Idrotten och idrottsföreningarna i dagens samhälle är klassad som en av de största sociala institutionerna, där de aktiva barn och ungdomarna kommer i kontakt med samhällets olika normer och värderingar. Genom detta har regering och riksidrottsförbundet i Sverige vidtagit flertal åtgärder och satsat miljontals kronor på att upprätta en god, rättvisande, integrerande miljö där huvudperspektivet varit jämställdhet och jämlikhet mellan könen. Med anledning av detta har denna studie utförts med ett syfte att belysa idrottsledares upplevelse av sin roll för utveckling av ungdomen och påverkan emot samhällets normer och värdering, med en fokusering på jämställdhet och jämlikhet mellan könen. Studien har då utgått ifrån den kritiska teorins ansats tillsammans med den fenomenologiska för att på detta sätt kunna kritiskt granska idrottsledarnas upplevelse av det som ses som normalt för att se eventuella maktaspekter, samt få en förståelse för idrottsledarens upplevelse. Detta har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer, som sedan transkriberats kodats, kategoriserats och analyserats genom en analytisk induktions process. Resultatet påvisade en upplevelse av en integrerande, fostrande, förebildsroll där beteenden speglas och korrigeras ifrån och av idrottsledaren till ungdomarna. Slutsatser kunde även dras kring idrottsledarna förlitande på den bild som media och tävlingsdeltagandet framställde om en jämställdhet och jämlikheten inom längdskididrotten. Men vissa skillnader visades emellan idrottsledarnas uppfattning om att leda könet, samt skillnader i prioritering av relationsband. Essensen i resultatet var dock att alla idrottsledare menade att alla kan idrotta oavsett vem du är.
2016-06-05