miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Den kommunala skolan: Riksdagspartiernas åsikt i frågan då och nu
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
2014 (Swedish)Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Syftet var att utreda partiernas ställning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernas

åsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehållet i

proposition 1990/91:18 ”

Om ansvaret för skolan”. Det huvudsakliga innehållet handlar om

huruvida kommunaliseringen är bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras på ett

vettigt sätt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i många fall. Socialdemokraterna

ansåg att en kommunalisering var bra för den svenska skolan men de förklarade inte exakt hur de

skulle gå tillväga då ansvaret skulle lämnas över till kommunerna på ett bra sätt. Övriga partier i

riksdagen tog dock upp många viktiga frågor angående det som ansågs otydligt, även en del förslag

som inte ansågs lämpliga kritiserades. Trots att beslutet om kommunaliseringen vid denna

proposition redan var taget fanns fortfarande många inlägg där politikerna kritiserar själva beslutet

om att kommunalisera skolan och önskar att detta ska tas tillbaka, detta gäller främst moderaterna.

Vissa partier låter mer positiva till beslutet av decentralisera skolan där bland Lars Leijonborg (fp),

vilket han senare säger sig aldrig varit. Alla riksdagspartier hade dock invändningar på regeringens

proposition vilka var av både större och mindre grad. Begreppet ”

likvärdighet” dyker upp många

gånger i denna proposition samt tillhörande material. Regeringen anser att man kan bibehålla en

likvärdig skola trots att man byter huvudmannaskap, dvs flyttar över ansvaret från staten till

kommunerna. Socialdemokraterna menar på att skolan efter kommunaliseringen skulle behålla

likvärdighet eftersom det kommer ske uppföljningar och utvärderingar som skulle säkra

likvärdigheten. Det finns dock argument från partier som anser att så inte är fallet. Efter att ha läst

igenom de olika argumenten mot denna proposition verkar de största ligga i en rädsla för att barnen

inte skulle få en likvärdig skola. Bl a vänsterpartiet menar att likvärdigheten inte kan garanteras och

kräver en lagändring. Moderaterna menar på att bidragssystemen socialdemokraterna tagit upp

gällande vuxenutbildningarna skulle medföra att vissa kommuner skulle få kraftiga nedskärningar

och andra skulle få extrema uppräkningar. Detta medför att skolan inte skulle vara likvärdig.

Centerpartiet diskuterar huruvida kommunerna kommer ha råd med vissa utbildningar och att vissa

skulle kunna tvingas lägga ned pga fördelningen av det nya bidragssystemet. Andra centrala delar är

det ökande inflytandet hos skolans personal samt elever och föräldrar. Socialdemokraterna menar

att man skulle få ett ökat inflytande då ansvaret övergår från staten till kommunen. Kritik fås dock

från folkpartiet då de anser att skolan kommer föregå politikerstyrd efter decentraliseringen om det

inte görs en ändring i skollagen som bör ändras på så sätt att elever och föräldrar skulle få ett större

inflytande över skolan.

 

Det är intressant att titta på debatterna kring skolan och kommunaliseringen idag, främst med tanke

på att det anses vara olikvärdig. Målet regeringen hade med reformen var tvärtom, att den skulle bli

mer jämlik och likvärdig. Som tidigare nämnts är dock de flesta partier idag för att behålla den

kommunala skolan, de åsikter som förs mot en kommunal skola handlar om mycket av det som

redan kom fram i proposition 1990/91:18 bl a en mindre likvärdig skola och stora regionala

skillnader. Att skolan har blivit mindre likvärdig har getts fakta på däremot kan det diskuteras

huruvida det beror på kommunaliseringen eller inte. Det som är helt klart är att allt detta har skett

efter reformen. Det diskuteras även att klasserna ska bli mindre, idag är klasserna större än tidigare.

Därav kan man anse att målen med införandet inte blev förverkligade. Dock fanns det kritik från

partierna som var emot kommunaliseringen redan då som sade sig tro att skolan skulle bli mindre

likvärdig och att de inte hade ett bra svar på hur de skulle få klasstorlekarna mindre vilket idag inte

längre är spekulationer utan sanning. Även kunskapsnivån har sänkts,

58 detta trots att

socialdemokraterna hade som mål att denna skulle öka efter kommunaliseringen. Vissa partier har

idag ändrat åsikter angående den kommunala skolan. Vänsterpartiet är det parti som svängt mest i

frågan, från att ha röstat igenom reformen till att vara starkt kritiska till denna reform. Folkpartiet lät

till en början positiva till en decentraliserad skola, dock ansåg de genomförandet inte var korrekt

och stod därför aldrig bakom detta beslut. Idag är även dem väldigt kritiska till den kommunala

skolan. De övriga borgliga partierna och även miljöpartiet verkar anse att skolan ska vara

kommunal så länge det inte finns ett betydligt bättre alternativ då denna omstrukturering skulle vara

kostsam. I de två avhandlingarna som valt som forskningsläge tror författarna att

kommunaliseringen av den svenska skolan kan ha handlat om ekonomiska orsaker att staten inte

skulle klara av att finansiera en utbildning. Detta tas även upp av politiker vars texter som valts att

ha med i denna uppsats. Även Bergströms diskussioner om att kvaliteten inte skulle kunna hållas

verkar det finns många diskussioner om idag, han får alltså medhåll i hans tidigare funderingar om

att den kommunala skolan inte är hållbar på vissa fronter.

Intressant för annan forskning i området är att titta på Leif Lewins utredning som tillsattes av

regeringen 2011 och jämföra detta resultat med vad som förespåddes om kommunaliseringen i

början på 1990-talet. Detta har jag inte haft möjlighet att göra eftersom den inte kommer presenteras

förrän den 10 februari 2014, de lovar dock att de har

”ganska skarpa resultat att redovisa”.59 Denna

undersökning skulle kunna leda till förändrade åsikter hos riksdagspartierna.

58 Skolverket, PISA

59 Skolvärlden (

 

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 27 p.
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-21479Local ID: MittuniversitetetArchive number: HI-H13-G2-017OAI: oai:DiVA.org:miun-21479DiVA: diva2:699705
Subject / course
History HI2
Supervisors
Note

Godkännandedatum 2014-02-20

Available from: 2014-02-28 Created: 2014-02-28 Last updated: 2014-02-28Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(272 kB)322 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 272 kBChecksum SHA-512
775c603daf70d5ea9f1dc2bff7e2d798b137b2a105fcfb091b3b52254ce30fcec0f956ab2798b3d84c5052f2bde88213c079590f086ecf3f0ec2985c4c57d950
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Ekström, Sara
By organisation
Department of Humanities
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 322 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 420 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf