Mid Sweden University

Ungdomsbrottslighet konstateras vara ett samhällsproblem där unga män visar överrepresentation som förövare till våldsbrott. Mellan åldrarna 15-20 anses individer vara mest brottsaktiva. Laub och Sampson (2003) förklarar brottslighetens uppkomst och avslut utifrån tre delar, där uppväxt, strukturella- och individuella faktorer har en tydlig inverkan på individen. Svaga sociala band till familj och samhälle kan ge en svagare informell social kontroll, vilket i sin tur kan öka risken för att begå brott. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som påverkar ungdomar av manligt kön att begå dödligt våld. Till sökningen av litteratur användes inklusionskriterier där artiklarna skulle ha gärningsmannaperspektiv och dödligt våld vara begånget. Exkludering gjordes av specifika typer av dödligt våld samt artiklar utförda på enbart kvinnor. Systematiska sökningar utfördes i databaserna Pubmed och PsycINFO, där nio artiklar, fem från Europa, fyra från USA, valdes ut efter att en artikelgranskning gjorts. Kvaliteten på artiklarna granskades utifrån fem kvalitetskriterier som poängsattes, därefter räknades ett medelvärde ut och kvaliteten bedömdes på en tregradig skala: hög, medel, låg. Resultatet beskriver de riskfaktorer som påträffats hos ungdomarna, mest framträdande bland forskning var: uppväxtförhållanden, strukturell påverkan, alkohol/droger samt olika former av psykisk ohälsa. Samtliga tidigare nämnda riskfaktorer visas ha en stark inverkan på individers risk för att dödligt våld. Flertalet studier menar att förekomsten av flera riskfaktorer, ökar risken för ungdomar att begå våld med dödligt utgång. Detta bekräftar till viss del Laub och Sampsons (2003) teori som uttrycker de strukturella faktorernas påverkan på de individuella faktorerna som i sin tur påverkar individens beslutstagande.