miun.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 92
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahmed, Lisa
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Lärarstyrd lek i matematikundervisningen: Dess möjligheter och begränsningar för elevens lärande.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Avsikten med min studie är att veta hur lärarstyrd lek påverkar matematikundervisningen samt se vilka möjligheter och begränsningar som metoden lärarstyrd lek har. För detta syfte har jag intervjuat ett antal lärare om detta arbetssätt, hur de planerar för en undervisning som bygger på lärarstyrd lek, vad de menar med lärarstyrd lek, vilka möjligheter och begränsningar de ser samt om de märker att de stimulerar eleven i matematikundervisningen med den lärarstyrda leken.Det resultatet som jag ser i min studie är att i huvudsak anser samtliga pedagoger att det finns en positiv påverkan på lärandet när lärarstyrd lek genomförs i undervisningen. De pekar på några begränsande faktorer som tidsbrist, höga arbetsbelastning, problem med elevers sociala sampel. Trots att arbetssättet möter vissa utmaningar så bedömer samtliga pedagoger att lärarstyrd lek i matematikundervisningen ökar elevens motivation i lärandet och gör ämnet roligt och intressant.

  • 2.
    Backlund, Daniel
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    ”Sitter det en spik i väggen, väljer jag inte skruvdragaren. Jag tar hammaren.”: En studie om hur lärare inom F-3 använder surfplattor och applikationer i matematikundervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur lärare i årskurs 1-3 använder surfplattor i matematikundervisningen. Syftet med studien är att ta reda på hur surfplattor används och hur lärarna arbetar med olika applikationer. För att få svar på det har kvalitativa intervjuer skett med tre lärare. Lärarna använde surfplattan i matematikundervisningen som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Trots att surfplattorna användes som komplement förekom verktyget på hälften av alla matematiklektioner. Ingen av lärarna använde applikationerna utifrån utgivarens rekommendationer om sådana fanns. Fördelarna med verktyget var att det var motiverande för eleverna och de kunde göra fler repetitioner och nöta uppgifter. Nackdelarna var tekniska problem som slut på batteri eller nätverkskrångel. 

  • 3.
    Bergqvist, Ewa
    et al.
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Dyrvold, Anneli
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Österholm, Magnus
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Relating vocabulary in mathematical tasks to aspects of reading and solving2012Inngår i: Evaluation and comparison of mathematical achievement: Dimensions and perspectives. Proceedings of MADIF 8, The Eighth Mathematics Education Research Seminar, Umeå, January 24-25, 2012 / [ed] Christer Bergsten, Eva Jablonka & Manya Raman, Linköping: SMDF , 2012, s. 61-70Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper focuses on relationships between vocabulary in mathematical tasks and aspects of reading and solving these tasks. The paper contains a framework that highlights a number of different aspects of word difficulty as well as many issues to consider when planning and implementing empirical studies concerning vocabulary in tasks, where the aspect of common/uncommon words is one important part. The paper also presents an empirical method where corpora are used to investigate issues of vocabulary in mathematical tasks. The results from the empirical study show that there are connections between different types of vocabulary and task difficulty, but that they seem to be mainly an effect of the total number of words in a task.

  • 4.
    Bergqvist, Ewa
    et al.
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Theens, Frithjof
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Österholm, Magnus
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Relations between linguistic features and difficulty of PISA tasks in different languages2016Inngår i: Proceedings of the 40th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Csíkos, C., Rausch, A., & Szitányi, J., Szeged, Hungary: PME , 2016, s. 125-125Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Bergqvist, Ewa
    et al.
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Österholm, Magnus
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    A theoretical model of the connection between the process of reading and the process of solving mathematical tasks2010Inngår i: Mathematics and mathematics education: Cultural and social dimensions. Proceedings of MADIF 7 / [ed] C. Bergsten, E. Jablonka & T. Wedege, Linköping, Sweden: Svensk förening för matematikdidaktisk forskning, SMDF , 2010, s. 47-57Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we suggest a theoretical model of the connection between the process of reading and the process of solving mathematical tasks. The model takes into consideration different types of previous research about the relationship between reading and solving mathematical tasks, including research about traits of mathematical tasks (a linguistic perspective), about the reading process (a psychological perspective), and about behavior and reasoning when solving tasks (a mathematics education perspective). In contrast to other models, our model is not linear but cyclic, and considers behavior such as re-reading the task.

  • 6.
    Bergqvist, Ewa
    et al.
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Österholm, Magnus
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Communicating mathematics or mathematical communication?: An analysis of competence frameworks2012Inngår i: Proceedings of the 36th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education: Vol. 2: opportunities to learn in mathematics education / [ed] Tai-Yih Tso, 2012, s. 67-74Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study we analyse the communication competence included in two different frameworks of mathematical knowledge. The main purpose is to find out if mathematical communication is primarily described as communication of or about mathematics or if it is (also) described as a special type of communication. The results show that aspects of mathematics are mostly included as the content of communication in the frameworks but the use of different forms of representation is highlighted both in the frameworks and also in prior research as a potential cause for characterising mathematical communication differently than "ordinary" communication.

  • 7.
    Bergqvist, Ewa
    et al.
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Österholm, Magnus
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Språkbrukets roll i matematikundervisningen2014Inngår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, Vol. 2014, nr 1, s. 27-31Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det språk vi använder oss av i matematikklassrummet kan fokuseras på många olika sätt. Språket är också nödvändigt att förhålla sig till vid utvecklingen av sitt matematiska tänkande. Författarna diskuterar här relationer mellan språk och lärande.

  • 8.
    Cajonberg, Julia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    ”Ibland är det svårt att veta om lika med betyder att det är lika mycket eller om det betyder svaret”: En kvalitativ fallstudie om elevers förståelse för likhetstecknet och dess innebörd2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter elever i årskurs 1–3 har för att utveckla en förståelse för likhetstecknet samt vilken förståelse för likhetstecknet elever i årskurs 1–3 visar att de faktiskt har. Tre observationer genomfördes hos en lärare för att se hur läraren undervisade om, benämnde och förklarade likhetstecknet. Därefter genomfördes ett test med sjutton elever för att undersöka vilken förståelse för likhetstecknet de har. Som uppföljning av testet, intervjuades nio elever i grupper om tre för att undersöka vilken förståelse för likhetstecknet eleverna har. Observationerna, testet och intervjuerna visade att läraren benämner likhetstecknet som ”lika med” samt att majoriteten av eleverna har en relativt välutvecklad förståelse av likhetstecknet, då de med egna ord kan förklara och visa på att det ska vara lika mycket på vardera sida av likhetstecknet för att likhetstecknet ska kunna användas. Genom intervjuerna med eleverna framkom det att eleverna fått arbeta med olikhetstecknet ”skilt från” och att det underlättade deras förståelse för likhetstecknets betydelse. De har även fått arbeta med klossar och brukar regelbundet arbeta med likhetstecknets betydelse i undervisningen, främst i deras lärobok där det är ständigt återkommande.

  • 9.
    Dalmyr, Lars
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik. Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Matematikens motivationsdilemma: Goda och onda motivationscirklar inom matematiken2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Matematiken har ofta betraktats som ett speciellt skolämne där många elever känt misslyckande. Svenska staten har själv uppmärksammat att eleverna haft svårt för matematiken vilket skapade matematikkrisen under 90 talet. Mina egna undersökningarav betygsfördelningen i grundskola och på gymnasiet bekräftade att vi fortfarande har ett särskilt problem med matematiken i skolan, där betygsfördelningen blir mot allt lägre betyg ju högre upp i årskurserna man kommer.

    En viktig orsak som tidigare tagits upp är motivation för matematik där forskning har visat att det finns kopplingar mellan matematisk prestation och motivation. Denna uppsats undersöker hur kopplingen är mellan olika motivationsfaktorer och det matematiska engagemang som eleverna visar under lektionstid. Studien undersökte också om olika grupper; program, årskurs och kön visar på olika motivation.

    Studien genomfördes som observation av vilket fokus eleverna hade på matematik under lektioner i åtta klasser på gymnasiets högskoleförberedande program (Ekonomi, Natur och Samhäll). Eleverna fick i slutet av observerade lektioner svara på en webbenkätmed frågor som försökte fånga olika motivationsfaktorer hos eleverna.

    Studien visade att de olika motivationsfaktorerna bara kunde förklara 4%-11% av elevernas engagemang under lektionen. De olika grupperna; program, årskurs och kön gav i enkäten fokus på olika motivationsfaktorer och det var också olika koppling mellan motivationsfaktorer och fokus på matematik för de olika grupperna. Den faktor som förklarade mest av engagemanget var intresset för lektionen. Det indikerar att faktorer för att skapa engagemang i situationen kan vara viktigare än de mer traditionella långsiktiga motivationsfaktorerna, vilket är det som modern forskning på området också fokuserar allt mer på. Tyvärr tyder studien också på att eleverna kan tappa motivation genom att hamna i en ond motivationscirkel vilket skulle kunna förklara de sjunkande resultaten med ökande årskurs i skolan.

  • 10.
    Dyrvold, Anneli
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Bergqvist, Ewa
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Österholm, Magnus
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Uncommon vocabulary in mathematical tasks in relation to demand of reading ability and solution frequency2015Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 20, nr 1, s. 5-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study reports on the relation between commonness of the vocabulary used in mathematics tasks and aspects of students’ reading and solving of the tasks. The vocabulary in PISA tasks is analyzed according to how common the words are in a mathematical and an everyday context. The study examines correlations between different aspects of task difficulty and the presence of different types of uncommon vocabulary. The results show that the amount of words that are uncommon in both contexts are most important in relation to the reading and solving of the tasks. These words are not connected to the solution frequency of the task but to the demand of reading ability when solving the task.

  • 11.
    Ellqvist, Emelie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Är pengar fortfarande användbart som konkret material?: En studie om elevers användning av pengar som konkret material för att lösa matematiska uppgifter inom addition och subtraktion.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en studie som undersöker hur elever i årskurs 1 löser aritmetiska uppgifter med konkret material som tiobasmaterial eller pengar, samt utan konkret material. I studien har klasslärarna intervjuats för att ta reda på elevernas undervisningsbakgrund som rör bland annat elevernas bekantskap med konkret material. Därefter har observationer genomförts där elevgrupper har löst uppgifter inom addition och subtraktion, både inom och utom det talområde eleverna är vana vid. Två elevgrupper har använt pengar som konkret material, två elevgrupper har använt tiobasmaterial och två elevgrupper har varit utan konkret material, men de har haft tillgång till papper och penna. Utifrån dessa observationer har det visats sig att det konkreta materialet tenderar till att eleverna samtalar mer kring uppgiften, eftersom i elevgrupperna utan konkret material löser de uppgifterna enskilt i tystnad. Det visade sig även att eleverna som använde pengar som konkret material lättare fastnade i materialet och använde sig inte av inlärda algoritmer i samma utsträckning som de andra elevgrupperna gjorde. Vid vissa tillfällen fastnade eleverna med pengar som konkret material i att diskutera vilken valör de skulle visa ett tal med, samt att de fick problem att växla till lämpliga valörer. Slutsatsen för studien är att pengar kan vara användbart som konkret material, men främst för att visa på en vardagsanknytning. Det behövs samtal i undervisningen kring hur pengarna kan användas som verktyg, samt för val av lämpliga valörer och växlingar mellan valörer.

  • 12.
    Engström, Erik
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Hemmiljöns påverkan på elevernas motivation i matematik2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningar har visat att elevers motivation påverkar deras prestation i olika ämnen. Därför handlar det här självständiga arbetet om elevers motivation i matematik och hur elevernas hemmiljö påverkar deras motivation i matematik. Syftet med det här självständiga arbetet är att undersöka elevernas hemmiljös påverkan på deras motivation i matematik genom att svara på huvudfrågeställningen: Vilka faktorer i hemmiljön påverkar elevernas motivation i matematik?. Det gjordes genom att det genomfördes en enkätstudie på 50 elever i årskurs 5 på en skola i mellersta Sverige. I enkäten fick eleverna svara på flera påståenden och på en 7-gradig skala svar hur mycket de höll med påståendet. Elevernas svar på olika påståenden jämfördes sedan med hjälp av sambandsdiagram för att se om det fanns några korrelationer mellan svaren på de olika påståendena. Det visade sig att det fanns samband mellan elevernas hemmiljö och deras motivation i matematik, bland annat påverkade föräldrars åsikter och inställningar till matematik elevernas åsikter och inställningar till matematik. Det kom även fram att eleverna främst motiveras av att de tycker det är viktigt att lära sig så mycket matematik som möjligt och inte för att de tycker om att räkna matematik. Det visade sig också att förekomsten av flera positiva faktorer i elevernas hemmiljö påverkad deras motivation i matematik positivt.

  • 13.
    Epstein, Melker
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    Matematiska samtal på Youtube: Olika matematikdiskurser i Youtubevideor och deraskommentarsfält2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Allt fler människor använder sig av Youtube och andra öppna internetmiljöer för att lära sig matematik. Enligt tidigare studier finns det en stor spridning när det gäller bostadsort och ålder bland deltagarna i dessa miljöer. Min undersökning visar att ett urval om 10 Youtubevideor om ekvationslösning och deras kommentarsfält också kännetecknas av en stor spridning av matematikdiskurser bland deltagarna. En studie av 85 dialoger i kommentarsfälten visar att i omkring hälften av dialogerna uttrycker sig olika deltagare på sätt som kännetecknar olika matematikdiskurser, medan i den andra hälften alla deltagare uttrycker sig på sätt som kännetecknar samma matematikdiskurs. De förra dialogerna slutar mer sällan med att deltagarna upplever förståelse, medan lärandet i de senare dialogerna begränsas av vad som går att uttrycka inom ramen för den rådande diskursen. Genom att utveckla begrepp och kategorier för att beskriva matematikdiskurserna lägger studien grunden för fortsatt forskning, både kvalitativa med intervjuer av deltagare och kvantitativa med större material.

  • 14.
    Ericsson, Maria
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Sjunga och dansa matematik: En kartläggning över lärares användning av sång, rytm och dans i deras matematikundervisning i årskurserna F-3.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här är en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som undersöker om lärare i årskurserna F-3 använder sig av estetiska lärprocesser integrerat i sin matematikundervisning och i så fall hur de har arbetat med det. Detta undersöks med bakgrund av att läroboken är dominerande i matematikundervisningen och elever ska få en undervisning som är varierande, motiverande och som väcker en nyfikenhet. Matematikundervisningen ska också ha inslag av estetiska uttrycksformer. Tidigare forskning har visat att ett arbete med matematik integrerat med musik eller dans kan gynna eleverna i deras matematikinlärning. Matematiken återfinns i både musik och dans. Undersökningen grundar sig också i ett transdisciplinärt perspektiv där ett lärande utvecklas när elever får arbeta med kroppen och tänkandet samtidigt och där den matematiska diskursen blandas med andra diskurser, som musikens och idrottens diskurser. Det är 56 lärare som har deltagit och resultatet visar att det görs en viss integration av sång/rytm i undervisningen av taluppfattningen och talmönster av en större del av de deltagande, däremot inte alltid en medveten integration. Några gjorde det som ett roligt inslag för att eleverna tyckte det var roligt, medan några gjorde det för en varierad undervisning med ett matematiskt innehåll som syfte. Däremot är det färre som gör en integration av dans i matematikundervisningen. Det visade sig även att de flesta som inte har gjort en medveten integration är obehöriga i ämnena musik och idrott där sång och dans ingår.

  • 15.
    Eriksson, Jennifer
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik. Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Grundskollärares uppfattning av formativ bedömning i matematik.: En kvalitativ studie.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare uppfattar och arbetar med formativ bedömning i sin matematikundervisning. Forskare pratar om att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas möjligheter till att lära, utvecklas samt ta eget ansvar över sina egna studier.

    Studiens område är valt utifrån mitt egna intresse för formativ bedömning i matematik. Samt för att undersöka hur lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i matematik.

    Resultatet redovisas genom fem intervjuer och en enkätundersökning där 21 lärare deltog. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text. Resultatet i studien är att lärare upplever både för- och nackdelar med formativ bedömning. Samtliga lärare är eniga om är att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas matematiska förmågor. Dock upplever lärarna att formativ bedömning i matematik är tidskrävande och ställer krav på dem på organisation- och institutionsnivå.

    För att analysera resultatet används både ett sociokulturellt perspektiv samt kognitivistiskt. Återkommande termer i studien är återkoppling, sociala interaktioner, metakognition och ansvarstagande.

    Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap om formativ bedömning för att kunna tillämpa det i undervisningen på ett fungerande sätt. Det kommer också att krävas att eleverna tar ansvar över sina egna studier för att lära sig och utvecklas.

  • 16.
    Eriksson, Sandra
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Konkret material i matematikundervisningen: Kan en undervisning innehållande konkret material gynna elevernas kunskapsutveckling i högre utsträckning än vad en mer abstrakt undervisning gör?2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka om en matematikundervisning innehållande konkret material gynnar elevernas kunskapsutveckling i högre utsträckning än vad en mer abstrakt undervisning gör. Detta undersöks genom en experimentell metod där 48 elever i årskurs 1 har delats in i två grupper. Ena gruppen har undervisats med konkret material och den andra gruppen har undervisats utan konkret material. Samtliga elever gjorde ett förtest innan undervisningen startade samt ett eftertest när undervisningen avslutats. Elevernas resultat på förtestet och eftertestet har sedan kontrollerats med hjälp av Wilcoxon rank test, och sedan har gruppernas resultat jämförts mot varandra. Resultatet har visat att experimentgruppensskillnad från förtestet till eftertestet är signifikant medan kontrollgruppens skillnad inte är det, vilket kan tolkas som att experimentgruppen gjort en kunskapsutveckling medan kontrollgruppen inte gjort det. Det resultat som framkommit har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, då det finns en tro på att lärande sker i samspel med andra individer. Vidare kopplas resultatet även motden tidigare forskning som lyfts fram i denna studie.

  • 17.
    Fors, Elin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Laborativ matematik: Kan ett laborativt arbetssätt hjälpa elever med matematiksvårigheter?2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka verksamma pedagogers erfarenheter av ett laborativt arbetssätt inom matematikämnet. Jag vill veta i vilken utsträckning de använder metoden i sin undervisning samt om ett laborativt arbetssätt kan vara en lösning för elever med matematiksvårigheter. Jag har intervjuat tre lärare och en specialpedagog från två olika skolor. Av studien framgår att informanterna använder sig av det laborativa arbetssättet i olika utsträckning och att de har något skilda synsätt på materialet och dess användning. Det har framgått att tydlighet i instruktioner och kommunikation är två viktiga aspekter för att arbetet ska vara välfungerande. Det pedagogerna tar upp som negativt är att arbetet är tidskrävande och att det lätt kan bli rörigt och högljutt i klassrummet då man arbetar laborativt. Men de tror ändå att arbetssättet kan ha en vinnande roll om undervisningen bedrivs på rätt sätt, vilket är något varierande enligt pedagogernas synsätt.

  • 18.
    Frost, Annelie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    Matematikundervisning i det flerspråkigaklassrummet: En studie som belyser hur lärare anpassar sinmatematikundervisning för andraspråkselever samt om deanser sig ha de förutsättningar som krävs för att göra dessaanpassningar.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då tidigare forskning visat bland annat att matematikundervisning på elevers modersmål, med olika uttrycksformer samt interaktion och kommunikation är fördelaktigt för deras prestationer syftade föreliggande studie till att undersöka lärares möjligheter att anpassa sin matematikundervisning till andraspråkselever. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare från en F-9 skola med cirka 220 elever i en mindre kommun, visade resultatet att lärare ibland kan uppleva sig sakna nödvändiga förutsättningar för att erbjuda en likvärdig matematikundervisning som läroplanen föreskriver. De anpassningar lärarna beskriver visar att i stort sett alla arbetar med metoder som har stöd i forskning. Trots detta framkom en rad anmärkningar kring exempelvis ökade möjligheter för studiehandledning i matematik på modersmålet, tidsbrist och behov av genomarbetade kartläggningar. Sammanfattningsvis indikerar studien att en rad av de utmaningar som finns kring anpassning av matematikundervisning för andraspråkselever är mer på en organisatorisk nivå än relaterad till lärarinsats.

  • 19.
    FUTCHER, CAROLINE
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Vilka matematiska förmågor prioriteras?: Läromedelsanalys av elevbok och lärarhandledning från två läromedelsserier.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det vanligaste arbetssättet i svensk matematikundervisning är att låta läromedel styra. Lärare använder läromedel till att planera och genomföra undervisningen, vilket leder till att det är läromedlets innehåll och utformning som eleverna möter. Detta har en stor påverkan på vilket sätt eleverna kommer att uppfatta matematik och vad som anses som matematisk kunskap. Forskning visar att enskild räkning i elevboken är det eleverna möter mest i undervisningen och att lärare i Sverige prioriterar bort lärarhandledningen som resurs. Denna studie studerar två vanligt förekommande läromedelsserier för årskurs 1–3 i svensk matematikundervisning, Favorit Matematik samt Matte Direkt Safari. Genom att använda en pedagogisk textanalys undersöker studien hur de matematiska förmågorna prioriteras i elevbok samt i lärarhandledning. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan de två serierna. Oavsett läromedelsserie prioriteras metodförmågan mest medan problem-, och resonemangsförmågan förekommer minst. Skillnaderna visar sig genom vilken kontinuitet förmågorna återkommer. Resultaten visar också att elevboken inte prioriterar alla förmågor utan lärarhandledningens aktiviteter behövs för att eleverna ska få chans att utveckla de matematiska förmågorna som läroplanen skriver fram. Samtidigt framkommer en bild av att läraren oavsett läromedel behöver ta en aktiv roll och medvetet välja aktiviteter.

  • 20.
    Fältsbacka, Maria
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik. Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    En kvantitativ studie kring sambandet mellan grit, motivation, kön och matematikbetyg hos elever i åk 62019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ge kunskap om hur lärare kan individanpassa undervisningen för att eleverna ska ges ökade möjligheter till kunskapsutveckling inom matematik, utifrån hur grit, motivation och kön påverkar betyget. Frågeställningen som utformades till studien är följande: “Hur korrelerar elevers grit, motivation och kön med deras matematikbetyg, och har elevernas grit något samband med deras motivation inom matematik?”.

    För att samla in data konstruerades en webbenkät. Länken till enkäten skickades ut till lärare, som hittades på sociala medier samt via personliga kontakter, som sedan vidarebefordrade länken till sina elever. Grit mättes med en något omformulerad gritskala, och motivation mättes med påståenden kring motivation inom matematik. Eleverna angav även uppskattad betygsnivå, kön och kommun. Totalt deltog 149 elever, varav 147 svar användes i analysen.

    Datan analyserades både deskriptivt och statistiskt, med Pearsons korrelationstest, hierarkisk multipel regressionsanalys samt vanlig multipel linjär stepwise regressionsanalys. Resultaten visar att motivation är den enda av de inkluderade variablerna som påverkar betyget i matematik, samt att självstyrd motivation påverkar grit i viss grad.

  • 21.
    Gavell, Lovisa
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik. Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Lärares syn på användandet av matematikböcker i undervisningen i årskurs 1-3: En kvalitativ studie2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ studie med fokus på lärares användning av matematikböcker i undervisningen. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex verksamma matematiklärare i årskurserna 1-3. Samtliga av de lärarna som deltog i denna studie använder matematikboken i sin undervisning. Lärarna uppger att de alla tycker att undervisningen ska kombineras av matematikboken och annat material utöver. Detta för att undervisningen ska kunna individanpassas och att alla elever ska få chans att utveckla sina kunskaper i matematiken. Materialet utöver matematikboken ska vara konkret och det ska finnas möjligheter till varierande material. Denna studie är viktig då det behövs mer forskning kring läromedlens påverkan på elevernas kunskapsutveckling och elevernas lärande resultat.

  • 22.
    Gottarp, Rickard
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik. Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    En studie av två digitala hjälpmedel för barn i specifika matematiksvårigheter/dyskalkyli.: Hur väl två digitala hjälpmedel svarar upp mot rekommendationerna från SPSM, i matematikundervisningen för barn med särskilda svårigheter i matematik (dyskalkyli).2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Specifika matematiksvårigheter, eller dyskalkyli som är den medicinska diagnosen, är ett relativt nytt forskningsfält. Det råder ingen konsensus kring hur man diagnostiserar tillståndet eller vilka bakomliggande orsaker som är avgörande, men det finns en enighet kring att problematiken är isolerad till matematikämnet och finns inom den grundläggande räkneläran, som att hantera tal och antalsuppfattning. Detta yttrar sig genom att eleven har svårigheter som att snabbt tolka och tillgodogöra sig siffror, tal och antal i skilda situationer.

    I detta arbete analyseras två digitala hjälpmedel, Nomp och Kikora, med syfte att avgöra om dessa hjälper till att utveckla och träna dessa förmågor hos elever med specifika matematiksvårigheter. Hjälpmedlen valdes ut genom en mindre undersökning hos speciallärare och specialpedagoger och analyserades genom ett verktyg som togs fram baserat på specialpedagogiska skolmyndighetens rekommendationer för elever med matematiksvårigheter. Resultatet visar att båda hjälpmedlen kan användas för att utveckla elevernas förmåga inom matematikämnet, men att Nomp anses som det mest lämpliga i grundskolan, då det är anpassat för en mer grundläggande nivå där elever med dessa svårigheter oftast fastnar.

    I diskussionen lyfts frågor kring vikten av en helhetssyn på undervisningen för att utveckla elevernas förmågor. Det framkommer där, att även om digitala hjälpmedel kan hjälpa till att motivera eleverna genom att de får en mer positiv självbild genom att de lyckas, så är det pedagogernas stödjande insatser och undervisningens upplägg som helhet som väntas ge störst effekt.

  • 23.
    Grahn, Anders
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik. Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Kritiska implementeringsaspekter vid formativ bedömning i matematik, åk 4-6.: -En kvantitativ studie om matematiklärarens upplevelse av tre implementeringsaspekter inom formativ bedömning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study will problematize formative assessment based on the three most prominent critical implementation aspects that previous research has highlighted. The three implemental critical aspects that this study will examine are teachers’ perception of lack of expertise, lack of time and instrumental use of documentation. The survey was conducted in a medium-sized municipality in Sweden. 27 mathematic teachers answered a questionnaire survey with the aim to clarify whether the teachers in the investigated area are experiencing the implementation problem or not. The result shows that a large part of the investigated mathematical teachers don´t use formative assessment, as they experience lack of competence and lack of time to implement formative assessment. Another result is that the teachers uses documentation of students´ performances in an instrumental way. Which may be because the teachers to a large extent felt that they had poor knowledge of formative assessment and its implementation, even though a large part was educated in the assessment form. This study can help to highlight a possible educational need, and help mathematic teachers to increase knowledge about the three critical implementation aspects.

  • 24.
    Grönlund Mattsson, Maria
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Fröken, jag minns inte!: En kvalitativ studie om hur lärare undervisar i matematik från förskoleklass till årskurs 3 relaterat till forskning om arbetsminnet.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt om lärarna bedriver matematikundervisning så att olika delar i arbetsminnet hos eleverna stimuleras, relaterat till forskning om arbetsminnet. Forskning visar på att arbetsminnet har stor betydelse vid matematikinlärning och att det finns olika arbetsätt för att hjälpa eleverna att minnas kunskaper. En kvalitativ studie har genomförts med observationer och intervjuer med sex olika lärare från två olika skolor. Lärarna undervisar i förskoleklass till och med årskurs 3. Resultaten visar att lärarna bedriver matematikundervisning så att olika delar av arbetsminnet stimuleras hos eleverna men att det är stor variation om lärarnas medvetenhet angående arbetsminnet. Resultaten visar även att begreppen nöta och repetera uppfattas olika av lärarna men att alla lärare anser att repetition är en naturlig del i undervisningen medan att nöta in matematikkunskaper sker främst i de lite äldre årskurserna i studien. För att stimulera arbetsminnet för barn med matematiksvårigheter kan användandet av konkret material vara ett arbetssätt och resultaten visar att lärarna använder konkret material mest från förskoleklass till årskurs 2.

  • 25.
    Gustafsson, Johanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Vad är viktigt med matematik?: En studie ur ett elevperspektiv2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Från samhällets sida betraktas matematiken vara ett viktigt basämne, som ges stort utrymme och uppmärksamhet i undervisningen. Den uppfattningen delas av de flesta vuxna, föräldrar och lärare. Forskning rörande hur matematikämnet uppfattas och värderas har huvudsakligen gjorts bland vuxna, men sällan har detta efterfrågats ur elevperspektiv. Syftet med denna studie är därför att belysa elevernas egna uppfattningar om ämnet med fokus på vad de uppfattar som viktigt att lära sig. Totalt 25 elever har deltagit i studien. De går i årskurs 4 och 5 på samma skola med samma lärare. Studien visar att eleverna ser förmågan att kunna använda flera olika metoder för uträkning som det viktigaste att kunna. Däremot är kommunikationsförmågan - att kunna prata matematik - inget de uppfattar som viktigt. Deras värderingar av olika förmågor är jämförbar med vuxnas uppfattning i allmänhet, men däremot motsatt läroplanens, som betonar förmågan att kommunicera matematik som det viktigaste och mest grundläggande för fortsatt matematiskt lärande.

  • 26.
    Günther, Ulrika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Problemlösning i matematikundervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förmåga att lösa problem anses idag vara en fundamentalt viktig byggsten i en individs samlade matematiska kompetens och just problemlösning ska enligt läroplanen ha en framträdande roll i matematikundervisningen. Denna studie handlar om grundlärares didaktiska tankar och handlande inom området problemlösning i matematikämnet. Syftet med studien är att undersöka samt bidra med en ökad kunskap inom området, detta utifrån lärarnas definition av begreppet problemlösning, hur de upplever deras egen undervisning samt hur de faktiskt agerar när de undervisar. 

    Genomförandet av studien har skett genom användning av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Totalt fyra lärare inom årskurserna 1–3 har ingått i studien. 

    Resultatet av studien tyder på att samtliga lärare har sådana intentioner med sin undervisning vilka i flera fall stämmer överens med vad man inom forskning och litteratur visat behöver ingå i lärares undervisning beträffande problemlösning, men att detta inte alltid tar sig i uttryck i deras faktiska undervisning.  

     

  • 27.
    Hammarstedt, Emmelie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Bedömningsstöd i matematik – hiss eller diss?: En kvalitativ studie av hur grundskolelärare uppfattar, använder och förhåller sig till Skolverkets Bedömningsstöd i taluppfattning årskurs 1-32017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kunskapssynen och synen på elevbedömning förändras i takt med samhällsutvecklingen. Under det senaste århundradet har skolan genomgått tre stora reformer vilka resulterat i tre övergripande principer för bedömning och betygssättning. Från att ha fokuserat vid att mäta elevers intellektuella kapacitet utifrån olika intelligenstester till att idag använda alternativa bedömningsformer. I skolans styrdokument framgår vikten av ett matematiskt kunnande och att en god taluppfattning är mer eller mindre avgörande för den djupare matematikinlärningen. Med utgångspunkt i det är syftet med denna studie att utifrån kvalitativa forskningsmetoder undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar, använder och förhåller sig till Skolverkets utarbetade Bedömningsstöd i taluppfattning årskurs 1-3. Urvalsgruppen som består av fyra klasslärare och en specialpedagog är verksamma inom två grundskolor i Västernorrlands län, och observeras och intervjuas vid ett tillfälle vardera. Av studiens resultat framgår att samtliga lärare innehar en positiv attityd gentemot bedömningsmaterialet och är eniga om att det kan ge effekt på den nationella måluppfyllelsen inom matematikämnet. Lärarna uppger att materialet är ett viktigt stöd i identifikationen av elevers kunskaper, samt vilka åtgärder som behöver införas i undervisningen för att samtliga elever ska ges förutsättning att nå de uppställda kunskapsmålen. Vidare framkommer av studiens resultat att enbart en av informanterna fått utbildning om bedömning och betygssättning i grundskolans tidigare år. En skrämmande siffra med tanke på bedömningsstödets syfte och att bedömning är ett faktum från den dagen eleven kliver in genom klassrumsdörren för första gången i årskurs 1.

  • 28.
    Hasselblad, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    Lärares uppfattningar om användandet av appar för elever i matematiksvårigheter: Appars potential i matematikundervisningen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder appar i matematikundervisningen för elever i allmänna matematiksvårigheter samt vilken potential lärarna upplever att appar har för matematikundervisning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fem lärare. Det finns begränsat med forskning kring användandet av appar i matematikundervisningen och deras potential för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar att lärarna i den här studien använder appar på liknande sätt i sin undervisning för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar också att lärarna upplever att det finns flera fördelar med att använda appar i matematikundervisningen, till exempel bidrar de till ett engagemang hos eleverna.

  • 29.
    Henning, Clas
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    Algebraisk Topologi2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom den moderna matematiken har delområdet topologi fått ett allt större intresse och ett ökat användningsområde. Den här uppsatsen, som har karaktär av litteraturstudie, behandlar dels översiktligt grundläggande punktmängdstopologi (allmän topologi), men arbetets centrala del är dock inriktad på algebraisk topologi. Det har visat sig att när de grundläggande, traditionella, verktygen inom topologin inte räckt till så har det varit fruktbart att omformulera problemen och det man vill undersöka så att algebra har kunnat tillämpas. Här redovisas några av den algebraiska topologins mer centrala satser och samband, bland annat: Jordans kurvsats, Cauchys integralformel, Brouwers fixpunktssats, Lefschetz fixpunktssats och satsens relation till Eulerkaraktäristik samt helt översiktligt, differentialtopologi, där ”the hairy ball theorem” behandlas. Uppsatsens målgrupp är personer med grundläggande kunskaper i matematik på högskolenivå och som vill få en grundläggande orientering eller ökad insikt i ämnet.

  • 30.
    Henning, Clas
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Hur matematiklärare vid ett gymnasium upplever Kunskapsmatrisen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Matematikämnet har på senare tid fått en allt större uppmärksamhet, inte minst genom de resultat som publicerats i samband med de internationella undersökningarna PISA och TIMMS. Skolverkets intentioner att skapa ett större fokus kring de förmågor som presenteras i kursplanen och ämnesplanen i matematik har öppnat upp för att den formativa bedömningen alltmer kan ta plats inom dagens pedagogiska praktik. Samtidigt finns en mängd digitala verktyg att tillgå som försöker tillfredsställa och mätta behovet av effektiva lärmetoder för elever med olika förutsättningar och inställningar till matematikämnet, som behöver få hjälp i rätt riktning i sin kunskapsutveckling. Bland dessa märks det interaktiva och digitala verktyget Kunskapsmatrisen. Detta självständiga arbete syftar till att belysa hur matematiklärare vid ett gymnasium (i en mindre svensk stad/kommun), en utbildningsenhet, upplever Kunskapsmatrisen, ett verktyg som får tjäna som exempel på ett digitalt hjälpmedel som finns att tillgå på marknaden. Det gör jag genom en enkätundersökning med tillhörande analys där jag gör jämförelser med dels Kunskapsmatrisens egen användarundersökning, dels med en elevundersökning utförd på Ystad gymnasium. Dessutom har jag genomfört en efterföljande intervjustudie med syfte att främst besvara frågan hur matematiklärare på ett svenskt gymnasium använder Kunskapsmatrisen. Det framkommer i min enkätundersökning att lärarna både värdesätter verktyget och tror att Kunskapsmatrisen kommer bidra positivt till resultaten på nästkommande nationella prov (2017). Vidare visar enkätstudien att lärarna tror att eleverna uppskattar verktyget och att så är fallet får man även en tydlig antydan om i Ystad gymnasiums enkätundersökning. Det framkommer också klart att lärarna i min enkätundersökning upplever att Kunskapsmatrisen spar tid, vilket även Kunskapsmatrisens egen underökning visar. Min intervjuundersökning visar att tidsbesparingen främst härrör från möjligheten att med hjälp av den i systemet ingående uppgiftsbanken skapa prov och diagnoser som tar hänsyn till balansen mellan de olika förmågorna och kunskapsnivåerna (i en matris). Verktyget kan även fungera som en slags formativ och digital hjälplärare till eleverna genom sina videolänkar och feedbacksystem och på så sätt hjälpa dem att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.

  • 31.
    Hofberg, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Meningsskapande och vardagserfarenheter i matematikundervisningen: En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av meningsskapande i matematik2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Matematikundervisningen är ofta abstrakt och upplevs som svår får många elever att förstå. Denna studie syftar till att undersöka hur en undervisning, där elevens meningsskapande av matematiken används och hur matematiken kopplas till elevernas vardagserfarenheter. Studien undersöker även vad aktiva lärare, åk 4-6, i matematik anser som en meningsskapande undervisning som kopplar till elevernas vardagserfarenheter. Till bas för studien ligger sju stycken semistrukturerade intervjuer från olika skolor i Västernorrlands län. Studien visade att flera av lärarna använder elevernas intressen och tidigare erfarenheter när de undervisar. Något som också framkom i studien är att den faktor som lärarna anser vara viktigast i matematikundervisningen är att eleverna tycker det är roligt och att de finner ett intresse för ämnet. Tanken med studien är att bidra till att kunna ändra matematikundervisningen för att kunna öka elevers förståelse för ämnet och bryta en trend som efter många år av sjunkande resultat äntligen är på väg uppåt igen.

  • 32.
    Häggmark, Roger
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Fysisk aktivitet kopplat till matematikinlärning …Varför får det inte mer utrymme i svenska skolan?2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Både forskningen och lärares uppfattningar pekar på att fysisk aktivitet är positivt för elevers inlärningsförmåga. Dock så visar forskning på att barn rör sig betydligt mindre än förr, även på sin fritid och dessutom visar sig skolan vara den plats där barnen ändå rör sig mest. Men om forskning och verksamma lärare nu delar uppfattningen om att barn och ungdomar rör sig för lite, och att mer rörelse skulle vara bra för deras kunskapsutveckling, varför får detta då inte mer plats i skolan än det i dagsläget får och vilka är hindren? I uppsatsen belyses en undersökning där en kvantitativ- och en kvalitativ studie kombineras genom triangulering för att åskådliggöra hur vanligt det är att lärare använder sig av fysiska aktiviteter kopplat till matematikundervisningen. I resultatet visar det sig att endast dryga fjärdedelen av matematiklärarna i undersökningen tillämpar fysisk aktivitet för att främja elevernas inlärningsförmåga i matematik.

  • 33.
    Isaksson, Elin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Lärares förutsättningar att bemöta elever med matematiksvårigheter i årskurs F-3: Tre lärare och två specialpedagogers upplevelse2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete kommer ni att få läsa om den forskning som finns kring matematiksvårigheter av olika slag, bland annat dyskalkyli, och även information om vilka olika metoder som är gynnsamma att använda sig av när man möter elever med matematiksvårigheter av olika slag. Studien som är gjord är en kvalitativ intervjustudie där lärare och specialpedagoger på olika skolor har blivit intervjuade för att undersöka vilka förutsättningar som lärare har till att bemöta elever med matematiksvårigheter, enligt deras upplevelse. Resultatet visar att förutsättningarna ser olika ut på olika skolor beroende på utbildning, elevgrupp, intresse och en rad andra faktorer. Samtliga intervjuade önskar dock bättre förutsättningar i form av tid, kollegialt lärande och större tillgång till resurs bland annat. En ytterligare faktor som försämrade förutsättningarna för lärarna var att det var väldigt otydligt vilka uppgifter specialpedagogen hade, vilket i vissa fall skapade ett missnöje kring samarbetet mellan lärare och specialpedagog då de förväntade sig olika saker av samarbetet.

  • 34.
    JOHANSSON, CHRISTOFFER
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Stör inte! De andra måste få lära sig2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka yrkesverksamma grundskolelärares syn på högt begåvade och högpresterande elever i ämnet matematik. Mer precist hur de deltagande lärarna anser sig urskilja, bemöta och anpassa undervisningen för dessa elever, men också vilka svårigheter eller utmaningar detta kan innebära. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar på att lärarna i studien är medvetna om att undervisningen måste individanpassas och att det kan finnas olika variationer inom området högpresterande elever. De framhåller dock att denna individanpassning är svår att få till i skolan idag och menar på att detta beror på att allt fokus hamnar på de elever som riskerar att inte nå målen. Av resultatet kan man utläsa att de hinder som de intervjuade lärarna upplevde i anpassandet av undervisningen för högpresterande elever är tidsbrist och behov av kontroll. Resultatet av intervjuerna visar också på att lärarna i studien beskrev att de hade liten erfarenhet av begåvade elever och av resultatet kan tolka att det kan finnas svårigheter med att skilja begreppen högt begåvad och högpresterande. Samtliga lärare i studien hävdade att de önskade tillfällen att diskutera hög begåvning och högpresterande elever ute i verksamheterna och att de gärna skulle tillgodogöra sig större kunskaper inom dessa områden.

  • 35.
    Johansson, Felix
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    Bilder i matematikundervisningen: En kvalitativ studie om lärares användning av bilder i matematikundervisningen i årkurs 1-32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att belysa hur fyra lärare i årskurserna 1–3 arbetar med bilder i sin matematikundervisning. Utgångspunkten är tre frågeställningar som berör hur lärare arbetar med bilder, om de är medvetna om användningen av bilder i matematikundervisningen och om de tror att bilder skulle gå att använda mer i undervisningen. Resultatet har analyserats och lärarnas svar har jämförts med varandra och för att svara på mina frågeställningar har intervjuer använts som metod för datainsamling. Resultatet visar att alla lärare använder arbetsböcker som utgångspunkt i sin undervisning där eleverna möter bilder. Lärarna arbetar även på andra sätt med bilder, bland annat genom att visa filmer där bilder förekommer. Samtliga lärare visar att de är medvetna om bildernas användning, även om den inte är alltför omfattande och alla fyra lärare menar att det skulle gå att använda bilder mer i undervisningen. Lärarna arbetar olika och det blir tydligt när svaren analyseras och ställs mot varandra.

  • 36.
    Johansson, Helena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Dependence between creative and non-creative mathematical reasoning in national physics tests2017Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 22, nr 2, s. 93-119Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It is known from previous studies that a focus on rote learning and procedural mathematical reasoning hamper students’ learning of mathematics. Since mathematics is an integral part of physics, it is assumed that mathematical reasoning also influences students’ success in physics. This paper aims to study how students’ ability to reason mathematically affects their success on different kinds of physics tasks. A descriptive statistical approach is adopted, which compares the ratio between conditional and unconditional probability to solve physics tasks requiring different kinds of mathematical reasoning. Tasks from eight Swedish national physics tests for upper secondary school, serve as a basis for the analysis. The result shows that if students succeed on tasks requiring creative mathematical reasoning, the probability to solve the other tasks on the same test increases. This increase is higher than if the students succeed on tasks not requiring creative mathematical reasoning. This result suggests that if students can reason mathematically creatively, they have the ability to use their knowledge in other novel situations and thus become more successful on tests.

  • 37.
    Johansson, Helena
    Göteborgs universitet, Institutionen för matematiska vetenskaper.
    Mathematical Reasoning: In physics and real-life context2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is a compilation of four papers in which mathematical reasoning is examined in various contexts, in which mathematics is an integral part. It is known from previous studies that a focus on rote learning and procedural mathematical reasoning hamper students’ learning of mathematics. The aims of this thesis are to explore how mathematical reasoning affects upper secondary students’ possibilities to master the physics curricula, and how real-life contexts in mathematics affect students’ mathematical reasoning. This is done by analysing the mathematical reasoning requirements in Swedish national physics tests; as well as by examining how mathematical reasoning affects students’ success on the tests/tasks. Furthermore, the possible effect of the presence of real-life contexts in Swedish national mathematics tasks on students’ success is explored; as well as if the effect differs when account is taken to mathematical reasoning requirements. The framework that is used for categorising mathematical reasoning, distinguishes between imitative and creative mathematical reasoning, where the latter, in particular, involves reasoning based on intrinsic properties. Data consisted of ten Swedish national physics tests for upper secondary school, with additional student data for eight of the tests; and six Swedish national mathematics tests for upper secondary school, with additional student data. Both qualitative and quantitative methods were used in the analyses. The qualitative analysis consisted of structured comparisons between representative student solutions and the students’ educational history. Furthermore, various descriptive statistics and significance tests were used. The main results are that a majority of the physics tasks require mathematical reasoning, and particularly that creative mathematical reasoning is required to fully master the physics curricula. Moreover, the ability to reason mathematically creatively seems to have a positive effect on students’ success on physics tasks. The results indicate additionally, that there is an advantage of the presence of real-life context in mathematics tasks when creative mathematical reasoning is required. This advantage seems to be particularly notable for students with lower grades.

  • 38.
    Johansson, Helena
    Göteborgs universitet, Institutionen för matematiska vetenskaper.
    Mathematical Reasoning in Physics Tests: Requirements, Relations, Dependence2013Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    By analysing and expanding upon mathematical reasoning requirements in physics tests, this licentiate thesis aims to contribute to the research studying how students’ knowledge in mathematics influence their learning of physics. A sample of physics tests from the Swedish National Test Bank in Physics was used as data, together with information of upper secondary students’ scores and grades on the tests. First it was decided whether the tasks in the tests required mathematical reasoning at all and if they did, that reasoning was characterised. Further, the relation between students’ grades and mathematical reasoning requirements was examined. Another aim in this thesis is to try out if the Mantel-Haenszel procedure is an appropriate statistical method to answer questions about if there is a dependence between students’ success on different physics tasks requiring different kinds of mathematical reasoning. The results show that 75% of the tasks in the physics tests require mathematical reasoning and that it is impossible to pass six out of eight tests without mathematical reasoning. It is also revealed that it is uncommon that a student gets a higher grade than Pass without solving tasks that require the student to come up with not already familiar solutions. It is concluded that the Mantel-Haenszel procedure is sensitive to the number of students each teacher accounts for. If there are not too few students, the procedure can be used. The outcome indicates that there is a dependence between success on tasks requiring different kinds of reasoning. It is more likely that a student manages to solve a task that requires the produce of new reasoning if the student has solved a task that is familiar from before.

  • 39.
    Johansson, Helena
    Göteborgs Universitet, Institutionen för matematiska vetenskaper.
    Mathematical Reasoning Requirements in Swedish National Physics Tests2016Inngår i: International Journal of Science and Mathematics Education, ISSN 1571-0068, E-ISSN 1573-1774, Vol. 14, nr 6, s. 1133-1152Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper focuses on one aspect of mathematical competence, namelymathematical reasoning, and how this competency influences students’ knowing ofphysics. This influence was studied by analysing the mathematical reasoning requirementsupper secondary students meet when solving tasks in national physics tests.National tests are constructed to mirror the goals stated in the curricula, and these goalsare similar across national borders. The framework used for characterising the mathematicalreasoning required to solve the tasks in the national physics tests distinguishesbetween imitative and creative mathematical reasoning. The analysis process consistedof structured comparisons between representative student solutions and the students’educational history. Of the 209 analysed tasks, 3/4 required mathematical reasoning inorder to be solved. Creative mathematical reasoning, which, in particular, involvesreasoning based on intrinsic properties, was required for 1/3 of the tasks. The results inthis paper give strong evidence that creative mathematical reasoning is required toachieve higher grades on the tests. It is also confirmed that mathematical reasoning isan important and integral part of the physics curricula; and, it is suggested that theability to use creative mathematical reasoning is necessary to fully master the curricula

  • 40.
    Johansson, Helena
    Göteborgs Universitet.
    Mathematical reasoning requirements to solve tasks in physics tests2012Inngår i: Evaluation and Comparison of Mathematical Achievement: Dimensions and Perspectives: Proceedings of MADIF 8, The Eighth Mathematics Education Research Seminar / [ed] Christer Bergsten, Eva Jablonka & Manya Raman, Linköping: Svensk förening för matematikdidaktisk forskning (SMDF) , 2012, s. 211-212Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Johansson, Helena
    Göteborgs universitet, Institutionen för matematiska vetenskaper.
    Relation between imitative and creative mathematical reasoning when solving physics tasks2013Inngår i: Proceedings of the 37th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Anki M. Lindmeier & Aiso Heinze, Kiel, Germany: PME , 2013, Vol. 5, s. 80-80Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 42.
    Johansson, Helena
    Göteborgs Universitet, Institutionen för Matematiska vetenskaper.
    Relation between mathematical reasoning ability and national formal demands in physics courses2015Inngår i: Proceedings of the 39th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Kim Beswick, Tracey Muir, & Jill Wells, Hobart, Australia: PME , 2015, Vol. 3, s. 121-128Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It is widely accepted that mathematical competence is of great importance whenlearning physics. This paper focuses on one aspects of mathematical competence,namely mathematical reasoning, and how this competency influences students’ successin physics. Mathematical reasoning required to solve tasks in physics tests, within anational tests system, is separated in imitative and creative mathematical reasoning.The result shows that students lacking the ability to reason mathematically creativelyare more likely not to do well on national physics test, thus not fully mastering thephysics curricula. It is further discussed how the high demands of creativemathematical reasoning in physics tests stand in contrast to what is known about theeducational practices in mathematics and physics in upper secondary school

  • 43.
    Johansson, Helena
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Österholm, Magnus
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik. Umeå universitet, Umeå.
    Objectification of upper-secondary teachers’ verbal discourse in relation to symbolic expressions2019Inngår i: Journal of Mathematical Behavior, ISSN 0732-3123, E-ISSN 1873-8028, artikkel-id 100722Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research literature points to the importance of objectification when learning mathematics, and thereby in the discourse of mathematics. To increase the field's understanding of aspects and degrees of objectification in various mathematical discourses, our study uses the combination of two sub-processes of objectification in order to analyse upper-secondary teachers’ word use in relation to any type of mathematical symbols. Our results show that the verbal discourse around symbols is very objectified. This can put high demands on students understanding of their teacher, since it might be needed that the students have reached a certain degree of objectification in their own thinking in order to be able to participate in a more objectified discourse. The results also show that there exist patterns in the variation of the degree of objectification, in particular that the discourse tends to be more objectified when more familiar symbols are used. This exploratory study also reveals several phenomena that could be the focus of more in-depth analyses in future studies. 

  • 44.
    Jonasson, Pernilla
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Matematik på samma förutsättningar?: En läromedelsanalys om förutsättningar för utveckling av matematiska förmågor i olika gymnasieprogram2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det här arbetet utfördes en läromedelsanalys. Syftet var att undersöka vilka förutsättningar läroböcker i matematik ger elever på olika gymnasieprogram att utveckla de matematiska förmågorna som finns presenterade i dagens läroplan för gymnasiet. Utifrån en kvantitativ analys av tre läroböcker undersöktes vilket utrymme de matematiska förmågorna fick relativt varandra. Dessutom undersöktes hur de var fördelade över olika svårighetsgrader. I studien valdes tre läroböcker som riktar sig till olika gymnasieprogram. Detta gjordes för att det jämförande resultatet skulle kunna påvisa eventuella skillnader i de förutsättningar elever i olika gymnasieprogram får att utveckla matematiska kunskaper. Resultatet visade att förmågorna fick olika utrymme i läromedlen, där begreppsförmågan och procedurförmågan gavs störst plats. Däremot visade analysen att det inte gjordes någon stor skillnad mellan de olika gymnasieprogrammen utan att förmågorna fördelades på samma sätt i de tre studerade böckerna. Vidare visade resultatet att över hälften av alla uppgifter, i samtliga böcker, tillhörde den lättaste svårighetsnivån. Detta diskuterades kunna ha didaktiska konsekvenser. Till exempel att eleverna inte får tillräckliga förutsättningar att utveckla förmågorna med avseende på det tekniska avancemanget. Dock framgick ingen tydlig skillnad mellan de olika böckerna. Slutsatsen drogs att, utifrån läroboken, får elever på gymnasiet inte tillräckliga förutsättningar för att utveckla alla matematiska förmågor. Däremot skulle förutsättningarna kunna sägas vara likvärdiga mellan de olika gymnasieprogrammen.

  • 45.
    Jönsson, Maria
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik.
    Några lärares syn på hur man lär ut subtraktion2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna intervjustudie är utförd på lärare i årskurserna F-3 och har syftet att ta reda på lärares uppfattningar om hur man lär ut subtraktion på bästa sätt och vilka eventuella svårigheter det finns för elever att lära sig att räkna subtraktion.  I studien framkom det att lärarna använde sig utav konkretiserande material när de lärde ut subtraktion. Man ansåg också att det var viktigt att koppla undervisningen till elevernas vardag och till något som intresserade dem.   

        Lärarna i studien upplevde att många elever har svårt att förstå sambandet mellan subtraktion och addition. Samt att många elever har svårt att växla mellan olika strategier och se vilken som passade till just det talet, att elever ofta fastnar i ineffektiva metoder att räkna subtraktion som till exempel att räkna neråt och räkna alla.

  • 46.
    Liljedahl, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Språket i matematiken: En studie om läsförståelsens betydelse i matematikens textuppgifter2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Matematiken finns i hela vårt samhälle och matematiken är ett huvudämne i skolan. Kunskap i matematik behövs för att kunna värdera, förstå och kritiskt granska information. Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns en relation mellan elevers läsutveckling och elevers kunskap att lösa kontextuella textbaserade matematiktest. Studien är en kvantitativ studie och innehåller även analyser av resultatet. Metoden som har använts i denna undersökning är kvantitativ och undersökningen utgår ifrån tre olika tester där elevernas nivå på läsutvecklingen har relaterats mot lösningsfrekvensen i textbaserade kontextuella matematiktest. Dessa två prov har vidare relaterats mot ett tredje test innehållande enbart aritmetiska beräkningar. Resultatet som framkom var att det går att se en relation mellan elevers lösningsfrekvens på matematiska kontextuella texttester, jämfört mot elevernas kunskaper i läsutveckling. Desto mer utvecklad läsning eleven har, desto bättre lösningsfrekvens på kontextuella textbaserade uppgifter, vilket också är slutsatsen av denna undersökning.

  • 47.
    Lindberg, Michaela
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    Språket är nyckeln: En kvalitativ undersökning av tre lärares uppfattningar ocherfarenheter av språkets betydelse inom matematikundervisning förelever med svenska som andraspråk.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det här arbetet kommer du att få ta del av tre lärare som arbetar i grundskolans tidigare år och deras uppfattningar kring språkets betydelse inom matematiken för elever med svenska som andraspråk. Vidare kommer du kunna ta del av hur dessa lärare arbetar inom matematikundervisningen där elever med svenska som andraspråk ingår. Studien är en kvalitativ studie där både intervjuer och observationer har utförts för att ta del av lärarnas uppfattningar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna uppfattar att språket har en stor betydelse utifrån olika avseenden inom matematiken för de elever som har svenska som andraspråk. Avseendena som lärarna uppfattar visar på olika situationer som går att koppla ihop med språkets betydelse inom matematiken. De olika avseenden som lärarna uppfattar har stor betydelse är att eleven behöver förstå språket för att utveckla matematiska kunskaper, att språket används hela tiden samt att den språkliga förståelsen för olika begrepp inom matematiken är viktig. Vidare visar studien att lärarna uppfattar att språkkunskaperna hos eleven är avgörande för hur väl eleven utvecklar matematiska kunskaper. Studien visar också att lärarnas sätt att arbeta och anpassa undervisningen utifrån andraspråkselever varierar, då alla lärare lägger upp matematikundervisningen där andraspråkselever ingår på olika sätt. Studien visar också en stark bild av att lärarna uppfattar kommunikation och grupparbeten som två framgångsfaktorer i undervisningen för andraspråkselevers utveckling.

  • 48.
    Lindby, Theresia Mikaela
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik. Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Estetik i matematikundervisningen: Bilder och teckningars plats i matematikundervisningen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien som följer nedan kommer att belysa matematik med bilder och teckningar som hjälpmedel. En enkätundersökning har gjorts med lärare kring huruvida de använder sig av bilder och teckningar som hjälpmedel i matematikundervisning. Denna undersökning har sedan analyserats utifrån lärarnas olika egenskaper, såsom yrkesverksamma år samt huruvida lärarna har gått någon form av kompetensutbildning eller inte. Analysen visade på en skillnad i lärarnas arbetssätt samt åsikter när det kommer till en användning av bilder och teckningar som berodde dels på huruvida länge lärarna varit yrkesverksamma samt om de hade någon kompetensutbildning inom matematik eller inte.

  • 49.
    Lindström, Cissi
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik.
    ”Den första läraren hade tråkigt på helgerna men barnen hade så kul men läraren kunde inte säga ni får inte ha kul och då gav läraren eleverna läxor istället.”: En studie om hur elever uppfattar matteläxor och i vilket syfte lärare ger eleverna matteläxor.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Matteläxor är ett ämne som det pratas mycket om men det finns inga speciella regler kring matteläxor i skolan utan det är upp till varje enskild skola och lärare att bestämma om lärarna ska ge eleverna matteläxa eller inte.

    Jag har i denna studie undersökt fenomenet matematikläxor i årskurs F-3. Studien syfte var att undersöka varför lärare använder matteläxor och om läxorna är individanpassade och hur använder informationen de får veta av en gjord matteläxa.

    För att få empiri har det använts en kvalitativ metod, där samtligas elever i en årskurs 1, 2, och 3 fått svara på en enkät om matteläxor sedan har jag intervjuat 18 av dessa elever i årskurs 1-3. För att samla empiri för att få lärares uppfattning har jag intervjuat en lärare som arbetar i årskurs ett, en lärare i årskurs två samt en lärare i årskurs tre.

    Detta har sedan bearbetas och jämförts för att besvara mina forskningsfrågor som är:

    • Hur definierar lärarna ordet läxa?
    • Varför tror eleverna att de får matteläxa?
    • Hur känner eleverna för att ha matteläxa?
    • Följs läxan upp?
    • Matteläxans syfte utifrån lärarnas perspektiv?
    • Jobbar lärarna med individuella läxor till eleverna och hur bedöms läxorna?

     Alla elever och lärare var utvalda från samma skola för att jag skulle kunna jämföra lärarens och eleverna svar. Skiljer det sig mellan lärarens och elevernas tankar kring matteläxan?

     Resultatet av studien blev att: Lärarna har ett syfte med varför de har läxa men att det kan bli tydligare för eleverna för att vissa inte visste varför de har matteläxa förutom att träna på matte och bli bättre. Lärarna och eleverna har olika åsikter kring om matteläxan följs upp eller inte och här kan lärarna bli bättre på att förtydliga syftet med läxan och hur den följs upp så att läraren och eleven har samma syn på matteläxan. Eleverna gillar att ha läxa och det är inte många som tycker den är svår och det hör ihop med att de flesta lärarna i studien vill att läxan ska eleverna kunna göra själva och på så vis blir inte läxan individuell.

  • 50.
    Lubiana, Roberta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik. Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik.
    Att lära sig matematik på svenska: En intervjustudie om matematikundervisningen med elever somhar svenska som andraspråk2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den svenska skolan karakteriseras av en stor språklig mångfald, med mer än en fjärdedel av alla elever som har rätt till modersmålsundervisning. Enligt betygsstatistikerna som samlas av Skolverket, och resultaten av internationella mätningar som PISA och TIMSS, presterar dessa elever i genomsnitt sämre än sina jämnåriga som har svenska som modersmål. I den offentliga debatten förklaras ofta denna skillnad mellan resultaten genom att poängtera till elevernas bristande språkkunskaper och till deras utländsk bakgrund. Det finns ändå inte så mycket akademisk forskning inom matematikdidaktik kring denna problematik. Forskningen är underutvecklad i synnerhet när det gäller att analysera hur dessa elever upplever matematikundervisningen. I denna uppsats vill jag följaktligen sätta elevernas perspektiv i fokus. Genom att intervjua elever som har svenska som andraspråk, samlar jag in intressanta berättelser kring deras upplevelser av att läsa matematikpå svenska. Mitt syfte är att utreda vilken roll språket egentligen spelar i matematiklärande, och att analysera på vilket sätt bristperspektivet påverkar deras möjligheter att lyckas med matematiken. Studiens resultat visar att elevernas språk ibland kan bli ett problem i lärandet, men att det är bristperspektivet och dess konsekvenser som utgör de huvudsakliga hindren till lärande.

12 1 - 50 of 92
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf