Mid Sweden University

Gröna tak är ett alternativ sätt för att bekläda ett tak, som har fått en viss ökning i framförallt Södra Sverige under de sista 15 åren.

Det finns tre olika typer av gröna tak: extensiva, intensiva och en kombination av båda som kallas semi-intensiva. Framförallt extensiva tak med sedumväxter tillämpas ofta. Detta på grund av att extensiva gröna tak kräver ett minimum av skötsel och har vissa funktionsvärden. Samtidigt är livstiden för ett grönt tak längre än ett konventionellt tak, som kan ge en långsiktig ekonomisk fördel.

I dagsläget tillämpas anläggningar med gröna tak utifrån en estetisk men också en funktionell synvinkel, som fördröjningseffekten för regnvatten, genom upptagning och avdunstning som också har funktion att motarbeta effekterna som kallas ¨värmeöar¨.

Andra effekter som nämns är: förbättrad isolerande förmåga av taket, förhöjd luftkvalitet, positiva effekterna på buller men även effekterna på kvaliteten av avrinningsvatten, som kan vara positiva men också negativa. Ur en ekologisk synvinkel har ett grönt tak förmågan att på ett positivt sätt påverka den biologiska mångfalden.

Jag anser att kopplingen mellan gröna tak och biologisk mångfald är intressant eftersom det har möjligheter att ¨besvara¨ de olika etappmålen.

I rapporten kommer olika för-, och nackdelar vid anläggningar med gröna tak att behandlas i teoridelen. Åtskilliga av effekterna kan vara viktiga i olika hållbarhetsfrågor. I diskussionen framkom att det är svårt att ge ett visst värde på de olika effekterna, eftersom de är beroende av bland annat substratens tjocklek, jordart, typ av växter, läget mm.

För att få till tillräckligt med information för att kreera ett grönt tak som är anpassat till de olika klimatologiska regionerna, variablerna, valet av taktyp men också val av material, i syfte att åstadkomma en effekt på de önskade sluteffekterna. Denna information kan användas för anläggningsriktlinjer eller dylikt för att få ett ännu ¨grönare¨ tak. Dessutom kommer rapporten att beskriva vilken inverkan ett grönt tak har på ett miljöledningssystem.

Jag anser att en styrning av anläggningar med gröna tak bör vara beroende av de effekter som eftersträvas. Utvecklade riktlinjer kan vara ett bra medel, även om dessa riktlinjer bör har något vetenskapligt stöd anpassat till svenska förhållanden. Förutom det anser jag inte att det behövs någon lagstiftningsändring. Eftersom de effekter man vill åstadkomma på områdes- och regionalnivå ofta bestäms utifrån specifika förhållanden eller önskemål. Dessa kan man redan nu reglera via detaljplanen.

Green roofs are an alternative way to cover roofs. Their application has started to rise in Sweden, mainly in the south though, in the last 15 years.

There are three different kinds of green roof: intensive, extensive and a combination of both, which are called semi-intensive. Extensive roofs, with sedum plants, are the ones that are applied most. This is because of the fact that these kind of roof need less care and that have a longer life span than conventional roofs, and even have bigger long term financial advantages.

Today the application of green roofs happens mainly because of esthetical views but also because of some more functional aspects. It delays rainwater to come to ground level because of absorption and evaporation. This helps also to diminish so called “heating islands”.

Other effects that are named are: improved isolation of the roof, improved air quality, positive effect on noise, but even the quality of water that runs down the roof changes. From an ecological point of view have green roofs even a positive effect on biological diversity.

I think that the relation between green roofs and biological diversity is interesting because ít gives rise to the possibility to answer a diversity of “stage goals”.

The theoretical part of this report will contain pro’s and con’s to the application of green roofs. Many of the effect of green roofs can be of importance when dealing with sustainability questions.

Of the results a conclusion can be drawn that it is difficult to give a certain value to the different effects, because they depend on example the thickness and kinds of substrate and the plants used and where the roof is situated.

To get enough information to be able to create a green roof that is adapted to different climatological regions, one needs all the variables, choice of roof types but even material to get a positive effect on the end results. This information can be used to create application directives for example. Besides that it will describe which effect a green roof has on an environmental leading system.

I think as well that a steering in the application of green roofs needs to be dependent on the effects one wishes to achieve. Good directives can be a helpful way to accomplish this but need to have some foundation in decent scientific research adapted to Swedish circumstances. The law does not need to be changed, because the effect one wants to achieve is more related to regions, based on specific situations or desires. It is even possible to regulate green roofs in “city plans”