Förord
Allt fler är överens om att lärarna är skolans viktigaste resurs. Diskussionen om skolan handlar därför i hög grad om hur vi ska ge bästa tänkbara förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning. Man brukar säga att lärare och rektorer är exempel på professioner eller, lite beroende på definitionen, semiprofessioner. För alla grupper av professionella är det av yttersta vikt med autonomi i yrket –så även för lärare och rektorer. När effekterna av skolans kommunalisering ska bedömas är det därför relevant att analysera på vilket sätt lärarnas och rektorernas handlingsutrymme för självständiga professionella handlingar i den svenska skolan förändrats från tiden närmast före skolans kommunalisering och framåt. I denna rapport visas bland annat att staten vid olika tidsperioder tillerkänt skolans professionella varierande grad av handlingsutrymme för professionella handlingar i skolans vardagsarbete. I rapporten talas om att skolan före kommunaliseringen kännetecknades av central regelstyrning, som i samband med kommunaliseringen ersattes av en decentraliserad målstyrning. Numera utmärksstyrningen av centraliserad resultatstyrning. Vidare framhålls i rapporten att lärarna och rektorerna av olika skäl inte alltid använt det frirum för professionella handlingar som staten medgett.Undersökningen har genomförts efter ett uppdrag från denna utredning till professor Gunnar Berg, som utarbetat rapporten i samverkan med en grupp forskare bestående av Fia Andersson, Göran Bostedt, Judit Novak, Jan Perselli, Frank Sundh och Christer Wede. Forskarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.
Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09)
Leif Lewin Särskild utredare