Mid Sweden University

In 2011 Mid Sweden University launched an educational strategy, which focused on creating active learning environments for the students, on increasing and improving the technical support for teaching and learning and on enhancing the teachers’ professional competence (Dnr MIUN 2011/277, 2009/1671). Several educational development projects were initiated. One of these, called Teaching and learning resources, was based on the idea that cooperation and shared experiences between teachers from different faculties and departments in different ways can promote educational development at the university. Our aim is to describe this university overarching project, and to discuss experiences and synergetic effects that have arisen from it. What happens when teachers from various faculties, departments and subjects come together and are assigned to work with educational development? What effects have we noticed and what would be our recommendations for future projects?

An invitation to participate in the project was sent to all departments of both the Faculty of Human Science and the Faculty of Science, Technology and Media. In the end, seventeen out of twenty departments joined the project with altogether thirty teachers. Each participant focused on one or several subprojects, all with their own purposes and contents, but with the joint intention to develop new educational traits and methods of teaching and learning. The subprojects dealt with issues such as academic writing, constructing a guide for new teachers, and forming teaching and learning fora. These subprojects are useful examples of how teachers can develop teaching methods that can be shared across department and subject boundaries.

According to our experience, the project has been successful due to several factors concerning strategical enhancement. The project has focused on exchanging knowledge and advancing the learning-teaching engagement, the subprojects were started by enquiring the departments’ needs, and we have wished to engage the management in forming strategies for a continual teaching and learning enhancement. Above all, this project has worked as a means for surfacing and sharing good practices.

As a result, we would like to stress the importance of interdisciplinary collaboration, since this can give valuable synergy effects within an organization. Firstly, interdisciplinary collaboration is a way of bringing together the different subcultures that are always at work at different levels in a large organization, such as in various departments and within groups of fellow-teachers. When working on forming a university overarching educational/academic culture, it is vital to bring these subcultures together in order to find out what shared values and norms there are to build on in the organization. Secondly, when working with interdisciplinary projects, the risk of tunnel vision thinking and duplication of work is minimized. This kind of collaboration could thus save resources. Thirdly, at a university like ours, where many teachers are struggling with a heavy workload and symptoms of fatigue and burnout, collaboration and shared experiences might work as tools not only for individual empowerment, but also for group empowerment and job satisfaction. Therefore, in order to achieve a creative and supportive environment we need to continue encouraging staff collaboration.

In sum, the project Teaching and learning resources has contributed, in our experience, to not only individual professional development of the teachers that participated in the project, but also to educational development and enhancement at group and organizational level. The unexpected forms of collaboration and united action across department and faculty borders has given us an understanding of the importance of structured forms of teaching and learning dialogue and fora. Learning on micro and meso level is broadened to macro level. It is surely worth the effort to give teachers time to participate in this type of activity, due to the synergetic effects that are discussed above. Our strong belief is that our university would greatly benefit from continually providing the prerequisites for the kind of cooperative teaching and learning environment of which our project is an example. For that, we need leaders on all levels who prioritize this sort of activity.

Collaborative arrangements between schools and universities explored through a lens of organizing

Malin Benerdal1, Anna-Karin Westman2

1Umeå university, Sweden; 2Mid university, Sweden

Knowledge production in collaboration between academia and society has been put forward in governmental policies on research and development to an increasing extent over the last two decades (Jonsson et al., 2022; Skoglund, 2022) in the Nordics and beyond. This article focuses on one such effort, abbreviated ULF in Swedish, aiming at testing different models of collaboration between universities and school organizers in Sweden. It was initiated as a state-funded trial during the years 2017-2021. Drawing on an evaluation of the work at six participating universities, the aim of the paper is to analyze the organizing of the collaborative project focusing on university representative’s experienced efforts and challenges in relation to organizing the collaboration. The framework for analysis builds on literature of partial organization (Ahrne & Brunsson, 2011) and the analysis was conducted in two steps. First, we analyzed the material to determine which organizational elements were present and visible in the setup of the collaboration at the different universities. In the second step we focused on expressions and statements tied to the different elements focusing expressed efforts, solutions and difficulties in relation to the different elements of organization. The material consisted of transcripts from group interviews with 22 representatives from six universities and written responses from a survey.

The results indicate a partial organization where the elements of membership, hierarchy and rules being present. Different solutions were sought in relation to the universities and school organizers different contextual conditions, and different solutions to overcome hindrances was evident. The execution of the elements of organization were partly similar, but variation in prerequisites seems to have influenced the design. Thus, illustrating the importance of the contextual circumstances of both universities and schools. As the trial with ULF being prolonged and the previous government declared the intent of permanenting the initiative, the national organization is under reconstruction. It is therefore important to continue following the organizing and the consequences of collaborative initiatives such as ULF. As collaboration and partnerships between universities and school organizers is in demand, not at least from the political level in the Nordic countries, we need to further scrutinize how they are constructed and experienced not least from the outset of power dynamics in play and their consequences.

References

Ahrne, G., & Brunsson, N. (2011). Organization outside organizations: The significance of partial organization. Organization, 18(1), 83–104. https://doi.org/10.1177/1350508410376256

Jonsson, A., Grafström, M., & Klintman, M. (2022). Unboxing knowledge in collaboration between academia and society: A story about conceptions and epistemic uncertainty. Science and Public Policy, scac010. https://doi.org/10.1093/scipol/scac010

Skoglund, K. N. (2022). Social interaction of leaders in partnerships between schools and universities: Tensions as support and counterbalance. International Journal of Leadership in Education, 25(5), 747–766. https://doi.org/10.1080/13603124.2020.1797178

Social studies students’ motivation to study in upper secondary schools

Göran Bostedt (Associate Professor in Political science), Department of Education

Mid Sweden University

Abstract

In order to increase the number of students who successfully complete upper secondary school, Sweden reformed its upper secondary school system in year 2011. Despite the new system the throughput is in principle unchanged, which means that approximately every fourth student interrupts his upper secondary studies. The main explanation for this has been stated to be a lack of study motivation among students. In order to analyze the lack of motivation to study as the cause of low throughput in upper secondary school, a perspective is chosen which not only focuses the individual student but also takes into account both the classroom situation as well as the entire school.

The results of this study is based on empirical data from one of Sweden’s 20 largest municipalities. The municipality was chosen because of a decision taken by local politicians to focus raising the students’ motivation to study as a highly prioritized activity for the upper secondary school programs. The chosen municipality is, compared to both Swedish municipalities of the same size as well as other municipalities in Sweden, in a troublesome situation in terms of student completion.

The aim of the study is to describe and analyze what determines social studies students’ motivation or lack of motivation to study. The research questions is:

a) What are teachers’ and upper secondary school social studies students’ perceptions on motivation/lack of motivation to study?

b) To what extent is motivation linked to course content?

c) To what extent is motivation related to the conditions for the implementation of the course/didactical approaches?

The study has been designed as a case study with an ethnographically inspired approach. The empirical data is based on students’ responses in a web-survey containing 20 questions about motivation and 6 semi-structured group interviews with 12 students and 20 teachers. All participants were informed about the project's objectives and applicable research ethics rules.

The study is divided into two sub-studies. Sub-study one is based on a quantitative approach. The responses to the different questions in the questionnaire are presented by descriptive statistics. Sub-study two is based on a qualitative research design, which can be characterized as a hybrid content analysis. Four themes have been determined in advance before the

interview material is analyzed. The four themes are the concepts of motivation, motivational strategies, learning environments and other environment. With the four themes as a basic structure, a categorization matrix was developed and all data were sorted into the relevant theme. Based on the results from the two sub-studies, the research questions will be addressed and discussed.

Keywords: social studies, study motivation, upper secondary school

References

Sveriges elevkårer & Lärarnas Riksförbund, (2015). Från avhopp till examen- så vill skolan utveckla skolan. Retrieved from www.lr.se/download/18.682f72ec14e16f2ff5c7b1ba/1435316342104/Fr%C3%A5n%20avhopp%20till%20examen%20Web.pdf

Research has shown students’ study motivation is complex and demanding. It also asserts that teachers’ perceptions and attitudes are decisive, complex, and demanding because they need to make many choices about planning and handling lessons and review their fundamental beliefs about study motivation. We aimed to describe teachers’ perceptions of students’ study motivation. We collected the data from nine focus-group interviews with 26 Swedish teachers in five primary schools. Through reflexive thematic analysis, the following six themes of perceptions emerged: emotions, teachers, teaching, learning environment, family and friends, and health and well-being. Although many teachers assumed students have more intrinsic than extrinsic motivation, they described more extrinsic motivation factors. Changing factors of importance for study motivation are primarily background factors, things needed to feel and function in everyday life, such as good health, friends, and functioning relationships. The study’s results make an important contribution to understanding teachers as a starting point for understanding their didactic choices and how these choices can affect students, as well as how teaching could be changed to correspond more closely to students’ needs and conditions.

This study contributes knowledge about being principals in extended educa-tion. Interviews with 12 Swedish principals have been analyzed using deduc-tive content analysis with analytical concepts from school improvementtheories. Principals generally believe challenges are found in School-Age-Educare-Centers (SAECs’) conditions, changing mission, status, and hetero-geneous staff. The opportunities are described as the freer mission, theholistic perspective, and the staff’s competence. Leaders need to gain legiti-macy, act as pedagogical leaders, and instill courage. In the principals’perceptions of challenges, opportunities, and leadership roles, the schooldevelopment aspects of structure, culture, and leadership interact and areprominent and essential.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers upp-fattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör upp-fattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skill-nader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som an-ser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med under-visning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektors-rollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgs-perspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur upp-dragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.

Extended education is an emerging field and being the principal of School-Age Educare Centers (SAEC) does not only mean pedagogical, operational and administrative responsibility, it includes also the responsibility for the aspect of care provided to the children during their stay at SAEC. In the educational practice of SAEC staff with heterogenous professional background act in various learning environments. The principals' knowledge and perceptions of the SAEC is decisive in order to drive organizational educational change (Meyer et al., 2022). Leadership in SAEC seems to be more complicated than in school (Boström & Haglund, 2020). Research on principals' work in SAEC is sparse in Sweden (Glaés-Coutts, 2021; Jonsson 2018, 2021) and non-existent in Switzerland. On the other hand, there is extensive research on how prevailing discourses influence successful schools: if principals and staff embrace the same rules, norms and beliefs over time and if there is mutual cooperation (Lomos et al., 2011; Scheerens et al., 2007; Seashore & Murphy, 2017). Therefore, it is both important and relevant to study this field.

The objective for this study is to analyze and compare principals' perceptions of their mission with a focus on SAEC. The aim is to generate knowledge about this unexplored area and to compare the professional practice internationally.

The theoretical perspective is based in school improvement theory (Fullan, 2010; Bredeson, 2002). Critical parameters emphasized are structure, culture and leadership (Höög, & Johansson, 2014). Internal improvement capabilities which seem to be particularly important for school improvement are communication, cooperation, skills development and leadership (Björkman, 2008; Grissom et al., 2021).

In this study a comparative content analysis (Krispendorff, 2016) is used as research method to analyze and compare the principals’ views on SAEC and their leadership. This method allows us to draw meaningful sense-making processes (Weick, 1995) and comparisons to make inferences about the similarities and differences between the two contexts. The sample consists of twelve interviews with six principals in each country.

The preliminary results show a growing awareness of the pedagogical role as principal in Sweden, emphasizing the whole school day. This blurs the boundaries between the school and SAEC which becomes problematic for maintaining the distinctiveness of SAEC. In Switzerland, principals acknowledge their lack of professional knowledge on the function of SAEC and the workforce’s skills. Principals face the dilemma to mainly serve parental needs as a professional and empirical orientation. The results also pinpoint how cultural values, norms, or ideologies are reflected in principals’ perceptions about their leadership.

The educational importance of the study is to extend the principals’ vision on SAEC and view a child’s entire school day to serve its individual needs. The connection to the conferences theme is that quality for professional education for enhanced school effectiveness and improvement begins in principals' understanding and leadership of their mission.

The need for structure has not been analyzed to any great extent even though previous research has shown its importance for students. The purpose of this study was therefore to identify, describe, and examine the need for structure among teachers and students as well as to understand students’ perceptions of this need. The theoretical framework is based on Dunns´ Learning Styles Model. Data were collected using the learning styles test, Productivity Environmental Preference Survey (PEPS), (n=525) and students’) essays (n=35) on study strategies wherein the concept of need for structure was analyzed. The study found that a) there is a great need for structure among students (54%–68%), b) there is a statistically significant difference between students and teachers (p = 0.001), and c) there are qualitative changes in students’ perceptions of the content concept high preferences for structure. They were divided into the five following categories: need from outside, personality traits, ask for help, make own structure, and consequences. The results indicate the need for enhanced educational strategies and in-depth didactic discussion on the practical educational activities relating to structure and the importance of students themselves to create awareness of the need for structure to become more autonomous.

Den här studiens syfte har varit tvåfaldigt, nämligen att testa alternativa lärmetoder via ett digitalt läromedel i matematik i en kvasiexperimentell studie samt att tillämpa metoder av användarupplevelser för interaktiva visualiseringar, och därigenom öka kunskapen kring hur upplevd kvalitet beror på använd teknik. Pilotstudien sätter också fokus på flera angelägna områden inom skolutveckling både regionalt och nationellt samt viktiga aspekter när det gäller kopplingen teknik, pedagogik och utvärderingsmetoder inom “den tekniska delen”. Det förra handlar om sjunkande matematikresultat i skolan, praktiknära skolforskning, stärkt digital kompetens, visualisering och lärande samt forskning om visualisering och utvärdering. Den senare svarar på frågor om vilka tekniska lösningar som tidigare använts och med vilket syfte har de skapats samt hur visualiseringar har utvärderats enligt läroböcker och i forskningslitteratur.

När det gäller elevernas resultat, en av de stora forskningsfrågorna i studien, så fann vi inga signifikanta skillnader mellan traditionell undervisning och undervisning med visualiseringsläromedlet (3D). Beträffande elevers attityder till matematikmomentet kan konstateras att i kontrollgruppen för årskurs 6 förbättrades attityden signifikans, men inte i klass 8. Gällande flickors och pojkars resultat och attityder kan vi konstatera att flickorna i båda klasserna hade bättre förkunskaper än pojkarna samt att i årskurs 6 var flickorna mer positiva till matematikmomentet än pojkarna i kontrollgruppen. Därutöver kan vi inte skönja några signifikanta skillnader. Andra viktiga rön i studien var att provkonstruktionen inte var optimal samt att tiden för provgenomförande har stor betydelse när på dagen det genomfördes. Andra resultat resultaten i den kvalitativa analysen pekar på positiva attityder och beteenden från eleverna vid arbetet med det visuella läromedlet. Elevernas samarbete och kommunikation förbättrades under lektionerna. Vidare pekade lärarna på att med 3D-läromedlet gavs större möjligheter till att stimulera flera sinnen under lärprocessen. En tydlig slutsats är att 3D-läromedlet är ett viktigt komplement i undervisningen, men kan inte användas helt självt.

Vi kan varken sälla oss till de forskare som anser att 3D-visualisering är överlägset som läromedel för elevers resultat eller till de forskare som varnar för dess effekter för elevers kognitiva överbelastning.  Våra resultat ligger mer i linje med de slutsatser Skolforskningsinstitutet (2017) drar, nämligen att undervisning med digitala läromedel i matematik kan ha positiva effekter, men en lika effektiv undervisning kan möjligen designas på andra sätt. Däremot pekar resultaten i vår studie på ett flertal störningsmoment som kan ha påverkat möjliga resultat och behovet av god teknologin och välutvecklade programvaror.

I studien har vi analyserat resultaten med hjälp av två övergripande ramverk för integrering av teknikstöd i lärande, SAMR och TPACK. Det förra ramverket bidrog med en taxonomi vid diskussionen av hur väl teknikens möjligheter tagits tillvara av läromedel och i läraktiviteter, det senare för en diskussion om de didaktiska frågeställningarna med fokus på teknikens roll. Båda aspekterna är högaktuella med tanke på den ökande digitaliseringen i skolan.

Utifrån tidigare forskning och denna pilotstudie förstår vi att det är viktigt att designa forskningsmetoderna noggrant. En randomisering av grupper vore önskvärt. Prestandamått kan också vara svåra att välja. Tester där personer får utvärdera användbarhet (usability) och användarupplevelse (user experience, UX) baserade på både kvalitativa och kvantitativa metoder blir viktiga för själva användandet av tekniken, men det måste till ytterligare utvärderingar för att koppla tekniken och visualiseringen till kvaliteten i lärandet och undervisningen. Flera metoder behövs således och det blir viktigt med samarbete mellan olika ämnen och discipliner.

Grammatik har alltid varit en del av svenskämnets innehåll, och dess omfång, ställning och nytta har diskuterats, stundom livligt, av såväl lärare som forskare. De didaktiska frågorna ”vad” och ”varför” tycks har dominerat debatten och skymt frågan ”hur”. För att få en helhetsbild över grammatikdidaktiken bör man studera alla tre variablerna i den didaktiska triangeln: elev(erna), läraren och ämnet. Syftet med studien som vi tänker presentera på konferensen är att få veta mer om lärares uppfattning om sin egen grammatikundervisning. Ämnesvalet är viktigt inte bara därför att grammatik anses vara både svårt att lära sig och svårt att undervisa om, utan också därför att krav på kunskaper i grammatik numera uttrycks explicit i våra styrdokument i form av tydliga mål för olika årskurser.

Studien handlar om 140 lärares uppfattningar om deras undervisning i grammatik och bygger på en webbenkät med både öppna frågor och skattningsskalor. De lärare som besvarat enkäten undervisar övervägande enspråkiga elever inom grundskolan, gymnasiet och Komvux. Forskningsfrågorna är:

a) hur anser lärare att de undervisar i grammatik

b) vad utgår de ifrån sin undervisning

c) vilka pedagogiska överväganden ligger bakom deras val.

För att uppnå syftet med studien valdes en fler-metod-design: beskrivande statistik samt fenomenografisk analys av de öppna svaren. Först granskades lärarnas skattning av vad som har störst betydelse för den egna grammatikundervisningen och därefter analyserades de skriftliga utsagorna om undervisningsstrategier, val av material/läromedel samt pedagogiska överväganden.

De statistiska resultaten visar att det som lärare skattar som de viktigaste faktorerna för sin egen undervisning var klassen/gruppen, läroplanen och lärarens eget intresse. Läroböcker, kollegers idéer och skolans kultur skattas som mindre viktiga. Materialet som lärare utgår ifrån kan indelas i följande kategorier: läroboken, eget material, olika typer av texter, Internet och annat. Vad gäller pedagogiska överväganden återfinns sju teman, varav språkriktighet och förståelse/sammanhang är de största kategorierna.

Resultatet av studien är spretigt. Det visar en diskrepans i lärarnas skattningar och deras beskrivningar. Även om lärarna skattar att klassen/gruppen har störst betydelse för hur de undervisar, framkommer detta inte i deras öppna svar. Denna paradox framskymtar även i lärarnas låga skattning av läroböckernas betydelse och deras skildring av det underlag som styr undervisningen, där läroböckerna utgör den största kategorin. Analysen visar också att traditionell undervisning, där grammatiken utgör ett eget moment, tycks dominera i klassrummet.

Grammatiska kunskaper framskrivs i de nya läroplanerna (LGR 11, LGY 11) tydligare än någonsin. Dock finns det mycket få studier i grammatikdidaktik. De fåtal studier som genom-förs om individers uppfattningar om momentet går isär; från att vara viktigt och svårt, till ointressant och oviktigt. Den förhärskande bilden av grammatik i skolan är att den skapar rädsla och blockeringar. Denna studie syftar till att ta reda på hur individer minns gram-matiken i skolan. Den baseras på 313 studenters upplevelser av grammatiken. Resultatet bygger på deskriptiv statistik och fenomenografisk analys. Resultatet visar att ungefär hälften av alla studenter har neutrala minnen av momentet, 22 % har negativa minnen, 11 % positiva och de övriga har förändrade sådana. De dominerande kategorierna, oberoende av minne, visar sig vara lärarens betydelse samt grammatikens relevans. Slutsatserna blir därför följande; a) ryktet om grammatikens avskräckande påverkan är tämligen uppförstorad, b) grammatiken bör få en anständig motivering, c) grammatikdidaktik handlar mera om undervisningssvårigheter än inlärningssvårigheter. Studien visar också på ett behov av multidisciplinära forskningsansatser inom området.

Svenska lärosäten är ansvariga för att införa och realisera de examensmål som beslutas av regeringen. Sedan 2018 är kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ett inskrivet examensmål i tandläkarutbildningen och sju andra professionsutbildningar - detta som en del av regeringens jämställdhetspolitiska mål. Syftet med denna studie är att undersöka hur detta examensmål har införlivats och tagit sig uttryck i utbildnings- och kursplaner i tandläkarutbildningen vid fyra olika lärosäten. Studien har genomförts med en blandning av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av utbildnings- och kursplaner, och visar att examensmålet förekommer i större eller mindre utsträckning och i varierande tolkningar i olika kurser i programmen, och att alla lärosäten har det inskrivet i sina utbildningsplaner.

The aim of this study is to analyse and describe the impact of digital devices with a multimodal character on children's creations of narrative texts. The focus will be on the process of creating texts, the conditions for creating texts and the results, the texts. Text is seen as multimodal and the theoretical approach is social semiotics. The method will involve a multimodal didactic design approach. Data sources will include observations, interviews, and text analysis. The analyses will comprise content analysis, writing discourse analysis and multimodal text analysis. The study is still in progress so some expected outcomes are presented in the text. 

This study aims to examine preschool literacy practices during observations in Swedish preschools with a focus on environment, read-alouds and emergent writing. The study reported on in this article is based on empirical data from 433 observations in preschools in 80 Swedish municipalities that has been analysed qualitatively and quantitatively. Descriptive analyses have been performed on the quantitative data, and observation notes have been coded and thematically analysed. Five themes were created in the thematic analysis of the qualitative data: differences in accessibility to books, few books in different languages, differences regarding existing reading events, read aloud to calm children, and few existing writing events. The study constitutes an essential basis for knowledge, as well as a prerequisite for future intervention studies and the development of relevant in-service education for preschool teachers. Our conclusion is that there is a considerable lack of equity regarding literacy environments in Swedish preschools.

Teleseminarium är namnet vi satt på en distansöverbryggande seminarieform. Med det menar vi att grupper av seminariedeltagare är uppkopplade till ett �telemöte� där experter/forskare kan delta per telefon från sitt vardagliga arbetsrum. Genom att organisera seminarier på detta sätt kan man få en hög tillgänglighet på expertis vid seminarierna samtidigt som man spara stora resurser i termer av restid och övriga resekostnader. Organiserandet av teleseminarier kräver relativt lite resurser i termer av tekniska investeringar och är enkla för deltagare att ta till sig utan nämnvärda utbildningsinsatser.

The Armenian activity within the Mid Sweden University SPIDER project ICT4ICT consists of creating and running a brief course in a Life Long Learning (LLL) setting. This means that the target groups are professionals who are already educated but may need specific professional skills to be added to their competency profiles.

Hur kan förutsättningar för kritisk litteracitet skapas i förskola och skolans tidiga år? Möjliga kopplingar mellan förskolans och skolans arbete med litteracitetsutveckling behöver belysas. I detta kapitel presenteras ett underlag för diskussion av hur förutsättningar för arbete med litteracitetsutveckling skapas i förskola och skolans tidiga år. Möjliga kopplingar mellan tidig litteracitetsutveckling i förskolan och skolans formella läsundervisning, där läsläror ofta förser eleverna med texter, utgör den centrala frågan. Ytterligare en fråga som ställs är om kritisk medvetenhet och meningsskapande hamnar på undantag när färdighetsorienterade diskurser dominerar verksamheten.

This chapter explores teacher and library collaboration, enhancing K-5 second language pupils’ literacy development. Aspects of this partnership are highlighted through qualitative analysis of the librarian´s narrative of how the collaboration evolved. Apart from high achievement levels in reading the pupils experienced personal growth, home-school-library relations were positively affected and the literacy practices met with new ideas as multimodal approaches to encounter and interpret literature were implemented as a result of the collaboration. 

This article explores tentative links between findings from a study of how Early Literacy was nurtured in 40 Swedish preschool groups and another study focusing Student Teachers´ ability to perform text analyses of basals used for literacy learning. Our inquiries focused how meaning-making practices were implemented in preschools and how critical awareness was fostered within the  preschools´ literacy practices. In addition, we wanted to build an understanding of how Student Teachers perceived the contents in basals, in order to highlight Student Teachers´ own capacity to read critically, so that teachers´ use of text-books fosters children´s critical awareness and challenges taken-for-granted perceptions of contents. 40 preschool teachers/preschool teacher training students made observations of read-alouds with the children during one week. The informants also wrote narratives where they described their practices, which enabled us to use both statistical descriptions and the informants perceptions as expressed in their own words as basis for our analyses. The preschool-teachers indicated that both lack of knowledge of the importance of `talking text´ and lack of time made both read-alouds and follow-up activities very scarce.  When 20 Student Teachers examined the contents of eight reading materials they arrived at very shallow analyses of the contents and discourses visible between the lines were seldom detected. Taken together these findings imply that critical awareness and meaning-making appears to be crucial development areas in both in-service training and teacher training, in particular, as the needs of children with diverse backgrounds may be neglected when meaning-making is not given first priority.

The theoretical framework guiding this study builds on the tension between perspectives on literacy learning as autonomous activities or as activities embedded in a social, historical and cultural context as described by the autonomous versus the ideological model for literacy. The read-aloud practices have been studied in one case study (data from interviews, lengthy observations, focus group interviews, artefacts, video recordings) of a preschool where thematic work guided the activities, and in one larger study where preschool teachers and teacher trainees documented the reading activities, by use of observation schedules, during one week in 40 different preschools. Converging evidence indicate a tension between planned language games and phonics exercises on the one hand and on the other hand child initiated emergent literacy activities, such as pretend reading and prewriting where the children conceived both the writing system and the social meaning of the activities. The emergent literacy activities were observed in connection with thematic work. In the larger sample of preschools thematic work did not occur and the purpose of the read-alouds was predominantly regulatory or disciplinary to make the children rest. The differences between thematic reading, regulatory reading and child initiated play reading will be illuminated and analyzed.

The current teacher shortage is a global phenomenon, and it has spurred research from various perspectives. However, there is limited research on student teachers’ perceptions, in particular in the Nordic countries. This study, therefore, is based on 75 student teachers’ perceptions of the teacher shortage and its consequences for their future profession, their students, and society at large. Empirical data was analysed with reflexive thematic analysis and following Bronfenbrenner’s ecological systems theory. The answers show great concern from all three perspectives. The conclusions are that the teacher shortage must be understood and addressed on a broad front that includes student teachers. 

The main purpose of this study was to examine classroom, teacher and student factors distinguishing grade three classes performing at higher levels than expected in relation to SES and language factors, from classes performing below their potential with regard to the same factors.  Data on a standardized reading comprehension test, student and teacher questionnaires covering teacher, classroom and student characteristics were collected. The participants were 1092 grade three classes and their class teachers, from Stockholm, Sweden. By use of regression and a twin-matching procedure, one group of 94 under-achieving classes and another group of 94 over-achieving classes were formed for comparisons. Data about extended voluntary reading, classroom climate, teacher experience and the use of authentic literature were seen to be the main four indictors discriminating between over and under-achieving classes beyond the impact of socio-economic status and language background.

Syftet med arbetet har varit att undersöka och tolka samhällskunskapslärares uppfatt-ningar om hur barn i årskurs 4–6 bör undervisas om kontroversiella samhällsfrågor. För att göra detta användes kvalitativa intervjuer som metod, och fem samhällskunskaps-lärare från tre olika skolor intervjuades. När intervjuerna skulle tolkas användes her-meneutiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade bland annat att lärarna de-lade uppfattningar om att kontroversiella samhällsfrågor är en viktig del av samhälls-kunskapsundervisningen. De valde ut samhällsfrågor i undervisningen utifrån vad som är aktuellt i media och utifrån vad som intresserar deras elever. De delade också uppfattningen om att även om man ska prata om kontroversiella samhällsfrågor, ska man som lärare inte göra eleverna överdrivet oroliga så att de bara blir skrämda. Något som de uppfattade som utmanande med kontroversiella samhällsfrågor var att se till att klassrumsdiskussioner inte blev för livade, eller att någon elev som berördes av en samhällsfråga blev ledsen. Samhällskunskapslärarna uppfattade det dock inte som att dessa utmaningar var så stora att de undvek kontroversiella samhällsfrågor, utan kon-staterade bara att det finns utmaningar, men också möjligheter med undervisning av kontroversiella samhällsfrågor.

Barnkonventionen har blivit lag, vilket ställer högre krav på elevers utbildning. För att elever ska bli respektfulla medborgare som tar hänsyn till andramänniskor utifrån de mänskliga rättigheterna, behöver lärare implementerabarnkonventionen på ett adekvat sätt i undervisningen. Kommunikation är enmetod som kan informera och fördjupa elevers förståelse och kunskaper omrättigheterna. Samhällskunskapslärare använder olika former avkommunikation vid arbete med barnkonventionens innehåll. Syftet med dennastudie var att synliggöra lärares arbete med att implementerabarnkonventionen i samhällskunskapsundervisningen. Studiens teoretiskaramverk och konkretiserade frågeställningar, låg till grund för denundersökning som gjordes. Data samlades in genom fem semistruktureradeintervjuer med ett målstyrt urval av lärare som undervisar årskurs 4–6 isamhällskunskap. Insamlade data transkriberades och analyserades utifrånfrågeställningar och det teoretiska ramverkets begrepp: förstå, kunna och vilja.Resultatet visar att lärare arbetar med att implementera barnkonventionen isamhällskunskapsundervisningen med varierande motivation. Projekt ochtemaarbeten framställs som bra arbetsmetoder för aktuell årskurs ochgemensamma diskussioner används som stående inslag. Resultatet indikerardock på att det kan finnas behov av organisatoriskt stöd i arbetet med attimplementera barnkonventionen i undervisningen.

Elevinflytande är mångtydigt och lärare, elever men även andra med intresse för utbild­ning och undervisning, har ställt frågan om vad elevinfly­tande ”är”. Skolans uppdrag som det anges i läro­planen (Skolverket, 2011) lämnar ett handlings­ och tolkningsutrymme att hantera i undervisning. Detta är en förut­sättning för elevinflytande då det ger en möjlighet till variation och anpassning, samtidigt behöver elevinflytande kunna förstås. I den avhandling som jag disputerade med hösten 2019 (Eriksson, 2019), var intresset elevinflytandets gränser. Som problemställning bidrar det med kunskap om teman som didaktik och makt.Elevinflytande handlar om elevers akti­va deltagande och ett utrymme för kritik i undervisning och utbildning där frågor om demokrati, kunskap och lärande hålls levande. Skollagen (SFS 2010:800, §4) stipulerar att utbildningen har som syfte att barn och elever ska inhämta och ut­veckla kunskaper och värden, vilket för­tydligas i läroplanen.

I kölvattnet av senaste årens migrationsrörelser har en rad olika initiativ tagits för att möjliggöra nyanländas etablering i det svenska samhället. En sådan insats har varit att på prov erbjuda gymnasieskolans språkintroduktionsprogram (SI) även på folkhögskola. Förhoppningen är att just denna utbildningsform är särskilt väl lämpad för nyanlända ungdomar. I denna forskningsrapport jämförs verksamheten inom SI såsom den bedrivs på två gymnasieskolor och två folkhögskolor. Analysen visar att folkhögskolans organisering av SI-verksamheten är mer flexibel och integrerad i övrig verksamhet, vilket också ger potential till en mer inkluderande undervisning.

Studien är del av forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, som genom en longitudinell forskningsdesign söker svar på frågan om hur olika sammanhang för (unga) vuxnas språkliga lärande bidrar till deras sociala inkludering. Programmet är ett samarbete mellan forskningsmiljöerna Vuxenpedagogik och folkbildning och Socialt arbete vid Linköpings universitet.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur sex lärare i den svenska skolan undervisar i samhällskunskap i årskurserna 4-6. Kursplanen för samhällskunskap innehåller mycket stoff och lärare tvingas göra prioriteringar angående hur mycket av undervisningstiden som ska läggas på varje moment. Syftet i denna studie har varit att undersöka och analysera vilka delar i det centrala innehållet som lärare prioriterar och vilka faktorer som påverkar den prioriteringen. Syftet har även varit att få en inblick i hur mycket lärare undervisar i samhällskunskap jämfört med i andra SO-ämnen, vilken del värdegrunden har i undervisningen, vilken feedback lärarna får och hur det påverkar undervisningen och vilken syn lärarna har på det centrala innehållet i samhällskunskap. Det som framkom i denna studie var att de flesta av lärarna undervisade lika mycket eller mer i samhällskunskap jämfört med i övriga SO-ämnen. Det innehåll som flest lärare prioriterade i undervisningen var hur samhället är uppbyggt och fungerar, där flera nämnde politik, ekonomi och lag och rätt, samt information och medier. Faktorer som alla lärare i studien uttryckte påverkade deras prioriteringar var läroplanen, aktuella händelser och elevernas intresse. Andra faktorer som några av lärarna tyckte hade stor inverkan på deras prioriteringar var läromedel, klassammansättning, lärarnas egna kunskaper och intressen, storleken på arbetsområden och vad arbetslaget på skolan hade bestämt var viktigt. Vilka ämnen som lärarna undervisade i verkade också påverka deras undervisning då lärarna arbetade ämnesintegrerat mellan de ämnen de undervisade i. Få lärare var nöjda med den feedback de fick från lärarkollegor och skolledning. Samtliga lärare var däremot generellt positiva till det centrala innehållet, men några tyckte att det var omöjligt att hinna med allt under årskurserna 4-6. Några tyckte att det var bra att det centrala innehållet var lite luddigt formulerat i och med att det skapade frihet för lärarna. En lärare ville att en del om det mångkulturella samhället skulle ges plats.

The area of computer and electrical engineering is under constant evolution which leads to lifelong learning being an important aspect for being a long term successful working professional. This work presents an education model for creating customized and flexible courses at advanced level for these working professionals. We have approached this work from the educator's point of view and the focus will be on the teaching model and our results from implementing the model during the last two years. Including how we created these need and trend-based education offerings, the course execution inspired with micro-learning and flipped-classroom pedagogics, and our work with creating win-win possibilities within the courses for the working professionals and the companies they work for. Finally, we will present our experiences and lessons learnt, ending with a plan for our upcoming courses and our refined model in our ongoing future work.

Vi har under de senaste två åren arbetat med att gespecialanpassade kurser på avancerad nivå för yrkesverksammaingenjörer, specifikt inom områdena datateknik ochelektronik/elektroteknik. Tanken med denna artikel är att berättaom våra utmaningar, lärdomar, vårt upplägg, och våra framtidasatsningar inom vidareutbildning för yrkesverksamma. Dettaprojekt blev extra viktigt nu under COVID-19 pandemin då detblev en våg av permittering, varsel, och svårare arbetsmarknadför ingenjörer och data/elektro-tekniker.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får specialpedagogiska insatser.

Research shows that students are increasingly active when being included (Bovill & Bulley, 2011), therefore co-creation and interaction are essential for increased student learning. Inclusion in course design is an important factor, to offer students support in forms of inclusion when it comes to learning in digital environments like course platform and other digital medias as well as on campus (Förstudierapport, 2022). Regarding active student participation, an inclusive teaching environment is important in order to facilitate deep and transformative learning and to increase student engagement. In an exploration of co-creation with learners from a universal design perspective, it is essential to integrate a norm-critical approach which stands for diversity thinking in order to achieve societal development. With equality in focus patterns of norm-deviation are increasingly challenged (Hedvall, 2022). In universal design key words are flexibility, proactivity and intersectionality (Hedvall, 2022). The starting point when co-creating with learners should be the students who have the most difficulties. If a course design works for those with special needs and educational support, it should work for everyone. Universal design principles could be used as a tool in designing a course or a course platform. Inequality is the starting point, learning from a universal design perspective can be about creating a flexibility to meet students differences. Also, learning is created in co-creation with the target group, instead of only with the perspective of the expert, the teacher. Dunne and Zandstra (2011) talk about how students can become agents of change, but believe that there are challenges for both staff and students. They believe that students should be involved in co-creation because then they have an understanding of the requirements for learning from a student perspective. At Mid Sweden University there are different projects exemplifying this trend, for example BLAD (needs-driven learning through adapted participation) which is about developing forms of lifelong learning and distribution of skills development, adapted to the requirements and needs that societal and technological development places on public organizations. Students need different forms of support to feel secure when it comes to digital education, also the digital tools are getting more common. There is a need to further develop course design in digital environments to create the best opportunities for student learning also regarding their expectations of future learning environments. The purpose is to explore how a universal design perspective and co-creation with learners could be the basis for increased learning and active student engagement and participation in curriculum design. In this way, social sustainable development is integrated into course design through designing in co-creation with the students. The method used is a qualitative content analysis. The preliminary results show that universal design could have a positive effect on active student participation in curriculum design and a learning experience more open, inclusive and equitable. The contribution of this study is knowledge in how to use a universal design perspective in course design together with the students to design sustainable course design approaches that work for everyone in different higher education contexts.

References

Bovill, C., and Bulley, C.J. (2011) A model of active student participationin curriculum design: exploring desirability and possibility. In: Rust, C.(ed.) Improving Student Learning (ISL) 18: Global Theories and LocalPractices: Institutional, Disciplinary and Cultural Variations. Series:Improving Student Learning (18). Oxford Brookes University: OxfordCentre for Staff and Learning Development, Oxford, pp. 176-188. ISBN9781873576809

Dunne, E., & Zandstra, R. (2011). Students as Change Agents. New Ways of Engaging with Learning and Teaching in Higher Education. Bristol: Escalate.  

Förstudierapport: Framtidens arbetssätt och campus (2022). Diarienummer: 2021/1405

Hedvall, P-O. (2022). Framväxten av universell utformning – en kulturomdaning i Arnell-Szurkos (red) Kunskap för framgångsrik inkludering, ISBN: 978-91-979508-1-7. 

I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke.

Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden. Det finns uppfattningar från att inget görs till att man sätts i reflekterande möten och diskussioner som främjar yrkesspråket vilket man i sin tur uppfattar höjer både kunskapsbasen och förmågan och intresset för att ta del av forskning. Det förbättrade yrkesspråket uppfattas också ge bättre förutsättningar för att få det omgivande samhället att se förskollärarnas specifika kunskapsbas. Men i sammanhanget finns det få uppfattningar om att det görs någon skillnad på barnskötare och förskollärare och därför kan det ifrågasättas om det verkligen rör sig om just förskollärarnas specifika kunskapsbas.

I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka elevers, som gått ut nionde klass, uppfattningar om lärares relationsskapande och om det skapar motivation eller inte i skolarbetet. Samhällets snabba förändringstakt påverkar även skolan där goda studieresultat blivit viktigare i en allt mer konkurrensutsatt arbetssituation. Litteraturen som använts handlar om fenomenet motivation och vad det betyder för elevers studier. Utöver det avhandlar litteraturen andra aspekter som lärares relationsskapande, elevers självförmåga och social interaktion för att nämna några. Ansatsen i studien har varit hermeneutisk kvalitativ där avsikten varit att förstå elevers uppfattningar om relationsskapande och motivation. Tio elever som gått ut årskurs nio i den svenska grundskolan deltog i fokusgruppsintervjuer. Resultat visar att lärares relationsskapande spelar en avgörande roll för motivation för skolarbetet. Lärare kan höja eller förminska elevers intresse för skolan och utbildning. Har lärare en kombination av förmågor som driver en klass och varje individ framåt genererar det engagemang, intresse och ökad motivation till skolarbetet. På så sätt kan lärares relationsskapande spela stor roll för hur meningsfullt elever uppfattar skolan generellt, vilket kan skapa betydelsefulla kommunikativa relationer där elever motiveras och utvecklas.