miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skolans kommunalisering och de professionellas frirum
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
Uppsala Universitet.
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.ORCID iD: 0000-0002-4398-5394
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
Show others and affiliations
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

I enlighet med studiens uppdragsbeskrivning uppmärksammas följande frågeställningar i denna rapport: (1) Vilka konsekvenser i fråga om pro­fessionellt frirum har skolans kommunalisering öppnat för från 1990-ta­let och fram till dagsläget, och (2) har frirummet under denna tidsperiod använts av de professionella för självständiga handlingar, och i så fall hur? I rapporten behandlas lärares och skolledares yrkesutövande under tidspe­rioden från skolans kommunalisering i början av 1990-talet till dagsläget (2013) i ett institutionellt perspektiv. Frirum är alltså rapportens nyckelbe­grepp, och givet detta tonar den s.k. frirumsteorin fram som en i samman­hanget adekvat analysram.

Frågan om frirum och professionell frirumsanvändning behandlas un­der tre tidsperioder. Den skolinstitution som utvecklades under efterkrigs­tiden fram till 1980-talets slut benämns som i huvudsak centraliserad och regelstyrd, och medgav ett professionellt frirum som för lärares del i hu­vudsak var koncentrerat till klassrumsarbete. Den kommunaliserade skola som in-fördes i början av 1990-talet innebar en decentraliseringslinje som i sin tur öppnade för en marknadslinje. Med en samlingsbeteckning kan 1990-talets skolinstitution karaktäriseras som målstyrd och decentraliserad. Intentionerna bakom decentraliseringslinjen var bl.a. att fri-rummet för skolans professionella skulle vidgas till att i princip omfatta skolverksam­het i alla dess operativa aspekter. I marknadslinjen betonades värden som valfrihet och konkurrens, och en väsentlig vikt lades här vid föräldrars och elevers fria skolval. 2000-talets skolinstitution präglas av centraliserad resul­tatstyrning, vilket står för att inom kommunaliseringens, valfrihetens och det fria skolvalets ramar har staten infört en successivt alltmer finmaskig kontrollapparat. Skolinspektionen tonar fram som det främsta uttrycket för denna skolinstitutionella struktur, och inspektionens 2000-tals histo­ria präglas av en gradvis skärpning av kontrollens utövande och möjliga sanktionsåtgärder för att korrigera skolverksamheter som inte bedöms hålla måttet. Ord som kvalitetsgranskning och kvalitetsarbete är nyckel­begrepp i detta sammanhang. Allmänt uttryckt innebär en mer utbyggd kontrollapparat att det formella frirummet för lärares och skolledares egna och självständiga handlingar minskar. De tre nämnda institutionella strukturerna vilar officiellt sett på begreppet likvärdighet, men detta be­grepp har tillskrivits olika innebörder som kan förstås i ljuset av respektive institutionell struktur.

Att frirummet formellt sett ökade under 1990-talets decentralisering, och minskade under 2000-talet till följd av utbyggnaden av den statliga kontrollapparaten, säger emellertid inte särskilt mycket om de professio­nellas faktiska frirumsanvändning. Att det över tid existerat – och fortfa­rande existerar – varierande art och grad av frirum för skolprofessionella handlingar innebär emellertid inte att det faktiskt används av skolans yrkesgrupper för egna och själv-ständiga handlingar. Med hänvisning till forskning, utvecklingsarbeten och annan empiri argumenteras i rapporten för att utvecklingsarbeten som syftat till utökad frirumsanvändning ofta utmynnat i intressemotsättningar mellan olika professionella aktörer sna­rare än kvalitetshöjande verksamhet. Rapporten visar även att 1990-ta­lets decentralisering, som var tänkt att ge utrymme för en professionell frirumsanvändning som för lärares del sträckte sig utöver själva klass­rumsarbetet, inte sällan stannade på kommunal skolpolitisk och förvalt­ningsnivå, och därmed i begränsad omfattning påverkade skolornas reella vardagsarbete. Rapporten visar vidare att även i dagens centraliserade och resultatstyrda skolinstitution existerar ett frirum som uppmärksammar lärares klassrumsarbete och rektorers resultat- och verksamhetsansvar, men som också lyfter fram skolors kollektiva professionella ansvar för var­dagsarbetet.

Rapporten har av avgränsningsskäl ett huvudsakligt fokus på grund­skolan, men de principiella slutsatserna gäller även i allt väsentligt även för gymnasieskolan.

Place, publisher, year, edition, pages
Härnösand: Mittuniversitetet , 2015. , 325 p.
Series
Utbildningsvetenskapliga studier, 2015:2
National Category
Educational Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-26717ISBN: 978-91-86694-75-3 (print)OAI: oai:DiVA.org:miun-26717DiVA: diva2:886016
Available from: 2015-12-21 Created: 2015-12-21 Last updated: 2015-12-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2657 kB)1144 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2657 kBChecksum SHA-512
659afdf3eb7b83869f3ab02471d3fcf4cdab93e0bf7b8bb63095528d09dfd3085b11e9f431e62440c2aade507a40a42ef8dffe2dca74c889d2f54f0b9df2b2e6
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Berg, GunnarBostedt, GöranPerselli, Jan
By organisation
Department of Education
Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1144 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 2234 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf