miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Organisatorisk kognitiv kapacitet inom vårdsektorn: Att reagera på och att lära av anställda som visslar om missförhållanden
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Business, Economics and Law.
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Business, Economics and Law.
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Denna studie fokuserar på hur den svenska vårdsektorn hanterar visslingsincidenter. Även omvårduppdraget är tydligt definierat så finns det ett tolkningsutrymme för vad som egentligen är god respektive dålig vård och denna studie bygger på sju separata visslingsincidenter där svenska vårdorganisationer, enligt visslarna, ska ha brustit i sitt vårdansvar eller försummat vårduppdraget. Studiens syfte är att analysera organisatorisk reaktion på visslingar, d.v.s. kritik som framförs underifrån via externa, icke traditionella kanaler. Inom ramen för denna studie är det olika former av missförhållanden som orsakat visslingsincidenterna och visslarna anser att de reagerat på attvårdkvaliteten och arbetssituationen påverkats negativt p.g.a. svagt ledarskap, oförståelse för vårduppdraget och felaktig ekonomiska prioriteringar. Motsättningen mellan visslare och vårdorganisationer grundas ofta på motsättningen mellan legal-byråkratiska ramverk och normativa värderingar.

Trots att visslarna (medarbetarna) är en central del av organisationen som ofta har god insyn i verksamheten och förstår processerna så agerar inte vårdorganisationerna nödvändigtvis på kritikenutan det är fortsatt status quo. Konsekvenserna av visslingarna blir istället att vårdorganisationernatenderar att fokusera följande insatser på visslaren istället för att adressera visslademissförhållanden. Visslaren anklagas ofta för att ha brustit mot tystnadsplikten eller i lojalitet mot organisationen. Inom ramen för denna studie har visslingsincidenter från både offentlig och privatsektor tagits upp och det finns inget som tyder på att den ena eller den andra sektorn på något sättskulle uppvisa en högre grad av organisatorisk kognitiv kapacitet. Den organisatoriska reaktionen påkritik som framförs underifrån via icke traditionella kanaler är uteslutande defensiv alternativt ifrågasättande, oavsett om det är en offentlig eller privat vårdorganisation.

Abstract [en]

This study focuses on how the Swedish health care sector is dealing with whistleblowers. Although the care mandate is clearly defined there is a margin of interpretation for what is good and poor health care. This study is based on seven separate whistleblowing incidents where Swedish healthcare organizations have failed, according to the whistleblower, their duty to provide proper care. Thestudy aims to analyze the organizational response to whistleblowers, i.e. criticisms made by employees through external, non-traditional channels. In the context of this study various forms ofabuses caused the whistleblowing incidents however the whistleblowers claim they reacted to the poor quality of care and working conditions caused by weak leadership, lack of understanding ofhealthcare mandate and incorrect financial priorities. The conflict between whistleblowers and healthcare organizations is often based on the contradiction between the legal-bureaucraticframeworks and normative values.

Although certain whistleblowers (employees) are well-positioned within the organization and therefore have good insight into the business and understanding of processes, the healthcareorganizations do not necessarily act on the criticism and status quo remains. Consequences of whistling are that healthcare organizations tend to focus the following actions on the whistleblowers instead of addressing the issues causing the whistleblowing. Whistleblowers are often being accusedof not being loyal to the organization or failed their confidentiality obligations. In the context of this study, whistleblowing incidents from both the public and private sector have been studied and thereis no evidence that suggest that one or the other would show a higher degree of organizational cognitive capacity. The organizational response to criticisms from employees via non-traditional channels is defensive alternatively disputed, whether it is a public or private healthcare organization.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , p. 58
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-21849Local ID: FÖ-H13-G3-062OAI: oai:DiVA.org:miun-21849DiVA, id: diva2:714121
Subject / course
Business Administration FE1
Educational program
BSc Programme in Business and Economics SEKOG 180 higher education credits
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-09-22 Created: 2014-04-25 Last updated: 2014-09-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Lundqvist, MalinHolmgren, Alexander
By organisation
Department of Business, Economics and Law
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 87 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf