miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Riskscapes: Strategies and practices along the Georgian-Abkhazian boundary line and inside Abkhazia
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences. (RCR)ORCID iD: 0000-0002-7512-9066
2017 (English)In: Journal of Borderlands Studies, ISSN 0886-5655, E-ISSN 2159-1229Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

The Georgian–Abkhazian war in 1992–1993 caused the forced displacement of around half of the population of the former autonomous Abkhazian republic. Over 200,000 of them were ethnic Georgians, out of whom at least 46,000 have returned mainly to southern Abkhazia. Abkhazia today functions as a de facto independent state, and the Russian–Abkhazian border control along the administrative boundary line between Abkhazia and Georgia poses an obstacle to young people from returnee families who are studying in Georgia proper and want to visit their families in Abkhazia. This study focuses on young migrants navigating the consequences of war and ethnic conflict on human mobility in the border area. Drawing on ethnographic fieldwork and five in-depth qualitative interviews with young people aged 18–25 years, the aim is to examine the strategies and practices that the young respondents employ to cross the border. To reach their homes in Abkhazia they need to navigate through riskscapes—landscapes or physical settings embedded with multiple layers of risk. Depending on their social positions (gender, ethnicity, citizenship, age) different riskscapes are unfolded. To handle riskscapes these young people adopt preventive measures; they change routes and behavior.

Place, publisher, year, edition, pages
2017.
Keyword [en]
Georgia, Abkhazia, Youth, Border, Risk, Riskscapes
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-28667DOI: 10.1080/08865655.2017.1300778OAI: oai:DiVA.org:miun-28667DiVA: diva2:957332
Note

Published online: 29 Mar 2017

Available from: 2016-09-01 Created: 2016-09-01 Last updated: 2017-08-09Bibliographically approved
In thesis
1. Boundaries of displacement: Belonging and Return among Forcibly Displaced Young Georgians from Abkhazia
Open this publication in new window or tab >>Boundaries of displacement: Belonging and Return among Forcibly Displaced Young Georgians from Abkhazia
2016 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

This dissertation explores the implications of borders and boundaries for how forcibly displaced young Georgians from Abkhazia understand issues of belonging and return. My theoretical framework draws from theories on home and belonging as well as theories on border and boundary making, and locates them in geographies of uncertainty – or riskscapes – areas characterized by conflict and/or inequality. Empirical data was collected through two sets of interviews in Zugdidi near the border to Abkhazia and a questionnaire survey in Zugdidi and the capital Tbilisi. These data have been analysed through both qualitative and quantitative methods.

 

The young respondents providing material for this research do not constitute a homogenous group. Some of the respondents have family still living in Abkhazia or even partly grew up in the area; others have never been there. The primary goal of the Georgian government has been that the displaced population should return to their homes, and the government’s efforts for local integration has long been insufficient. Since no peace accords have been signed, a lack of security prevents a large-scale return. Notwithstanding increased border controls that have made it difficult to visit former homes, some young people still cross the de facto border. By doing this they contest both the Abkhazian de facto authorities and the border as a symbol of separation and differentiation, while claiming a right to belong in Abkhazia. Property and social relations in Abkhazia contribute to stronger connections and an imperative to return. On the other hand, experience of hardship in contemporary Abkhazia has resulted in some young people not considering return as a viable option. Youth who never visited Abkhazia depend mainly on other peoples’ memories and political discourse to create emotional bonds to the area their parents fled and to form their ideas of return. Results from the quantitative survey indicate that youth living in Tbilisi, closer to the political centre, to a higher extent intend to return than their peers in Zugdidi. Meanwhile young people’s experiences of everyday life in current dwellings in relative stability create emotional bonds to their present place of living. These experiences challenge both collective processes and experiences from Abkhazia when it comes to maintaining the desire to return.

 

This research offers insights into the human consequences of war and conflict. More specifically, this dissertation sheds light on how young internally displaced persons (IDPs) are living in a borderland (in both temporal and spatial terms) characterized by uncertainty-- between the past and the future as well as between Georgia and Abkhazia. Practices of exclusion and segregation are constitutive of the borders and boundaries that permeate life experiences of the forcibly displaced youth. Furthermore, these borders and boundaries are situated in riskscapes of disputed belongings, which makes this borderland more or less stable for different groups of IDPs. This dissertation contributes to an increased understanding of how political aspirations and personal desire to return preserves instability and uncertainty as long as return is not possible. 

Abstract [sv]

Denna avhandling undersöker konsekvenserna av gränser och gränsskapande för hur unga georgiska internflyktingar från Abkhazien förstår frågor om tillhörighet och återvändande. Jag utgår från teorier om hem och tillhörighet, liksom teorier om gränser och gränsskapande, och lokaliserar dem till geografier av osäkerhet – “riskscapes” – områden som karaktäriseras av konflikter och/eller ojämlikheter. Det datamaterial som ligger till grund för avhandlingen utgörs av två intervjustudier i Zugdidi nära gränsen till Abkhazien; och en enkätstudie som genomfördes i Zugdidi och i den georgiska huvudstaden Tbilisi. Materialet har analyserats genom användande av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

 

Avhandlingens respondenter utgör inte en homogen grupp. Några respondenter har familj och släktingar som bor i Abkhazien eller har delvis växt upp i området, medan andra aldrig ens varit där. Det primära målet för den georgiska regeringen har varit att internflyktingarna ska återvända till sina hem, och regeringens ansträngningar för integration i lokalsamhället har länge varit otillräckliga. Det saknas fredsavtal och bristen på säkerhet förhindrar återvändande i stor skala. Trots de ökade gränskontroller som gjort det svårt att korsa de facto gränslinjen tar sig en del ungdomar ändå over gränsen. Genom att göra detta bestrider de både de abkhaziska de facto myndigheterna och gränsen som symbol för separation och åtskillnad, medan de hävdar sin rätt att känna tillhörighet till Abkhazien. Att ha ett hus och sociala relationer i Abkhazien bidrar till emotionella band och en starkare uppmaning till att återvända. Å andra sidan kan erfarenheterna av vardagens umbäranden inne i Abkhazien resultera i att unga människor inte ser återvändande som ett tänkbart alternativ. Ungdomar som aldrig varit i Abkhazien är beroende av andra människors minnen och politiska diskurser för att skapa känslomässiga band och tankar om återvändande till det område deras föräldrar har flytt från. Resultat från den kvantitativa undersökningen visar vidare att ungdomar som bor i Tbilisi, närmare Georgiens politiska centrum, i högre grad anger att de har för avsikt att återvända än deras jämnåriga i Tbilisi. Ungdomars erfarenheter av vardagslivet i sina nuvarande bostäder i relativ stabilitet bidrar emellertid till att skapa känslomässiga band till den aktuella bostadsorten. Dessa erfarenheter utmanar på så vis både de kollektiva processerna och erfarenheter från Abkhazien när det gäller att upprätthålla drömmen om återvändande.

 

Avhandlingen bidrar med insikter om konsekvenser av krig och konflikter för människors vardagsliv. Mer specifikt belyser jag hur avhandlingens unga respondenter lever i en sorts rumsligt och temporalt gränsland mellan det förflutna och framtiden och mellan Georgien och Abkhazien, och detta gränsland kännetecknas av osäkerhet. Praktiker av isärhållande och segregering är konstituerande för de gränser som genomsyrar internflyktingungdomarnas erfarenheter. Dessa gränser är dessutom situerade i ”riskscapes” av ifrågasatta tillhörigheter, som gör gränslandet mer eller mindre stabilt för olika grupper av internflyktingar. Avhandlingen bidrar med en ökad förståelse för hur politiska ambitioner och personliga drömmar om återvändande håller kvar människor i instabilitet och osäkerhet så länge återvändandet inte är möjligt. 

Place, publisher, year, edition, pages
Östersund: Mittuniversitetet, 2016. 93 p.
Series
Mid Sweden University doctoral thesis, ISSN 1652-893X ; 250
Keyword
Georgia, Abkhazia, Caucasus, IDP, internal displacement, return, forced displacement, youth, border, riskscapes, uncertainty
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-28661 (URN)978-91-88025-80-7 (ISBN)
Public defence
2016-09-30, F229, Kunskapens väg 8, Östersund, 10:30 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Note

Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 3 inskickat.

At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 3 submitted.

Available from: 2016-09-01 Created: 2016-09-01 Last updated: 2017-08-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Publisher's full texthttp://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08865655.2017.1300778

Search in DiVA

By author/editor
Lundgren, Minna
By organisation
Department of Social Sciences
In the same journal
Journal of Borderlands Studies
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Altmetric score

Total: 424 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf