Användning av e-legitimation förenklar många vardagliga uppgifter. Vid utformningen har användarvänlighet prioriterats före skydd mot obehörig användning och det skydd som finns tar sikte på bedrägerier utförda av en utomstående. Skydd mot bedrägliga beteenden inom familjen inte har beaktats. I denna artikel vill vi uppmärksamma hur obehörigt brukande av en e-legitimation kan användas som verktyg för ekonomiskt våld.
Renskötsel anses vara en förutsättning för den samiska kulturens fortsatta existens. Ökad exploatering av markområdena i Norrland har satt fokus på rättsreglerna som styr intrång i renbetsmarkerna. I artikeln analyseras de rättsregler i svensk rätt som innebär ett skydd av samisk renskötsel.
I artikeln diskuteras grunden för samernas rätt att bedriva renskötsel samt hur rättigheten har reglerats rättsligt. Den rättsliga grunden för renskötselrätten är av betydelse dels för att fastställa vilka områden som omfattas av renskötselrätt, dels för att klargöra vad rättigheten omfattar. Vilken betydelse har egentligen urminnes hävd i frågan om samernas renskötselrätt?
HD:s dom i Girjasmålet har väckt åtskillig uppmärksamhet och diskuterats i olika politiska fora. Också de rent rättsliga följder som domen kan tänkas få har debatterats. I detta sammanhang behandlar författaren i fyra punkter väsentliga rättsliga aspekter av domen samtidigt som tidigare analyser av domen kommenteras.
I artikeln diskuteras frågan om samebyars befogenhet att ingå avtal beträffande renskötselrätten. Frågan är aktuell mot bakgrund av ett ökat intresse från olika exploatörers sida om att ingå avtal med samebyar som innebär en begränsning av renskötselrätten. Det har etablerats en praxis där samebyar, efter att ett beslut om tillstånd har fattats, ingår avtal med markexploatörer i syfte att begränsa skador för renskötseln. En sådan praxis kan ha betydelse med tanke på att olika uppfattningar om samebyars avtalsrätt har utvecklats.