Avsikten med min studie är att veta hur sociala relationer stimulerar elever att må bra i skolan. Hur lärare och elevhälsoteam ser på sociala relationens betydelse för elevers välmående i skolan. Lärare och elevhälsoteam samarbetar i skolan för elevers välmående, men vilka hinder ser de för att utveckla elevers sociala relationer. För detta syfte har jag intervjuat ett antal lärare och kuratorer om deras arbetssätt, hur de planerar för en undervisning som bygger på sociala relationer, hur sociala relationer och elevhälsa förhåller sig till varandra enligt dem. Samtidigt har jag undersökt vilka hinder som de ser till att utveckla elevers sociala relationer samt hur de ser på vårdnadshavarens roll här.
Det resultatet som jag ser i min studie är att i huvudsak anser samtliga pedagoger och kuratorer att sociala relationer har en avgörande roll i elevers välmående i skolan. Samtliga informanter tycker att elever som har bra sociala färdigheter mår bra både fysiskt och psykiskt och i sin tur lyckas bra i skolarbetet. De anser också att ett starkt samarbete mellan pedagoger, elevhälsoteam och hem är väldigt viktigt för att utveckla elevers sociala färdigheter. De tycker att om samarbetet mellan parter fungerar bra då elever känner sig trygga i skolan. Resultatet blir att elever som kan skapa en bärande relation både med vuxna och andra kompisar, blir även motiverade i skolarbetet och lyckas i skolan.
Detta arbete syftar till att bidra med kunskap om hur lärare ser på elevers attityder till matematik, hur lärare arbetar med attityder till matematik, vilka faktorer de tror påverkar elevernas attityder samt om lärarna upplever någon koppling mellan inlärningsförmåga och attityder. Tidigare forskning har visat på att lärare kan ha en stor påverkan på elevernas attityd till matematiken, något som sedan påverkar eleverna såväl genom användandet av matematik i vardagen som när de står inför att söka utbildningar. För att söka svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem behöriga matematiklärare i åk 4–6. I studiens resultat uttrycker lärarna att det inte finns någon generaliserbar koppling mellan inlärningsförmåga och attityder i mellanstadiet. Däremot upplevs en ökad korrelation mellan dessa i takt med ökad ålder hos eleverna. För att stärka redan positiva eller vända negativa attityder använde sig lärarna av ett varierat arbetssätt, nivåanpassning samt vardagsanknuten matematikundervisning. Utifrån diskussionen av resultatet dras slutsatsen att lärarna har stor möjlighet till att påverka elevernas attityder, men att det även finns faktorer som är svåra för dem att påverka, såsom föräldrar, syskon och äldre kompisar.
Detta arbete har som syftet att ta reda på hur barn i åldrarna 7-11 år använder sig av de sociala medierna, i hur stor utsträckning och vad de har för erfarenheter av detta. Förutom det vill jag ta reda på hur de sociala medierna påverkar elevernas hälsa och mående i åldrarna som jag har valt att fokusera på. Jag är även intresserad av att ta reda på hur man arbetar och talar om de sociala medierna i skolan. Vad man ska tänka på och vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med dessa. Det empiriska materialet består av en kvantitativ enkätundersökning med elever i en årskurs 3 samt 4 kvalitativa intervjuer med både lärare och kuratorer. Utifrån det resultatet som jag fått genom tidigare forskning, enkätundersökningen och intervjuerna så har jag kunnat se ett samband mellan användandet av sociala medier och barnens hälsa och mående. Barn är idag uppkopplade ca 2-3 timmar per dag och kan där ta del av otroligt mycket information. När det handlar om barn i de yngre åldrarna och utsatthet och nätmobbning så handlar det oftast om att det sker via spel, att barn får utstå elaka kommentarer från en motspelare. Det är också vanligare med enstaka, enskilda kommentarer istället för en långdragen, ständigt pågående nätmobbning. Lärare behöver bli mer uppdaterade om hur eleverna använder de sociala medierna och hur de kan arbeta med det i skolan. Sommaren 2018 träder en ny, uppdaterad läroplan i kraft och förhoppningsvis leder den till att ämnet tar mer plats i undervisningen och att lärare får möjligheten attutveckla sina kunskaper om detta.
A triple array is a rectangular array containing letters, each letter occurring equally often with no repeats in rows or columns, such that the number of letters common to two rows, two columns, or a row and a column are (possibly different) non-zero constants. Deleting the condition on the letters common to a row and a column gives a double array. We propose the term sesqui-array for such an array when only the condition on pairs of columns is deleted. Thus all triple arrays are sesqui-arrays.
In this paper we give three constructions for sesqui-arrays. The first gives (n+1) x n(2) arrays on n(n+1) letters for n >= 2. (Such an array for n = 2 was found by Bagchi.) This construction uses Latin squares. The second uses the Sylvester graph, a subgraph of the Hoffman-Singleton graph, to build a good block design for 36 treatments in 42 blocks of size 6, and then uses this in a 7 x 36 sesqui-array for 42 letters.
We also give a construction for K x (K - 1)(K - 2)/2 sesqui-arrays on K(K - 1)/2 letters. This construction uses biplanes. It starts with a block of a biplane and produces an array which satisfies the requirements for a sesqui-array except possibly that of having no repeated letters in a row or column. We show that this condition holds if and only if the Hussain chains for the selected block contain no 4-cycles. A sufficient condition for the construction to give a triple array is that each Hussain chain is a union of 3-cycles; but this condition is not necessary, and we give a few further examples.
We also discuss the question of which of these arrays provide good designs for experiments.
The purpose of this study is to deepen the understanding of the relation between the language used in mathematics tasks and the difficulty in reading and solving the tasks. We examine issues of language both through linguistic features of tasks (word length, sentence length, task length, and information density) and through different natural languages used to formulate the tasks (English, German, and Swedish). Analyses of 83 PISA mathematics tasks reveal that tasks in German, when compared with English and Swedish, show stronger connections between the examined linguistic features of tasks and difficulty in reading and solving the tasks. We discuss if and how this result can be explained by general differences between the three languages.
Många lärare och elever uppfattar de nationella proven i kemi för årskurs 9 som de svåraste och resultaten är inte så bra som man skulle kunna önska. Undersökningens syfte är att försöka förstå varför resultaten ser ut som de gör ur en språklig synvinkel, vad är det som är så svårt med kemi? Undersökning utgår från en sociokulturell teoriram där språket står i fokus som det viktigaste verktyget för att förstå uppgifterna i de nationella proven. Några egentliga slutsatser går inte att dra då underlaget i rapporten är för litet för att dragenerella slutsatser om språket i frågorna i de nationella proven i kemi. Den slutsats som kan dras är att frågor som är oprecisa och kan uppfattas som orimliga och svårtolkade är de har svårast med. För att komma åt problemet med att eleverna uppfattar kemiämnet som abstrakt bör man lägga mer tid på att tillsammans med eleverna gå igenom vetenskapliga texter för att på så sätt lära dem det naturvetenskapliga skolspråket. Att förenkla dessa texterär att göra eleverna en björntjänst.
A noncommutative KdV-type equation is introduced extending the Bäcklund chart in Carillo et al. [Symmetry Integrability Geom.: Methods Appl. 12, 087 (2016)]. This equation, called meta-mKdV here, is linked by Cole-Hopf transformations to the two noncommutative versions of the mKdV equations listed in Olver and Sokolov [Commun. Math. Phys. 193, 245 (1998), Theorem 3.6]. For this meta-mKdV, and its mirror counterpart, recursion operators, hierarchies, and an explicit solution class are derived.
The recursion operators admitted by different operator Burgers equations, in the framework of the study of nonlinear evolution equations, are here considered. Specifically, evolution equations wherein the unknown is an operator acting on a Banach space are investigated. Here, the mirror non-Abelian Burgers equation is considered: it can be written as rt=rxx+2rxrrt=rxx+2rxr. The structural properties of the admitted recursion operator are studied; thus, it is proved to be a strong symmetry for the mirror non-Abelian Burgers equation as well as to be the hereditary. These results are proved via direct computations as well as via computer assisted manipulations; ad hoc routines are needed to treat non-Abelian quantities and relations among them. The obtained recursion operator generates the mirror non-Abelian Burgers hierarchy. The latter, when the unknown operator rr is replaced by a real valued function reduces to the usual (commutative) Burgers hierarchy. Accordingly, also the recursion operator reduces to the usual Burgers one.
Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.
Let f be a smooth CR function on a smooth hypersurface M subset of C-n, such that f vanishes to infinite order along a C-infinity-smooth curve gamma subset of M. Assume that for each q is an element of gamma there exists a truncated double cone C at q in M, such that at least one of the following three conditions holds true: (a) There is a constant theta is an element of R, such that C subset of {|Re(e(i theta)f)| <= |Im(e(i theta)f)|}. (b) C subset of {Ref >= 0}. (c) |f(z)|(|z-q|) -> 0, z -> q, z subset of C. Then f vanishes on an M-open neighborhood of gamma.
Syftet med denna studie var att ta reda på vad elever i förskoleklass har för förståelse för experimentet Växten i burken. Det har tidigare gjorts liknande undersökningar som visat på elevers olika uttryck och kunskaper i området, samt att det har forskats på begreppens viktiga roll i ämnet och svårigheterna för elever att förstå begreppet fotosyntes. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med en fallstudie inkluderande intervjuer, med två killar och två tjejer i förskoleklass. Resultatet i studien visade bland annat att elevernas föreställningar är personliga och bygger ibland på tidigare erfarenheter, att eleverna har en god grund för att förstå vad en växt behöver för att överleva samt att deras begreppskunskap i ämnet inte uttrycks exakt men en viss förståelse att kunna bygga vidare på senare i skolan finns där.
Matematiken har ofta betraktats som ett speciellt skolämne där många elever känt misslyckande. Svenska staten har själv uppmärksammat att eleverna haft svårt för matematiken vilket skapade matematikkrisen under 90 talet. Mina egna undersökningarav betygsfördelningen i grundskola och på gymnasiet bekräftade att vi fortfarande har ett särskilt problem med matematiken i skolan, där betygsfördelningen blir mot allt lägre betyg ju högre upp i årskurserna man kommer.
En viktig orsak som tidigare tagits upp är motivation för matematik där forskning har visat att det finns kopplingar mellan matematisk prestation och motivation. Denna uppsats undersöker hur kopplingen är mellan olika motivationsfaktorer och det matematiska engagemang som eleverna visar under lektionstid. Studien undersökte också om olika grupper; program, årskurs och kön visar på olika motivation.
Studien genomfördes som observation av vilket fokus eleverna hade på matematik under lektioner i åtta klasser på gymnasiets högskoleförberedande program (Ekonomi, Natur och Samhäll). Eleverna fick i slutet av observerade lektioner svara på en webbenkätmed frågor som försökte fånga olika motivationsfaktorer hos eleverna.
Studien visade att de olika motivationsfaktorerna bara kunde förklara 4%-11% av elevernas engagemang under lektionen. De olika grupperna; program, årskurs och kön gav i enkäten fokus på olika motivationsfaktorer och det var också olika koppling mellan motivationsfaktorer och fokus på matematik för de olika grupperna. Den faktor som förklarade mest av engagemanget var intresset för lektionen. Det indikerar att faktorer för att skapa engagemang i situationen kan vara viktigare än de mer traditionella långsiktiga motivationsfaktorerna, vilket är det som modern forskning på området också fokuserar allt mer på. Tyvärr tyder studien också på att eleverna kan tappa motivation genom att hamna i en ond motivationscirkel vilket skulle kunna förklara de sjunkande resultaten med ökande årskurs i skolan.
The use of Youtube and other open internet environments for learning mathematics is becoming increasingly common. According to earlier studies there is a great diversity of ages and nationalities among participants in these environments. My investigation shows that a selection of 10 Youtube videos about equation solving and their comments sections also are characterized by a diversity of mathematics discourses. A study of 85 dialogues in the comments sections shows that in approximately half of the dialogues different participants express themselves in manners characteristic of different mathematics discourses, while in the other half all the participants express themselves in manners characteristic of the same mathematics discourse. The former dialogues more seldom end with experiences of understanding, while learning in the latter group of dialogues is limited by what is possible to express within the dominant discourse. By developing terms and categories for describing the mathematics discourses this study lays the foundation for further research, both qualitative research comprising interviews with participants and quantitative research on greater amounts of data.
Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare uppfattar och arbetar med formativ bedömning i sin matematikundervisning. Forskare pratar om att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas möjligheter till att lära, utvecklas samt ta eget ansvar över sina egna studier.
Studiens område är valt utifrån mitt egna intresse för formativ bedömning i matematik. Samt för att undersöka hur lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i matematik.
Resultatet redovisas genom fem intervjuer och en enkätundersökning där 21 lärare deltog. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text. Resultatet i studien är att lärare upplever både för- och nackdelar med formativ bedömning. Samtliga lärare är eniga om är att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas matematiska förmågor. Dock upplever lärarna att formativ bedömning i matematik är tidskrävande och ställer krav på dem på organisation- och institutionsnivå.
För att analysera resultatet används både ett sociokulturellt perspektiv samt kognitivistiskt. Återkommande termer i studien är återkoppling, sociala interaktioner, metakognition och ansvarstagande.
Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap om formativ bedömning för att kunna tillämpa det i undervisningen på ett fungerande sätt. Det kommer också att krävas att eleverna tar ansvar över sina egna studier för att lära sig och utvecklas.
I denna undersökning presenteras och analyseras lärarstudenters uppfattningar av huruvida utbildningen förbereder dem att undervisa om digital kompetens samt för en undervisning om och med digital teknik. Vidare undersöks vilken inställning studenterna uttrycker till en undervisning om och med digital teknik. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod, genom intervjuer med fem lärarstudenter på ett lärosäte. Den insamlade empirin har analyserats med den fenomenografiska analysmetoden och har sedan ställts mot bland annat tidigare forskning i ämnet. Resultatet visar att samtliga studenter, i olika stor utsträckning, är positiva till IT som hjälpmedel i undervisningen. Fyra av respondenterna är också positiva till att använda digital teknik i sin undervisning. En av respondenterna är osäker på användandet av digital teknik i undervisningen. Vidare visar resultatet att respondenterna, i olika stor utsträckning, upplever att de genom utbildningen förvärvat kunskap inom området. Det finns dock en variation i respondenternas svar gällande vilken kunskap de förvärvat och vilket sätt de förvärvat kunskapen på. Samtliga respondenter upplever samtidigt att de på olika sätt, och i olika stor utsträckning, saknar kunskap eller behöver mer kunskap om hur de undervisar om digital kompetens och digital teknik. Två av respondenterna berättar att de inhämtat kunskaper vid sidan av sina studier på lärarutbildningen för att bli förberedda på undervisning om digital kompetens och undervisning med digital teknik. Sammanfattningsvis uttrycker respondenterna, i huvudsak, en positiv inställning till att undervisa om digital kompetens och teknik men samtliga anser att utbildningen kan förbereda dem bättre för denna undervisning.
Då tidigare forskning visat bland annat att matematikundervisning på elevers modersmål, med olika uttrycksformer samt interaktion och kommunikation är fördelaktigt för deras prestationer syftade föreliggande studie till att undersöka lärares möjligheter att anpassa sin matematikundervisning till andraspråkselever. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare från en F-9 skola med cirka 220 elever i en mindre kommun, visade resultatet att lärare ibland kan uppleva sig sakna nödvändiga förutsättningar för att erbjuda en likvärdig matematikundervisning som läroplanen föreskriver. De anpassningar lärarna beskriver visar att i stort sett alla arbetar med metoder som har stöd i forskning. Trots detta framkom en rad anmärkningar kring exempelvis ökade möjligheter för studiehandledning i matematik på modersmålet, tidsbrist och behov av genomarbetade kartläggningar. Sammanfattningsvis indikerar studien att en rad av de utmaningar som finns kring anpassning av matematikundervisning för andraspråkselever är mer på en organisatorisk nivå än relaterad till lärarinsats.
Syftet med studien var att ge kunskap om hur lärare kan individanpassa undervisningen för att eleverna ska ges ökade möjligheter till kunskapsutveckling inom matematik, utifrån hur grit, motivation och kön påverkar betyget. Frågeställningen som utformades till studien är följande: “Hur korrelerar elevers grit, motivation och kön med deras matematikbetyg, och har elevernas grit något samband med deras motivation inom matematik?”.
För att samla in data konstruerades en webbenkät. Länken till enkäten skickades ut till lärare, som hittades på sociala medier samt via personliga kontakter, som sedan vidarebefordrade länken till sina elever. Grit mättes med en något omformulerad gritskala, och motivation mättes med påståenden kring motivation inom matematik. Eleverna angav även uppskattad betygsnivå, kön och kommun. Totalt deltog 149 elever, varav 147 svar användes i analysen.
Datan analyserades både deskriptivt och statistiskt, med Pearsons korrelationstest, hierarkisk multipel regressionsanalys samt vanlig multipel linjär stepwise regressionsanalys. Resultaten visar att motivation är den enda av de inkluderade variablerna som påverkar betyget i matematik, samt att självstyrd motivation påverkar grit i viss grad.
I denna studie undersöks hur 15 elever i årskurs 3 uppfattar att talutrymmet fördelas under naturvetenskapslektionerna. Målet är att redogöra för deras tankar kring hur talutrymmet fördelas och slutligen relatera detta till tidigare forskning inom ämnet. Studien ska bidra med barnens egen syn på området. Det finns mycket forskning som beskriver att talutrymmet under naturkunskapslektionerna fördelas ojämnt och att pojkar dominerar klassrumsverksamheten. Flickorna däremot intar ofta en underordnad plats i skolan som sedan följer med vidare ut i samhället. Forskning belyser också vikten av att få samtala och aktivt reflektera om det som lärs ut under naturvetenskapen just för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Men upplever flickor och pojkar att de får en rättvis chans till talutrymme på naturvetenskapslektionerna? Studien är kvalitativt och jag har med hjälp av fokusgruppintervjuer undersökt hur taltiden fördelas ur ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna inte uppenbart noterat att varken pojkar eller flickor skulle dominera talutrymmet på naturvetenskapen. Däremot uttryckte flera av eleverna att taltiden främst tillhandahölls av läraren själv och detta var något som de såg som problematiskt ur flera aspekter.
Det här är en kvalitativ studie med fokus på lärares användning av matematikböcker i undervisningen. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex verksamma matematiklärare i årskurserna 1-3. Samtliga av de lärarna som deltog i denna studie använder matematikboken i sin undervisning. Lärarna uppger att de alla tycker att undervisningen ska kombineras av matematikboken och annat material utöver. Detta för att undervisningen ska kunna individanpassas och att alla elever ska få chans att utveckla sina kunskaper i matematiken. Materialet utöver matematikboken ska vara konkret och det ska finnas möjligheter till varierande material. Denna studie är viktig då det behövs mer forskning kring läromedlens påverkan på elevernas kunskapsutveckling och elevernas lärande resultat.
Specifika matematiksvårigheter, eller dyskalkyli som är den medicinska diagnosen, är ett relativt nytt forskningsfält. Det råder ingen konsensus kring hur man diagnostiserar tillståndet eller vilka bakomliggande orsaker som är avgörande, men det finns en enighet kring att problematiken är isolerad till matematikämnet och finns inom den grundläggande räkneläran, som att hantera tal och antalsuppfattning. Detta yttrar sig genom att eleven har svårigheter som att snabbt tolka och tillgodogöra sig siffror, tal och antal i skilda situationer.
I detta arbete analyseras två digitala hjälpmedel, Nomp och Kikora, med syfte att avgöra om dessa hjälper till att utveckla och träna dessa förmågor hos elever med specifika matematiksvårigheter. Hjälpmedlen valdes ut genom en mindre undersökning hos speciallärare och specialpedagoger och analyserades genom ett verktyg som togs fram baserat på specialpedagogiska skolmyndighetens rekommendationer för elever med matematiksvårigheter. Resultatet visar att båda hjälpmedlen kan användas för att utveckla elevernas förmåga inom matematikämnet, men att Nomp anses som det mest lämpliga i grundskolan, då det är anpassat för en mer grundläggande nivå där elever med dessa svårigheter oftast fastnar.
I diskussionen lyfts frågor kring vikten av en helhetssyn på undervisningen för att utveckla elevernas förmågor. Det framkommer där, att även om digitala hjälpmedel kan hjälpa till att motivera eleverna genom att de får en mer positiv självbild genom att de lyckas, så är det pedagogernas stödjande insatser och undervisningens upplägg som helhet som väntas ge störst effekt.
This study will problematize formative assessment based on the three most prominent critical implementation aspects that previous research has highlighted. The three implemental critical aspects that this study will examine are teachers’ perception of lack of expertise, lack of time and instrumental use of documentation. The survey was conducted in a medium-sized municipality in Sweden. 27 mathematic teachers answered a questionnaire survey with the aim to clarify whether the teachers in the investigated area are experiencing the implementation problem or not. The result shows that a large part of the investigated mathematical teachers don´t use formative assessment, as they experience lack of competence and lack of time to implement formative assessment. Another result is that the teachers uses documentation of students´ performances in an instrumental way. Which may be because the teachers to a large extent felt that they had poor knowledge of formative assessment and its implementation, even though a large part was educated in the assessment form. This study can help to highlight a possible educational need, and help mathematic teachers to increase knowledge about the three critical implementation aspects.
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever skapar mening och förståelse i NO-undervisningen genom estetiska lärprocesser. För att försöka svara på detta har två lektioner observerats i en årskurs fyra och eleverna har intervjuats två gånger. Först observerades en lärarledd lektion i klassrummet sedan observerades en lektion som leddes av en danspedagog. Ämnet som bearbetades under båda lektionerna var fotosyntesen. Efter varje lektion intervjuades eleverna enskilt. Det insamlade materialet analyserades utifrån en praktisk epistemologisk analys för att synliggöra hur eleverna skapade mening genom de estetiska uttrycksformerna. Analysen har sin utgångspunkt i Deweys pragmatiska tankar och teorier om estetiska erfarenheter samt även Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Resultatet av studien visar att de estiska inslagen i NO-undervisningen hjälpte eleverna att skapa mening och förståelse för det naturvetenskapliga ämnet som de arbetade med. Genom dansen kunde eleverna förkroppsliga kunskapen om fotosyntesen och göra den till sin egen och på så sätt skapa mening åt ord som de upplevde som svåra.
Studiens syfte var att ta reda på hur grundskolelärare arbetar samt vad de tycker om ämnesintegrering med naturvetenskap. Studien är enbart baserad på intervjuer och hur lärare uppfattar detta sätt att arbeta. Ämnesintegrering innebär att man använder två eller flera ämnen i en och samma undervisning. Det kan till exempel innebära att man arbetar med matematik och sedan skriver en räknesaga till en viss uppgift och därmed får man med svenska i uppgiften. Ämnesintegrering har enligt tidigare forskning många fördelar. Den mest förespråkade anledningen är att eleverna får koppla sin kunskap till ett sammanhang och sitt eget liv och därför får de mer engagemang inför sitt lärande och därmed en djupare kunskap. Jag har undersökt hur grundskolelärare arbetar ämnesintegrerat med naturvetenskap. Studien är strukturerad efter en kvalitativ fenomenografisk metod. I studien har det samlats empiri genom intervjuer med fem olika grundskolelärare. Empirin har sedan analyserats genom att utvinna gemensamma teman och nyckelord från intervjuerna. Dessa teman och nyckelord har sedan kopplats till tidigare forskning om ämnesintegrering och slutligen sammanfattas för att besvara de två forskningsfrågor som studien är grundad på.I studien blev resultatet att alla lärarna arbetade ämnesintegrerat på ett likartat sätt. De fem intervjuade lärarna använde hjälpande och sammankopplade ämnessamspel. Hur lärarna arbetar berodde på vilken årskurs de arbetar i. I förskoleklass arbetar de mer med att naturvetenskap är ett hjälpämne som hjälper eleverna konkretisera och göra undervisningen elevnära. I årskurs ett till tre arbetar dem med sammankopplade ämnessamspel som innebär att de arbetar med teman eller projekt som väljs ut från ett centralt innehåll i naturvetenskapen som sedan kopplas till alla ämnen. Vidare upplever lärare att eleverna blir mer engagerade av att arbeta med ämnesintegrering. Detta tror lärarna beror på att eleverna får ett sammanhang till sin kunskap och en röd tråd genom undervisningen med naturvetenskap. En annan positiv aspekt av ämnesintegrering var att lärarna ansåg att det underlättade deras planering eftersom man får med flera olika ämnens mål i en och samma planering. Det som lärarna ansåg som negativt var att det var svårt att genomföra eftersom de upplevde att det fanns en personalbrist samt att det är negativt att inte fler lärare arbetar på samma sätt.
Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder appar i matematikundervisningen för elever i allmänna matematiksvårigheter samt vilken potential lärarna upplever att appar har för matematikundervisning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fem lärare. Det finns begränsat med forskning kring användandet av appar i matematikundervisningen och deras potential för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar att lärarna i den här studien använder appar på liknande sätt i sin undervisning för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar också att lärarna upplever att det finns flera fördelar med att använda appar i matematikundervisningen, till exempel bidrar de till ett engagemang hos eleverna.
I detta kapitel beskrivs en nätbaserad matematikkurs med stödmaterial, såsom datorrättade quiz, diskussionsforum, inspelade föreläsningar och nätbaserade träffar samt nätbaserad examination. Det överordnade målet är att skapa en lärgemenskap.
Jag har valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur lärare arbetar eller har arbetat med Natur och Teknik för Alla (NTA), som är ett verktyg till för att stödja lärares kompetensutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik (Anderhag & Wickman 2006). NTA inkluderar fortbildning, ett nätverk av pedagoger, samt tillgång till temalådor att ta med in i klassrummet som bygger på ett undersökande och praktiskt arbetssätt. Syftet med undersökningen är att få ta del av hur lärare väljer att arbeta med NTA i NO-undervisningen. Vidare undersöks om lärarna upplever att NTA underlättar genomförandet av praktiska inslag i undervisningen, om NTA synliggör kopplingen mellan teori och praktik, samt om de anser att NTA höjer kvaliteten på deras planering och undervisning. Undersökningen baseras på sex genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 1-6.I Bakgrund tydliggörs vad NTA är för något; var det har sitt ursprung, vad NTA-konceptet innebär, hur man undervisar på klassrumsnivå samt hur relationen mellan NTA och de aktuella styrdokumenten ser ut. Förutom detta finns ett avsnitt som förklarar experiment och praktiskt arbete i NO-undervisningen.I Tidigare forskning presenteras tidigare analyser av NTA, Skolinspektionens kvalitetsgranskning av NO-undervisningen och Skolverkets kunskapsöversikt över NO-undervisningen. I detta kapitel redogörs likaså för det teoretiska perspektivet, konstruktivism, som ligger till grund för denna undersökning. Konstruktivism innebär att det finns en bestämd syn på individers lärande och på den organiserade kunskap som överförs från en generation till en annan (Sjøberg, 2010)Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga lärare tycker att NTA-undervisningen stödjer deras utförande av praktiska moment. De tycker även att NTA förenklar arbetet med att sträva mot det som står i kursplanerna, men fem av sex lärare anser att NTA inte är heltäckande i det avseende att det täcker vad som står i styrdokumenten. Detta medför att man måste vara noggrann i sin planering och undervisning. De sex lärarna berättar likaså att de inte väljer att fullfölja den lärarhandledning som finns att tillgå fullt ut i sin undervisning.
Inom den moderna matematiken har delområdet topologi fått ett allt större intresse och ett ökat användningsområde. Den här uppsatsen, som har karaktär av litteraturstudie, behandlar dels översiktligt grundläggande punktmängdstopologi (allmän topologi), men arbetets centrala del är dock inriktad på algebraisk topologi. Det har visat sig att när de grundläggande, traditionella, verktygen inom topologin inte räckt till så har det varit fruktbart att omformulera problemen och det man vill undersöka så att algebra har kunnat tillämpas. Här redovisas några av den algebraiska topologins mer centrala satser och samband, bland annat: Jordans kurvsats, Cauchys integralformel, Brouwers fixpunktssats, Lefschetz fixpunktssats och satsens relation till Eulerkaraktäristik samt helt översiktligt, differentialtopologi, där ”the hairy ball theorem” behandlas. Uppsatsens målgrupp är personer med grundläggande kunskaper i matematik på högskolenivå och som vill få en grundläggande orientering eller ökad insikt i ämnet.
Ord och begreppsförståelse inom NO-ämnena, att lära sig begrepp finns med i läroplanens fyra olika kursplaner för NO-ämnena. Studier visar att det finns ett glapp mellan mellanstadiet och högstadiet i NO. Men hur jobbar mellanstadiet med ordförståelse i NO i dagsläget? Hur vill lärarna utveckla detta område i sin undervisning? Och de verktyg som finns idag som visar på trender och mönster kring NO och begreppsförståelse, vad visar de?Denna studie gör en djupdykning kring ord och begreppsförståelse i NO där lärare på mellanstadiet som jobbar som NO-lärare intervjuas om hur de jobbar kring undervisning i ord och begreppsförståelse. En högstadielärare i NO berättar sin version och resultatet från ordförståelsetester analyseras.Resultatet i denna studie blev att har en skola ämneslärare där läraren är behörig i de ämnen läraren undervisar så ökar elevernas chanser till ett bättre lärande. Den samlade bilden från de verktyg som finns och från lärarna är att Sveriges elever tappar i kunskap. Något denna studie inte svarar på, är hur vi ska vända trenden. Det är ett uppdrag för framtida forskare.
Det här är en kvalitativ studie som undersöker om en undervisningssekvens på 5 lektioner kan öka eleverna miljömedvetenhet om just källsortering. För att besvara studiens syfte så har tre syftesfrågor utformats och de har fokus på elever begreppsanvändning både före och efter arbetssekvensen. Det är nyckelbegrepp inom källsortering som jag har valt ut. Syftesfrågorna besvarar även om eleverna blir medvetna om att deras beteende kan påverka miljön på ett positivt vis. Studien är basera på elevintervjuer om fem elever. Studien visar att elevernas begreppsanvändning ökat efter undervisningssekvensen. Eleverna visar att de kan använda några av de olika nyckelbegreppen i sammanhang som har med källsortering att göra.Elevernas kunskaper har övats genom både genom praktiska och teoretiska uppgifter. Studiens resultat visar även att eleverna kan koppla källsortering till hållbarutveckling och de ökar sin förståelse för hur dem som människor kan påverka jorden positivt.
Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärares utbildning, kompetens och intresseför teknik påverkar den undervisning som genomförs i teknikämnet. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare från tre olika skolor som ligger i samma kommun. Tidigare forskning i ämnet existerar, vilket presenteras i de kommande delarna bakgrund och tidigare forskning. Resultatet i studien visar att bristande eget intresse och bristen på utbildning och fortbildning inom teknikämnet påverkar undervisningen och de didaktiska valen.
Denna studie syftar till att belysa hur fyra lärare i årskurserna 1–3 arbetar med bilder i sin matematikundervisning. Utgångspunkten är tre frågeställningar som berör hur lärare arbetar med bilder, om de är medvetna om användningen av bilder i matematikundervisningen och om de tror att bilder skulle gå att använda mer i undervisningen. Resultatet har analyserats och lärarnas svar har jämförts med varandra och för att svara på mina frågeställningar har intervjuer använts som metod för datainsamling. Resultatet visar att alla lärare använder arbetsböcker som utgångspunkt i sin undervisning där eleverna möter bilder. Lärarna arbetar även på andra sätt med bilder, bland annat genom att visa filmer där bilder förekommer. Samtliga lärare visar att de är medvetna om bildernas användning, även om den inte är alltför omfattande och alla fyra lärare menar att det skulle gå att använda bilder mer i undervisningen. Lärarna arbetar olika och det blir tydligt när svaren analyseras och ställs mot varandra.
TIMSS Advanced (Trends in Mathematics and Science Study ) är en internationell studie som undersöker gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik. TIMSS Advanced har genomförts tre gånger, 1995, 2008 och 2015, och Sverige har deltagit varje gång. I 2015 års studie deltog svenska elever i årskurs 3 på naturvetenskaps-och teknikprogrammet som slutfört eller håller på att slutföra kursen matematik 4 respektive fysik 2. Resultaten visade att Sverige förbättrat sina resultat i matematik medan resultaten i fysik försämrats. Dessa resultat brukar normalt följas åt och denna rapport undersöker möjliga orsaker till de sjunkande fysikresultaten i TIMSS Advanced.
Denna fallstudie handlar om att synliggöra hur tre aktiva lärare i grundskolans yngre åldrar använder sig av och upplever arbetet med digitala läromedel och appar i undervisningssyfte. Syftet är också att se hur ett av dessa läromedel är uppbyggt och står sig i förhållande till det centrala innehållet i läroplanen. För att lyfta fram detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med målet att få fram lärarnas egna erfarenheter och upplevelser av området.Den tidigare forskningen visar att den digitaliserade undervisningen kan ha många positiva effekter på elevernas inlärning. Men det är många faktorer som spelar in på hur framgångsrikt detta arbete blir, som till exempel vilken utrustning som finns tillgänglig inom verksamheten eller hur god digital kompetens lärarna besitter.I min studie uttrycker alla tre av de intervjuade lärarna att de har en gynnsam in-ställning till den digitaliserade undervisningen. De berättar att arbetet med digitala verktyg är något som både höjer elevernas intresse, motivation och ger dem en lust att lära, samtidigt som det är ett läromedel som är väldigt fördelaktigt att använda om de som lärare vill individanpassa undervisningen. Utöver det så påpekar de att arbetet med de digitala verktygen inte bör användas som den grundläggande ordinarie under-visningen, utan snarare fungera som ett komplement till denna. På grund av detta så använder de oftast de digitala läromedlen under de lektioner där eleverna arbetar med sina individuella utvecklingsplaner.I min studie konstaterar jag dessutom att det finns en varierad intressenivå för den digitaliserade undervisningen bland lärarna, något som gör att även deras digitala kompetens skiljer sig åt. Lärarna menar att de skulle behöva någon form av fortbildning inom området, både för att förbättra sina generella kunskaper när det gäller användningen av digitala verktyg i undervisningssyfte, samt när det gäller information om vilka olika digitala läromedel som finns tillgängliga.
This paper is devoted to the study of the linear parabolic problem by means of periodic homogenization. Two interesting phenomena arise as a result of the appearance of the coefficient in front of the timederivative. First, we have an elliptic homogenized problem although the problem studiedis parabolic. Secondly, we get a parabolic local problem even though the problem has adifferent relation between the spatial and temporal scales than those normally giving rise to parabolic local problems. To be able to establish the homogenization result, adapting to the problem we state and prove compactness results for the evolution setting of multiscale and very weak multiscale convergence. In particular, assumptions on the sequence different from the standard setting are used, which means that these results are also of independent interest.
Syftet med denna studie har varit att undersöka om platsen där undervisningens bedrivs är av betydelse för elevens delaktighet. Skiljer sig elevens sätt att delta i klassrummet jämfört med utomhus. De frågor som jag vill besvara i denna studie är: (1) Finns det skillnader i elevers delaktighet i undervisningen beroende på om den bedrivs utomhus eller i klassrummet? Om så, hur kan dessa skillnader beskrivas? (2) Vilka konsekvenser för lärandet och elevers deltagande beskriver lärarna finns utifrån valet av undervisningsmiljö? Undersökningen utfördes med kvalitativa forskningsmetoder i form av observationer där fokus var att observera elever i årskurs 1 och 2 samt intervjuer för att undersöka två verksamma pedagoger uppfattning om elevers deltagande beroende på undervisningsmiljö. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet.Resultatet av min studie har visat att det finns skillnader i vissa elevers delaktighet när undervisningen bedrivs utomhus jämfört med i klassrummet, men även tvärtom. Det framgick under observationerna att vissa elever fick andra roller när platsen för undervisningsmiljön blev en annan. Pedagogerna som deltog i min studie beskrev att undervisningen bör vara både teoretisk och praktisk och att utomhuspedagogik blir ett komplement till lärandet i klassrummet. De beskrev elever som ändrar sitt sätt att delta beroende på undervisningsmiljön och vikten av att arbeta med flera sinnen och att som pedagog variera undervisningen.
Denna forskningsrapport fokuserar på gymnasieskolans laborationer i kemi och hur dessa förändrats under de senaste 10-20 åren. Motivet till att studera detta är ambitionen att få ökad didaktisk förståelse för laborationen som viktigt inslag i kemiundervisningen. I ett större perspektiv kan detta vara av intresse för att analysera om förändringar av gymnasieskolans kemilaborationer kan utgöra en delförklaring till att svenska universitet upplever ett minskat söktryck för kemi på högskolenivå och om delförklaring kan finnas för att Sverige som nation inte når samma resultat i naturvetenskap som vissa andra länder i internationella kunskapsmätningar. Sex erfarna lärare från sex olika skolor har intervjuats om sina upplevelser av kemilaborationen och vad som påverkat dess utveckling. Ramfaktorteorin har varit grundläggande för detta arbete och som analysmetod har fenomenografin valts. Resultaten visar på en stor variation i vad lärare anser påverkat kemilaborationens förändring. Ökat medvetande och högre krav från lagar och förordningar inom säkerhetsområdet samt att lärare upplever sig ha mindre tillgänglig tid för laborationerna framstår som de tydligaste orsakerna till gjorda förändringar. Även kompensation för försämrade praktiska färdigheter hos elever som lämnar grundskolan framkommer som en bakomliggande faktor. Den nya läroplanen Gy 2011, kostnadsöverväganden och kemilokalernas beskaffenhet framkom som mindre avgörande för kemilaborationens utveckling.
Generellt visar utomhuspedagogiken endast positiva effekter på elevers lärande och välmående. Det skapar möjligheter för eleverna att prestera bättre resultat i skolan och främjar även den sociala aspekten mellan elev och elev men även mellan elev och pedagog. Däremot belyser forskning främst pedagogers inställning och desto mindre om hur elevers inställning kan beskrivas kring utomhuspedagogiken.Syfte med denna studie är att undersöka hur elevers inställning till utomhuspedagogik kan beskriva samt jämföra hur inställningen skiljer sig åt mellan årskurs 1 och årskurs 3. Jag vill även undersöka hur pedagoger ser på elevers inställning till utomhuspedagogiken och hur de arbetar med att påverka inställningen hos eleverna. Det empiriska materialet har jag samlat in genom en enkätundervisning samt intervjuer med två pedagoger och intervjuer i form av fokusgrupper med tre elever per grupp där sammanlagt 55 elever deltog.Resultatet av denna studie visar att respektive årskurs är positiva till utomhusundervisning även om skillnaden var större i årskurs 3. Där var det endast två elever som var negativ och resten positiv till utomhuspedagogiken. Det var en övervägande stor del i respektive årskurs som inte kände oro även om det fanns en liten del som kunde anse att det fanns obehagliga moment med att vara utomhus på lektioner. Resultatet visade även att eleverna i årskurs 3 var bekväm med att ha lektioner utomhus och som inte ansåg det som besvärligt. I årskurs 1 visade det sig att det var lika många elever som tyckte att det var besvärligt och vice versa. Pedagogerna visade sig spela en stor roll och har en stor möjlighet att påverka elevers inställning till utomhuspedagogik.