Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida insider-outsiderteorin, utöver dess påståddaeffekter på socialdemokraternas och andra mittenvänsterpartiers prioriteringar gällande anställningstrygghet för insiders kontra jobbskapande och ekonomisk trygghet för outsiders i rollen som lagstiftare, har en effekt på hur partiet agerar i rollen som arbetsgivare i offentlig sektor. Insider-outsiderteorin skulle förutsäga att offentlig verksamhet som är vänsterstyrd kommer att ha en lägre andel med tidsbegränsade anställningar som är förknippade med outsiders än högerstyren var ledarskikt som inte har samma förkärlek till insiders. Sverige undersöks som kritiskt fall på grund av en i teorin antaget låg sannolikhet för ett positivt resultat i jämförelse med andra OECDländer. Svenska kommuner undersöks eftersom de anställer den stora majoriteten av landets offentliganställda. Offentlig sektor undersöks eftersom den i marknadsekonomier är den sektor av arbetsmarknaden som politiken direkt kan påverka via rollen som arbetsgivare.
Uppsatsens resultat är tvetydigt då både politiskt styre och andel ungdomar visar sig ha en signifikans nog för att kunna förklara delar av den variation som hittats i andelen tidsbegränsade anställningar i kommunerna, samtidigt som politiskt styre även verkar kunna förklara variationen i andelen ungdomar som därmed kan utgöra en mellanliggande variabel. Empirin i denna uppsats räcker dock inte för att avgöra om det faktiskt är så eller om det bara är en skenbar korrelation. Sveriges roll som ett kritiskt fall med minst sannolikhet för ett positivt resultat gör dock att det positiva resultatet, om än svagt, bör tas på allvar. Uppsatsens slutsats blir därför att det finns visst belägg för att insider-outsiderteorins påstådda effekter på arbetsmarknadslagstiftning även kan ses på den offentliga arbetsmarknaden.
2014-10-02