Den här studien är en kvalitativ studie med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka hur elevers motivation påverkas om fysisk aktivitet används i undervisningen inom ämnet biologi. Studien undersöker också om elevers inre och yttre motivation påverkas om fysiska aktiviteter används i undervisningen. Denna undersökning är relevant eftersom elever har visat en negativ attityd gentemot ämnet biologi och att intresset för att vidareutbilda sig inom ämnet är lågt. Det teoretiska ramverk som används för studien är SDT (Self-determination the-ory), med de tre komponenterna, självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Detta ramverk har använts för att skapa intervjufrågor och observationsprotokoll och för att sortera och analysera den data som framkommit under studiens gång. Undersökningens röda tråd utgår från dessa tre komponenter i det avseende att intervjuer, observationer, analys och diskussion är uppbyggda efter dessa. Resultatet i studien visar att elevernas motivation påverkas positivt om fysisk aktivitet används i undervisningen. Resultatet visar också att eleverna i större utsträckning drivs av inre motivation vid fysiska uppgifter, medan de vid teoretiska uppgifter främst drivs av yttre motivation. Det är tydligt att lärarna i större utsträckning måste individanpassa sin undervisning för att gynna elevers motivation.
Avsikten med min studie är att veta hur sociala relationer stimulerar elever att må bra i skolan. Hur lärare och elevhälsoteam ser på sociala relationens betydelse för elevers välmående i skolan. Lärare och elevhälsoteam samarbetar i skolan för elevers välmående, men vilka hinder ser de för att utveckla elevers sociala relationer. För detta syfte har jag intervjuat ett antal lärare och kuratorer om deras arbetssätt, hur de planerar för en undervisning som bygger på sociala relationer, hur sociala relationer och elevhälsa förhåller sig till varandra enligt dem. Samtidigt har jag undersökt vilka hinder som de ser till att utveckla elevers sociala relationer samt hur de ser på vårdnadshavarens roll här.
Det resultatet som jag ser i min studie är att i huvudsak anser samtliga pedagoger och kuratorer att sociala relationer har en avgörande roll i elevers välmående i skolan. Samtliga informanter tycker att elever som har bra sociala färdigheter mår bra både fysiskt och psykiskt och i sin tur lyckas bra i skolarbetet. De anser också att ett starkt samarbete mellan pedagoger, elevhälsoteam och hem är väldigt viktigt för att utveckla elevers sociala färdigheter. De tycker att om samarbetet mellan parter fungerar bra då elever känner sig trygga i skolan. Resultatet blir att elever som kan skapa en bärande relation både med vuxna och andra kompisar, blir även motiverade i skolarbetet och lyckas i skolan.
Studien behandlar ämnet intresseskapande faktorer i klassrummet och har i huvudsak sin målgrupp i årskurs F-3 där både personal och elever agerat respondenter. Studien baseras framför allt på två intervjuer med grundlärare från två olika skolor och 10 intervjuer med elever som tillhör klasserna där de två lärarna undervisar. Enligt studier som både TIMSS och PISA har elever i grundskolan ett lågt intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Studiens syfte är därför att öka kunskapsbasen om vad som skapar intresse hos eleverna i undervisningen. Resultatet visar att elever påverkas av de arbetssätt som används i klassrummet, detta både i hur stoffet presenteras och bedöms men till största del av hur de tillåts arbeta med det stoff som ska behandlas. Eleverna uttrycker bland annat ett ökat intresse för det stoff som presenteras genom experiment eller genom arbete i grupp där de tillåts diskutera och själva upptäcka. Slutsatser som kan dras är bland annat att ett undersökande arbetssättet där pedagogerna diskuterar tillsammans med eleverna utifrån deras egna intressen, tankar och teorier verkar skapa nyfikna elever som inte är främmande för att dra egna slutsatser. Eleverna verkar uppskatta arbetssätt där de själva utforskar och i synnerhet utomhus samt när de tillåts arbete i grupp. Gjord studie är kvalitativ och till viss del komparativ.
Denna studie syftar till att undersöka vad lärare själva anser att de har för beredskap och behov för att kunna bedriva undervisning om sex och samlevnad som är relevant utifrån de kulturella och sociala omständigheter som elever omges av idag. Vidare syftar den till att belysa lärares beredskap inför att undervisa i sex och samlevnad, vilka förutsättningar som bidrar till en trygg undervisningssituation samt hur lärare fördelar undervisningstiden mellan de biologiska respektive samlevnadsdelarna som ingår i undervisningen. Tidigare forskning har visat att lärarnas utbildning inom området ofta är bristfällig, samt att undervisningen inte alltid möter elevernas behov. För att uppnå studiens syften har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer med fem behöriga mellanstadielärare har genomförts för att samla in data. Resultatet visar att lärarna inte anser sig ha fått de kunskaper som krävs genom sin lärarutbildning, något som kompenserats med erfarenhet och fortbildning. Resultatet visar även att de intervjuade lärarna idag lägger mer tid på biologidelen även om det framkommer visioner om att samlevnadsbiten ska få ta mer tid i anspråk. En slutsats är att lärare behöver bättre utbildning och kompetensutveckling på området för att kunna skapa bättre förutsättningar för en rättmätig sex- och samlevnadsundervisning, för såväl lärare som elever
Vårt arbete fokuserar på undervisningsmaterial och identifikation av de faktorer som påverkar valen av dessa, särskilt för årskurserna 4 - 6. Vi har analyserat användningen av undervisningsmaterial inom naturvetenskap ute på skolor för elever i årskurs 4–6. Genom detta har vi kartlagt vilka material som för närvarande används och identifierat viktiga faktorer som påverkar valet av dessa i undervisningen. En betydande del av studien fokuserade på att samla data om de specifika läromedel som lärare och skolor har gjort. Genom intervjuer fick vi en bild av vilka resurser som används för att undervisa i naturvetenskap i dessa årskurser. Detta innefattade läroböcker, digitala plattformar, experimentmaterial, utflykter och andra undervisningsresurser. Resultaten från undersökningen visar på att det är vissa läromedel som tycks vara vanligt förekommande och att dessa anpassas utifrån skolmiljön och olika pedagogiska behov. Digitala resurser tycks bli alltmer betydelsefulla och flera skolor har övergått till att integrera teknologi för att förbättra inlärningsupplevelsen. När det gäller faktorer som påverkar valen av materialet framkom det att lärarnas kompetens och pedagogiska metoder spelar en avgörande roll. Lärarnas bedömning av materialets lämplighet för elevernas nivå, engagemang och intresse var centrala överväganden. Dessutom påverkades valen av läromedel utifrån faktorer som tillgänglighet, kostnad och överensstämmelse med läroplanen.
Forskning visar att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Därför är syftet med denna studie att analysera i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet att få bättre kunskap om den psykiska hälsan och hur de kan påverka den. Komparativ metod har använts för att analysera tre olika tryckta läroböcker för mellanstadiet inom biologiämnet. Resultatet av studien visar att det är stor skillnad mellan det utrymme psykisk och fysisk hälsa får i de aktuella läroböckerna. Samtliga av läroböckerna gav fysisk hälsa ungefär tre gånger så mycket utrymme än vad psykisk hälsa fick. Läroplanen betonar att det är viktigt för eleverna att relatera psykisk hälsa till sömn, kost, motion, sociala relationer samt beroendeframkallande medel. Resultatet visar att dessa kopplingar görs i liten utsträckning, det är endast läroboken Utkik som sammankopplar psykisk hälsa med samtliga av dessa aspekter. I Boken om biologi och Upptäck relaterar inte psykisk hälsa samman med varken sociala relationer eller beroendeframkallande medel. Eftersom det varierar i vilken utsträckning läroböcker bearbetar psykisk hälsa kan lärares val av lärobok påverka vilken kunskap eleverna får med sig efter avslutad lektion.
Detta arbete har som syftet att ta reda på hur barn i åldrarna 7-11 år använder sig av de sociala medierna, i hur stor utsträckning och vad de har för erfarenheter av detta. Förutom det vill jag ta reda på hur de sociala medierna påverkar elevernas hälsa och mående i åldrarna som jag har valt att fokusera på. Jag är även intresserad av att ta reda på hur man arbetar och talar om de sociala medierna i skolan. Vad man ska tänka på och vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med dessa. Det empiriska materialet består av en kvantitativ enkätundersökning med elever i en årskurs 3 samt 4 kvalitativa intervjuer med både lärare och kuratorer. Utifrån det resultatet som jag fått genom tidigare forskning, enkätundersökningen och intervjuerna så har jag kunnat se ett samband mellan användandet av sociala medier och barnens hälsa och mående. Barn är idag uppkopplade ca 2-3 timmar per dag och kan där ta del av otroligt mycket information. När det handlar om barn i de yngre åldrarna och utsatthet och nätmobbning så handlar det oftast om att det sker via spel, att barn får utstå elaka kommentarer från en motspelare. Det är också vanligare med enstaka, enskilda kommentarer istället för en långdragen, ständigt pågående nätmobbning. Lärare behöver bli mer uppdaterade om hur eleverna använder de sociala medierna och hur de kan arbeta med det i skolan. Sommaren 2018 träder en ny, uppdaterad läroplan i kraft och förhoppningsvis leder den till att ämnet tar mer plats i undervisningen och att lärare får möjligheten attutveckla sina kunskaper om detta.
Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring innehållsmässiga likheter och skillnader mellan läroböcker i biologi för årskurs 4-6 med fokus på hållbar utveckling.
Studien är en läromedelsanalys där fem tryckta läroböcker för undervisning i biologiämnet har studerats. De böcker som valts ut för detta är i två fall stadieböcker vilket innebär att en och samma bok används under hela årskurs 4-6. Och i tre fall så har en serie av tre läroböcker inom biologiämnet använts på grund av att det var svårt att hitta ytterligare en stadiebok. I detta fall har sidorna som berör biologi i de tre respektive böckerna (en för årskurs 4, en för årskurs 5 och en för årskurs 6) inom serien räknats samman för att enklare kunna jämföras med de övriga böckerna.
Hållbar utveckling innebär en utveckling i samhället, ur flera perspektiv, som tillgodoser människans behov utan att förstöra för kommande generationer. I strävandet mot en sådan utveckling har lärande för hållbar utveckling blivit en viktig faktor och inkluderas i flera ämnen, bland andra biologi. Forskningsfrågorna som är aktuella för denna studie berör förekomsten av eventuella skillnader i hur mycket utrymme hållbar utveckling har fått i de olika läroböckerna i biologi. De berör också vilka innehållsmässiga skillnader och likheter inom området hållbar utveckling som kan anses finnas mellan läroböckerna.
Resultatet av studien visar att hållbar utveckling är ett område som får ett relativt litet utrymme i samtliga av de analyserade läroböckerna och att skillnaderna är minimala i detta avseende. Resultatet visar vidare att de stycken som bedömts handla om hållbar utveckling i störst utsträckning berör en ekologisk dimension av begreppet och mer specifikt är det temat djur och natur som förekommer oftast. Den ekonomiska dimensionen och den sociala dimensionen av hållbar utveckling har fått ett litet utrymme i läroböckerna och även i detta avseende är skillnaderna mellan böckerna inte särskilt stora.
Denna kvalitativa studie undersöker hur och varför elever får arbeta med estetiska lärprocesser när de arbetar med sina dokumentationer av naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av elevers laborationer genomförs vanligtvis med standardiserade laborationsrapporter men forskning visar att om estetiska lärprocesser integreras i elevernas arbete bidrar det till mer engagerade elever och en meningsfull undervisning. I skolans styrdokument finns det utrymme för att integrera estetiska uttrycksformer vilket gör det intressant att undersöka hur och varför läraren väljer att använda sig av detta utrymme i sin NO-undervisning. Studiens resultat visar att olika dokumentationsformer som teckningar, göra modeller, använda fotografier och möjlighet att skapa med digitala verktyg inkluderas i NO-undervisningen. Lärarna säger att skapande bidrar till elevernas lärande och engagemang. Skapande bidrar även till att alla elever kan vara delaktiga i undervisningen. Resultaten visar dock att det är viktigt att det finns ett tydligt syfte med användandet av estetiska lärprocesser så att den naturvetenskapliga kontexten inte försvinner i elevernas skapande.
Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.
Allt fler människor i den moderna värld vi lever i spenderar en stor del av sin fritid framför en skärm, så även eleverna. Det finns en tidspress i vår vardag. Särskilt tidspressad vardag har i många fall just barnfamiljers vardag påvisats vara. Det leder till minskad naturkontakt hos barn, vilket kan ha konsekvenser för deras kunskapsutveckling inom biologi samt intresse för artkunskap.Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket tid barn i årskurs 1 vistas i naturen på fritiden, om det påverkar barnens motivation och framgång att tillägna sig kunskaper inom biologi och om verksamma lärare uppmärksammar skillnader i artkunskap jämfört med tidigare årskullar. Detta görs genom en litteraturstudie samt två enkätundersökningar. Den ena enkätundersökningen görs i två klasser i åk 1 där eleverna i klasserna svarar på enkäterna. Den andra enkäten fylls i av verksamma lärare på samma skola som de deltagande eleverna tillhör. Resultatet visade att det fanns en kategori av elever som utmärkte sig; de som vistades väldigt lite i naturen. Övriga elever hade en större spridning och vistades tillräckligt mycket i naturen för att få möjlighet att dra nytta av naturkontaktens positiva effekter på utvecklandet av artkunskap. I denna studie har lärarna lyft vissa skillnader mellan dagens elevers kunskap inom artkunskap jämfört med tidigare årskullar. Inga, av lärarna, upplevda skillnader i intresse eller motivation uppvisades i denna studie.
I denna studie har elevers respons på utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena undersökts. Observationer och intervjuer har genomförtsmed elever i årskurs 2 och årskurs 3 på samma skola. Syftet med observationerna var att observera elevernas respons på utomhusundervisning inom de naturorienterandeämnena. Syftet med intervjuerna var att få elevernas perspektiv på utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena samt deras syn på utomhusundervisning respektive inomhusundervisning inom samma ämnen. Observationerna bestod av en lektion per klass och intervjuerna bestod av intervjuer med fem elever ur de båda klasserna. Resultatet tyder på att eleverna har en positiv syn på utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena. Eleverna tycker att det är roligt och givande att lära sig om naturen utomhus. Eleverna lyfter frisk luft, en större lärmiljö och möjligheten att röra sig friare som positiva aspekter av utomhusundervisning. Samtidigt tyder resultatet på att vissa elever distraheras av undervisning utomhus eftersom andra aktiviteter kan vara mer lockande, vädret kan vara påfrestande och kläderna otillräckliga. Eleverna påpekar också att vissa av de naturorienterande ämnena lämpar sig bäst för inomhusundervisning, exempelvis vissa experiment. Resultatet av studien visar på att eleverna anser att en kombinationav utomhus- och inomhusundervisning utgör den bästa formen av lärande inom de naturorienterande ämnena.
Companies need to develop more sustainable products to fit into more sustainable future markets, and there is need for ways to guide towards and compare sustainability already early in material or product development. How this can be handled has been studied through action research in a material development project aiming to develop wood-based materials to replace petroleum-based materials while ensuring a more sustainable product. A specific focus was put on creating actionable knowledge to facilitate innovation towards more sustainable products by translating and integrating significant product sustainability characteristics into each team member’s specific area of expertise and everyday work. The insights are now used in different other on-going projects in a textile industry setting and in relation to companies’ management systems.
Syftet med denna studie var att ta reda på vad elever i förskoleklass har för förståelse för experimentet Växten i burken. Det har tidigare gjorts liknande undersökningar som visat på elevers olika uttryck och kunskaper i området, samt att det har forskats på begreppens viktiga roll i ämnet och svårigheterna för elever att förstå begreppet fotosyntes. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med en fallstudie inkluderande intervjuer, med två killar och två tjejer i förskoleklass. Resultatet i studien visade bland annat att elevernas föreställningar är personliga och bygger ibland på tidigare erfarenheter, att eleverna har en god grund för att förstå vad en växt behöver för att överleva samt att deras begreppskunskap i ämnet inte uttrycks exakt men en viss förståelse att kunna bygga vidare på senare i skolan finns där.
Non-uniformities within the coating layer, such as porosity variations and binder distributions, are known to affect print uniformity and barrier properties. However, in the literature the results on coating microstructures are rather limited or sometimes conflicting.We obtained high quality images of coated paper cross sections using field emission scanning electron microscopy in combination with a new argon ion beam milling technique to directly observe and analyse the binder and pore distribution. This technique produces high quality images that allow microstructure characterisation of the coating layer.The binder distribution measurements showed that the binder is almost exclusively filling up the small pores, whereas the larger pores are mainly empty and depleted of binder.
We studied the surface evolution of coating by using a random deposition model of particles. In order to capture the real coating structure development, we included a volume exclusion effect to represent particle-particle interaction, and a levelling effect to represent surface tension effect. In this study we investigated three cases: (1) random deposition on a flat surface, (2) random deposition on a flat surface with levelling, and (3) random deposition on a rough surface with levelling.
When plotting in logarithmic scale, the roughness initially increased linearly with average number of particles deposited for all three cases but reached saturation after a certain amount of deposited particles. The result resembles a ballistic deposition process where agglomerates are developed over the surface due to lateral growth. Even a flat, uniform surface creates roughness during random deposition of particles.
Autocorrelation analysis showed that the correlation length continues to increase with the number of particles deposited. The aggregated structures were easily seen in the autocorrelation function.
Experimental and simulated data on the rough surface were compared and they were in agreement, confirming that the coating process is essentially a random process with some local correlation in the length scale of a typical fibre width.
Studiens syfte var att synliggöra innehåll om digital teknik i olika läromedel för teknikämnet i årskurserna 4–6. Anledningen till att arbetet fokuserade på att analysera läromedel var att teknikämnet är det ämne med lägst andel behöriga lärare samt att forskning menar att en del lärare som undervisar i teknik känner sig osäkra i ämnet. I dessa fall kan läromedel fungera som stöd i planeringen av undervisningen. Den metod som använts i studien benämns som selective coding vilket innebär att läromedelsinnehållet kodas och analyseras parallellt utifrån huvudkategorier. Det som avsågs att synliggöras var i vilken omfattning digital teknik behandlas i läromedlen samt hur innehållet fördelas utifrån CETIS tre långsiktiga mål för teknikundervisningen och slutligen vilka förmågor som kan kopplas samman med detta innehåll. Resultatet visar att mängden innehåll om digital teknik skiljer sig åt mellan de tre läromedlen som ingår i denna studie. Det mesta av innehållet handlar om funktion och användning vilket i många fall bidrar till att utveckla begrepps- och analysförmåga medan innehåll kopplat till utvecklings- och konstruktionsarbete inte fått stort utrymme då det i stor utsträckning handlar om praktiskt arbete. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att läromedlen kan bidra med en grund för innehåll, men vad eleverna lär sig och utvecklar i slutändan handlar om vad läraren gör i undervisningen.
I denna studie har vi undersökt hur lärare i årskurserna F-6 förhåller sig till rörelsepauser kopplat till ämnet NO och området kropp och hälsa.Eftersom våra frågeställningar har fokus på kopplingen mellan rörelse, elevers förståelse och ämnesinnehållet i biologi riktade vi oss till lärare som arbetat på låg- och mellanstadiet. Vi har valt att göra denna studie då det i forskning har visat sig att rörelsepauser ökar elevers koncentrationsförmåga. Med hjälp av en enkät som skickats ut till 30 lärarekan vi se att ett fåtal av de lärare som svarade kopplade rörelsepauserna till just ämnet NO och att ett flertal av lärarna ändå använde sig av rörelsepauser eftersom de sett en förbättring av elevernas koncentrationsförmåga kopplat till dessa kortare avbrott i lektionerna. Den slutsats vi kan dra utifrån enkätsvaren och forskningen är att elever behöver få en kortare paus under dagens lektioner eftersom de har lättare att återfå fokus och koncentration, vilket ökar elevernas skolresultat.
Studien baseras på att flera rapporter visar att skolämnet teknik är ett ämne som ofta hamnar i skymundan i skolundervisningen, och att det finns stora brister i elevernas teknikkunskaper. Några av orsakerna som flera rapporter beskriver är att lärarnas ämneskunskaper ibland inte är tillräckliga vilket kan bidra till att läraren inte känner sig trygg eller har självförtroendet för att undervisa i teknik. Rapporterna visar även att teknikundervisningen sällan utgår från elevernas intresse, erfarenheter eller vardag, vilket i sin tur kan bidra till att eleverna inte anser att teknik är ett ämne som dom finner användbart, och att det då blir ointressant för eleverna. Syftet med denna studie var att ta reda på och jämföra om lärarens målsättning med undervisningen överensstämmer med elevernas uppfattning om vad lektionen handlar om. Svaren har analyserats med stöd av bland annat Goodlads teori som handlar om hur genomförd läroplan upplevs av eleverna. De kvalitativa metoderna, klassrumsobservationer, lärarintervjuer och elevintervjuer används för att uppfylla syftet med studien. Två lärare och sju elever, har deltagit i studiens intervjuer. Resultatet från denna studie visar att elevernas uppfattning av lektionens innehåll till viss del tycks stämma överens med lärarens målsättning. Det är viktigt att lärarna erbjuds möjlighet till utveckling inom teknikämnet då samhället idag gör en snabb utveckling inom teknik. Lärarnas ämneskunskaper behöver ständigt uppdateras så att de ligger i fas med det som eleverna upplever som intressant och användbart, vilket bidrar till att teknikundervisningen upplevs relevant för dem.
Denna studie belyser systematiska undersökningar i den naturvetenskapliga undervisningen i skolåren 4-6. Studien motiverades utifrån att undersökande arbete inte är särskilt vanligt förekommande i grundskolans mellanår, trots att systematiska undersökningar utgör en central del i kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med denna studie var därför att bidra med förståelse och kunskap om hur NO-lärare undervisar i och om systematiska undersökningar i grundskolans mellanår. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Sex lärare i grundskolans mellanår deltog i studien. Resultatet visar att lärarna prioriterar systematiska undersökningar i olika hög utsträckning. Det visar även att lärarna fokuserar mestadels på att utveckla elevernas förmåga att formulera naturvetenskapliga frågeställningar och systematiska planeringar, medan de avsätter minst tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera undersökningar. Ingen av lärarna fokuserar på systematiska undersökningar som ett eget ämnesinnehåll. För att stärka elevernas förmåga att genomföra systematiska undersökningar behöver lärarna avsätta mer tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera resultat, för att forma en undervisning där eleverna kan utveckla hela sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar.
Att en erfarenhetsbaserad undervisning kombinerad med en teoretisk undervisning är gynnsamt för lärande är ett faktum. Därför har jag valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka huruvida lärare nyttjar utomhusundervisning i NO-undervisningen. Målsättningen har varit att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av utomhusundervisning med fokus på de eventuella hinder och möjligheter lärarna ger uttryck för. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med NO-lärare som undervisar i årskurserna 4-6.Mina teoretiska utgångspunkter för denna undersökning baseras på Dewey och Vygotskij samt ramfaktorteorin. Utomhusundervisning är en typ av pedagogik som Dewey menade innefattar en växelverkan mellan klassrummets inlärningsmiljö och en kultur där kunskap återfinns i sitt naturliga sammanhang. Vygotskijs och Deweys teorier handlade om att komma i direkt kontakt med naturen i ett socialt sammanhang. Vygotskij menade dessutom att lärandet blir stärkt om sinnena samtidigt får samverka med kroppens deltagande. Ramfaktorteorin å andra sidan är en teori som talar om vad som främjar eller hämmar undervisning utifrån olika förhållanden, det vill säga ramfaktorer.Mina huvudsakliga resultat är att de intervjuade lärarna har ambition och vilja till att bedriva utomhusundervisning. Men i praktiken är det endast en av dessa lärare som faktiskt använder utomhusundervisning som undervisningsform. De avgörande faktorerna till att de flesta av de intervjuade lärarna inte använder sig av utomhusundervisning handlar om avsaknad av tid, brist på utbildning samt att det finns risker med undervisning utomhus. Några av intervjupersonerna tyckte inte att kursplanen gav något stöd för att bedriva utomhusundervisning.I diskussionen redovisar jag mina olika resultat i förhållande till varandra samt hänvisat till mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.
Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers erfarenheter från lektionermed naturvetenskapligt innehåll och estetiska lärprocesser. Frågeställningarna förundersökningen har varit: ”Vilka erfarenheter får en lärare av att arbeta med estetiskalärprocesser vid undervisning om naturvetenskap?” och ”Hur uttrycker elever sina uppleverom undervisningen och sitt eget lärande när estetiska lärprocesser används i undervisning omnaturvetenskap?”I undersökningen beskrivs det att naturvetenskapen ofta är något som elever kanuppfatta som abstrakt och med det få ett minskande intresse av det. Kring estetiskalärprocesser framgår det att estetiken har en viktig roll inom kunskapsbyggandet ochkan även ses som en förstärkning och integration till de andra ämnena. Just ensammankoppling mellan estetiska lärprocesser och naturvetenskap är dock något somdet finns väldigt lite forskning om. Undersökningen bygger på ett fenomenografisktbegreppsramverk. Inom ansatsen finns ett intresse i att studera hur människor erfar,uppfattar och förstår världen eller det undersökta. Metoderna som tillämpas iundersökningen är observationer, egna reflektioner, utvärderingar och en enkät.Resultatet visar att det för barnens lärande i naturvetenskap med estetiska lärprocessersom verktyg varit framgångsrikt att använda det fenomenografiska ramverket ochforskningsfrågorna som utgångspunkt.
Detta är en studie som undersöker hur lek kan fungera som metod under den naturvetenskapligaundervisningen för elever i årskurs 1-2. Studien är kvalitativ ochutgår från en fenomenologisk ansats där den enskilda individens syn på lek undersöks.Data har insamlats med hjälp av intervjuer och observationer som genomförs itvå klasser, en årskurs 1 och en årskurs 2. Intervjuerna görs med klasslärarna i respektiveklass och samtliga elever intervjuas i fokusgrupper, totalt antal elever sommedverkar i studien är 32 stycken. Tidigare forskning visar att det tycks sakna tidigareforskning på hur lek påverkar elevers lärande. Den visar också att lärares kunskapom den naturvetenskapliga undervisningen påverkar elevernas intresse. Läraresointresse och okunskap i ämnet genererar i att elevens naturliga lust inte tastillvara på utan ger i det långa loppet elever som ser naturvetenskap som någontingtråkigt och oviktigt. Resultatet av denna studie visar att lek kan fungera som metodi den naturvetenskapliga undervisningen men att det är viktigt med både introduktion,genomförande och återkoppling efteråt för att hjälpa eleverna att kopplaleken till lärandet. Resultatet visar också att begreppet lek är svårdefinierat och attde lärare som deltagit i studien har olika uppfattningar om vad lek som undervisningsmetodär. Intervjuer med elever visar att en del har svårt att förstå att de lärsig när undervisningsmetoden är lek medan en del elever uppskattar det och menaratt de lär sig mer när de får gestalta och använda kroppen.
Vid läroplansrevideringen 2018 infördes programmering som en del av teknik och matematik. Tidigare forskning visar att lärare har en positiv inställning till införandet av programmering i läroplanen men det som oroar dem är deras kompetens rörande programmering och hur de ska arbeta med programmering i undervisningen. I studien undrar vi därför vad lärare anser sig ha för kompetens och vilka arbetssätt de använder inom programmering samt vad det finns för samband mellan dem, som vilka arbetssätt lärare väljer att använda utifrån sin ansedda kompetens. Studien är genomförd för att uppmärksamma lärarens behov av kompetensutveckling när ett nytt innehåll i läroplanen implementeras. För att kunna ta reda på vilken kompetens lärare anser sig ha och vilka arbetssätt de använder har det genomförts en kvantitativ enkätstudie bland lärare som undervisar i F-3. Det insamlade materialet har granskats och analyserats. Resultatet visar att de lärare som deltagit i studien bedömer att de har otillräckliga kunskaper för att undervisa i programmering och att de önskar fortbildning inom ämnet. En slutsats är att kommunala skolor idag har en generellt hög datortäthet och lärare är förtrogna med att använda datorer i sin undervisning. Datorer som digitalt verktyg blir därför ett arbetssätt som de flesta lärare använder i sin undervisning i programmering oberoende vilken kompetens inom området lärarna anser sig ha.
I denna undersökning presenteras och analyseras lärarstudenters uppfattningar av huruvida utbildningen förbereder dem att undervisa om digital kompetens samt för en undervisning om och med digital teknik. Vidare undersöks vilken inställning studenterna uttrycker till en undervisning om och med digital teknik. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod, genom intervjuer med fem lärarstudenter på ett lärosäte. Den insamlade empirin har analyserats med den fenomenografiska analysmetoden och har sedan ställts mot bland annat tidigare forskning i ämnet. Resultatet visar att samtliga studenter, i olika stor utsträckning, är positiva till IT som hjälpmedel i undervisningen. Fyra av respondenterna är också positiva till att använda digital teknik i sin undervisning. En av respondenterna är osäker på användandet av digital teknik i undervisningen. Vidare visar resultatet att respondenterna, i olika stor utsträckning, upplever att de genom utbildningen förvärvat kunskap inom området. Det finns dock en variation i respondenternas svar gällande vilken kunskap de förvärvat och vilket sätt de förvärvat kunskapen på. Samtliga respondenter upplever samtidigt att de på olika sätt, och i olika stor utsträckning, saknar kunskap eller behöver mer kunskap om hur de undervisar om digital kompetens och digital teknik. Två av respondenterna berättar att de inhämtat kunskaper vid sidan av sina studier på lärarutbildningen för att bli förberedda på undervisning om digital kompetens och undervisning med digital teknik. Sammanfattningsvis uttrycker respondenterna, i huvudsak, en positiv inställning till att undervisa om digital kompetens och teknik men samtliga anser att utbildningen kan förbereda dem bättre för denna undervisning.
Tidigare forskning har bland annat visat att elevers lärande gynnas av att ämnesinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena undervisas utomhus där eleverna får möta det i autentiska miljöer. Det abstrakta som går att läsa i läroböckerna blir mer konkret när eleverna får arbeta med alla sinnen. Dock framkommer det även att lärare kan uppleva både begränsningar och möjligheter med denna arbetsmetod. Därför syftade föreliggande studie till att bland annat undersöka lärares syn på utomhus-pedagogik som undervisningsmetod. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i årskurs 1-3 på en F-9 skola i en mindre kommun i Lappland visade det sig att lärare bland annat upplevde tid, oflexibla scheman, brist på personal och tilltro till sin förmåga som några av begränsningarna. Möjligheterna övervägde dock och här nämner de bland annat stora fördelar för elevernas lärande i utomhusmiljön, bland annat att elever lättare når de uppsatta målen, befäster begrepp samt att det stärker elevernas samarbetsförmåga. Majoriteten av lärarna undervisade mestadels i biologi utomhus medan de mer sällan undervisade i kemi och fysik på det sättet. Sammanfattningsvis indikerar studien att det finns en rad av begränsningar för denna arbetsmetod men att möjligheterna överväger, framförallt när det gäller elevernas lärande. Vidare visade studien att biologi är det ämne som lärare mestadels undervisar i utomhus.
Syftet med studien var att få en överblick av hur läromedel inom NO behandlar hållbar utveckling som är ett viktigt område som eleverna behöver få kunskap kring, och om det räcker med att enbart utgå från dessa. Forskningsfrågorna som utformades till studien är följande: “Hur behandlas hållbar utveckling i naturvetenskapsläromedel för åk 6 och vilken natursyn genomsyrar de analyserade läromedlen?” För att välja ut läromedel till studien utformades en enkät bestående av två frågor, som besvarades av ca 20 lärare på sociala medier och via personliga kontakter. Frågorna konstruerades för att få svar på vilket läromedel som lärare i åk 6 använder till NO-undervisningen och om de anser att hållbar utveckling inkluderas i tillräckligt stor omfattning i detta. Koll på NO och Boken om fysik och kemi dominerade i svaren, därmed analyserades grundböckerna, arbetsböckerna samt lärarhandledningarna till dessa läromedel. Läromedlen analyserades utifrån en diskursanalytisk ansats där textavsnitt som ansågs tillhöra hållbar utveckling kodades i kategorierna naturen som en outsinlig källa,naturen som en skör evighetsmaskin samt naturen som en gemensam kropp. Resultaten visar att hållbar utveckling indirekt, men inte uttalat, ingår i de analyserade läromedlen, och det är ekologisk hållbar utveckling som får störst utrymme i dessa läromedel. Den natursyn som dominerar i texterna är naturen som en skör evighetsmaskin. Slutsatsen som kan dras av studien är att det är fördelaktigt om undervisande lärare själva har kunskap inom hållbar utveckling för att kunna undervisa ytterligare om detta.
Undervisningen i teknik är främst praktisk och forskning kring elevers lärande i teknik har under en längre tid saknats. Det finns idag mer relevant forskning kring elevers lärande i teknik, men är trots detta ännu ett forskningsområde som fortfarande är under utveckling. Tidigare forskning har dock visat att elever har svårt att se nyttan med teknikundervisning samt att teknikämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav inte alltid uppfylls i och med att undervisningen främst fokuseras till praktiska delar. Detta leder till att det saknas en konkret, teoretisk anknytning till det praktiska arbetet vilket elever har uttryckt sig negativt kring. I denna fallstudie genomfördes först två observationer vid uppstarten av ett praktiskt projektarbete i en årskurs 6. Därefter intervjuades 10 elever ur denna årskurs där de fick uttrycka sig kring sitt lärande vid praktisk teknikundervisning. Det har också gjorts en jämförelse med elevernas uttryckta lärande i förhållande till kursplanen i teknik. Studiens resultat visar att några av eleverna uppfattar teknik som en del av de naturvetenskapliga ämnena och att teknik således är, enligt dessa elever, ett praktiskt naturvetenskapligt ämne. Majoriteten av eleverna uttrycker att de lär sig bäst när de får arbeta praktiskt och att teknik uppfattas som ett roligt ämne då det är en paus från ordinarie undervisning vid skolbänken. Elevernas uttryckta lärande stämmer till viss del överens med de mål som finns i kursplanen för teknik, även om eleverna uttrycker sig med andra ord och begrepp än vad som är beskrivet i läroplanen och kursplanen för teknik.
I denna studie undersöks hur 15 elever i årskurs 3 uppfattar att talutrymmet fördelas under naturvetenskapslektionerna. Målet är att redogöra för deras tankar kring hur talutrymmet fördelas och slutligen relatera detta till tidigare forskning inom ämnet. Studien ska bidra med barnens egen syn på området. Det finns mycket forskning som beskriver att talutrymmet under naturkunskapslektionerna fördelas ojämnt och att pojkar dominerar klassrumsverksamheten. Flickorna däremot intar ofta en underordnad plats i skolan som sedan följer med vidare ut i samhället. Forskning belyser också vikten av att få samtala och aktivt reflektera om det som lärs ut under naturvetenskapen just för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Men upplever flickor och pojkar att de får en rättvis chans till talutrymme på naturvetenskapslektionerna? Studien är kvalitativt och jag har med hjälp av fokusgruppintervjuer undersökt hur taltiden fördelas ur ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna inte uppenbart noterat att varken pojkar eller flickor skulle dominera talutrymmet på naturvetenskapen. Däremot uttryckte flera av eleverna att taltiden främst tillhandahölls av läraren själv och detta var något som de såg som problematiskt ur flera aspekter.
Det här är en kvalitativ studie med fokus på lärares användning av utomhuspedagogik i ämnet biologi. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurserna F-3. Intervjuerna skedde enskilt med de deltagande lärarna där de inte hade fått tillgång till intervjufrågorna innan.
Utomhuspedagogik definieras som ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Enligt styrdokumenten ska eleverna ges möjlighet att göra enkla observationer och fältstudier i lärmiljö. Trots detta står det ingenting i styrdokumenten om att undervisningen måste ske utomhus. Syftet med utomhuspedagogiken är att genom studier och aktiviteter utomhus bidra till att levandegöra läroplanen och undervisningen.
Mycket av den tidigare forskningen pekar på de positiva effekterna som utomhuspedagogiken har för elevers lärande. Utomhusundervisningen kan bland annat bidra till kreativa- och meningsfulla lärprocesser samtidigt som den kan hjälpa till att öka elevers motivation. Utomhuspedagogiken möjliggör en plats för lärande som berör både teori och praktik tillsammans. Denna typ av undervisning bidrar också till ökad fysisk aktivitet vilket bidrar till flera positiva hälsoeffekter. Samtidigt finns det en del faktorer som kan påverka lärarnas val av att använda utomhuspedagogik i undervisningen. Dessa kan bland annat vara stora elevgrupper och bristande resurser. Det har därför varit intressant att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik och vilka positiva effekter de kan se på elevernas lärande.
Samtliga av lärarna i denna studie använder sig av utomhuspedagogik i sin undervisning. Lärarna anser att utomhuspedagogiken är en viktig undervisningsmetod. De tycker att de teoretiska- och praktiska arbetsformerna ska ske tillsammans för på bästa sätt kunna levandegöra lärandet för eleverna. Samarbete både i grupp och par är också en viktig del som gynnas av att undervisningen sker utomhus. Samtidigt som lärarna i studie tar upp om de faktorer som påverkar dem i valet av att ha undervisningen utomhus.
Aquaponics might be one solution to produce food in a more sustainable way in the future. Aquaponics combines aquaculture and hydroponics in a way that the disadvantages of one system become the advantages of the other one. The nutrient rich excess water from the fish tank is used for plant growth, while the plants are used as biofilter to clean the water for the fish. Further closed loops can be created by using plant-residues, sludge and food wastes as raw materials for a biogas digester. With a combined heat and power plant (CHP) the produced methane can be used for heat and electricity production needed by the aquaponics. This report determines if such implementation can lead to reduced overall running costs and which size the aquaponics should have. As example location Sweden is chosen.It shows that the methane demand of a CHP requires a minimum size of the biogas digesters and aquaponics. In the aquaponics at least 50 t of fish have to be bread with a complementing grow bed area of 800 - 900 m2. In total the aquaponics system contains 1000 m3 water. The Energy produced by the CHP will not cover totally the energy demand of the aquaponics-system and should be complement by energy from other sources (e.g. solar cells, wind turbines) if there is no access to a stable external energy supply. Energy produced by the CHP has an average price between 1 - 2.1 kr/kWh. If no CHP is implemented, there is no minimum size required for the aquaponics- and biogas-system and the produced methane can be used for heating and cooking.
Internationella undersökningar visar att elever ofta har ett bristande intresse för naturvetenskap och inte är positivt inställda till ämnet. För att förebygga en negativ trend bland unga är det betydelsefullt att forska inom området och därmed viktigt att genomföra denna studie. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare undersöka om de arbetar med laborativt arbete, vilka syften dessa lärare har med undersökningar, observationer och experiment, men också om de upplever att det finns några hinder och begränsningar med arbetssättet.Metodvalet är kvalitativa intervjuer och analysmetoden för att bearbeta dessa intervjuer utgår från en innehållsanalys. Studiens resultat analyseras utifrån det valda teoretiska ramverket som är pragmatismen. Pragmatismen fokuserar på att kunskapen ligger i att praktiken och teorin är integrerande. Resultatet visar att de intervjuade lärarna har tydliga syften med det laborativa arbetssättet. Däremot framkom det att laborativt arbete är något som sällan förekommer på grund av de yttre begränsningar och svårigheter som lärarna upplever i sin undervisning.
Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på elevers utveckling och lärande genom att använda utomhuspedagogik i naturvetenskapsämnena. Ytterligare en del att undersöka i denna studie är om utomhusundervisningen kan passa alla elever, även elever med särskilda behov, för att slutligen synliggöra vad det finns för möjligheter och begränsningar för lärare att bedriva utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena. I bakgrundsavsnittet redogörs bland annat en beskrivning av begreppet utomhuspedagogik och vilken roll lärare har i utomhusundervisningen samt även vilken betydelse utomhusundervisningen har för elevers lärande.Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks fem lärares erfarenheter kring att arbeta med utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena i årskurserna 1–3. Resultatet av detta visade att lärarna hade goda erfarenheter samt att de strävar efter att bedriva undervisningen i naturvetenskapsämnena utomhus. Detta på grund av att lärarna ansåg att utomhusundervisningen har en positiv påverkan på elevers lärande eftersom eleverna får möjlighet att använda flera sinnen. Lärarna ansåg därmed att även utomhusundervisningen kan passa alla elever, även elever med särskilda behov, om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar samt att det finns tillgång till stödresurser. Det krävs mer tid ochplanering av lärare men lärarna ansåg att fördelarna överväger nackdelarna med att bedriva utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena.
Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran om hur pedagoger uppfattar och arbetar med området kropp och hälsa i de tidigare skolåren. Syftet är att kartlägga hur pedagoger i årskurs 1–3 arbetar med de naturorienterande ämnena inom området kropp och hälsa, och hur de arbetar för att öka elevers förståelse kring hälsan, så som fysisk aktivitet, kost och sömn. Där inkluderas även fysiska aktivitetspauser. Arbetet är en intervjustudie som utgår från en kvalitativ metod och en fenomenografisk teori i analysen. Urvalet av respondenter är fyra pedagoger som undervisar i biologi i lågstadiet. Slutsatsen är att kropp och hälsa är ett roligt ämne för eleverna att arbeta med, på grund av all den praktiska undervisningen. Det upplevs även som ett tacksamt ämne att arbeta med som pedagog. Respondenterna arbetar på liknande vis, vilket tar grund i Lgr11 (Skolverket, 2018). Resultatet visar även att trots att forskning visar på enbart fördelar med fysiska aktivitetspauser, så förekommer dessa knappt i undervisningen, och om de relateras till något lärande överhuvudtaget, så är det till ämnet idrott och hälsa.
Studiens syfte är att undersöka hur verksamma biologilärare i mellanstadiet beskriver hur skolgårdens närhet till skogsområden påverkar deras implementering av utomhuspedagogik i biologi och hur de upplever undervisningsformen. En skolgård som med ett kort gångavstånd har tillgång till skogsområden jämförs med en stadsbaserad skola utan nära tillgång till skogsområden. Studien är av kvalitativ art och empirin har samlats in genom fyra semistrukturerade intervjuer. Analysen gjordes genom en innehållsanalys med hjälp av ramfaktorteorin. Undersökningen gjordes i en medelstor kommun i Sverige. Resultatet visar framförallt att bristen på växtlighet och närhet till skogsområden utgör ett fysiskt hinder på Stadsskolan om de vill undervisa naturnära biologi, så som att undersöka växter och organismer. Därför fokuserar Stadsskolans biologilärare sin undervisning på kropp och hälsa medan Naturskolan fokuserar mer på naturnära biologi. Båda skolorna upplever att utomhuspedagogik i biologi är en positiv undervisningsaspekt eftersom elever får andas frisk luft, byta miljö från klassrummet och att de får röra sig och jobba socialt på ett annat sätt än vid klassrumsundervisning. Resultatet visar även att biologilärare använder närliggande skogsområden till sin undervisning i större utsträckning om hen är förtrogen till området. Studien kan bidra till att synliggöra eventuella behov av schemaändringar och transport så att elever får uppleva, undersöka och vistas i natur trots att deras skola ligger långt ifrån skog och natur.
Ganska förvånansvärt är teknikämnet relativt nytt som obligatoriskt ämne i grundskolan. Med tanke på hur mycket vi nyttjar teknik i vår vardag idag och hur länge vi har gjort det historiskt sett är det också förvånansvärt att ämnet inte har en större roll i dagens skola. Den här undersökningen ser till vilken roll teknikämnet har i skolan och vilka förutsättningar lärare har för att hålla en tillräcklig teknikutbildning idag. Undersökningens resultat diskuteras utifrån forskning som har gjorts på området för att komma fram till vad som har förändrats över tid och vad som kanske inte har gjort det. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till lärare i årskurs 4-6 i ett antal kommuner spritt i Sverige. Resultatet visade på att förändring för att ämnet ska få större plats i skolan verkar ta lång tid. Avsaknad av tillräckligt material, tillräcklig utbildning, anpassade lokaler och intresse gör att ämnet inte alltid får ta så mycket plats det behöver. En slutsats av undersökningen är att ämnets roll behöver stärkas ordentligt. Detta kan ske genom utökade förutsättningar i fråga om lokal, material, utbildning och intresse. En vilja att lyfta fram ämnet verkar finnas hos de som deltagit i undersökningen.
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever skapar mening och förståelse i NO-undervisningen genom estetiska lärprocesser. För att försöka svara på detta har två lektioner observerats i en årskurs fyra och eleverna har intervjuats två gånger. Först observerades en lärarledd lektion i klassrummet sedan observerades en lektion som leddes av en danspedagog. Ämnet som bearbetades under båda lektionerna var fotosyntesen. Efter varje lektion intervjuades eleverna enskilt. Det insamlade materialet analyserades utifrån en praktisk epistemologisk analys för att synliggöra hur eleverna skapade mening genom de estetiska uttrycksformerna. Analysen har sin utgångspunkt i Deweys pragmatiska tankar och teorier om estetiska erfarenheter samt även Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Resultatet av studien visar att de estiska inslagen i NO-undervisningen hjälpte eleverna att skapa mening och förståelse för det naturvetenskapliga ämnet som de arbetade med. Genom dansen kunde eleverna förkroppsliga kunskapen om fotosyntesen och göra den till sin egen och på så sätt skapa mening åt ord som de upplevde som svåra.
Ekologisk hållbarhet är en av tre dimensioner i hållbar utveckling. Hållbar utvecklingär både en del av olika kursplaner samt en del i skolans värdegrund och uppdrag. Attkunna samtala och diskutera om ekologisk hållbarhet är också en del avkunskapskraven i biologi i årskurs 4-6. Tidigare forskning visar att det är komplexaområden och att det finns svårigheter med att få hållbar utveckling som ett perspektivsom genomsyrar skolan verksamhet. Studier visar att det finns oro bland unga förmiljöproblem och att elevers negativa känslor påverkar inlärningen ochförutsättningar för att skapa handlingskompetens. I undervisning om hållbarutveckling kan det finnas en risk för att skuldbelägga elever och att ansvaret flyttasfrån de vuxna till barnen. För att skapa förståelse för ekologiska samband behövskunskaper om naturen och där är utomhusundervisning och platsbaserat lärandebetydelsefulla delar. Elevernas känslor och värderingar för upplevelser utomhus ärviktiga för vilka kunskaper de inhämtar. Studien tar stöd i pragmatismen och Deweyssyn på kunskap och lärande. Syftet för studien är att undersöka pedagogersupplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet och vilka framgångsfaktorer,svårigheter och möjligheter som de upplever. Data har samlats in genomsemistrukturerade intervjuer med fem pedagoger och har analyserats med enkvalitativ innehållsmetod där innehållet har kodats och kategoriserats och rör siginom fältet för grundad teori. Resultatet visar att det är viktigt att skapahandlingskompetens hos elever och att det är möjligt att göra genom att eleverna fåruppleva att deras val och agerande har betydelse. Elevernas egna engagemang är enmöjlighet och framgångsfaktor i undervisningen. Ett kritiskt förhållningssätt ärbetydelsefullt och därför behöver läraren också belysa komplexa frågor och diskuterasamhälleliga strukturer. Läraren behöver möta elever i deras oro för miljöproblem ochbedriva en hoppfull och lösningsinriktad undervisning. Det är också betydelsefullt attlärare finns och stöttar elevernas i deras oro. Att utgå från elevernas erfarenheter ärcentralt för att skapa engagemang och en förståelse för ekologisk hållbarhet. Vidare ärett platsbaserat lärande en framgångsfaktor där eleverna får möta naturen och skapaen relation till den och där läraren möjliggör positiva möten. Ett platsbaserat lärandeär också viktigt för att elever ska undersöka platser för att förstå samband i samhället.Det teoretiska och det praktiska bör kopplas samman, och det är centralt att upplevamed alla sinnen. Slutligen visar resultatet att skolans organisation och framföralltlärarens personliga intresse och engagemang är centralt för hur undervisningen ser utoch vilka kunskaper och perspektiv som lyfts i undervisningen.
Studiens syfte var att ta reda på hur grundskolelärare arbetar samt vad de tycker om ämnesintegrering med naturvetenskap. Studien är enbart baserad på intervjuer och hur lärare uppfattar detta sätt att arbeta. Ämnesintegrering innebär att man använder två eller flera ämnen i en och samma undervisning. Det kan till exempel innebära att man arbetar med matematik och sedan skriver en räknesaga till en viss uppgift och därmed får man med svenska i uppgiften. Ämnesintegrering har enligt tidigare forskning många fördelar. Den mest förespråkade anledningen är att eleverna får koppla sin kunskap till ett sammanhang och sitt eget liv och därför får de mer engagemang inför sitt lärande och därmed en djupare kunskap. Jag har undersökt hur grundskolelärare arbetar ämnesintegrerat med naturvetenskap. Studien är strukturerad efter en kvalitativ fenomenografisk metod. I studien har det samlats empiri genom intervjuer med fem olika grundskolelärare. Empirin har sedan analyserats genom att utvinna gemensamma teman och nyckelord från intervjuerna. Dessa teman och nyckelord har sedan kopplats till tidigare forskning om ämnesintegrering och slutligen sammanfattas för att besvara de två forskningsfrågor som studien är grundad på.I studien blev resultatet att alla lärarna arbetade ämnesintegrerat på ett likartat sätt. De fem intervjuade lärarna använde hjälpande och sammankopplade ämnessamspel. Hur lärarna arbetar berodde på vilken årskurs de arbetar i. I förskoleklass arbetar de mer med att naturvetenskap är ett hjälpämne som hjälper eleverna konkretisera och göra undervisningen elevnära. I årskurs ett till tre arbetar dem med sammankopplade ämnessamspel som innebär att de arbetar med teman eller projekt som väljs ut från ett centralt innehåll i naturvetenskapen som sedan kopplas till alla ämnen. Vidare upplever lärare att eleverna blir mer engagerade av att arbeta med ämnesintegrering. Detta tror lärarna beror på att eleverna får ett sammanhang till sin kunskap och en röd tråd genom undervisningen med naturvetenskap. En annan positiv aspekt av ämnesintegrering var att lärarna ansåg att det underlättade deras planering eftersom man får med flera olika ämnens mål i en och samma planering. Det som lärarna ansåg som negativt var att det var svårt att genomföra eftersom de upplevde att det fanns en personalbrist samt att det är negativt att inte fler lärare arbetar på samma sätt.
Studien är viktig för att diskutera undervisning i lågstadiet. Elever lär sig på olika sätt och skolans uppdrag är att anpassa undervisning till alla elevers olika förutsättningar. Studiens syfte är att få reda på och redovisa verksamma lågstadielärares uppfattningar och ställningstaganden kring att involvera flera sinnen (än synen och hörseln) i naturvetenskaplig undervisning. Studien är kvalitativ och metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med verksamma NO-lärare, där intervjuunderlag med förbestämda frågor och följdfrågor ställs beroende på respondentens svar. De olika intervjufrågorna relateras till rapportens övergripande tre forskningsfrågor: Hur beskriver lärare att de arbetar med att involvera så många sinnen som möjligt i sin undervisning? Hur påverkas elevernas ämneskunskaper, intresse och motivation när flera sinnen involveras i undervisningen? Samt vilka möjligheter och svårigheter upplever lärare när de undervisar där flera sinnen är involverade? Resultatet visar på att lärarna anser att det är viktigt att arbeta med flera sinnen. Involvering av sinnen sker genom experiment inomhus och specifika ämnesområden utomhus, som till exempel vattnets former samt tematiskt arbete. Intresse och motivation hos eleverna förstärks vid arbete med sina sinnen samt kropp. Mer planering krävs dock vilket lärarna beskriver som en svårighet vidinkludering av sinnen i undervisningen. Involvering av sinnen leder äventill främjad djupinlärning.
The circumstances that have given rise to the Anthropocene concept require that we reassess our assumptions about human agency and human effects on the earth system. Human activities, and thus human choices, clearly lie at the root of the great environmental predicament of our age, which is not primarily an ecological crisis, though its ramifications are far reaching within ecological systems. Rather, it is a crisis of culture. If the humanities "are a unique repository of knowledge and insight into the rich diversity of the human experience" from which we learn to make sense of our "responses, motivations and actions" in the face of challenges, then it is risky to omit humanities knowledge from scientific assessment and consultation processes informing environmental policy.
The complete article is available for free viewing on the Future Earth site: bit.ly/1QoHPeC .
Studiens syfte är att undersöka hur lärare hanterar olika svårigheter i samband med sin undervisning om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och årstidsväxlingar med inriktning på årskurserna 1–3. Denna studie bygger på intervjuer av sex lärare och deras svar har analyserats. Detta är viktigt för att kunna besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärare ser flera svårigheter i elevernas förståelse för himlakropparnas rörelser. För att hantera dessa svårigheter arbetar pedagoger med flera metoder och tillvägagångssätt till exempel tematiskt arbete och med konkreta material.
Naturorienterande ämnena innehåller många abstrakta begrepp, vilket innebär att undervisningen behöver ha olika arbetssätt som kan hjälpa eleverna att förstå dessa begrepp. Denna studie handlar om hur undervisningen ser ut i NO-ämnena i ett flerspråkigt klassrum för årskurs 1–3. Bakgrunddelen inkluderar vad styrdokumenten och tidigare forskning säger om begreppen inom NO-ämnena, hur eleverna kan växla mellan vardagsspråk och det språk som används i undervisningen. Syftet med arbetet var att synliggöra vilka arbetssätt lärare använder i ett flerspråkigt klassrum inom NO-ämnena. Samt vilka möjligheter och utmaningar lärare ser i ett klassrum med elever som har svenska som andraspråk. Som teori valdes transspråkande för att analysera hur lärarna ser på elevernas förstaspråk och hur de använder det i NO-undervisningen. För denna studie användes en metod som är semistrukturerade intervjuer med sex lärare från tre skolor. Resultatet visar att lärarna använder olika arbetssätt beroende på hur stor gruppen med elever med svenska som andraspråk de har. En skola som har flest elever med svenska som andraspråk använder sig av studiestöd för att förklara begreppen inom NO-ämnena. Samtidigt använder alla lärare bildstöd för att tydliggöra olika begrepp. Resultatet visar även att tid är den största utmaningen som läraren står inför när det gäller planeringen inför NO-lektioner och att hinna med eleverna i klassrummet. Som möjlighet ser lärarna att elevernas användning av sitt förstaspråk är något positivt i NO undervisning. Elever som har svenska som andraspråk kan reflektera över begrepp och gå in i detaljer i en text, när de växlar mellan sitt första och andra språk för att förstå innebörden av ämnesbegrepp.
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förmedlar vikten av daglig motion till dagens mer stillasittande elever. Skolan har och har haft sedan en lång tid tillbaka ett ansvar i att ge eleverna kunskap om hälsa, vad hälsa är och hur eleverna själva kan ta beslut som påverkar deras hälsa positivt. Det digitala samhället utvecklas och många hem har flera skärmar som upptar mycket tid av barnen, tid som förut kanske spenderades på en fotbollsplan eller genom lek och rörelser. Därav väcktes min nyfikenhet till hur lärarna förmedlar vikten av hälsa och rörelse till eleverna och om det använder sig av rörelsepauser för att bryta stillasittande arbete i skolan och införa mer fysisk aktivitet. Tidigare forskning tydliggör att syftet med att undervisa om hälsa i skolan är för att ge eleverna en kunskap om vad hälsa är och hur de kan göra medvetna val som påverkar deras hälsa positivt. Tidigare forskning visar också positiva effekter av fysisk aktivitet och ökad skolprestation. Det här är en kvantitativ studie med den sociokulturella teorin som utgångspunkt. Insamling av data har skett genom enkäter som skickats ut digitalt vilket har gett studien en spridning. Resultatet visar att en stor andel deltagarna använder sig av rörelsepauser frekvent i sin undervisning. Resultatet visar att drygt hälften av deltagarna använder sig av fysisk aktivitet i sin undervisning om hälsa och motion.
Jag har valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur lärare arbetar eller har arbetat med Natur och Teknik för Alla (NTA), som är ett verktyg till för att stödja lärares kompetensutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik (Anderhag & Wickman 2006). NTA inkluderar fortbildning, ett nätverk av pedagoger, samt tillgång till temalådor att ta med in i klassrummet som bygger på ett undersökande och praktiskt arbetssätt. Syftet med undersökningen är att få ta del av hur lärare väljer att arbeta med NTA i NO-undervisningen. Vidare undersöks om lärarna upplever att NTA underlättar genomförandet av praktiska inslag i undervisningen, om NTA synliggör kopplingen mellan teori och praktik, samt om de anser att NTA höjer kvaliteten på deras planering och undervisning. Undersökningen baseras på sex genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 1-6.I Bakgrund tydliggörs vad NTA är för något; var det har sitt ursprung, vad NTA-konceptet innebär, hur man undervisar på klassrumsnivå samt hur relationen mellan NTA och de aktuella styrdokumenten ser ut. Förutom detta finns ett avsnitt som förklarar experiment och praktiskt arbete i NO-undervisningen.I Tidigare forskning presenteras tidigare analyser av NTA, Skolinspektionens kvalitetsgranskning av NO-undervisningen och Skolverkets kunskapsöversikt över NO-undervisningen. I detta kapitel redogörs likaså för det teoretiska perspektivet, konstruktivism, som ligger till grund för denna undersökning. Konstruktivism innebär att det finns en bestämd syn på individers lärande och på den organiserade kunskap som överförs från en generation till en annan (Sjøberg, 2010)Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga lärare tycker att NTA-undervisningen stödjer deras utförande av praktiska moment. De tycker även att NTA förenklar arbetet med att sträva mot det som står i kursplanerna, men fem av sex lärare anser att NTA inte är heltäckande i det avseende att det täcker vad som står i styrdokumenten. Detta medför att man måste vara noggrann i sin planering och undervisning. De sex lärarna berättar likaså att de inte väljer att fullfölja den lärarhandledning som finns att tillgå fullt ut i sin undervisning.
Programmering infördes i läroplanen för grundskolan år 2018 för att stärka elevernas digitala kompetens men enligt tidigare forskning upplever pedagoger fortfarande en osäkerhet kring ämnet. Idag finns det mängder av programmeringsverktyg som kan användas i undervisningen som kan vara ett stöd för pedagogerna. Syftet med studien var att skapa en uppfattning om pedagogers användning av programmeringsverktyg i teknikundervisning i årskurs 4–6. Studien baserades på intervjuer med fem verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna använder 9 olika programmeringsverktyg i undervisningen och att samtliga pedagoger uppfattar en kunskapsutveckling hos eleverna. Dock behöver det inte betyda att det är verktygen som skapar denna kunskapsutveckling utan att det kan bero på andra faktorer.
De flesta pedagoger väljer verktyg utifrån det som är lättillgängligt och att det har en bra lärarhandledning. Anledningen till det är att de själva upplever att de inte har tillräcklig kompetens inom ämnet. Samtliga pedagoger lyfter även att det inte finns en röd tråd kring arbetet med programmering i skolorna och att det behövs kompetensutveckling. Fyra av pedagogerna använder minst två verktyg i sin undervisning och de vanligaste verktygen är Scratch, Makey Makey, Micro:bit, Programmera mera och Blue-bot/Bee-bot. Hur pedagogerna använder programmeringsverktygen i undervisningen skiljer sig mellan pedagogerna. Även om pedagogerna främst ser fördelar med verktygen som de använder behöver deras kompetens tas i beaktande. Eftersom de inte har kunskap om andra verktyg kan det vara så att det finns andra verktyg som har bättre fördelar. Utifrån deras syfte anser dock pedagogerna att verktygen är bra.
Denna studie belyser vilka olika aspekter som påverkar varför eller varför inte lärare väljer att använda sig av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Bakgrunden till arbetet kommer från att det enligt forskning stärker elevernas lärande att använda sig av utomhuspedagogik samt att det finns hälsofördelar med att vistas utomhus. Trots detta är det inte självklart att alla lärare väljer denna arbetsmetod i undervisningen. Syftet med detta arbete har därför varit att ta reda på vad som påverkar lärare att göra valet att använda sig av utomhuspedagogik i biologi. Den huvudsakliga aspekten var att undersöka i vilken utsträckning olika ämnesinnehåll i biologi påverkar om utomhuspedagogik används eller inte. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning via internet som besvarats av lärare. Frågorna i enkäten har varit av både kvantitativa och kvalitativa slag för att öka trovärdigheten av insamlade data som gjorts. Det resultatet visar är att det främst är det egna intresset hos läraren som spelar roll för användandet av undervisning utomhus. Värt att nämna är dock att få personer har deltagit i eller fullföljt hela enkäten vilket påverkat möjligheten att generalisera resultaten.
I denna studie har vi genom en kvantitativ enkätundersökning studerat hur lärandet i NO – undervisningen kan påverkas av elevernas intresse utifrån metoder, lärmiljöer och ämnesområden i årskurs f-3. Dessutom behandlar studien vilka faktorer som lärare upplever påverkar deras möjligheter att skapa en intresseväckande undervisning. Eftersom studier har gjorts som visar att lärande och intresse påverkas av varandra är vår studie relevant då forskning säger att elevernas resultat i naturvetenskap minskar. Det som framkommer i resultatet är att undervisningen bör göras mer elevnära och på det viset fånga elevernas intresse. Dessutom läggs det fram hur viktigt det är med elevinflytande för att bilda ett intresse för den naturvetenskapliga undervisningen. Det visar sig vara svårt eftersom faktorer som ämneskunskaper, ekonomi och lärmiljöer kan vara en utmaning för lärare då det kan begränsa möjligheterna till en intresseväckande undervisning. På det viset är lärarnas valda metoder och lärmiljöer i undervisningen inte baserade på elevernas intresse, utan den utgår framför allt ifrån läroplanen och kursplanen.
Utomhusundervisning är ett undervisningssätt som blir allt mer omtyckt av lärare, och har visat sig ha en positiv inverkan på elevers kunskap om biologi. Trots att studier visat på flera positiva aspekter med undervisning utomhus så används det endast i mindre skala av lärare över Sverige. Denna studie syftar till att undersöka om elevers tidigare erfarenheter av att vistas utomhus påverkar deras sätt att uppfatta, och förmåga att ta in det lektioner utomhus är menade att visa. Som grund till studien ligger tre stycken semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer med fyra stycken mellanstadieelever i varje grupp. Studien visade på att de elever som har tidigare erfarenhet av att vistas utomhus tar till sig utomhusundervisningens lektioner i större utsträckning än de elever som inte har samma vana av att vara ute. Men även att när eleverna är utomhus så är de ofta det tillsammans med någon eller några, vilket i sin tur gynnar elevernas kunskapsinhämtning, genom att eleverna då kan befinna sig i den proximala utvecklingszonen.