miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nämndemännen i Ljusdals socken 1601-1699
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
2014 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

I denna uppsats har jag försökt finna spåren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlägga nämndemännens förhållanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sägs komma från de mest ansedda och rikaste bondsläkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som använts: Nämndemännens namn och by har antecknats för varje förekommande år 1600-1699. Nämndemännen har förts in i en databas när de förekommer första gången i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nämndemän. Mantalslängder, jordeböcker och tiondelängder har samkörts för att identifiera nämndemännen. Antalet identifierade nämndemän är 88 stycken. 1600-talet har i den ekonomiska undersökningen delats in 6 perioder som utgår från tillgängligt material för underlag. Varje period har samlats kring en kameral källa, tiondelängd eller jordebok. I sammanställningen av resultatet har böndernas och nämndemännens skatteutskylder antecknats i hela tal samt i procent. Metoden har varit mycket arbetskrävande och insamlingen av data återspeglas inte riktigt i de få data som varit relevanta att ta med i redovisningen. Ändå önskar jag att det hade funnits tid och utrymme för att även läsa igenom domböckerna för Ljusdals tingslag från 1600-talet för att bättre kunna svara på mina frågor. Dessa frågor är tre, och den första lyder: Kom den övervägande delen av nämndemännen i Ljusdal från det rikaste bondeskiktet? I min undersökning har jag valt att bedöma den relativa förmögenheten för varje nämndeman genom att se på hur mycket skatt han betalat i jämförelse med de andra bönderna i socknen. Jag har inte tittat på jordinnehav, boskapsinnehav eller exakta siffror och det är kanske en nackdel. Men eftersom syftet var att få en översikt av var nämndemännen låg på en skala från fattigast till rikast i jämförelse med andra, menar jag att mina siffror är tillräckliga. Ingen av tabellerna över skattebetalare visar att nämndemännen skulle komma från det rikaste skiktet av bönder. Alla undersökningsår med undantag av 1629 visar ungefär samma mönster: nämndemännens ekonomiska skikt ligger strax ovanför bönderna som helhet, men inte med några extrema skillnader. I ett enda fall, 1615, hade en nämndeman betalat det största spannmåttet i tionde, men samma år fanns det även en nämndeman som betalat det minsta. Året 1629, som är undantaget från de övriga åren, visar ett avvikande mönster nämligen att nämndemännen finns i den "fattigare" delen av tabellen. Det vore intressant att försöka ta reda på om något hade hänt i bygden detta år, kanske frosten förstört skördarna? Det är återigen en anledning till att läsa igenom domböckerna och kanske även andra källor. Nu får jag nöja mig med att konstatera avvikelsen. De påstående jag citerar i inledningsavnittet – att nämndemän kom från det rikaste bondeskiktet - kan jag inte riktigt hålla med om efter min undersökning. Jämfört med tidigare forskningsresultat har jag funnit både skillnader och likheter med mitt egna resultat. Harnesk har en annan åsikt. Han säger att nämndemännen kom från de mest välbärgade bönderna och att det absolut existerade en bondeelit där nämndemännen ingick. Taussi-Sjöberg säger att nämndemännen hörde till de mest ansedda i bygden. Jag kan inte motsäga något av dessa påståenden, men det jag sett i min undersökning är att den ekonomiska statusen inte påverkat möjligheterna att bli vald till nämndeman. Man behövde alltså inte vara rik för att bli vald. I Wallmans studie från Jämtland har hon fått två olika resultat. När hon jämförde skatterna mellan nämndemän och bönder med jordeboken som källa, fann hon liksom jag att nämndemännen inte skiljde sig ekonomsikt från de övriga bönderna och att de hamnade i en mellangrupp av skattesummorna. Däremot fick hon ett annat resultat då hon använde tiondelängderna som källa för där fann hon att nämndemännen i genomsnitt betalade högre summor än bönderna.Mina resultat stämmer till viss del också överens med Katjala och Lindström som dock inte har undersökt nämndemän exklusivt utan tittat på bönders förtroendeuppdrag. Där valdes bönder ur en ekonomisk mellanklass. Den ekonomiska statusen har alltså inte spelat en stor roll för valbarheten. Om de kom från de mest ansedda är en annan fråga som inte går att besvara mer än genom att tolka själva nämndemannaförtroendet som ett tecken på att nämndemannen hade anseende i fråga om att vara ärlig och klok, redbar och handlingskraftig kanske? Jag tror mig alltså kunna säga att i Ljusdals socken under 1600-talet var den ekonomiska ställningen inte ett kriterium för att bli vald till nämndeman.

Den andra frågan lyder: Var i socknen kom de flesta nämndemän ifrån? Den ställde jag för att se om det hade någon betydelse var man bodde. Det enda samband jag kunde hitta var att ingen av bönderna i byarna som ligger längst bort från Ljusdals centralort – som alltså även var centralort på 1600-talet om man ser till befolkningskoncentrationen – blev nämndemän under hela århundradet. Av de 54 byar som listats i 1698 års jordebok och i tabell 9, var det 13 som inte hade producerat någon nämndeman. Några av dessa byar ligger centralt och de obefintliga nämndemännen där kan bero på saker som förväxling av namn (till exempel Hamre) eller att byn inte funnits mer än något år. Men 6 av byarna (om man också räknar Sillerbo) ligger långt bort från centralorten, Gunnarsbo i nordost och resten i norra delen av socknen. Det är inget speciellt överraskande resultat att nämndemännen som ju skulle kunna finnas till hands för att utföra sina olika uppdrag, inte kunde väljas bland de byar som låg långt från den mesta bebyggelsen. Däremot väcks en del frågor tillexempel varför just byn Kläppa producerade så många nämndemän som 10 stycken, när det inte var den största byn. Eller varför man kan se en koncentration av nämndemansbyar väster om sjön Växnan. Svaret på fråga två blir att det enda geografiska kravet på att bli vald till nämndeman var att man bodde någorlunda centralt.

Fråga tre lyder: finns det gårdar som producerar flera nämndemän under 1600-talet? Som jag diskuterar i det avsnittet så är källmaterialet inte tillräckligt för att med säkerhet avgöra hurdana släktförhållanden man hade. I vissa fall, då en bonde har ett mycket ovanligt namn, till exempel Clemmet Larsson – ett helt unikt namn som jag inte sett någon annanstans- och denne Clemmet avlöses på hemmanet av en Lars Clemmetsson, kan man nog vara ganska säker på att det är fråga om en son. Jag har ett annat exempel från längderna och det är Kiäl eller Ciäl Simonsson vars efterträdare på hemmanet hette Simon Kiälsson. Men de flesta hette Olof, Per och Jon i Ljusdals socken vid den här tiden. Olof Jonsson, Jon Persson, Per Jonsson. Det finns alltför många för att man ska kunna dra säkra slutsatser av bara namnet, men visst är det indicier på släktskap även då en Jon Persson efterträds av Per Jonsson. Jag har listat några av de gårdar jag tror har flera nämndemän, men jag är bara säker i ett fall, Olof Christophersson och sonen Anders Olofsson i Lock. Detta kunde jag bekräfta genom att jag sedan tidigare hade uppgifter om släkten från andra och senare källor, speciellt kyrkböcker där jag också kunde konstatera att det rörde sig om en släkt där några av medlemmarna fått annorlunda uppdrag eller arbeten som sockenskrivare och pärlfiskeri-inspektör.

I två fall har jag funnit nämndemän som fått andra förtroendeuppdrag, nämligen två länsmän. Men frågan har jag svårt att besvara entydigt. En gård är jag säker på har producerat mer än en nämndeman, och en annan har sannolikt gjort det, men fler kan inte bekräftas. Däremot finns flera gårdar där man kan misstänka att nämndemanssysslan gått i arv, åtminstone i 8 fall till.

Det sammanställda resultatet av denna undersökning är att den hypotetiska bonde-eliten inte riktigt har velat visa sig. Min uppfattning om nämndemännen i Ljusdals socken under 1600-talet är att de kom ur en slags medelklass, möjligen något mer välbeställda än genomsnittet av bönder. Bland nämndemännen finns ingen riktigt stor bonde. Inte heller utmärker sig någon speciell gård eller by – förutom Kläppa som är något av ett mysterium med sina 10 nämndemän trots att byn inte är en av de största. Jag tycker att det är ett mycket intressant resultat speciellt med tanke på att så stor del av historieforskningen säger att nämndemännen hörde till det rikaste skiktet. Så ser det alltså inte riktigt ut i Ljusdal. Denna undersökningen riktar sig framåt eftersom den naturliga fortsättningen är dels att utforska fler källor som kan ge tydligare svar på frågorna, och dels att gå framåt i tiden, till ett 1700-tal som innehåller så många fler rika källor i form av fylligare domböcker, bouppteckningar, sockenstämmoprotokoll, brev och skrivelser och så kyrkans alla böcker över alla vigda, födda och döda.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 35 p.
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-21646Local ID: MittuniversitetetArchive number: HI-H13-G3-019OAI: oai:DiVA.org:miun-21646DiVA: diva2:708878
Subject / course
History HI2
Supervisors
Examiners
Note

Godkännandedatum 2014-02-14

Available from: 2014-03-31 Created: 2014-03-31 Last updated: 2014-03-31Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(858 kB)293 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 858 kBChecksum SHA-512
a30fcbe3ef4c219bc6e8d8b059f16a7c6c3b85927cd0d67024c442669af60d7479c451e8cfdd4bc5961b5952c8c470738eecc694ab912f03408037dd55300125
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Nilsson, Anne-Marie
By organisation
Department of Humanities
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 293 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 236 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf