Arbetsmiljö och utbrändhet har ett samband och faktorer som hög arbetsbelastning, dåligtstöd från kollegor och otydlighet är bidragande till utbrändhet och tidigare forskning visar påatt det finns en koppling mellan ledarskap och stress. Denna kvantitativa studie, som har entvärsnittsdesign, har undersökt sambandet mellan känsla av sammanhang (KASAM) ochledarskap inom socialtjänsten samt i vilken utsträckning socialarbetare upplever känsla avsammanhang på sin arbetsplats. För att undersöka detta har en enkätundersökning, byggd påAntonovskys självskattningsformulär KASAM-29, gjorts på 42 socialarbetare i tre olikakommuner i Jämtlands län. Kvantitativa dataanalyser i form av bivariata sambandsanalyserhar gjorts. Resultatet visar att socialarbetarna i genomsnitt hade en hög KASAM-nivå och attdet finns ett starkt samband mellan ledarskap och KASAM. Däremot krävs vidare forskningför att förstå orsakssambandet.
Studiens syfte är att undersöka respondenternas uppfattning av nätmobbning och dess påverkan på den psykiska hälsan och skolgång. Samt att undersöka vad skolorna har för förebyggande arbete kring nätmobbning. Urvalet i studien är gymnasieelever som går sitt sista år på gymnasiet samt kuratorer som arbetar på de utvalda skolorna. Studien består av en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade intervjuer. Författarna har valt att intervjua sex respondenter utifrån ett snöbollsurval och bekvämlighetsurval. Utifrån studiens empiri, tidigare forskning och teorier framgår det att respondenterna tror att nätmobbning kan ha en påverkan på ungdomars psykiska ohälsa och kan påverka deras skolgång negativt. Skolorna har ett likabehandlingsteam som ansvarar för den här typen av problematik och arbetar förebyggande i form av föreläsningar och individuella samtal.
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur personal som innehar socionomexamen yrkesutövare på HVB-hem där ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar är placerade, förhåller sig till ensamkommande flyktingbarns- och ungdomarnas kulturella bakgrund, samt personalens syn på kulturkompetensen i det utövande sociala arbetet. Denna studie är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med personal på HVB-hem som arbetar med ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar. Det empiriska insamlade materialet har analyserats med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter, socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism med fokus på huvud begreppet kulturkompetens. Studiens resultat visar att socialarbetaren upplever att såväl de ensamkommades som socialarbetarens kulturella bakgrund påverkar det sociala arbetet. I resultatet framkommer det även att det finns flera olika definitioner av kulturkompetens. Det har framkommit två olika synsätt på kulturkompetens under intervjuerna med respondenterna i resultatet, den ena är att kulturkompetens är ett förhållningssätt och den andra är att det är en kombination av tidigare kunskaper och förhållningssätt.
Denna uppsats är riktad till att ta reda på hur det kommer sig att allt färre personer anmäler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering på arbetsplatser. Uppsatsen kommer även illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun ställer sig till ämnet genom kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd från annat håll i första hand istället för att anmäla till DO. När medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i två delar där ena sidan var medvetna om diskriminering på sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande ställde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/kränkningar inte förekom på arbetsplatsen. Det råder brist på kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det här kan vara orsak till att arbetstagare inte anmäler.
Youth unemployment has been a controversial topic in many Swedish debates. However, youth unemployment has been studied in several different ways. There are some research that usually investigate the cause of unemployment while others highlight the experience of being out of work. This study, however, seeks to increase the knowledge about the experience of unemployment when it comes to foreign born young people, which is investigated through these research questions:How do foreign born young people experience the reactions from their social environment when they are not working?How does the social relations of foreign born young people become affected when they are not working?How do foreign born young people handle the experience of the social environments reactions?The above research questions have been studied using 6 qualitative research interviews. The results of this study shows that foreign-born young people feel labeled because of their unemployment, but also because of their ethnic background, which is associated with double stigmatization. This also affects their social relationships by simply hanging out with their unemployed friends, which leads to an exclusion from the friends who are employed. These experiences are then handled by the fact that some respondents choose to conceal their unemployment while others choose to share their experiences with others around their surroundings. These results differ from previous studies, which above all highlight the unemployed in general. For this reason, further research needs to focus more on foreign born young people's experiences by highlighting experiences of unemployment, but also other factors such as ethnicity.
Rapporten lyfter fram ett antal anomalier och utmaningar som Försvarsmakten hotas av vid övergången från ett invasions- till ett insatsförsvar. De nya krigen kännetecknas av utdragna konflikter med kombinationer av militära och andra maktmedel och processer där hotet att sätta in militära resurser är vanligare än faktisk väpnad strid. Detta skapar behov av lokalkunskap, förhandlingsskicklighet, socialpsykologisk kunskap och kännedom om gradvis konfliktlösning. Frågor om etik och legitimitet accentueras. Sammantaget är de krav på förmågor som ställs bredare än tidigare och omfattar allt från krishantering vid låga konfliktnivåer, till väpnad strid mot en avancerad motståndare, nationellt som internationellt. Vilka visioner och mål som skall prägla det svenska militära engagemanget utomlands, och vad svenska soldater och officerare ska uträtta är oklart. Med dagens neddragningar av försvaret kan det dock bli problematiskt för Sverige att leva upp till både sina åtaganden internationellt, och bilden av sig själva som en modern försvarsmakt. Så länge denna fråga är otillräckligt besvarad riskerar också personalförsörjningen till Försvarsmakten att förbli osäker, och i avsaknad av tydliga huvudmannakrav bestäms en stor del av utvecklingen av verkställarens tolkning av verkligheten.
Fallosens symbolik med den hegemoniska maskuliniteten som följd skapar ettsamhälle där mannens makt och styrka premieras, detta kan ta sig uttryck på mångaolika sätt. I denna studie har 11 förundersökningsprotokoll och domar för sexuelltofredande online legat som grund till en kvalitativ studie som undersöker dickpicensom ett socialt fenomen i dagens digitaliserade samhälle. Genom en diskursanalys avmaterialet visar det sig i vilket syfte mannen skickat en oönskad dickpic men ävenvilka konsekvenser en bild på en erigerad penis kan ha på den drabbade. Dickpicenhar skickats i avsikt för att söka kontakt eller för att utöva makt, som sprunget ur denhegemoniska maskuliniteten. Den rådande stereotypa föreställningen om hurmannen är överordnad (aktiv) och kvinnan underordnad (passiv) lyser igenom idenna studie. Det finns en tydlig symbolik i de oönskade bilderna. Tillsammans meden hotfull retorik begränsar detta kvinnans livsutrymme i mångt och mycket. Dendigitaliserade onlinevärlden blir en ojämställd sfär där trakasserier inskränker påkvinnans yttrandefrihet och där mannen, med hot om sexuellt våld, tar det störstautrymmet.
Sea nomads or 'sea people,' namely the 'Bajau Laut' in the Philippines, Malaysia and Indonesia are skilled divers, and many Bajau Laut make a living from freediving. Men do most of the spearfishing, but women also dive, predominantly for gathering sea food. They start to dive at an early age and spend most days of their lives on and in the sea. Our objective was to study their diving and way of life, to reveal if modern humans have the physiological potential for making a living from breath-hold diving for fishing and gathering. Bajau Laut were visited for a total of nine months, during three periods from 2010-2013, in a combined physiological and social-Anthropological study. The diving physiology studies focused on a total of 10 male divers, whose working day diving while spearfishing was logged with time-depth loggers. One group of 5 divers were engaged in shallow (5-7 m) spearfishing with an underwater working time of 60%, when diving for 2-9 h. The other group of 5 divers went to a mean depth of 10 m and had an underwater working time of 50%, when diving for 3-9 h per day. During that time, between one and eight kilograms of coral fish, blow fish, moray eels and octopuses were caught, per diver. Seafood collected by the women included clams, crustaceans, sea weed and sea cucumbers. Life among the Bajau Laut was much like it was 25 years ago, although in some areas the fish stock is diminishing, making it necessary for the Bajau Laut to spend more time in the water to obtain the same quantity of fish. It was concluded that modern humans do possess the physiological qualities necessary for making a living from hunting-gathering via breath-hold diving.
SAMMANFATTNING:
Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.
Kapitel XIX är ett av de avslutande kapitlen i The Authoritarian Personality. Här summerar Theodor W. Adorno de resultat som framkommit vid analysen av intervjuerna med de personer som fått högst respektive lägst poäng på den så kallade F-skalan och alltså uppvisar mest eller minst av de fördomar och auktoritära attityder som skalan mäter. De två grupperna av high scorers och low scorers grupperar Adorno sedan ytterligare i en typologi med ett större antal undergrupper. Grupperna definieras som psykologiska syndrom enligt den av freudiansk psykoanalys inspirerade teori som vägleder hela undersökningen. Gruppen med högst poäng delas upp i ytligt förbittrade, konventionella, auktoritära, rebeller eller psykopater, excentriker och manipulativa. Gruppen med lägst poäng delas upp i rigida, protesterande, impulsiva, lättsamma och genuina liberaler. Kapitlet inleds med en kritisk diskussion av typologibegreppet så som det användes vid tiden för studien i konventionell – och i nazistisk – psykologi, där Adorno redogör för sitt eget angreppssätt.
Publiceringshistorik: Översättning av kapitel XIX, ”Types and syndromes”, i Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson & R. Nevitt Sanford, The Authoritarian Personality (Harper & Brothers 1950). Publicerad med tillstånd från rättighetsinnehavaren American Jewish Committee, https://www.ajc.org/.
I denna studie har vi undersökt hur tre unga kvinnor upplevt sin kontakt med Individ- och Familjeomsorgen (IFO) inom Socialtjänsten. Studien syftade till att belysa kvinnornas upplevelser av kontakten under utrednings- och placeringsförfarandet. I studien har tre kvinnor i åldrarna 18-25 år deltagit genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Barnperspektivet, komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna har olika upplevelser. Den mest framträdande gemensamma upplevelsen är att de inte känt sig delaktiga i sitt utrednings- och placeringförfarande i den utsträckning de hade önskat. En annan viktig slutsats av resultatet är att socialsekreterarens personliga egenskaper och engagemang är av stor betydelse för hur kvinnorna upplevt delaktighet under utredning och placering.
Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar använder och förhåller sig till sociala medier samt hur de uppfattar och reflekterar kring möjligheter och begränsningar i förhållande till sitt identitetsskapande. Vi har genom en kvalitativ forsknings design genomfört semistrukturerade intervjuer med sex ungdomar. Varefter vi noga lyssnat igenom intervjuerna, transkriberat, sammanställt och analyserat resultatet. Vi valde ungdomar för att de är inne i en identitetsskapande ålder samt att de är representativa användare av sociala medier. Resultatet visar att samtliga ungdomar är i någon form beroende av den mediala interaktionen och att detta påverkar identitetsskapandet. Vidare visar också resultatet att det mänskliga mötet är betydande då reaktioner direkt kan tolkas i en så kallad ansikte mot ansikte interaktion.
Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.
För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 – 24 år i olika skolor. När resultatet av enkäterna var sammanställda valde vi att ha en fokusgrupp med fyra deltagande som hade deltagit i enkätundersökningen. Syftet med att ha en fokusgrupp var att få en fördjupad kunskap om vissa svar kring rasism och diskriminering. Vårt resultat i studien visade att ungdomar med utländsk bakgrund, blir diskriminerade ute i samhället utav skolan, polisen, socialtjänsten, i affärer, på arbetsplatser samt på andra platser i samhället som till exempel på bussen. Dessa slutsatser stärktes och jämfördes sedan med tidigare forskning i en analysdel, samt en avslutad diskussion.
Studiens syfte var att undersöka och förstå vad en dysfunktionell familj är enligt familjebehandlare samt hur familjebehandlingsarbete fungerar med dysfunktionella familjer och med barnet i fokus. Studien är kvalitativ och den datainsamlingsmetod som har använts är semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades fem familjebehandlare. Det empiriska materialet har analyserats genom en innehållsanalys. Studiens resultat är uppdelad i tre olika teman, vilka är definition av en dysfunktionell familj, arbetsmetoder samt barns bästa. I resultatet framkom det att alla familjebehandlarna är överens om att alla familjer som de kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete är dysfunktionella familjer. Kortfattat beskriver behandlarna att dysfunktionella familjer är familjer där något inte fungerar som det ska samt där barnet i familjen inte får sina behov tillgodosedda. Vidare i resultatet framkom det att olika typer av samtal med familjer är en mycket central arbetsmetod inom familjebehandling. I resultatet framkom det även att familjebehandlarna inte kommer i kontakt med barnet lika mycket som med föräldrarna i sitt arbete. Familjebehandlarna försöker dock vara medvetna om att det är för barnets skull som de utför sitt arbete samt att de hela tiden arbetar efter barnets behov och inte efter föräldrarnas behov.
This study intends to review existing correlations between marginalized adolescents and lower school results. This study examines underlying conditions for the current residential segregation in Sweden by applying segregation as a theory adequate to a qualitative study. Residential segregation has generated negative effects on the Swedish school system as a result. Previous research regarding the subject points toward residential segregation as a prime cause for the performance gap within the Swedish school system. It also conditions the qualifications of young adolescents regarding their pursuit of future opportunities. The youth's perception of their school attendance is inspected through an analysis divided into three themes regarding their experiences in relation to their residential areas. This study argues that existing social exclusion processes caused by residential segregation, affect how they perceive their opportunities. A typical disjunct resource allocations on the basis of socioeconomic status characterizes the means that marginalized adolescents possess to pursue their ambitions.
Meningen med denna studie var att låta de biologiska barnen i familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppväxten i ett familjehem och hur uppväxtförhållanden har påverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrågor där intervjuguiden var vårt underlag för våra samtal. Respondenterna inledde med en liten berättelse av sin uppväxt. Därefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i både frågor och svar. Analysmetoden vi valde var tematisk där ämnes områden skrevs ner och underfrågor sorterades in under rätt ämnesområde, för att få struktur i arbetet och kunna sammanställa analysen. Undersökningen gjordes ur ett vuxenperspektiv och vi intervjuade två kvinnor och två män med olika familjehemsbakgrund. Männen var uppvuxna med ett familjehemssyskon och kvinnorna med flera familjehemssyskon samtidigt. I studien framkom att flickorna hade fått ta ett större ansvar om sig själv och hade haft förväntningar på sig att vara förstående i många situationer vilket inte pojkarna upplevde att det förväntats av dem. Flickorna hade känt sig i skymundan och känt av rivalitet till sina familjehemssyskon medan pojkarna tog den plats de behövde och hade alltid känt sig delaktig i familjen. Flickorna hade önskat mer tid och uppmärksamhet av sina föräldrar medan pojkarna upplevde att de fått den tid och uppmärksamhet de behövde av sina föräldrar. Vi kom fram till att det inte går finna någon generell förklaring till hur uppväxten i ett familjehem upplevs, men att de biologiska barnen har det gemensamt att de hjälper familjen genom stöttning och kan många gånger känna oro för sina föräldrar. De problem och svårigheter som uppkommer i ett familjehem får de biologiska barnen många gånger ta del av, vilket kan vara en förklaring på en tidig intellektuell åldersutveckling. De biologiska barnens uppväxtförhållanden påverkar dem till att bli omsorgsgivande med en empatisk förmåga för andra människor i vuxen ålder.
Den stora flyktingvågen är ett aktuellt ämne som även väckt många debatter på internationell nivå. Under 2015 anlände cirka 36 00 ensamkommande barn till sverige. Dessa barn och ungdomar har ställts inför livsförändrande omständigheter. Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur socialtjänsten arbetade med ensamkommande barns psykiska ohälsa som målsättningen för ett främjande av integrering i samhället. Datainsamlingen vi använde oss av var genom kvalitativa intervjuer där sju socialsekreterares arbetsmetoder samlats in, samt analyserats med hjälp av en intervjuanalys. Genom semistrukturerade intervjuer har materialet samlats in då för tolkning och analysering. De teorier som studien lutade sig tillbaka på och vad resultatet analyserades utifrån är Aaron Antonovskys KASAM:s känsla av sammanhang samt Abraham Maslows behovstrappa och Empowerment. Slutsatsen och resultatet av denna studie beskriver att socialsekreterare arbetar hela tiden med att uppnå ett så väl och gott arbete gentemot barn och ungdomar som möjligt, samt även att de behov varje barn och ungdom har tillfredsställs samt tillgodoses utifrån bästa och möjliga situation. Socialsekreterare möter dagligen problematik hos barn och ungdomar, problematik som orsakats av resan till ett land eller problematik som orsakats av händelser i ursprungslandet. Arbeten som gynnar barn och ungdomar med psykisk ohälsa resulterar i att hälsan blir bättre och integreringen i ett samhälle blir lyckad samt även att integrationen även den blir lyckad.
Studien studerar vithet och vithetsprivilegium och problemet är att vi lever i en värld där det fortfarande råder vithetshegemoni. Denna hegemoni bidrar till att en del människor utesluts från vissa möjligheter, baserade på ens etniska tillhörighet, sexuella läggning, trosuppfattning etc. Syftet med denna studie är att studera hur ”det vita rummet” upplevs av och påverkar rasifierade kvinnor med afrikansk bakgrund i högre utbildning. Rasifiering beskriver sociala konstruktioner som gör att människor placeras i olika fack. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på två fokusgrupper med totalt 6 kvinnliga informanter med afrikansk bakgrund. De resultat som framträder i undersökningen är att informanterna upplevde diskriminering under sin universitetstid dock, främst från lärare och studenter. De menar att det inte är själva utbildningen som har en ensidig bild och upprätthåller diskriminering utan det är människorna de mött på under sin universitetstid som utsatt de för diskriminering. Denna utsatthet som kvinnorna upplevt har påverkat de då dem reflekterat över sina möjligheter respektive hinder i att vara en svart kvinna. Kvinnornas olika upplevelser visar på hur diskriminering är ett strukturellt problem när de inte endast mött på diskriminering av klasskamrater utan även av professorer och av utbildningsmaterial som diskuteras senare i studien. Ett sådant fenomen bör tas på samhällsnivå och inte på individnivå som kan kopplas till olika perspektiv och tidigare forskning som kan förklara deras erfarenheter.
This article focuses on girlhood in one of the youth subcultures of rural Sweden, EPA greasers. The EPA, a car that Swedes aged 15 and older can legally drive, is at the centre of EPA culture. In this uniquely and previously male Swedish youth greaser culture, there has been a recent increase in the number of Swedish girls driving EPAs. Previous research has shown how EPA culture and EPA girlhood are shaped through distancing from hegemonic urban and middle-class norms and ideology. In this article, we seek to develop an understanding of EPA culture, specifically the ways in which it has been adopted by girls. Starting out from their online performances, we will explore how place, femininity and resistance intersect. The findings demonstrate how EPA girls use a playful way of troubling norms in their online performances, understood here as space and outlet to resist and mess around with dominant discourses and prejudice. This can also be understood as a way of talking back to masculinity, the majority society and urbanity.
Kvinnors bruk av droger ökar konstant, till stor del genom användandet av droger som ett sätt att döva ett dåligt psykiskt mående som orsakar ångest och depression. Det finns ett behov av mer missbruksforskning med ett genusvetenskapligt perspektiv eftersom missbrukande kvinnors situation skiljer sig från männens. Genussystemet påverkar hela samhällsstrukturen, således även forskningen som mestadels har varit inriktad mot männen. Följaktligen är missbruksvården och övriga stödinsatser huvudsakligen baserade på kunskap om män. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva hur kvinnor med ett tidigare missbruksproblem har upplevt ett socialt stöd under tiden med och efter missbruk. I denna studie användes den kvalitativa forskningsmetoden och ett narrativt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar att stödet från de närmaste varit villkorat och kvinnorna upplevde att de hade instabila sociala band. Det fanns inget stöd då de behövde det som mest vare sig från familj eller sociala sektorn. Missbrukande kvinnor är ofta mer stigmatiserade, en bild som bekräftas i denna studie. Kvinnorna kom i kläm mellan olika samhällsinstanser och sjukvården, där fokus ibland hamnade på andra problem än de primära, nämligen missbruket och grundorsaken till det. Läkemedelsberoende kvinnor upplever ofta en bristande samordning. Istället skrivs mer mediciner ut till dem. Dessa i kombination med andra droger är förödande. Den avgörande faktorn för att upphöra med missbruket var personlig, det var den egna viljan att leva och lämna en nedbrytande och destruktiv livsstil bakom sig. Kvinnorna upplevde att till och med den sociala sektorn upplevdes på ett annat sätt efter det livsavgörande beslutet, troligen en effekt av att man inte kan ta emot hjälp om man inte har kommit till insikt själv.