, eftersom den tidigare forskningen åskådliggjort ett kategoriskt perspektiv och resultatet i studien ett relationellt perspektiv. Av resultatet i studien drog vi slutsatsen att diskursen berörde att problemet inte läggs på barnet utan på kontexten eftersom förskollärarna och specialpedagogerna förespråkar anpassningar i miljön snarare än hos barnen. I och med detta visade det sig att en förändring skett i hur man talar om och ser på barn som utmanar. Till skillnad från förr, då det kategoriska perspektivet var mer framträdande, är nu det relationella perspektivet mer dominerande hos respondenterna i studiens resultat.
Många skolor får idag kritik från Skolverket för att deras demokratiarbete är bristfälligt och tidigare studier lyfter också fram att demokratiuppdragets innehåll kan upplevas otydligt. Studier visar även att uppfattningen om hur bra en skola är på demokratiarbete, ofta skiljer sig åt mellan elever, lärare och rektorer. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur rektorer på fem gymnasieskolor tolkar läroplanens texter om demokrati och hur det påverkar skolans praktiska demokratiarbete, samt rektorernas syn på möjligheten att uppnå målen inom detta område. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod, med grundad teori som analysmetod. Resultatet visar att alla rektorer i studien anser att läroplanens texter behöver tolkas för att kunna användas i praktiken, vilket majoritetens också såg som något positivt. Hur demokratiuppdraget tolkas skiljer sig däremot åt mellan skolorna och det praktiska demokratiarbetet bedrivs därför också på många olika sätt, vilket stämmer med tidigare studier. Trots mångfalden av demokratiarbete i praktiken, uppvisar ingen skola ett ökat demokratiskt engagemang hos eleverna i de befintliga systemen som skolorna erbjuder, utan snarare det motsatta. Måluppfyllelsen av demokratiuppdraget kan därför ses som låg. Rektorerna upplever ändå att eleverna har ett stort engagemang för demokrati och elevinflytande, men att påverkan sker på andra sätt och i andra forum än i skolans formella system. Detta kan tyda på att det är system och inte intresse som är problemet. Att uppdragets tolkningsbarhet också upplevs positivt, kan tyda på att en mer konkret beskrivning i läroplanen inte med säkerhet skulle öka måluppfyllelsen. Då studien är begränsad krävs mer forskning för att få ett tydligare svar på frågeställningen.
Denna studie syftar till att skapa förståelse för förskollärares uppfattningar om deras arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan för att på så sätt lyfta de möjligheter och utmaningar som kan finnas i deras arbete. Metoden som vi har använt oss av för att undersöka detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fem olika kommuner i Sverige. Med utgångspunkt i Alvinius m.fl. (2023) tematiska analys har data analyserats genom att finna mönster och teman och med hjälp av Nilholms (2020) tre perspektiv, som är kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet och dilemma perspektivet, där vi sedan har kopplat förskollärarnas uttalanden utifrån dessa perspektiv. De möjligheter som framgick utifrån våra förskollärare i resultatet var gruppsamspelets fördelar för barnen, möjligheter till mindre grupper och förskollärare som har ett tillåtande klimat. De utmaningar som blev tydliga utifrån våra förskollärare var otillräckliga utbildningskunskaper, resursbrister, tidsbrister, pengabrister, stora barngrupper samt att gruppens behov kommer före det individuella barnets behov. De slutsatser som dras var att det fanns olika aspekter som kunde påverka att en likvärdig förskola inte nås upp till. Det framkom att förskollärarna ansåg att barn i behov av särskilt stöd var ett svårdefinierat och ett mångfacetterat begrepp, där det framgick att barn i behov av särskilt stöd är ett brett område som skapar utmaningar på grund av att samtliga barn är unika och har individuella behov.
Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar om grupperingar i förskolan. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån genusteori, med bland annat begreppen manligt och kvinnligt könsmönster. Där visar resultatet att det finns olika uppfattningar kring likabehandlingsplan, barnens personlighet samt könsskillnader, men att det är dessa ämnen som går som en röd tråd genom hela arbetet. Slutsatsen handlar till stor del om pedagogers uppfattningar kring hur det ser ut med gruppindelningar i förskolan. Att det till största delen enligt pedagogernas uppfattningar har att göra med barnens personligheter och intressen. Dock råder det olika uppfattningar bland pedagogerna hur man når fram till barnen genom gruppindelningar när det kommer till kön.
Studiens syfte är att ta reda på fritidslärares uppfattningar om rastverksamhet. Oplanerade och planerade, även se dess uppfattningar om elevers sociala utveckling under rasterna. Detta är utgångspunkten i mina forskningsfrågor. Den teoretiska utgångspunkten i mitt arbete har utgått från Vygotskijs sociokulturella teori. Studien har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer som senare analyserats utifrån tematisk innehållsanalys. Sex utbildade fritidslärare har deltagit, dessa har arbetat mellan tre och tjugo år. Resultatet visar att fritidslärare uppfattar rasten som ett tillfälle till att vara i ett socialt sammanhang och att eleverna får lära utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det som kan sammanfatta studien är att fritidslärares syn på raster varierar, men att vara i ett socialt sammanhang och en del av en helhet, vilket fritidslärarna menar är viktigt för elevernas lärande och fortsatta utveckling, vilket är viktiga delar i den sociokulturella teorin. Rasten ses som en viktig arena för elevernas sociala utveckling och kreativitet. Genom lek och gemensamma aktiviteter utanför klassrummets strukturer, byggs goda sociala relationer där eleverna får möjlighet att utveckla sin fantasi och problemlösningsförmåga. Balansen mellan planerade och oplanerade aktiviteter är relevant för att främja elevernas helhetsutveckling under rasten.
Meningsskapande och meningsgivande är kritiska aktiviteter för organisationer i förändring. Huruvida man lyckas med dessa aktiviteter kan avgöra om förändringsinsatser lyckas eller inte. I studien undersöks hur externa konsulter arbetar med meningsgivande till ledningsgrupper i förändring. Studien genomfördes i form av en mikroetnografi där strukturerade observationer svarade för den huvudsakliga datainsamlingen. Observationerna kompletterades med intervjuer med två av de externa konsulter som deltagit under observationsfasen. Under analysen genererades sju teman för externa konsulters meningsgivande gentemot ledningsgrupperna. Det konstaterades att de externa konsulterna i ganska låg grad arbetade med meningsgivande och snarare arbetade med meningserbjudande och reflexivt meningsgivande. I studien visas att kunskap är en avgörande faktor för externa konsulters meningsgivande till ledningsgrupper. Det bekräftas att sociala roller och relationer har en väsentlig påverkan på möjligheten till meningsgivande, vilket tidigare forskning visat.
Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärares uppfattningar om möjligheter och utmaningar i arbetet med informations-, och kommunikationsteknik (IKT). Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med utbildade verksamma lärare i fritidshem. Databearbetningen och den analytiska processen av studiens insamlade data utgick från en kvalitativ analysmetod. Intervjusvaren jämfördes med studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som ett stöd i processen att uppfatta det mest intressanta och relevanta. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är: sociokulturellt perspektiv samt diffusionsteorin. Studiens resultat visar att fritidslärarna är medvetna om att IKT är en del av deras uppdrag och att de spelar en viktig roll i arbetet. Fritidslärarna uttryckte gemensamt vikten av att ledsaga eleverna kring användningen av IKT, främst med fokus på sociala medier och elevernas intressen. Informanterna menar att när IKT integreras i verksamheten ökar elevernas motivation, engagemang och kan bidra till social utveckling. Utöver dessa möjligheter uttryckte fritidslärarna olika utmaningar inom IKT. De faktorer fritidslärarna uppfattade som hinder i arbetet med IKT var brist på tid, kompetens och fortbildning. I resultatet kom det fram att fritidslärare upplevde det som en utmaning att uppfylla alla delar i det centrala innehållet och skapa en balans i verksamheten. En slutsats denna studie landar i, är att IKT bör prioriteras högre inom fritidshemmet.
Tidigare forskning visar på att mobbning och kränkande behandling påverkar den sociala miljön. Orsaker till mobbning kan finnas i miljön och beskrivs utifrån olika förklaringsmodeller (teorier). Biologisk förklaring kan kortfattat beskrivas som att man blir en hackkyckling i en hönsgård. Socialpsykologisk förklaringsmodell beskrivs kort som en teaterpjäs med olika roller som pluggis och nörd. Det har gjorts studier på fritidslärares upplevelser av mobbning som visat att lärarna upplever att känslomässiga svårigheter och negativa associationer var och är ett stort problem i skolan.Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärarnas uppfattningar av elevernas livsvärld i skola och fritidshem med fokus på mobbning och social miljö. Detta är viktigt att undersöka för att få reda på hur fritidslärare tänker om och förstår sig på elever, hur de förstår vad mobbning är samt vilka samband mellan mobbning och miljö som de uppfattar. Denna förståelse kan i sin tur påverka hur de arbetar i sitt jobb. Denna studie är inspirerad av hermeneutiken som innebär, tolka, översätta och förklara. Det handlar inte om att hitta sanningen utan hitta aspekter på ett fenomen som kan öka förståelsen av den. Sju fritidspedagoger i Norrland, Sverige intervjuades och fick besvara frågor gällande elevernas livsvärld i skola och fritidshem, samt frågor om den sociala miljön och mobbning. Det empiriska materialet analyserades i sex olika steg där den bland annat koncentrerades, kategoriserades och tolkades. Resultatet visar på att lärarna har olika uppfattningar om vad som egentligen är mobbning. De upplevde att eleverna har svårt att hantera motgångar och svårigheter i både det sociala samspelet och konfliktlösning. Fritidslärarna kunde se ett interagerande samband mellan den sociala miljön och mobbning som påverkar och begränsar varandra. Fritidslärarna ansåg att ett värdegrundsarbete, från förskolan till gymnasiet, ska genomsyra undervisningen och skapa en helhet för eleverna. Slutsatserna som kunde dras utifrån detta var att det är viktigt med en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Även att vuxennärvaro, gruppstärkande arbete och fritidslärarnas egna uppfattningar kan påverka deras arbete i fritidshemmet.
Fritidslärarna trädde officiellt in i skolans verksamhet på 1990-talet och fick allt fler skolrelaterade arbetsuppgifter. Fritidspersonal ansåg att det fanns otydligheter i uppdraget och hade svårt att förklara sin professionella kompetens. Det kan vara en förklaring till attävenyrkesidentitetenkante sig som otydlig än idag (Skolinspektionen, 2010: Skolverket, 2011). Syftet med studien var att tolka fritidslärarnas uppfattningar som uttrycks om vad det innebar att vara fritidslärare i den obligatoriska skolan utifrån begreppen roll, uppdrag och kompetens. Studien var en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden var intervjuer. Datan tolkades utifrån hermeneutikens tolknings- och förståelseprocess. Tolkningarna gjordes utifrån pusselmetoden och vår förförståelse var den vetenskapliga forskningen i bakgrunden. Resultatet visade att det är olika från person till person vad det innebär att vara fritidslärare i skolan för att uppdraget, rollen och kompetenserna tolkas olika. Fritidslärarna uppfattade fortfarande uppdraget som otydligt och kunde under sin arbetsdag inta olika roller. Fritidslärarna var medvetna om vilka kompetenser de hade och kompetenserna kunde nyttjas under skoldagen. Däremot var uppfattningarna om att fritidslärarnas varande i skolan var för skolans skull och skedde på skolans villkor. Framtida studier behövs för att undersöka vad fritidslärare egentligen ska göra i skolan. För att deras roll, uppdrag och kompetens ska tas på allvar kan riktlinjer behövas för vad fritidslärarna ska göra i den obligatoriska skolan.
Kunskapsområdet för uppsatsen riktar sig mot relationer mellan lärare och elever med syftet att beskriva sex fritidslärares uppfattningar om relationens betydelse mellan lärare och elev för elevernas utveckling och lärande. Det finns befintlig forskning om relationen mellan lärare och elever, men inte specifikt utifrån ett fritidslärarperspektiv. Forskning om relationen mellan lärare och elev har på senare tid växt allt mer och den blir allt mer aktuell när det kommer till elevernas utveckling och lärande, däremot har fokus på fritidslärarens relation med elever inte ökats markant. Relationen mellan fritidslärare och elever kan generellt beskrivas som ett samspel. Teorin för arbetet består av det relationella perspektivet, som genomsyrar vårt arbete. Insamlingsmetoden för vår data består av enskilda semistrukturerade intervjuer. Totalt har sex respondenter intervjuats, fyra av intervjuerna gjordes över Zoom och två gjordes på respondenternas arbetsplats. Vid bearbetning av den insamlade data användes en kvalitativ analysmetod eftersom det var passande med vår metod som bestod utav semistrukturerade intervjuer. Analysen ledde till att eventuella teman kunde identifieras. Vårt resultat visar på att enligt fritidslärares uppfattningar har deras relation till eleverna en stor betydelse och påverkan när det gäller deras utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Relationen framkom även som grunden till allt som har att göra med när två människor behöver integrera med varandra. Exempelvis när en lärare lär ut till en elev eller när två människor ska förstå varandra. Det uttrycks av fritidslärarna att relationer är något som alltid måste kontinuerligt arbetas med och inte är något som vi blir klar med. Fritidslärares uppfattningar av goda relationer belyses starkt och att det är väsentligt för elevens lärande och välmående. Vår studie visar på att fritidslärarnas uppfattningar anser att relationen mellan fritidslärare och elever är grunden för elevernas utveckling och lärande. Vi hoppas på att vår studie kan bidra med förståelse och kunskap för relationens betydelse i en lärar-elev-relation, samt att belysa relationen mellan lärare och elever i allmänhet.
Syftet med studien är att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om betydelsen av specialpedagogiska insatser i förskolan genom Nilholms tre perspektiv. Studiens metod är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data från 6 förskollärare och 2 specialpedagoger. Läromaterialet DATE har använts som analysverktyg i tolkandet av datamaterialet. Resultat visar på att dilemmaperspektivet är mest framträdande även om vissa kopplingar går i linje med det kritiska perspektivet. Det kompensatoriska perspektivet tolkas som minst framträdande. Resultatet visar även att arbetet med specialpedagogik beskrivs som en evig process utefter de behov och förutsättningar som finns i verksamheterna. Förskollärarens roll beskrivs vara en god förebild. Specialpedagogens roll kan tolkas som viktig när pedagogers egna strategier inte fungerar. Begränsningar för arbetet med specialpedagogik visade sig vara stora barngrupper, begränsad ekonomi, brist på tid och utbildade pedagoger. Rektorers roll är betydelsefull för att pedagogers avsikter ska kunna realiseras. Sammanfattningsvis är det specialpedagogiska arbetet beroende av god ekonomi, kompetenta pedagoger, goda relationer och ett kollegialt lärande.
Med utgångspunkt i förskolans läroplan som numera förtydligar digitalisering och användning avdigitala verktyg har vi genom en onlinebaserad kvantitativ enkätstudie (n=242) undersökt vilka möjligheter och förutsättningar barn i svenska förskolor ges när det gäller användandet av lärplattor. Resultatet av studien visar att det finns en variation mellan förskolorna när det gäller exempelvis vilken utsträckning lärplattorna används i den dagliga verksamheten och vilka applikationer som används. Variationen verkar bero på yttre förutsättningar som tid, hur många lärplattor varje avdelningar har kontra antalet barn och tillgång till internet samt arbetslaget såsom vilka pedagogerna är, deras kompetens och vilken inställning och attityd de har till användandet av lärplattor i förskolan. Sammanfattningsvis visar studien att användningen av lärplattor i förskolan ären pågående process där pedagogernas intresse för lärplattan som digitalt verktyg och åsikt om hur denna ska användas i förskolans verksamhet varierar vilket ger barnen på olika förskolor olika möjligheter och förutsättningar när det gäller användning av lärplattan.
I denna studie undersöker vi hur fyra fritidspedagoger, fyra klasslärare och två specialpedagoger upplever samverkan mellan olika professioner på de skolor de arbetar. Den insamlade datan analyseras och diskuteras mot relevant litteratur och tidigare forskning inom detta ämne. Vårt empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer och samtal med verksamma klasslärare och fritidspedagoger samt två kompletterande intervjuer med specialpedagoger. Vi vill få inblick i lärarnas, specialpedagogernas och fritidspedagogernas upplevelser om hur de olika yrkesprofessionerna påverkar varandra, hur samverkan bedrivs för elever i behov av stöd, om det upplevs finnas möjligheter att bedriva en fungerande samverkan och vilka förutsättningar som pedagogerna upplever vara nödvändiga för detta. Resultatet av vår studie visar att lärare och fritidspedagoger samverkar på olika sätt. Fritidspedagogerna har olika roller under skoltid och samarbetet mellan lärare och fritidspedagoger upplevs fungera mycket bra på vissa skolor och mindre bra på andra. Specialpedagogernas delaktighet i undervisningen och utformningen av anpassningar ser olika ut på skolorna och samverkan för elever i behov av stöd ser även den olika ut på skolorna. Resultatet visar även vilka utmaningar och framgångsfaktorer som respondenterna upplever med samverkan. Studien bidrar till att visa hur samverkan kan uppfattas på olika sätt av de olika professionerna.
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka effekter kompetensutveckling upplevs medförapå individ och på verksamhetsnivå i en privat verksamhet. Den studerade verksamheten är konkurrenskraftig och kompetensutveckling är centralt för deras överlevnad. Undersökningen har samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med fem deltagare. Datamaterialet som samlats in har analyserats med tematisk analys. Resultatet indikerar att kompetensutvecklingens effekter på individnivå visar sig i ökat självförtroende, ökad motivation och möjlighet till karriärsutveckling. Kompetensutvecklingens effekter på verksamhetsnivå ger bland annat ekonomiska effekter så som förbättrad kvalitet och minskad personalomsättning, men också symboliska effekter som ökat förtroende från kunder och ett stärkande team med en känsla av samhörighet. Verksamhetens lärmiljöär av betydelse för kompetensutveckling, lärmiljön kan både hämma och främja lärandet. Trots de begränsningar som kompetensutveckling visar sig ha, så har satsningen på kompetensutvecklinggenerellt sett visat sig fördelaktig för alla parter.
Syftet med denna studie var att beskriva och analysera rektorer och förskollärares uppfattningar om det systematiska kvalitetsarbetet ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien som utfördes är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer användes som metod för att samla in data från fyra rektorer och fem förskollärare. Vi har analyserat och strukturerat datamaterialet med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och det teoretiska ramverket med Senges fem discipliner. Resultatet visar på hur en gemensam vision mellan delarna är betydande för hur väl kvalitetssäkring kan uppnås i organisationen, att rektorernas ledarskap och närvaro blir viktiga beståndsdelar i det systematiska kvalitetsarbetet och slutligen att kommunikationen är en viktig faktor för ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Sammanfattningsvis så framkom det att ett systematiskt kvalitetsarbete kan ses ur olika synvinklar beroende på vilken del i styrkedjan man utgår ifrån och att fortsatt forskning på området ur ett större perspektiv är nödvändigt för att belysa de olika delarna.
Detta examensarbete berör genus, ledarskap och pedagogik, där syftet har varit att undersöka om och i så fall hur rektorers ledarskap är könsmärkt utifrån lärares perspektiv i årskurserna F–3, samt hur det kan påverka lärares förmåga att lära ut. Undersökningen bygger på insamlad data från en webbenkät med åtta stycken respondenter. Resultaten ger indikationer om att rektorers ledarskap till viss del kan anses vara könsmärkt, men de visar även att ett bra ledarskap grundas i personlighet snarare än kön. Samtidigt går det tydligt i resultaten att finna mönster i hur rektorers ledarskap påverkar lärares motivation, mening i arbetet samt inspiration till att utveckas. Slutsatserna i arbetet är således att vi inte funnit tillräckligt med underlag för att kunna fastställa om rektorers ledarskap kan anses vara könsmärkt eller inte. Vidare kan vi därför inte heller fastställa hur ett könsmärkt ledarskap påverkar lärares förmåga att lära ut. Detta diskuterades istället gentemot de könsstereotypa egenskaper vi i arbetet kunna urskilja och konstatera.
Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om att använda drama som ett verktyg i förskolan. Tidigare forskning visar att det fanns en osäkerhet i användandet av drama då det sågs som något ”flum” och därmed inte tillräckligt användbart i undervisningen. Enkät är det metodvalet som denna studie baseras på vid undersökandet av syfte och frågeställningar som är: i vilken utsträckning använder förskollärare drama i verksamheten, i vilket syfte används drama enligt förskollärarna och hur tillämpas drama i förskolan enligt förskollärarna. Resultaten har sedan diskuterats i relation till Sternudds dramapedagogiska perspektiv för att urskilja förskollärarnas synsätt och praktiserande av drama. Slutsatsen av studien är att begreppet drama kan ses ur ett brett perspektiv enligt förskollärarna. Resultatet av vår studie kan bidra till en bredare förståelse för hur man kan använda sig av drama i förskolans verksamhet samt hur förskollärarna väljer att tillämpa drama för att nå olika syften.
Syftet med studien var att analysera hur pedagoger beskriver användandet av utomhusmiljön under den pågående pandemin. Studien är kvalitativ och genomfördes via digitala intervjuer av åtta förskolepedagoger på olika förskolor inom Sundsvalls kommun. Vi har strukturerat och analyserat studiens data utifrån en tematisk analys. Pedagogerna i vår studie beskriver att de har ett didaktiskt förhållningssätt genom kombination av läroplanen, barnens intressen och pandemins restriktioner. Studien visar även att pandemin påverkar användandet av förskolans utomhusmiljö både positiv och negativ. Verksamheten inomhus påverkats negativt vad det gäller tryggheten. Inomhusverksamheten har dock kunnat flyttats ut till utomhusmiljön, vilket har gynnat mångfalden av handlingserbjudanden i utomhusmiljön och även barnens kreativitet och samarbete, samt att det är mer hälsofrämjande att ha aktiviteterna i utomhusmiljön.
Internationella studier påvisar sjunkande studieresultat för grundskoleelever vilket har medfört nationella satsningar på kompetensutveckling, framförallt Skolverkets satsning på kollegialt lärande. För att ta reda på om deltagande i dessa satsningar påverkar hur grundskollärares arbetar med kollegialt lärande skickades en webenkät ut till drygt 1300 kommunalt anställda F-9 lärare. Analysen av underlaget genomfördes med hjälp av SPSS samt utifrån Timperleys processmodell respektive integreringsnivåer. Flertalet av de 106 respondenterna arbetade med kollegialt lärande och arbetet uppnådde en hög integreringsnivå samtidigt som resultaten visade på svaga korrelationer mellan eventuellt deltagande i Skolverkets kurser/program och hur grundskollärarna arbetade i vardagen. Studien visade dock även på att viktiga delmoment i Timperleys processmodell saknades i lärarnas yrkespraktik vilket i sin tur kan försämra effekten av insatserna samt påverkar eleverna negativt trots att det är elevernas behov och lärande som borde vara i fokus för satsningarna.
Bakgrunden till denna studie är att tidigare forskning om pedagogers roll i och under barns lek nästan uteslutande beskrivits i andra länder än i Sverige. Leken betonas ha en central roll i förskolan enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Därför är denna studies syfte att synliggöra hur förskollärare i Sverige uppfattar barns utelek och deras uppfattningar om pedagogers roll i den. Denna studie genomfördes med en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Intervjuerna transkriberades och utgjorde den data som sedan har analyserats. För att analysera insamlade data användes en tematisk analys samt barnperspektiv och affordance som analysbegrepp. Det framkom av förskollärarnas beskrivningar att pedagogers deltagande i barns utelek handlar om att stödja barns lek genom att anta olika roller. Det beskrivs även en övervakande och cirkulerande roll. Vidare diskuteras även vilka sorters lekar som barnen föredrar utomhus och skillnader mellan barns lekar inomhus och utomhus. I studiens slutsats framkommer det att barns lekar utomhus upplevs mer rörliga och livliga än lekar inomhus samt att pedagogers deltagande i barns lek omfattar olika roller.
Syftet med den här studien är att beskriva pedagoger vid teknikprogrammets uppfattningar om chatbots som ett pedagogiskt verktyg för elevers lärande. Det teoretiska ramverket för studien är sex kriterier för teknikstött lärande. I studien tillämpades kvalitativ metod som utgick från semistrukturerade intervjuer. Sju pedagoger från två lärosäten intervjuades. En tematisk analys genomfördes i två delar med både deduktiv och induktiv ansats för att dels koppla data till kriterierna för teknikstött lärande, dels söka efter teman i data. Resultatet indikerar på att chatbots uppfyller de sex kriterierna för teknikstött lärande ur ett lärarperspektiv och inom kontexten teknikprogrammet på gymnasiet. Resultaten påvisar vidare att pedagoger vid teknikprogrammet generellt har positiva uppfattningar om chatbots som pedagogiskt verktyg för elevers lärande. Resultatet belyser också pedagogers oro för de konsekvenser som integreringen av AI i utbildningssammanhang. De slutsatser som presenteras är att chatbots till viss del kan främja olika pedagogiska aspekter för teknikstött lärande. Vidare dras slutsatserna att pedagoger vid teknikprogrammet saknar stöd och tydliga riktlinjer från högre instanser och att det fortfarande finns flera frågetecken kring integreringen av AI i utbildning.
Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring arbetet med barns sociala samspel inom lek. Detta genom att ta reda på vad de ansåg att det fanns för möjligheter samt om det fanns några begränsningar i arbetet. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med sex förskollärare. Tidigare forskning visar på lekens betydelse för barns sociala samspel. Vi har i arbetet utgått från det socialkonstruktionistiska perspektivet samt två begrepp, dessa är intersubjektivitet och meningsskapande. Teorin och begreppen innebär att barn utvecklas i sociala aktiviteter tillsammans med andra. Det valda perspektivet och begreppen har vi haft som grund i den tematiska analysen av resultatet. I studiens resultat framkom det att förskollärarna upplevde leken som betydelsefull för barnen. Resultatet visade även på att förskollärarna såg sin roll och sitt förhållningssätt som viktigt för att skapa förutsättningar som främjar barns sociala samspel genom lek. Slutsatsen av den här studien är bland annat att i rollen som förskollärare vara deltagande i barns lek på olika sätt eftersom pedagogerna ska utgå från den enskilde individens behov. Förskollärarnas uppfattningar visade att det är viktigt för förskollärare att vara närvarande och uppmärksamma när barnen leker så att de kan åtgärda eventuella exkluderande handlingar.
Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra till djupare förståelse för förskollärares uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan och för att vidga förståelsen för förskollärares arbete med förskoleundervisningen. Studien är kvalitativ utifrån de metoder och den fenomenografiska teorin som studien baserats på. Resultatet har visat att det finns olika uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan. Bland annat uppfattas fenomenet förskoleundervisning som hotfullt för förskolans grundidé, som utvecklingsmöjlighet, som mer eller mindre liktydigt till lärande, ett fenomen i behov av kommunikation samt som en process i behov av pedagog. Vi tolkar att uppfattningarna om fenomenet ‘undervisning i förskolan eventuellt kan påverka hur förskollärare tar sig an förskolans delvis nya uppdrag och hur detta kan medföra utmaningar för förskoleverksamheten.
Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om lekens mångtydighet utifrån förskollärares perspektiv genom att undersöka hur de uppfattar barns lek och deras egen delaktighet och roll i den. Vi använde en semistrukturerad intervjumetod där vi intervjuade tio verksamma förskollärare, där alla arbetar inom förskolan. Vi utgick från en teoretisk tematisk analysmetod när vi analyserade det insamlade datamaterialet, i förhållande till Sutton-Smiths sju retoriker om lek och Enz och Christies fem roller. I analysen skapades tre huvudteman och sju underteman. Vårt resultat visar att synen på lek skiftar och där leken skapar olika möjligheter för utveckling och fantasi. Vi uppfattar även utifrån förskollärarna att makt och styrning kan ske både mellan barn och barn i lek men även mellan vuxna och barn i lek. Förskollärarnas uppfattningar om sin delaktighet och roll i barns lek gav uttryck för fyra olika roller; scenansvarig (delaktig genom att bidra till miljön i leken), medspelare (delaktig genom närvaro och verbal kommunikation i leken), lekledare (aktivt deltar för att stötta barnen i leken) och regissör (styrning i lek genom kontroll av den vuxne). Resultatet visar även ibland samband mellan lekretorikerna och rollerna. Slutsatsen i arbetet visar att leken öppnar upp för flera olika möjligheter där uppfattningar om barns lek och förskollärares delaktighet och roll i den både liknade varandra men i vissa fall skilde de sig även åt. Vi tolkar att förskollärarna gav uttryck för att leken kan förstås från olika perspektiv och att det skulle kunna vara situationsberoende. De samband vilka ibland kan tolkas mellan lekretorikerna och rollerna uppfattar vi påverkar komplexiteten då det finns flera olika sätt att förhålla sig till lek och förstå den. I förhållande till tidigare forskning kopplat till vårt resultat i denna studie kan det förstås att det både finns likheter och skillnader vilket skulle kunna tolkas vara på grund av lekens flertydighet och komplexitet.
Att integreras i ett främmande land är en komplex process som beror på flera olika faktorer. Förungdomar som migrerar till Sverige är ofta gymnasieskolan den primära kontexten därintegrationsprocessen tar sin början. Förvärvande av språkkunskaper, sociala kontakter och förståelseför samhällets normer och värderingar är faktorer som inom skolans sammanhang bidrar till enframgångsrik integration i samhället. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka, utifrån ettpersonalperspektiv samt elevers erfarenheter, hur personalen på två gymnasieskolor arbetar medintegration av immigrantelever. Empirin har samlats in med nio semistrukturerade intervjuer samt ensekundär analys av en tidigare genomförd fokusgruppsdiskussion. För att skapa förståelse förskolornas integrerande arbete analyserades intervju- och diskussionsmaterial med hjälp av ettkonceptuellt ramverk för integration. I resultatet utnämns tre komponenter som särskilt viktiga förintegrering av immigrantelever: interaktion mellan svenskfödda- och immigrantelever, förtroendefullarelationer mellan personal och elev samt att integration förstås som en värdefull resurs.
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sex förskollärare på sex olika förskolor beskriver sitt arbete med högläsning och vilka uppfattningar de har om högläsningens betydelse för barns utveckling och lärande. För att kunna närma oss förskollärarnas egna uppfattningar om högläsningens betydelse och ta del av deras redogörelser för deras arbete med högläsning i förskolans verksamhet, har vi utfört vår undersökning som en kvalitativ intervjustudie. I vår genomgång av tidigare forskning har det klargjorts att högläsningen har betydelse för barns utveckling och lärande ur flera aspekter. Samtidigt påvisar forskningen att högläsningen ofta hamnar i skymundan i förskolans verksamhet. Resultatet av vår undersökning visar att de förskollärare som omfattas av studien har haft likartade uppfattningar om högläsningens betydelse för barns utveckling och lärande inom flera områden. Dessa uppfattningar har också i hög grad överensstämt med forskningens bild av högläsningens betydelse, och har berört områden såsom barnens språkutveckling och socioemotionella utveckling, ämnesinlärning och självbild. Vår studie visar att någon form av högläsning sker dagligen i alla förskolor som omfattas utav den. Däremot har resultatet av vår studie visat på skillnader mellan olika förskolor vad gäller exempelvis högläsningens utformning, vilken tid på dagen man väljer att läsa, hur man väljer vilka böcker som ska läsas och hur högläsningen knyts an till den övriga verksamheten.
Flerspråkighet och språkutveckling är två centrala och viktiga områden i förskolans vardag. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Det teoretiska perspektiv som studien genomförts utifrån är Ladbergs tre pedagogiska hörnstenar som går ut på att pedagogen skapar en atmosfär för språk, organiserar för språk och ger barnen ett rikt inflöde av språk. Vårt intresse för det valda ämnet grundar sig i att det råder en mångfald i samhället och det finns väldigt många olika språk i dagens förskolor. Vi har observerat och intervjuat åtta förskollärare som arbetar i barngrupper med barn i åldern ett till tre år för att vi ville veta mera om hur förskollärare kan arbeta språkfrämjande med barn som är flerspråkiga. Resultatet har visat att det finns många olika sätt att arbeta främjande med språkutveckling i förskolan med de yngsta barnen. Förskollärarna i studien betonar att teckenstöd, bildstöd och att använda ord på barnens modersmål är några exempel vad som kan användas för att främja barns språkutveckling. Under studiens gång har det utvecklats två frågeställningar vilka lyder “Hur kommer främjandet till språkutveckling till uttryck?” och “Vilka erfarenheter har förskollärare av det språkfrämjande arbetet?” som vi har diskuterat och försökt besvara i diskussionen.
Syftet med studien är att bidra till kunskap genom att belysa pedagogernas uppfattning och erfarenheter av lekens betydelse i undervisningen. Hur leken används kan trots allt ändras beroende på pedagogens uppfattning. Jag har gjort en kvalitativ studie som är byggd på intervjuer. Till hjälp har jag använt tidigare forskning som berört mitt forskningsområde. Resultatet av studien visar att pedagogerna anser att leken är lärorik och betydelsefullt för barns utveckling och inlärning. Pedagogerna uppfattar lek som ett verktyg och använder den på olika sätt i sin undervisning, för att förstärka lärandet, att göra undervisningen lustfylld och som en social aktivitet. Resultatet av min undersökning kan vara till nytta för mig i mitt kommande yrke. Mitt arbete kan bidra med ökad förståelse till professionen och bidra med kunskap om lekens betydelse i verksamheten. Både resultatet i min studie och tidigare forskning visar att leken är grundläggande för barns utveckling och lärande.
Högskoleförordningen beskriver vikten av att studenters kursvärderingar för studentinflytande och kvalitetssäkring. Kursvärderingar för lärare används som underlag för att kunna utveckla kurser. Lärarnas kursutvecklingsarbete sker som reflekterande praktiker (Bie, 2014; Schön, 1987). Detta omfattar ett prövande förhållningssätt i rollen som lärare i linje med Scholarship of Teaching and Learning (SoTL) enligt Boyer (1991). Dock är det många gånger svårt att få studenter att fylla i kursvärderingar i form av webenkäter, vilket gör att det finns svårigheter att få in ett bra underlag för kursutveckling. Syftet med detta paper är att undersöka och analysera reflektionstexter som ett underlag för kursutveckling. Genom att utgå från reflektion som ett verktyg för lärande (Bie, 2014; Schön, 1987) kan studenters reflektionstexter användas som ett alternativ till kursvärderingar för kursutveckling. Med stöd i kurslitteratern (Bie, 2014) fick studenter på beteedevetenskapligt program svara på några reflektionsfrågor om läsning och bearbetning av litteraturen, medstudenter som resurser för lärande i läroprocessen och även reflektioner kring hur studenterna trodda att de nya kunskaperna skulle vara av nytta i framtida studier och arbete. Reflektionsuppgifter (N=20) analyserades med hjälp av tematisk analys (Braun & Clarke, 2012). Resultaten visar att studenter reflekterande om verktyg för lärande som reflektion, studieteknik och studiegrupper som en resurs för lärande. Studenterna ser reflektion som ett verktyg för att förstärka lärarande under studierna och i det kommande yrket. I denna studie kan reflektionstexterna ses som ett alternativ till kursvärderingar. Reflektionstexterna ger insikt i studenternas reflektioner om kursens innehåll, upplägg och vad som varit viktigt för det egna lärandet under kursen gång. Dessa reflektioner synliggör lärandet och ger ett viktigt underlag till kurslärare och nya uppslag till kursutveckling.
Utifrån vårt syfte syftet med studien vill vi synliggöra pedagogernas uppfattningar hur det är att ha surfplattor i fritidshemmets verksamhet som redskap, vi använde oss av följande frågeställningar:“Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar pedagoger med surfplattan på fritidshemmet, utifrån de förutsättningar pedagogen har?”, “Hur uppfattar pedagoger elevers utveckling av sociala förmågor med användandet av surfplattan på fritidshemmet?” samt “Hur uppfattar pedagogerna att deras möjligheter och utmaningar påverkar elevernas utveckling av sociala förmågor, när de använder surfplattan?”. Det skedde med intervjuer med fyra verksamma pedagoger genom semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ tolkning av ansats inspirerad av hermeneutiken. Under databearbetning användes den data som samlats in från pedagogerna. Arbetet med analys av resultat har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsansats med inspiration av hermeneutiken. Resultatet av studien visade att pedagogerna kunde se flera fördelar med surfplattan som hjälpmedel. Filmskapande är ett vanligt förekommande projekt som drivs på fritidshem där pedagogerna uppfattade att de sociala förmågorna hos eleverna utvecklades. Den främsta nackdelen var den dåliga tillgången och bristen på väl fungerande surfplattor i verksamheten. Det framkom även att det gårmycketbraatttränadesocialaförmågornaomsyftet och formen av användandet av surfplattanärgenomtänkt.Finnsingetgenomtänktsyfteresulterar det i att lärandet kan falla bort i verksamheten.
I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker med fokus på etnicitet utifrån ett Critical literacy perspektiv med hjälp av en multimodal ansats. Syftet var att analysera hur etniciteter presenteras i svenska bilderböcker och möjligheter för kritiska diskussioner kopplat till pedagogisk verksamhet. Urvalet av bilderböckerna utgick från alla bilderböcker som utgavs under 2018 då Svenska barnboksinstitutet hade gjort en kvantitativ undersökning där de fokuserade på mörkhyade karaktärer i bilderböckerna utgivna samma år. I resultatet framkom det att etnicitet är osynlig i berättelsen. Även om det presenteras markörer hade det ingen betydelse i handlingen eftersom att representationen mest baserades på hudfärg. Slutligen framkom att pedagogerna bör anta en roll därdet finns möjlighet till kritiska diskussioner utifrån deras medvetenhet, kunskaper ochförhållningssätt. Om barnen tittar i böckerna själva eller om pedagogerna inte intar en roll som möjliggör kritisk diskussion får detta som konsekvens att den oreflekterade normen för vidare att etnicitet upplevs som avvikande.
Vi har i vår studie valt att genomföra en jämförelse mellan en förskola med en monokulturell barngrupp och en förskola med en mångkulturell barngrupp. Syftet med vår studie har varit att öka kunskapen om betydelsen av mångkulturell undervisning i relation till barngruppens kulturella sammanhang. Genom hela processen har vi antagit ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och för att lyckas uppnå vårt syfte med studien har två frågeställningar utformats. Frågeställningarna rör den mångkulturella undervisningens karaktär på förskolorna, samt förskolepersonalens upplevelser av hur syn på mångkultur, språk och kunskap påverkar det arbetssätt de antar för att lyckas uppnå de uppdrag och mål som presenteras i läroplanen för förskolan (Lpfö 18) gällande mångkultur. För att besvara studiens två frågeställningar har intervjuer såväl som observationer genomförts på två stycken förskolor i samma kommun. Resultatet tyder på att den mångkulturella undervisningen karaktäriseras av språk och hjälpredskap på olika sätt och i olika omfattning på vardera förskola. Dessutom påvisar resultatet att det finns ett samband mellan förskolepersonalens upplevelser av synen på mångkultur, språk och kunskap och det arbetssätt förskolepersonalen antar för att lyckas uppnå de uppdrag och mål som presenteras i Lpfö 18 gällande mångkultur. Studien visar även på att samma mål och uppdrag som lyfts i Lpfö 18 kan uppnås på båda förskolor trots skilda arbetssätt och barngruppernas skilda kulturella sammanhang.
Tidigare forskning om maktanvändande inom arbetsplatser är ofta inriktad på påverkansfaktorer som uppstår av ledares maktutövande. Syftet med denna studie däremot fokuserar på undersökandet av makt, och hur användandet av maktspel mellan medarbetare kan påverka deras arbetsrelationer samt arbetstillfredsställelse. För att undersöka detta formulerades fyra frågeställningar om upplevelsen av medarbetarnas arbetstillfredsställelse och arbetsrelationer, vilka maktspel som gick att identifiera samt vilka samband dessa hade till de mellanmänskliga interaktionerna på arbetsplatsen. Till stöd för tolkning och förståelse av studien har Foucaults teorier om relationell makt används tillsammans med McClellands behovsteori. Studien genomfördes som en fallstudie inom ett specifikt valt företag med nio anställda. En inledande observation av samspelet på arbetsplatsen genomfördes följt av kvalitativa intervjuer med fem av medarbetarna med syfte att insamla data i form av intervjudeltagarnas subjektiva upplevelser. Resultatet från studien visar att alla fem deltagare upplevt maktspel, bland annat i form av härskartekniker mellan medarbetarna på arbetsplatsen. Det framkommer dessutom i resultatet att maktanvändandet haft negativ påverkan på arbetsrelationerna samt att detta i fråga haft bidragande effekt på medarbetarnas upplevda grad av arbetstillfredsställelse. I diskussionen lyfter vi de samband som framkommer i resultatet och tolkar dessa kopplad till tidigare forskning i ämnet makt, arbetsrelationer och arbetstillfredsställelse.