Mittuniversitetet

Bakgrund:

Kronisk obstruktiv sjukdom är en allvarlig, icke reversibel sjukdom som ses som den tredje största dödsorsaken i världen och försämrar individens dagliga liv. Sjuksköterskan är viktig i samarbetet med patienten för att uppnå en bra vård samt för att upptäcka och förhindra en dålig nutritionsstatus och minska risken för negativ sjukdomsutveckling. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med KOL. Metod: En litteraturöversikt uppbyggd på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i PubMed och Cinahl. Artiklarna som inkluderats var av kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Sjuksköterskan upplevde osäkerhet och otillräcklighet i mötet med patienterna. De upplevde att skapa en tillitsfull relation var viktig för att kunna ge rätt vård och på så sätt kunna motivera patienterna till att förstå vikten av nutrition. Diskussion: Det är viktigt att öka sjuksköterskans egen kunskap för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Travelbees omvårdnadsteori kan i stort sett användas i mötet och vårdarbetet av patienter med KOL. Slutsats: Bättre kunskap om sjukdomen ger sjuksköterskan bättre förutsättning att vårda patienter med kronisk obstruktiv sjukdom och minska sjukhusinläggningar och besök.

Bakgrund:

Kvinnlig könsstympning innebär en partiell eller total borttagning av de yttre kvinnliga könsorganen av icke medicinska skäl. Könsstympning är koncentrerad till 30 länder i Afrika, Mellanöstern samt Asien. Mer än 200 miljoner av de kvinnor och flickor som lever idag har genomgått könsstympning. Det finns många kulturella anledningar till varför kvinnor könsstympas. Det varierar från kultur till kultur. Vissa gör det för att kvinnan ska bli ren, vacker och betraktas som en moralisk kvinna som hennes familj kan vara stolt att senare lämna över till en annan familj för giftemål. Det finns fyra olika typer av ingrepp som alla kan leda till komplikationer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: Metoden har varit litteraturöversikt grundad på sex kvalitativa artiklar, sju kvantitativa artiklar och två artiklar med kombination av båda metoderna. Artiklarna har hämtats från tre olika databaser; Pub med, Cinahl och Academic Search. Resultat: Två huvudkategorier: komplexiteten i omvårdnaden vid mötet med främmande kulturer samt behov av kunskap och utbildning. Vårdpersonal ansåg att de har brist på kunskap. Mötet med kvinnor som genomgått könsstympning och deras familjer var komplicerad. Delvis beror detta på språkproblem delvis på kulturella skillnader. Diskussion: Både vårdpersonal och patienter kände sig säkra när vårdpersonalen var välutbildat och hade god kunskap. Resultatet har diskuterats utifrån Chios (2008) omvårdnads-teori "the theory of cultural marginality". Slutsats: Genom att införa formell utbildning, både teoretisk och praktisk tryggheten öka hos vårdpersonalen och det påverkar vården positivt. De kvinnor som genomgått könsstympning kommer även träffa annan vårdpersonal än barnmorskor. Därför anser författarna att det behövs mer forskning om sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av att vårda dessa kvinnor.

Bakgrund: Idag präglas sjuksköterskeyrken av en ökad arbetsbörda, ökade krav påkompetens, brister i organisationen samt psykosociala faktorer som leder till otrivsel.Stressen uppstår då det finns en obalans mellan krav och förmågan att hantera kraven. Denarbetsrelaterade stressen kan bli ett hinder för sjuksköterskan som kan påverkapatientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att granska ochsammanställa forskningsresultat som beskriver hur arbetsrelaterad stress påverkar bådesjuksköterskor och patientsäkerheten. Metod: Litteraturstudien baserades på femtonkvantitativa studier, två kvalitativa studier, en studie med mixad metod och en longitudinellstudie. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes. Resultat:Resultatet av litteraturöversikten framkom att sjuksköterskor upplever ökad stress knutnatill sex kategorier; betydelsen av en god arbetsmiljö, ett bra ledningsansvar, högarbetsbelastning och bristande kontroll, tidspress i arbetet, bristande kommunikation ochsamarbete samt hinder för arbetstillfredsställelse som kunde påverka sjuksköterskansarbetssituation negativt, vilket vidare mynnar ut i effekter på patientsäkerheten. Faktorersom ger upphov till stress är bland annat underbemanning, tidsbrist, höga förväntningar,dålig arbetsmiljö, då sjuksköterskorna upplevde sig inte kunna ge en god och säkeromvårdnad. Slutsats: Huvudresultatet visade att den arbetsrelaterade stressen påverkarbåde sjuksköterskan och patientsäkerheten negativt. Arbetsrelaterad stress är ett allvarligtproblem som förekommer i stora delar av världen, och därför är behovet stor för vidareforskning om stress på arbetsplatsen.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 12 000 personer av afasi. Afasi kan uttrycka sig i olika former såsom expressiv, impressiv och global afasi. De kommunikationssvårigheter som patienten lider av kan leda till känsla av meningslöshet och frustration. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa förhållanden som påverkar kommunikationen med patienter med afasi ur vårdpersonalens perspektiv Metod: Litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ (n=8), kvantitativ (n=2) och mixad (n=3) metod. Resultat: Litteraturöversikten var uppdelad i två huvudkategorier där det första kategorin ”Omständigheter som underlättar kommunikationen” belyser omständigheter som bidrog till en framgångsrik kommunikation. Det andra kategorin ”Omständigheter som begränsar kommunikationen” belyser faktorer som begränsar möjligheterna att uppnå en lyckad kommunikation mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Diskussion: Kommunikationens förutsättningar och hinder återfinns även hos patienter. Kommunikationen påverkar den vård som patienten får, att vårdpersonalen har möjligheterna att få till en fungerande kommunikation bl.a ge tid till patienten och skapa en lugn miljö. Slutsats: Det krävs att vårdpersonalen har god kunskap kring hur de på bästa möjliga sätt kan kommunicera med patienter med afasi. Framtida forskning bör fokuseras på att öka kunskapsnivån i fenomenet ytterligare genom att forska mera kring kommunikationsstrategier.

Bakgrund:

Antalet patienter som lever med att fått en cancerdiagnos ökar med modern diagnostik och behandling. Detta leder till ökad belastning på vården. Under senare år har viss uppföljning av patientgruppen kommit att skötas av sjuksköterskor via telefon.

Syfte:

Att belysa cancerpatienters upplevelser av sjuksköterskeledd telefonuppföljning.

Metod:

Litteraturöversikt baserad på elva artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.. Resultaten från artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Använda databaser var CINAHL och PubMed.

Resultat:

Analysen resulterade i sex kategorier: Trygg relation till sjuksköterskan, Behov av information samt att detta behov tillgodoses, Bekvämt och tidsbesparande alternativ, Möjlighet till ett normalt liv, Ekonomiska vinster och Känna sig generellt nöjd med uppföljningen. Diskussion: Patientupplevelsen av sjuksköterskeledd telefonuppföljning var positiv. En god relation till sjuksköterskan har samband med känslan av trygghet.

Slutsats:

Patienterna var generellt nöjda med den sjuksköterskeledda telefonuppföljningen. Sjuksköterskeledd telefonuppföljning visade inte på några negativa upplevelser hos patientgruppen. Ingenting i litteraturöversiktens resultat tyder på att det skulle missgynna patienterna om mängden sjuksköterskeledda telefonuppföljningar skulle öka. Fler studier skulle behövas för att ytterligare belysa vad patienterna upplever för behov och för att sjuksköterskan i framtiden ska kunna forma uppföljningen på bästa sätt.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som ger smärta i muskler och leder. Patienterna utsätts även för psykisk påfrestning då de inte längre kan göra sådant de tidigare gjort. Diagnosen är svår att ställa vilket gör att patienterna ofta skickas fram och tillbaka mellan olika vårdpersonal. Hur detta påverkar patienterna är viktigt att vårdpersonalen tar hänsyn till i bemötandet av patienter med fibromyalgi då de är en lågt värderad patientgrupp.Syfte: Att belysa hur patienter med fibromyalgi upplever vårdpersonalens bemötandeMetod: En litteraturöversikt med induktiv analysmetod. Inkluderar 12 kvalitativa artiklar som belyser bemötandet av patienter med fibromyalgi.Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att de får ett dåligt bemötande av vårdpersonalen. Efter att ha fått diagnosen fibromyalgi upplevde de att bemötandet förändrades och att vårdpersonalen tappade intresset för dem. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Bemötandet före och efter diagnos, Vårdpersonalens okunskap och bristande information, Patienternas förväntningar om en god vårdrelation och Att inte bli bekräftad.Diskussion: Vårdpersonalens perspektiv lyfts i diskussionen för att belysa hur de upplever bemötandet och vad det tror påverkar att patienterna med fibromyalgi upplever det som dåligt.Slutsats: Patienternas upplevelse av ett dåligt bemötande tycks grundas i bristande kommunikation mellan patienter och vårdpersonal. Det behövs inte mer forskning om hur upplevelsen är utan snarare hur upplevelsen kan förbättras.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som ger smärta i muskler och leder. Patienterna utsätts även för psykisk påfrestning då de inte längre kan göra sådant de tidigare gjort. Diagnosen är svår att ställa vilket gör att patienterna ofta skickas fram och tillbaka mellan olika vårdpersonal. Hur detta påverkar patienterna är viktigt att vårdpersonalen tar hänsyn till i bemötandet av patienter med fibromyalgi då de är en lågt värderad patientgrupp.Syfte: Att belysa hur patienter med fibromyalgi upplever vårdpersonalens bemötandeMetod: En litteraturöversikt med induktiv analysmetod. Inkluderar 12 kvalitativa artiklar som belyser bemötandet av patienter med fibromyalgi.Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att de får ett dåligt bemötande av vårdpersonalen. Efter att ha fått diagnosen fibromyalgi upplevde de att bemötandet förändrades och att vårdpersonalen tappade intresset för dem. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Bemötandet före och efter diagnos, Vårdpersonalens okunskap och bristande information, Patienternas förväntningar om en god vårdrelation och Att inte bli bekräftad.Diskussion: Vårdpersonalens perspektiv lyfts i diskussionen för att belysa hur de upplever bemötandet och vad det tror påverkar att patienterna med fibromyalgi upplever det som dåligt.Slutsats: Patienternas upplevelse av ett dåligt bemötande tycks grundas i bristande kommunikation mellan patienter och vårdpersonal. Det behövs inte mer forskning om hur upplevelsen är utan snarare hur upplevelsen kan förbättras.

Bakgrund: Psoriasis är en kronisk hudsjukdom med omkring 300 000personer i Sverige. Psoriasis förekommer i olika former och plaque psoriasis ärden vanligaste formen. Många gånger kan psoriasis leda till psykiska, fysiskaoch sociala begränsningar i det dagliga livet och en stor påverkan pålivskvaliteten för personen med psoriasis. Känslan av sammanhang, kan varaviktigt för att kunna hantera olika stressorer i livet med psoriasis. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med hudsjukdomen psoriasis upplevde att deras dagliga liv och livskvalitet påverkades av sjukdomen. Metod: I denna litteraturöversikt användes både kvantitativa samt kvalitativa studier. Resultat: Hudsjukdomen psoriasis medförde sig många fysiska,psykiska samt sociala begränsningar. För att leva med den kroniska hudsjukdomen psoriasis utvecklade många deltagare hanteringsstrategier. Stödet från hälso- och sjukvården upplevdes otillräcklig. Diskussion: Genom att sjuksköterskan införskaffar sig egen kunskap blir det lättare att utbilda patienten och närstående och ge de en ökad förståelse samt kunskap om psoriasis. Detta ökar begripligheten på så sätt att personen lättare kan hantera sin psoriasis. Slutsats: Det behövs djupare kunskap samt förståelse om hudsjukdomen psoriasis. Sjuksköterskan behöver förstå patientens upplevelser och vilka faktorer som kan påverka patientens dagliga liv.

Bakgrund: Trycksår är ett förekommande problem inom sjukvården som orsakar lidande för den drabbade. Detta kunde leda till längre sjukhusvistelser och därmed innebar ekonomiska svårigheter såväl för den drabbade och samhället. Trycksår som var en vävnadsskada i huden eller underliggande vävnad uppstod vanligtvis i områden med benutskott. Denna komplikation uppkom främst av tryck eller tryck i samband med skjuvning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga uppkomsten av trycksår hos vuxna patienter under sjukhusvistelse. Metod: Fjorton artiklar som berörde syftet inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Systematisk sökning gjordes för att finna relevanta artiklar till litteraturöversikten genom databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: riskbedömning, hudvård, tryckavlastning och dokumentation. Dessa kategorier var viktiga för sjuksköterskans förebyggande arbete av trycksår. Diskussion: Trycksårs förebyggande åtgärder hade stor betydelse för att minska uppkomsten av trycksår. Det var sjukvårdpersonalens ansvar att uppmärksamma samt att riskbedömning utfördes i god tid. Det var främst sjuksköterskan som hade viktigt roll i omvårdnadsarbetet för att hindra uppkomsten av denna komplikation. Slutsats: Det var viktigt att sjuksköterskan insåg vikten med förebyggandearbetet och att kunna prioritera utifrån patientens behov. Vårdgivare borde erbjuda regelbunden utbildning till sjuksköterskor för att öka deras kunskap kring trycksår och det förebyggande arbetet mot det.

Bakgrund: Vårdskador är ett internationellt problem inom vården och en stor del av dessa är läkemedelsrelaterade. Följderna blir skador eller i värsta fall döden för patienten. Ofta kan det resultera i förlängda vårdtider och emotionell påverkan för sjuksköterskan som har begått misstaget. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter om vilka orsaker som bidrar till att fel begås vid hantering av läkemedel. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar i form av primärkällor söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Fjorton artiklar hittades med hjälp av relevanta vedertagna söktermer. Dessa granskades med hjälp av granskningsmall och analyserades genom att de lästes upprepade gånger därefter sammanställdes i en översiktstabell. Likheter och skillnader jämfördes. Sex huvudområden identifierades med hjälp av färgkodning. Resultat: Huvudområdena som framkom var pressade arbetssituationer, brister i arbetsmiljön, otydlig information, brister i samarbete och laganda, brist på uppmärksamhet och brist på kunskap och erfarenhet. Diskussion: Bemanningen bör motsvara arbetstyngden på avdelningen, arbetsmiljön kan förbättras för att undvika distraktioner, tekniska system för läkemedelshantering kan bidra till att höja säkerheten. Slutsats: Förbättrad kunskap om bakomliggande orsaker till bristande läkemedelshantering kan bidra till högre patientsäkerhet på sjukhus. Mera forskning i ämnet kring orsaker och preventionsarbete behövs.

Bakgrund:

Prioritering av patienters medicinska angelägenhetsgrad är ofta starten på

vårdkedjan. Prioriteringen utfors av sjuksköterskor och är en av deras viktigaste

arbetsuppgifter på akutmottagningar. Målet är att de som är i störst behov av vård ska få

vård först. Felaktigt fattade beslut kan påverka patienters hälsa negativt. Akutmottagningen

är en miljö som präglas av stress och oförutsägbarhet.

Syfte:

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans

beslutsfattande vid prioritering av patienter på akutmottagning.

Metod:

Beskrivande litteraturöversikt med induktiv analysmetod. Resultatet utgjordes av 14

vetenskapliga studier med såväl kvalitativ som kvantitativ studiedesign.

Resultat:

Resultatet visade att sjuksköterskans beslutsfattande påverkades av faktorer som

kunde delas in i två huvudteman: individuella- och organisatoriska faktorer. De individuella

faktorerna bestod av erfarenhet av prioritering, självförtroende, utbildning samt

prioriteringsbedömning. De organisatoriska faktorerna bestod av underkategorierna:

arbetsmiljö, triagesystem och teamarbete.

Diskussion:

Resultatet diskuterades kritiskt med utgångspunkt från Benners humanistiska

intuitiva teori “från novis till expert”. Effekten av utbildning i form av simuleringsövningar

diskuteras i förhållande till behovet av erfarenhet for att utvecklas mot expert.

Sjuksköterskeledd triage jämförs med läkarledd triage.

Slutsats:

Beslutsfattande kan vara för komplext för att kunna placeras in i en generell teori.

Mer forskning behövs med eventuellt andra metoder.

Bakgrund:

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk diagnos som medför många förändringar för individen. Travelbee skriver att sjuksköterskans uppgift är att hjälpa individen förebygga eller leva med ohälsa och lidande samt finna en mening i det. Som uppnås genom en relation mellan individer. Genom att veta hur patienten upplever vården kan vi förbättra vårdens bemötande av patienten.

Syfte:

Belysa hur patienter med schizofreni upplever den psykiatriska vården.

Metod:

En litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Resultat:

Visar att patientens upplevelse kunde delas in i tre huvudkategorier; Att bli bekräftad som individ, att känna sig mindre värd och miljön på vårdavdelningen. Det var viktigt att finnas tillhands och lyssna på patienten och göra dom delaktig i vården.

Diskussion:

I vården av schizofrena upplever patienterna den varierande. Med störst fokus på hur de blev bemött av vårdpersonalen men även vårdmiljön var den del av upplevelsen. Den kunde vara både positiv och negativ.

Slutsats:

Det är viktigt att lyssna på patient och göra hen delaktig i vården. Att se det unika och etablera en relation. Mer forskning på hur schizofrena upplever vården behövs.

Bakgrund:

Patienter som insjuknat i hjärtinfarkt har genomgått en livsomvandlande händelse och de som överlever har ofta mycket att bearbeta och kan drabbas av ångest och depression.

Syftet:

med denna litteraturstudie var att belysa tiden efter hjärtinfarkt med fokus på depression, ångest och patientupplevelser.

Metod:

En litteraturöversikt gjordes med databaserna CINAHL och PubMed som användes för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet.

Resultat:

Depression och ångest var vanligt förekommande. En minskad nivå av både depression och ångest sågs ett år efter hjärtinfarkt. Många patienter upplevde en konstant rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och kämpade med livsförändringar och bristande information från sjukvården beskrevs av patienter som bidragande.

Diskussion:

Forskning behövs inom området för att se om det finns skillnader i män och kvinnors upplevelser och skillnader i upplevelsen av en förstagångs infarkt eller andragångs infarkt.

Slutsats:

Ångest är vanligt i samband med hjärtinfarkt. Depression förekom vanligtvis mer efter några månader. Depression och ångest ökar risken för återinsjuknande och komplikationer. Ett ökat behov av information och stöd finns hos patienter efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskans roll att jobba med patienterna är viktig för att minska förekomst av ångest, depression och negativa upplevelser.

Introduktion: Barn i ung ålder är beroende av att föräldrarna tar hand om barnets astma. Föräldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebär en förändring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie användes 25 artiklar som analyserades och samanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet visade att barnets astma skapade många olika känslor hos föräldrarna, framförallt oro. Föräldrarna hade brist på kunskap och samlade därför information från olika källor. De skapade olika strategier för att lära sig hantera barnets astma. Föräldrarna hade svårt att lämna över ansvaret av sitt barns astma till andra. Föräldrarna kände sig utelämnade av vårdpersonalen i behandlingen av barnet och kände besvikelse över vårdpersonalens bristande stöd till familjen. Diskussion: Sjuksköterskan bör i mötet med föräldrar uppmuntra och stödja föräldrarna så deras självförtroende i vården av deras barn stärks och påminna dem om de resurser de har. Det är viktigt att sjuksköterskan bjuder in föräldrarna i vården, då de har en viktig roll i behandlingen av barnet. Slutsats: Vi skulle vilja se större utbud och utveckling av bra utbildning till föräldrar och barn med astma, samt vilja se fler studier gjorda i Sverige.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården som skapar stort lidande för dedrabbade. Trycksår är skador i huden och/eller underliggande vävnad, vanligtvis där benligger nära huden. Detta uppstår främst som resultat av tryck eller tryck i kombination medskjuvning. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebyggatrycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. Metod: Totaltinkluderades 15 artiklar i litteraturöversiktens resultat. Artiklarna valdes ut systematiskt föratt finna studier som svarade till litteraturöversiktens syfte. Artiklarna som valdes ut varkvalitativa, kvantitativa och av mixad design. Resultat: Sjuksköterskans arbetsuppgifter idet preventiva arbetet mot trycksår inkluderade samarbete med andra professioner,dokumentation, utförande av riskbedömningar samt att tillgodose patienternas behov avnäring och utförande av hudvård. Sjuksköterskan försökte även få patienterna delaktiga i sinvård genom att ge rikligt med information. För att göra detta möjligt hade sjuksköterskan ettbehov av adekvat utrustning som exempelvis tryckreducerande madrasser, glidlakan ochkilkuddar samt utbildning för att bibehålla kunskap inom området.Diskussion: Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning och utrustning för att bedriva engod omvårdnad och ett trycksårsförebyggande arbete som främjar patientens förutsättningarför att bli oberoende. Slutsats: Fortbildning samt kvalitetssäkrad utrustning kan ses som enförutsättning för sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår. Framtida forskning börfokusera på mer delaktiga patienter i form av egenvård för ett trycksårsförebyggande arbete.

Bakgrund:

Våld mot kvinnor är ett universellt och allvarligt folkhälsoproblem som påverkar kvinnors fysiska och psykiska hälsa samt kränker hennes mänskliga rättigheter. Vanligast är att bli utsatt för våld av sin partner och globalt har 38 % av morden på kvinnor begåtts av en partner.

Syfte:

Att belysa sjuksköterskans perspektiv på bemötandet av den våldsutsatta kvinnan.

Metod:

En allmän litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts.

Resultat:

Sjuksköterskan upplevde rädsla och osäkerhet i mötet vilket bidrog till att det var svårt att fråga kvinnan om våld. När kvinnovåldet bekräftades framkallades olika känslor hos sjuksköterskan och hon blev känslomässigt involverad. Sjuksköterskan agerade i situationen genom att vidta olika åtgärder.

Diskussion:

Ett bra bemötande bygger på att våldsutsatta kvinnor behöver bli behandlade med respekt och bli tagna på allvar. Sjuksköterskans bemötande betraktas som betydelsefullt eftersom ett dåligt bemötande kan leda till att patienter undviker att söka vård och lidandet kan därmed kvarstå.

Slutsats:

Ett sätt att minska sjuksköterskornas osäkerhet kan vara att införa simuleringar, handlingsplaner, screening, utbildningsdagar eller införa ämnet i sjuksköterskeutbildningen. Detta kan stärka självsäkerheten hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal att våga bemöta problemet.

Objective The aim of this study was to compare women's satisfaction with group based antenatal care and standard care.

Design A randomised control trial where midwives were randomized to perform either GBAC or standard care. Women were invited to evaluate the two models of care. Data was collected by two questionnaires, in early pregnancy and six months after birth. Crude and adjusted odds ratios with a 95% confidence interval were calculated by model of care.

Settings Twelve antenatal clinics in Sweden between September 2008 and December 2010.

Participants Women in various part of Sweden (n=700).

Findings In total, 8:16 variables in GBAC versus 9:16 in standard care were reported as deficient. Women in GBAC reported significantly less deficiencies with information about labour/birth OR 0.16 (0.10–0.27), breastfeeding OR 0.58 (0.37–0.90) and time following birth OR 0.61 (0.40–0.94). Engagement from the midwives OR 0.44 (0.25–0.78) and being taken seriously OR 0.55 (0.31–0.98) were also found to be less deficient. Women in GBAC reported the highest level of deficiency with information about pregnancy OR 3.45 (2.03–5.85) but reported less deficiency with time to plan the birth OR 0.61 (0.39–0.96). In addition, women in GBAC more satisfied with care in supporting contact with other parents OR 3.86 (2.30–6.46) and felt more support to initiate breastfeeding OR 1.75 (1.02–2.88).

Conclusions Women in both models of care considered the care as deficient in more than half of all areas. Variables that differed between the two models favoured group based antenatal care.