Mid Sweden University

I Sverige pågår en livlig och stundtals laddad diskussion kring rovdjurens, och inte minst vargens, existens. Bör rovdjuren få vara en naturlig del av den svenska faunan, eller är de skoningslösa bestar som inte bör ha en hemvist i vårt civiliserade samhälle? Åsikterna går isär beroende på vem man frågar. Rovdjursdebatten engagerar många, och flera olika vetenskapliga inriktningar samsas om att bringa klarhet i de problem makthavarna ställs inför i frågan. Rovdjurens biologiska egenskaper, deras utbredning och genetik kan studeras från ett naturvetenskapligt perspektiv. Deras kulturella betydelse i folkloren och fablerna kan förklaras från en antropologisk synvinkel. Det allmänna opinionsläget om rovdjurens existens i Sverige ger även det en insikt i rovdjursfrågans olika dimensioner. Ett statsvetenskapligt perspektiv ger flera möjligheter till intressanta studier, och den inriktning som denna uppsats kommer behandla är policyanalys som tar hjälp av politisk teori för att kunna tolka och förstå innehållet av policyn. Mer exakt är intentionen att försöka förstå innehållet i svensk rovdjurspolicy utifrån idealtyperna för antropocentrism och ekocentrism. Begreppet antropocentrism syftar till en uppfattning där man sätter människan och hennes behov i centrum för världen. Dess motsats, ekocentrism, lägger tyngdpunkten på världen som helhet, utan att ge människan en upphöjd plats gentemot andra levande varelser och organismer. 1 Med rovdjurspolicyn menas i detta sammanhang de lagstadgade texter på nationell nivå som ligger till grund för den svenska rovdjurspolitiken. Mer om dessa längre fram. Det som står klart är att Sverige har, genom sitt internationella samarbete, bundit sig att följa och uppfylla överenskommelser avseende biologisk mångfald och hållbar utveckling. Förverkligandet av dessa överenskommelser har bland annat utmynnat i propositionen (2000/01:57) om Sammanhållen rovdjurspolitik, där det fastställs att Sverige ska ha en livskraftig stam av de stora rovdjuren björn, varg, järv, lo och kungsörn. 2 Men hur är de styrande policydokumenten utformade? Syftar utformningen till att trygga framtiden med tanke på egenvärdet av den biologiska mångfalden i Sverige? Uttrycker policyn de ekocentriska värderingar om naturen som helhet, oberoende av vilka konsekvenser detta får för människan? Eller motiveras bevarandet av den biologiska mångfalden snarare av att säkerställa den fortsatta tillgången till naturens resurser, som för människan kan ha olika slags samhällsnyttigt värde (vetenskapligt, ekonimiskt, estetisk etc.)? 3

1 Heywood. Political ideologies, s. 260 2 Proposition (2000/01:57) 3 Larrere, R. & Larrere, C. "Should nature be respected?". Social Science Information/Information sur les Sciences Sociales. s. 24