miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Understödskassor i slutet av 1800-talet, det statliga pensionssystemets föregångare.: Kungliga Operans kör och deras pensioner 1892 och 1912
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
2013 (Swedish)Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Alla arbetande korister med lön var tvungna att ingå som medlemmar i Kgl teaterns kassa både 1892 och 1912. Jag har hittat tre undantag där alla anställdes med mindre än 15 år kvar till sin pensionsålder. 1892 hade Kgl Teaterns kassa 60 medlemmar. 15 pensionärer, 1 understödstagare, 37 korister och 7 f.d. korister som avslutat sin anställning men hade kvar sitt medlemskap i Kgl Teaterns kassa. 1912 hade samma kassa 25 pensionärer, 58 korister och 3 f.d. korister som stod kvar i kassan.I Operakörens kassa var det frivilligt att ingå. 1912 fanns det 64 medlemmar. 8 pensionärer, 42 korister och 12 f.d. korister som fortsatte med sina inbetalningar fram till sin pension. 17 aktiva korister var inte medlemmar i Operakörens kassa. Varför? 3 av dessa tillhörde begravningskassan, 4 valde att bli medlemmar inom något år. De övriga 10 var alla utom en anställda 1910/11. De anställdes eller hade snarare handplockades av styrelsen efter 1909 års oroligheter som slutade i att en tredjedel av kören blev avskedad. Kan vara en slump men oxå en markering att inte ingå i Operakörens kassa.Alla korister som var medlemmar i Kgl Teaterns kassa 1892 med en lön från 600 kr per år och uppåt tillhörde klass 1, de med löner under 600 kr per år tillhörde klass 2. Utefter dessa klasser bestämdes avgifter och pensionsbelopp. Inträdesavgiften var 30 kr respektive 15 kr, årsavgiften 12 kr respektive 6 kr och pensionsbeloppet 300 kr respektive 150 kr per år. Här gjordes ingen skillnad mellan könen, men väl när det gällde pensionsåldern. 47 år för kvinnorna och 50 år för männen. Alla skulle betala 30 år till kassan vilket gjorde att kvinnorna började vid 17 år och männen vid 20 år. Anställdes man efter denna ålder betalade man en retroaktiv summa. När en lönehöjning ökade till 600 kr eller över, flyttades man upp till den högre klassen och betalade inträdesavgiften på 30 kr för klass 1. För att vara berättigad att lyfta pension krävdes också att koristen hade arbetat på teatern i 15 år. Det fanns 11 rum för de som tillhörde klass1 och lika många för de som tillhörde klass 2. De flesta tillhörde klass 1. Den som inträtt i ett pensionsrum lyfte pensionen till sin död, då näste korist som uppfyllt de övriga kraven, kunde överta pensionsrummet. Det var inte ovanligt att en korist tvingades vänta några år på ett ledigt pensionsrum, även om man i övrigt uppfyllt alla kraven. 1892 fanns 16 pensionärer, 1 i klass 2 och 15 i klass 1 trots att reglementet endast stadgade 11 pensionsrum i klass 1. Jag har inte hittat någon källa som förklarar varför men en notis i en av matriklarna hänvisar till ett Kungligt brev angående en utökning från 11 till 15 pensionsrum den 1 juli 1899.1912 hade en del förändringar genomförts i Kgl Teaterns kassa. Den som hade mindre än 15 år kvar till sin pensionsålder var enligt det nya reglementet inte tvingad att ingå i Kgl Teaterns kassa. Pensionsåldern var 50 år. Nu gjordes inte längre någon skillnad mellan könen och inte heller mellan koristernas löner. Nu byggde pensionen på antal år i tjänst istället. Inträdes -, befordrings- och den retroaktiva avgiften var borttagen. Alla skulle betala 45 kr per år. Huvudpensionen var 450 kr och för de som arbetat över 15 år på teatern tillkom en tilläggspension om 30 kr för varje överskjutande år. En mängd övergångs och tilläggsbestämmelser gjorde att pensionerna blev olika och svåra att följa i källorna. Olika regler gällde för de som anställts före eller efter 1910. Resultatet var att pensionen många gånger fortfarande låg på 300 kr per år. På 20 år hade pensionsbeloppet knappt rört sig och i förhållande till lönen hade det faktiska värdet sjunkit.Operakörens kassa hade 1912 en blygsammare pensionsutbetalning. 8 personer kvitterade ut 75 kr för år 1912. Inträdesavgiften var 3 kr och årsavgiften 6 kr. Efter 30 års inbetalningar, anställning och medlemskap i kassan i 15 år och en uppnådd ålder av 50 år var en korist kvalificerad för pension. Liksom i Kgl Teaterns kassa fick koristen snällt vänta på ett ledigt pensionsrum.1912 gjordes inga skillnader mellan könen i de båda kassorna. Eftersom lönerna var könsbaserade blev det generellt kvinnorna som oftare fick halva lönen i pension medan männen som generellt hade högre lön, oftare endast fick en tredjedel i pension. D.v.s. en sämre pension i förhållande till sin lön.44Den som avslutat sin tjänst fick vara kvar i operakörens kassa om årsavgifterna betalades in. De 8 pensionärerna i Operakörens kassa var från 61 år och upp till 75 år. Samtliga lyfte även pension från Kgl Teaterns kassa.Skillnaderna mellan kassorna var stora. Kgl Teaterns kassa hade många fler medlemmar från skilda yrkesgrupper som arbetade på operan. Operakörens kassas medlemmar kom enbart från kören. De största intäkterna hos Kgl Teaterns kassa kom från teaterlotterier, räntor och medlemsavgifter men även statsbidrag. Operakörens kassa endast medlemsavgifter och räntor på insatt och placerat kapital. Operakörens kassa kunde endast erbjuda en fjärdedel av vad Kgl Teaterns kassa kunde i pension.Bengt Bergander menar i sin bok att understödskassorna var små och bristfälliga. Man kan konstatera att Körens kassa var liten och kan inte med sina 75 kr per år 1912 varit mer än ett litet, men ändå, ett välkommet bidrag. Den högre pensionen på 300 kr 1892 och 300 – ca 450 kr 1912 utgjorde mindre än 50 % av koristens slutlön. Det kan inte varit lätt att klara sitt uppehälle, men det var dock bättre än för de som avslutat sin tjänst och uppfyllt alla kraven men ändå måste vänta på sin tur. Här finns andra spännande frågor som inte rymmer inom min uppsats, t.ex. hur länge man var tvungen att vänta på ett ledigt pensionsrum och vilka konsekvenser medförde detta? För Kgl Operans korister var pensionen likt ett lotteri. Alla var tvungna att betala avgifter till Kgl Teaterns kassa men ingen kunde vara helt säker på att få lyfta pension när alla övriga plikter var uppfyllda och när behovet var som störst.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 15 p.
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-20412Local ID: MittuniversitetetArchive number: HI-H12-G2-004OAI: oai:DiVA.org:miun-20412DiVA: diva2:669113
Subject / course
History HI2
Supervisors
Examiners
Note

Godkännandedatum 2013-06-17

Available from: 2014-02-14 Created: 2013-12-03 Last updated: 2014-02-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Gunnarsson Lindqvist, Barbro
By organisation
Department of Humanities
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 42 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf