miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bondesamhället och skriftkulturen: En studie över hur skriftligheten gestaltar sig på tinget i Jämtland 1634-1690
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur skriftligheten gestaltar sig över tid på tinget i Jämtland under tre tidsnedslag (1634-1636, 1649-1665 och 1688-1690) i 1600-talet. Det finns två anledningar till det: Dels en hypotes om att skriftligheten i Jämtland, i strid med den gängse bilden av Norrland som ett efterblivet bondesamhälle, redan tidigt var utbredd och dels att tidigare studier inom läs- och skrivkunnighetsforskningen, även om de har tagit som utgångspunkt att samhället under tidigmodern tid genomgick en förskriftligandeprocess, uteslutande har fokuserat på aktörernas läs- och skrivkunnighet och inte studerat själva förskriftligandet som sådant. I fråga om hypotes omgavs arbetet dessutom med en förväntan om att antalet skriftreferenser skulle vara stadigt tilltagande med tiden. Källmaterialet har utgjorts av avskrifter av domboksprotokoll. Metoden har varit att först klassificera dess ärenden och sedan undersöka hur ofta och var referenser till skriftlighet förekommer. De teoretiska begreppen possessiv och accessiv läs- och skrivkunnighet samt kommunikativa kompetenser är verktyg som använts för att komplettera bilden av hur pass skriftbetonade de olika tidsnedslagen var. Det främsta resultatet är att det andra tidsnedslaget (1649-1665) avviker som klart mindre förskriftligat än de övriga, vilket alltså indikerar ett brott i den historiska utvecklingen som förskriftligandeprocessen innebar. Ytterligare slutsatser av vikt är att det tidsnedslag som var mest skriftligt var det äldsta (1634-1636) och att skriftreferensernas vanligaste kontext var bland tvistemålen. Hypotesen att Jämtland tidigt nåddes av förskriftligandet bekräftas av analysen, medan förväntningen om att skriftligheten skulle vara stadigt tilltagande över tid däremot alltså motsägs.    

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 37 p.
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-24206Local ID: HI-V15-G3-001OAI: oai:DiVA.org:miun-24206DiVA: diva2:783034
Supervisors
Examiners
Note

Godkännandedatum 2015-01-19

Available from: 2015-01-23 Created: 2015-01-23 Last updated: 2015-01-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(340 kB)125 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 340 kBChecksum SHA-512
f975bdd3e08fea8ffbc52d6f5515bc9f29216520c8359bd5365886872e9f32cdc97c790c3c938bde252ebbf15e48330d612e38fcef912591115a9b81d1521f7d
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Brolin, Andreas
By organisation
Department of Humanities
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 125 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 267 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf