Syftet med denna studie är att få en inblick i hur genus framställs i läseböcker som används i skolans läsundervisning och vad genusframställningen kan säga om flickors och pojkars handlingsutrymme i skola och samhälle. Studien inbegriper även att sätta genusframställningen i relation till olika pedagogiska strategier för att utröna skolans betydelse i förändringsarbete kring genus. Litteraturanalysen visar att det både finns karaktärer, föremål och händelser som bryter mot de traditionella könsnormerna och sådant som bekräftar dem. I många fall kan genusframställningen därför bidra till att bredda handlingsutrymmet för de barn som läser böckerna, men i andra fall minska det. För att hjälpa till vid barnens identitetsskapande kan pedagoger genom att göra välgrundade bokval aktivt arbeta med samtal om normer och därigenom försöka bredda barnens begreppsvärld.
The war poetry of Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) is a neglected part of the poet's work. The aim of this article is to discuss three poems from Flora och Bellona (1918): "Det röda korset" ("The Red Cross"), "Svart Jul" ("Black Christmas") and "En pesthymn" ("A Hymn of Pestilence"). Attention is paid to the ideological level of the poems, but also to their poetic structure. The poems are related to Peter Hallberg's discussion of Karlfeldt's archaistic imagery, to Esaias Tegnér's "Svea", but also to the contemporary political poetry of outspoken nationalists and socialists. Compared to the explicit political poetry, Karlfeldt's poetry is complex, often ambivalent in its criticism of both belligerents and alternately displaying despair and optimism. "En pesthymn" can be seen as a turning point, mirroring the outbreak in 1918 of the Finnish Civil War. In this poem, the ambivalent moral judgements of the poet's preceding war poetry are replaced by unequivocal political support for the "Whites".
Denna uppsats är en diskursanalytisk studie av narrativet på den nationalistiska medieplattformen Swebbtv. Studien omfattar två videointervjuer från Swebbtv där utvalda delar av intervjuerna transkriberats som citat i uppsatsen. Utifrån narrativ teori analyseras sedan diskursen i citaten för att undersöka hur berättelsen på Swebbtv formar ett ”vi och ett dem”.
Syftet med uppsatsen är att litteraturvetenskapligt och diskursanalytiskt undersöka det nationalistiska narrativet som återfinns på Swebbtv. Detta för att få syn på hur diskursen samverkar med formandet av narrativet. I undersökningen används också särskilda nyckelord som en ram för analysen. Dessa nyckelord fungerar som representanter för det som i undersökningen ses som goda och onda agenter i berättelsen.
Analysen visar att diskursens användning av nyckelorden leder till att det nationalistiska narrativet stärks och reproduceras. Slutsatsen visar att nyckelorden därmed kan ses få en roll i berättelsen som kan likställas med goda och onda agenter på samma sätt som i sagan.
Countless horse stories provide examples of young riders leaving civilization behind for shorter or longer periods of time, when going for rides in rural settings. But sometimes these journeys back to nature serve a more profound purpose. This paper explores how horse stories represent horseback riding from a human perspective, and its relation to nature. Thereby, it´s positioned in the ecocritical field with its exploration of how we portray the relationship between humans and nature, and where the pastoral trope is a key concern (Garrard 2012). Along with ecocritical theories concerning realism and fantasy (Israelson 2017), the pastoral tradition (Gifford 2020; Natov 2011) is used as an analytic tool with its three parts: its idealization of nature; its inbuilt polarization of nature-urbanity; and its power as a tool for negotiating human relationships and for finding one´s inner nature. These are explored in a comparison between Swedish horse stories placed in a realistic versus fantasy setting, where it´s argued that the roles of nature in such stories differ. Lin Hallberg´s realistic Vem är du Johanna? and Adzerk – den vita hingsten, where the moves of the young female riders to remote countries provide an opportunity to revalue life, exemplify how nature provides the prerequisites for positive changes. In comparison, Helena Dahlgren´s horse fantasy series Ödesryttarna, depicts nature more profoundly as an actor in opposition to the evil civilization. So, what tentions are created by these different roles of nature in realistic and fantasy horse story settings, and how are these portrayed?
Countless horse stories provide examples of young riders leaving civilization behind for shorter or longer periods of time, when going for rides in rural settings. But sometimes these journeys back to nature serve a more profound purpose. This paper explores how the importance of the horse and rural setting are depicted, from a human perspective, in Lin Hallberg´s Vem är du Johanna? and Adzerk – den vita hingsten. I argue that the moves of the young female main characters to remote countries provide an opportunity to revalue life, thus exemplifying how the horse and nature provide prerequisites for positive changes. The pastoral tradition as used by Greg Garrard in Ecocriticism (2012, 2nd ed.) is used as an analytic tool with its three different parts: its idealization of nature; its inbuilt polarization of nature urbanity; and its power as a tool for negotiating human relationships and for finding one´s inner nature.
The "red bag effect": the children's book as an empowering tool
Helen Asklund
Can we read books concerning “difficult themes” for children? Will they be too hard for young readers to cope with, and for grown-ups to know how to manage? Questions like these are of great importance to all who work with young children or with educating future preschool teachers or children´s librarians. In my presentation I will discuss why I find it important that children are given the opportunity to meet with a varied selection of books. In addition, I will discuss important aspects to take into consideration when thinking about reading more challenging books with children. I will do this by using examples from my own experiences of working with literature as a means for empowerment and for giving the silent a voice. My main example is a project related to the British Letterbox club. It was directed towards children in so-called family homes. The intention was to boost the children´s willingness to read by making the reading of literature a joint activity in their family homes. The reading was meant to work as a tool for bringing the families closer together. Most importantly, the books were to work as an empowering tool for the children, providing them with means for talking about feelings, experiences and thoughts for which they otherwise did not have a voice. The participants were recurrently provided with red bags that contained individually chosen books etc. The ability of literature to empower its reader has also been at the core of a study that I and a colleague of mine conducted, and of our university course about fiction and health. In the study, we developed a model for how to use literature as a tool for giving patients with various psychological diagnoses the power to tell their story. The course was directed towards social workers and health care professionals. Among other things, the students prepared suggestions for how literature could be used in their profession, for instance in family therapy, to make children open up around experiences that had earlier been hard for them to approach.
Hästflickan i rörelse: Generationsberättelser om hästboksläsning
I vår forskning om hästböcker har vi kommit att intressera oss också för hästboksläsarna. I syfte att få kunskap om varför människor läser hästböcker har vi intervjuat cirka 60 unga och vuxna. Ett delresultat utifrån intervjuer med flickor 9-12 och i vissa fall deras (ibland hästintresserade) föräldrar presenteras. Där framkommer att flickorna i många fall är bokslukare, om än tämligen genretrogna. Ett tydligt samband mellan identiteten som hästtjej och läsare framträder, då läsningen ofta har spin-off-effekter på lekmönster. Orsakerna bakom hästboksläsningen handlar om identifikation i termer av ett flickskap som i stallkulturen står utanför normen och som präglas av mod och beslutsamhet, men där även spänning och kunskapsinhämtning nämns. Hästbokens status har höjts i både skolan och på bibliotek, där den tidigare har haft dåligt rykte, något som kan ses som att större uppmärksamhet ägnas åt något som intresserar många flickor.
This paper focuses on horse stories as depictions of identity formation withinequestrian cultures. The material used is Pia Hagmar’s three books on Millan,published 2012-2014. In these stories, the construction of girlhood interconnectswith the becoming of a person used to handle the large and potentially dangerousanimal, which is the horse. In Susanna Hedenborg´s study of the horse story genre(2013), she shows the image of a non-traditional girl, used to hard and dirty work,but also a classical fearful and shy girl outside of the interaction with horses. InHelen Asklund’s study, the investigation uncovers a construction of girlhood incontrast with antagonistic characters (Asklund 2013). This paper uses anintersectional perspective to explore how the main characters in Pia Hagmar’sseries about Millan and their identities are shaped by their interaction with bothhorses and fellow humans of both sexes within equine cultures, a milieu whichallows re-negotiations of what being a girl implies. Adults are positively portrayedas caring providers of knowledge about horses or as facilitators of the ridinginterest through financial support, or negatively as dysfunctional persons unable toact as adults. Boys of similar age and with an interest in horses are portrayed asgood friends, sometimes more, but the girls are, first and foremost, interested inhorses. Between girl characters, there are often conflicts and jealousy. The studyaims at mapping out the formation of identity by highlighting power asymmetriessuch as gender, age, species, class and sexuality.
This article analyzes how the horse story setting problematizes the conception of the good mother and normative mothering, by elucidating how the gazes of the young main characters on their mothers function in relation to the notion of the good mother, how this influences the mothering and how the mothering characters challenge this notion. Mothering is seen here as caring practices, which can be performed by people other than mothers. The analysis of three horse story series by Pia Hagmar, the books on Klara (1999–2008), the books on Millan (2012–2014) and the books on Juli (2019–2021), shows that the series depict motherhood and mothering at the intersection between the conception of the good mother and the good horse person. The common denominator is nurturing traits that make personal needs take the back seat – for the traditional good mother to the benefit ofher children, for the good horse person to the benefit of the horse. Hagmar normalizes the presence of several mothering characters in addition to their mothers around the horse girls. Furthermore, these characters, who function as mothering variations, contribute to the creation of a solid caring environment, reducing the demands on mothers who try to be everything to their children. Although the daughters’ views of their mothers are sometimes critical, Hagmar allows the mothers to be imperfect, partly incompetent, or simply women with their own agency, interests and needs outside of motherhood. In addition, a mother-daughter relationship built on a common interest in horses allows for a friendship with a common focus – the horse.
Beroende på lärares ämnes- och kunskapssyn kan de välja bort eller prioritera delar som de själva anser bör inkluderas i undervisningssammanhang. Tidigare forskning visar att litteraturundervisningen genom tiden har färgats av en kunskapssyn där läsning ska bidra till att utveckla elevernas personlighet, att skapa goda medborgare och att den litteratur som ska läsas i skolan bör bidra till elevernas fortsatta utveckling att ”göra rätt”. Det har även framkommit att litteraturen har en självklar plats i det gemensamma läsandet bland barn och vuxna på förskolan medan det på mellan- och högstadiet har förvandlats till en självgående aktivitet med få tillfällen till samtal.
Fokus för denna litteraturdidaktiska studie var att undersöka vilken kunskapssyn lärare, som idag undervisar i förskoleklass till årskurs 3, bär med in i litteraturundervisningen och undersöka hur litteraturundervisningen ser ut bland dessa årskurser. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka arbetssätt är vanligast förekommande i förbindelse med litteraturundervisningen i åk F-3? Vilken litteratur används i lärarledd undervisning? Vilken kunskapssyn på litteraturundervisningen ger lärarna uttryck för? Val av metod för denna studie var en enkätundersökning med en svarsfrekvens på 111 svar. Enligt de resultat som framkom i studien, bär lärare med sig den erfarenhetspedagogiska kunskapssynen in i litteraturundervisningen. Detta innebär att lärare i arbetet med litteratur utgår från elevernas intresse och erfarenheter och utformar innehållet efter deras behov och önskemål. Lärare väljer även litteratur och arbetssätt som passar elevgruppen bäst och använder litteraturens innehåll som underlag för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning.
Denna studie är en litteraturanalys av Pija Lindebaums två senaste verk, Bidde det då? (2018) och Vi måste till jobbet (2019). Analysen är ur ett genusperspektiv för att undersöka hur Lindenbaum skildrar pojkar och flickor i sina böcker i relation till de stereotypiskt manliga och kvinnliga könsrollerna. Detta för att man ska vara medveten om hur litteraturen speglar genus för att kunna arbeta utifrån det när man väljer böcker i skolan. Detta eftersom skolan har ett ansvar att förmedla alla människors lika värde oavsett kön, ålder, etnicitet och så vidare. Resultatet i studien visar att Lindenbaum i dessa två verk varierar hur flickor och pojkar gestaltas och låter både manliga och kvinnliga egenskaper få ta plats i böckerna. Exempelvis använder hon sig både av flickor som får pojkaktiga attribut och flickor som ligger nära den traditionella duktiga flickan samtidigt som flickan ändå visar en viss stryka.
Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera den didaktiska potential klassisk litteratur kan tänkas ha för den litteraturhistoriska undervisningen i gymnasieskolan. I läroplanen för ämnet svenska förklaras det hur eleverna ska få möjligheter att läsa litteratur från olika kulturer och epoker. Som stöd för min studie kommer jag först analysera Oscar Wildes The Picture of Dorian Gray och dess centrala teman, moral och sexualitet. Just dessa teman är valda då de har en möjlighet att fungera bra i klassrummet. Att läsa litteratur överlag kan bringa många fördelar, till exempel bättre läsförståelse, ett utökat ordförråd och kritiskt tänkande, och med specifikt klassisk litteratur kan elever även lära sig om historiska händelser och samhällsnormer. Tidigare forskning visar att elever kan tycka att litteraturhistoria är komplicerat och tråkigt. Att skapa ett intresse hos eleverna kan vara komplicerat, där valet av litteratur kan vara otroligt avgörande. Genom att välja litteratur där eleverna kan luta sig mot sina tidigare erfarenheter och kunskaper kan läsprocessen bli roligare och mer lärorik.
Syftet med denna studien är att utifrån en kvalitativ metod ta reda på om pojkar och flickor gör olika bokval i skolan. I den kvalitativa studien utförs totalt två intervjuer, med en lärare och en skolbibliotekarie. I den kvalitativa studien genomförs även två observationer, den ena i ett klassrum och den andra i ett skolbibliotek. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit Lena Gemzöes genusteori utifrån feminismens grundtankar. Genusteorin genomsy-ras i hela studien som en röd tråd. Resultatet av studien visar att läraren och skolbiblioteka-rien arbetar med elevernas bokval på varsina håll och i olika utsträckning. Skolbibliotekarien är mer närvarande i elevernas bokval. Det synliggörs även att skolbibliotekarien har en större kännedom kring elevernas bokval. Läraren blir alltmer medveten kring elevernas val av böcker under intervjuns gång. Studien tar således upp möjliga faktorer som kan ligga till grund för elevernas genusbundna bokval med genusvetenskaplig bakgrund för arbetet.
Syftet med denna uppsats är att belysa hur genus skildras i populära bilderböcker för barn från tre år och uppåt, och hur detta förhåller sig till traditionella föreställningar om feminint och maskulint. Metoden som har använts är kvalitativ textanalys, med en hermeneutisk ansats. Den teoretiska förankringen utgörs främst av Hirdmans genusteori med tillhörande genuskontrakt (Hirdman, 1988). Såväl bild som text har varit i fokus för den analys som har genomförts av sex bilderböcker, alla med utgivningsdatum mellan åren 2020 och 2021. Resultatet visar att genus skildras på många olika sätt i böckerna inom exempelvis följande områden: visuella attribut, föremål, egenskaper, händelseförlopp, enstaka ord eller meningar, i den kommunikation som äger rum mellan karaktärer och i samspelet i relationer. Helhetsbilden visar att traditionella föreställningar om feminint och maskulint utmanas i flertalet av de aktuella böckerna. Medan det rådande genuskontraktet mellan könen är mer eller mindre brutet i vissa sammanhang, är det dock bevarat och stereotypt framställt i andra. Ett genomgående tema för merparten av böckerna är starka känslor som rädsla och osäkerhet hos karaktärerna, oavsett genustillhörighet.
The offshore islands of the North Atlantic were among some of the last settled places on earth, with humans reaching the Faroes and Iceland in the late Iron Age and Viking period. While older accounts emphasizing deforestation and soil erosion have presented this story of island colonization as yet another social–ecological disaster, recent archaeological and paleoenvironmental research combined with environmental history, environmental humanities, and bioscience is providing a more complex understanding of long-term human ecodynamics in these northern islands. An ongoing interdisciplinary investigation of the management of domestic pigs and wild bird populations in Faroes and Iceland is presented as an example of sustained resource management using local and traditional knowledge to create structures for successful wild fowl management on the millennial scale.
Föreliggande uppsats intresserar sig för undervisningspraktiker rörande poesi inom svenskämnet på gymnasiet. Studien är litteraturvetenskaplig med en didaktisk inriktning mot ämnet svenska; metoden utgörs av en kvalitativ analys, med teoretisk utgångspunkt hos Louise M. Rosenblatts begrepp om efferent och estetisk läsning samt Jonathan Cullers teori om litterär kompetens. I uppsatsen visas hur de två teoretikerna, som traditionellt sett har ställts emot varandra, accentuerar olika komponenter av läsakten, men också går att sammanföra. Sex olika lärares undervisningsmaterial och upplägg analyseras genom närläsning, i syfte att bidra till diskussionen kring litteraturdidaktik och lyrikens möjligheter i klassrummet.
Samtidigt som poesiläsning sedan 2011 är en del av svenskämnets centrala innehåll på både högstadiet och gymnasiet, och därmed utgör en obligatorisk del av utbildningen, är det mindre tydligt hur lärarna förväntas arbeta med poesi, samtidigt som den poesididaktik som för lärarna finns att tillgå är knapp.Studien ger via lärarnas material en inblick i möjliga sätt att undervisa kring poesi på gymnasiet. Via en korsbefruktande läsning av Rosenblatt och Culler visar uppsatsen att intersubjektiv kunskap är central i litteraturundervisning – men att detta kan överskuggas när faktakunskaper respektive individuella upplevelser ställs emot varandra och antas vara de enda positioner som finns i relation till litteraturen.
Studiens ambition är att fungera som underlag för en vidare diskussion om hur lärare kan finna didaktiska förhållningssätt och metoder som ger eleven möjlighet att utveckla den litterära kompetens som utgör en grundbult i mötet med poesin.
Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för interaktionen mellan verbalt- respektive visuellt narrativ i serieromanen Zenobia. Mitt intresse för serieromaner vilket är en text som kombinerar ord och bild har sin grund i diskrepansen mellan den vardagliga- och vetenskapliga beskrivningen av begreppet text. De flesta av oss associerar text som det skrivna ordet medan vissa forskare förespråkar ett vidgad textbegrepp och hävdar att en text kan vara i princip allt som på något sätt kommunicerar med oss. Även i den svenska skolan har det skrivna ordet och det verbala språket prioriterats i förmån för det vidgade textbegreppet trots att lärare är medvetna om att en vidgat syn på text har positiv effekt på utveckling av elevers literacy. Literacy beskrivs som förmågan att läsa, förstå, tolka och resonera om olika sorters texter. Serieromanen är en multimodal text som kombinerar ord och bild vilket utvecklar läsarens verbala- och visuella literacy. Serieromaner skärper därför läsarens dubbla blick då fokus måste riktas mot både ord och bild som tillsammans uttrycker textens budskap. I den här uppsatsen analyserar jag i vilken omfattning interaktionen mellan verbalt- respektive visuellt narrativ är ordinriktat, alternerande, montage, parallellt eller bildinriktat i serieromanen Zenobia. Jag är intresserad av hur det verbala- och visuella berättandet integrerar i serieromanen för att gestalta narrativets protagonist, miljö och temporalitet och hur dessa aspekter av berättandet relaterar till karakteriseringen av serieromanens protagonist Amina. Analysen visar dels att serieromanen Zenobia innehåller en komplex variation av verbalt- och visuellt berättande för att gestalta narrativet, dels att lärare med fördel kan använda serieromanen Zenobia i undervisningen för att skärpa elevers dubbla blick vilket utvecklar elevernas verbala- och visuella literacy.