Mid Sweden University

Invandringen till Sverige har under de senaste decennierna ökat och Sverige har blivitett samhälle med stor etnisk mångfald. I takt med den ökade invandringen har ocksåintresset för och diskussionerna kring ett eventuellt samband mellan invandring ochhatbrott intensifierats, då antalet hatbrottsanmälningar också har ökat kraftigt undersamma tidsperiod. Syftet med detta examensarbete var att beskriva förändringar ochskillnader i de främlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrottsanmälningarnasutveckling i Sverige, åren 2004-2014. Syftet var även att analysera förändringar ochskillnader beträffande hatbrottsanmälningarnas utveckling inom storstadskommunernasamt att analysera sambandet mellan å ena sidan hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och å andra sidan invandring,befolkningssammansättning och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet,utbildningsnivå, medianinkomst och biståndsmottagande. För att besvara syftetinhämtades information och statistik från olika myndigheter. Det insamlade materialetanalyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Det huvudsakligaresultatet visade på ett samband mellan antal hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och antal invandringar. Påverkan av antaletinvandringar på antalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv varstarkare än de socioekonomiska faktorerna. Effekten som antalet invandringar hade påantalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv påverkades dock avförändringar i befolkningssammansättningen. En slutsats som drogs var att en välfungerande integration kan vara en viktig strategi i det preventiva arbetet motfrämlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrott.