Att använda internet för att få åtkomst till olika typer av tjänster och information har blivit allt vanligare i dagens samhälle. Med tanke på att denna typ av användning har blivit allt vanligare, har det även blivit en allt mer viktig fråga att alla människor ska ha samma möjlighet att använda dessa på ett likvärdigt sätt. Tillgänglighet på webben, hädanefter kallat för webbtillgänglighet, är ett område som handlar om att anpassa webbplatser så att dessa även blir användbara för funktionsnedsatta individer. Den 1 januari 2015 blev det lagstadgat att diskrimineringslagen även omfattar diskriminering av funktionsnedsatta individer om webbplatser inte har blivit tillräckligt webbtillgänglighetsanpassade. E-delegationen har även gått ut med rekommendationer att offentliga myndighetswebbplatser ska klara av en AA-nivå från webbtillgänglighetsstandarden WCAG 2.0. Med tanke på den rådande kontexten för webbtillgänglighet i Sverige, är syftet med detta arbete att identifiera vilka problemområden och framgångsfaktorer som finns i arbetet i att följa WCAG 2.0 till en AA-nivå hos svenska kommuner. För att ta reda på detta används metodtriangulering i den utsträckning att både kvalitativa intervjuer med de deltagande kommunerna presenteras, samt kvantitativa tester av de deltagande kommunernas webbplatser med utgångspunkt från de framgångskriterier som finns i WCAG 2.0 för en AA-nivå. Resultatet av detta arbete påvisar och styrker många problemområden som finns i att arbeta med WCAG 2.0. Vissa av dessa problemområden är nya i den mån att de inte har kunnat identifieras genom den tidigare forskning som samlats in genom den bedriva litteratursökningen i arbetet. Den funna forskningen gällande framgångsfaktorer inom området har genom litteratursökningen till detta arbete blivit liten till mängden. Därav är de flesta identifierade framgångsfaktorerna i detta arbete nya i den mån att de inte kan styrkas av den funna forskningen från den litteratursökningen som gjordes. Av det som framkommer i detta arbete är många av de identifierade problemområdena och framgångsfaktorerna direkt relaterade till varandra. Detta i den utsträckning att de funna problemområdena även ses som viktiga nycklar, dvs. framgångsfaktorer, för att kunna bedriva ett lyckat arbete med WCAG 2.0 hos offentliga myndigheter. Även de olika framgångsfaktorerna i sig tycks även direkt påverka varandra. För att visualisera detta samband presenteras därför en konceptuell modell för ett bättre webbtillgänglighetsarbete för svenska kommuner baserat på det data som samlats in i detta arbete.