Bakgrund: Det uttrycks ofta att påföljder för brott inte är tillräckligt hårda. Däremot har tidigare forskning visat att när människor själva får möjligheten att föreslå påföljder förekommer endast små skillnader mot vad som redan tillämpas. Personer med positiva attityder till trafiklagar begår mer sällan trafikbrott. Två grupper som är särskilt intressanta ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är yrkesförare och trafikskoleelever. Syfte: Att undersöka vad yrkesförare och trafikskoleelever ansåg var lämpliga påföljder för fortkörning, rattsurfing och rattfylleri för att jämföra hur deltagarnas åsikter överensstämde med påföljderna som tillämpas för dessa trafikbrott idag. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes hos 31 företag och trafikskolor längs södra Norrlandskusten. I enkäten presenterades fallbeskrivningar inspirerade av verkliga domar där deltagarna (n=216) fick föreslå lämpliga påföljder. Frågor om åsikter till dagens straffnivåer och attributioner för trafikbrotten inkluderades. Resultaten jämfördes med de påföljder som tillämpas och även med Trafiksäkerhetsenkäten 2014. Resultat: Deltagarna angav att fortkörning och rattfylleri bör bestraffas hårdare. Deltagarna ansåg även att vissa aspekter av rattsurfing borde vara förbjudet. Majoriteten av deltagarnas val av påföljder överensstämde inte med det som tillämpas idag. Inom varje brottstyp valde deltagarna hårdare påföljder än vad som tillämpas i en av fallbeskrivningarna och mildare i den andra. Diskussion: Fortkörning straffades mildast medan rattfylleri straffades hårdast. Resultatet diskuteras utifrån attributionsteorin som kan förklara kopplingen mellan människors tankar kring brott och straffande. De brott som straffades hårdast av deltagarna var också de som förklarades genom dispositionella attributioner. Studien påvisade skillnader mellan yrkesförare och trafikskoleelever, mellan könen, samt trendskillnader sett till ålder.
2016-06-01