Gröna näringar ses som en bransch där tillväxtpotentialen är stor (Tillväxtanalys, 2016). Såväl kvinnor som män är aktiva inom denna näring, men kvinnorna är osynliga i statistik såväl som i forskning. Tidigare studier visar på att kvinnors arbetsliv inom de gröna näringarna är tätt sammanflätat med familjelivet (Caballé, 1999; Sattler Weber 2007). Till exempel visar SCB:s tidsanvändningsundersökning (2012) att kvinnor lägger ner betydligt mer tid på hemarbete jämfört med männen. Kvinnor kompenserar den ökade belastningen i hemmet genom att minska ner den betalda förvärvstiden vilket leder till att de har mindre timmar att lägga på verksamheten (Jennings and McDougald, 2007; Robb and Watson, 2012). Det finns stora skillnader i arbetslivet för företagare inom gröna näringar jämfört med andra typer av företagare. En skillnad är att många ärver sitt företagande (gården), en annan är den tätt sammanflätande livssituationen som denna näring innebär. Kvinnor drivs av att få vara flexibla och att självständigt få styra över sin tid, dessa kvinnor ser en fördel med att vara företagare. Tidigare forskning visar dock att kvinnor, i en högre utsträckning än män, föredrar att vara anställda än att vara egna företagare (SOU 2005:66). Inom de gröna näringarna, där kvinnor i stor utsträckning varit och är dolda företagare, kombinerar kvinnor sitt företagande med att ha en anställning. Med anledning av ovanstående diskussion blir syftet med studien att undersöka arbetslivets förutsättningar för företagande kvinnor inom de gröna näringarna. Forskningsfrågorna är följande: Hur driver de sina företag? På vilket sätt är deras företagande organiserat? Hur ser deras arbetssituationut? Datainsamling har skett genom intervjuer med kvinnor som är aktiva inom de gröna näringarna i Jämtlands län. Slutsatserna vi kan dra är att det finns fyra olika typer av företagare, med skilda förutsättningar för hur deras arbetsliv samt livssituation ser ut.